117/2015

I denna förordning föreskrivs om det tekniska genomförandet inom jordbrukarens husdjursproduktion av åtgärder som omfattas av de stöd för djurens välbefinnande, nedan ersättning för välbefinnande , som avses i artikel 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005.

I denna förordning avses med

Jordbrukaren ska ha en övergripande välbefinnandeplan för nötkreatur från och med början av förbindelseperioden. Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för nötkreaturens välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet. I välbefinnandeplanen ska med hänsyn till gårdens förhållanden och produktionssätt beskrivas

Kalvar som är minst en månad gamla ska hållas i gruppboxar, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. En kalv som avskilts från gruppen ska kunna se andra nötkreatur. Kalven ska återplaceras i gruppboxen, när det inte längre finns anledning att avskilja kalven från gruppen.

I gruppboxarna ska varje kalv ha åtminstone följande yta att röra sig på:

Liggplatsen ska vara välströad och mjuk och ha helt golv. Om kalven avhornas får hornlagret förstöras endast med användning av adekvat lugnande behandling, bedövning och smärtlindring som ges av veterinär.

I fråga om den åtgärd som gäller främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls ska de villkor i 4 § som gäller gruppboxar iakttas med undantag av utrymmeskraven.

Modern och kalven ska ha sammanlagt minst 10 kvadratmeter till sitt förfogande. Ytan kan inbegripa gödselgång, kalvgömma och liggbås för mödrar. I lösdriftsstall med liggbås ska kalvarna ha så många liggplatser till sitt förfogande att de inte behöver ligga på gödselgången eller i samma bås med mödrarna. Kalvarnas liggplatser och eventuella kalvgömmor ska vara välströade och mjuka och ha helt golv.

Om det på en gård med dikor hålls andra kalvar än kalvar från dikor, följer man villkoren i 5 § när det gäller de andra kalvarna.

För varje nötkreatur ska det finnas en välströad och mjuk liggplats med helt golv. Köttnöt får inte hållas uppbundna om inte någon tillfällig, grundad och godtagbar anledning förutsätter detta.

Nötkreatur av hankön som är minst tolv månader gamla ska ha en välströad och mjuk liggplats med helt golv eller också ska liggplatserna i boxar med spaltgolv göras bekvämare med gummimatta, gummibeklädda stavar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare. De konstruktioner som används för att göra golvet mjukare ska hållas i skick och vid behov bytas ut. I gruppboxar ska varje nötkreatur i varma stallar ha ett utrymme på minst 4,5 kvadratmeter och i kalla stallar minst 6,5 kvadratmeter. Nötkreatur av hankön får inte hållas uppbundna om inte någon tillfällig, grundad och godtagbar anledning förutsätter detta.

Nötkreatur som är minst sex månader gamla ska under perioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 60 dagar. Betesgången för tjurar får bytas ut mot rastning. Nötkreaturen ska rastas utomhus också utanför betesperioden minst två gånger per vecka, om vädret tillåter. Rastgårdens yta per nötkreatur som hålls på rastgården ska vara minst 6 kvadratmeter. Ytan ska dock vara minst 50 kvadratmeter. Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

Nötkreatur som är minst sex månader gamla, med undantag av tjurar, ska under perioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 90 dagar. Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

För varje påbörjat tjugotal kor ska det finnas minst en fast eller monterbar fristående box eller ett motsvarande utrymme för ett nötkreatur som är sjukt, som ska vårdas eller som ska kalva. I grupp- eller ensamboxar ska det finnas minst 11 kvadratmeter per djur. I en gruppbox ska det finnas beredskap att inhägna djur för sig.

Boxarna ska utrustas så att

För varje påbörjat 50-tal nötkreatur ska det finnas minst en fast eller monterbar fristående box eller motsvarande utrymme för ett nötkreatur som är sjukt, som ska vårdas eller som ska kalva. I grupp- eller ensamboxar ska det för nötkreatur som är under tolv månader gamla finnas minst 6 kvadratmeter per djur och för nötkreatur som är över tolv månader gamla minst 10 kvadratmeter per djur. I en gruppbox ska det finnas beredskap att inhägna djur för sig.

Boxarna ska utrustas så att

Nötkreatur som är över sex månader gamla får placeras i boxar med spaltgolv, om där finns liggplats med gummimatta, gummibeklädda stavar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare. De konstruktioner som används för att göra golvet mjukare ska hållas i skick och de ska vid behov bytas ut.

Jordbrukaren ska ha en övergripande välbefinnandeplan för svin från och med början av förbindelseperioden. Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för svinens välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet. I välbefinnandeplanen ska med hänsyn till gårdens förhållanden och produktionssätt beskrivas

Om vädret tillåter ska sinsuggor och gyltor i dräktighetsvecka 5–15 rastas utomhus dagligen under perioden den 1 maj till den 30 september eller minst två gånger i veckan året om. Sinsuggor och gyltor ska ha möjlighet att böka och att vältra sig om sommaren. Utehägnen ska skyddas enligt 1 § 1 mom. 3 punkten i jord- och skogsbruksministeriets förordning om försiktighetsåtgärder för förebyggande av spridning av afrikansk svinpest mellan frigående vildsvin och husdjur (401/2017) . Det ska föras journal över utomhusvistelsen.

I gruppboxar för sinsuggor och gyltor ska den sammanlagda fria golvytan utanför häckarna i dräktighetsvecka 5–15 vara minst 2,25 kvadratmeter per djur, där minst 1,3 kvadratmeter per djur ska utgöra välströat liggunderlag med helt golv.

Suggor och gyltor ska ha möjlighet till fri grisning. En sugga kan flyttas till en grisningshäck högst två dygn före beräknad grisning. Efter grisningen får suggan hållas i grisningshäcken i högst tre dygn. Efter grisningen får suggan eller gyltan hållas i grisningshäcken tillfälligt i högst sju dygn om suggan är aggressiv eller orolig eller om det finns något annat godtagbart skäl till det. Jordbrukaren ska föra journal över användningstiden för grisningshäcken och orsaken till att den används. Grisningshäcken ska monteras ned eller öppnas genast efter användningen så att den inte begränsar suggans rörelsefrihet i boxen.

Grisningsboxens yta ska vara minst 6 kvadratmeter. Av denna yta ska smågrisarna ha minst 1 kvadratmeter sådant utrymme där boxkonstruktionerna skyddar smågrisarna från att hamna under suggan. Sådana konstruktioner är skyddsräcken, väggöppningar nedtill, fristående, sluttande väggar på insidan av boxen i vilkas nedre kant smågrisarna ryms eller andra motsvarande konstruktioner. I det område som skyddas av boxkonstruktionerna ska smågrisarna ha en välströad liggplats där alla smågrisar får plats att ligga ned samtidigt. I grisningsboxen ska gyltan och suggan hela tiden fram till grisningen ha tillgång till lämpligt löst bomaterial. Halm, spån, papper eller något annat motsvarande material ska användas som bomaterial.

Om åtgärden genomförs för endast en del av suggorna och gyltorna på gården ska jordbrukaren i samband med att han eller hon ingår en förbindelse anmäla antalet grisningsboxar i vilka suggorna och gyltorna kan grisa fritt och som används kontinuerligt från den 1 januari till den 31 december. Minst en sådan grisningsbox vara i användning under ovannämnda tidsperiod.

Vid fri grisning ska gyltan eller suggan få röra sig fritt före grisningen, under hela grisningstiden och därefter under hela digivningsperioden. Gyltan eller suggan får hindras från att röra sig fritt endast i undantagsfall och tillfälligt, om det är behövligt på grund av veterinärmedicinska eller andra behandlingar, smågrisarnas säkerhet eller arbetarskyddet. Ovannämnda orsaker till att rörligheten begränsas och de därmed sammanhängande åtgärderna ska antecknas.

Boxen ska ha ett golv med fast underlag. Dessutom ska det i boxen finnas tillräckligt med lämpligt material att bygga bo av samt tillräckligt med material för att böka och tillräckligt med strö. Det ska hela tiden ända fram till grisningen finnas tillgång till bearbetbart och löst bomaterial. Det ska även hela tiden finnas stimulansmaterial och strö. I boxen ska det finnas ett täckt bo för smågrisar, vars tak vid behov kan öppnas.

Boxen ska vara sådan att gyltan eller suggan obehindrat kan vända sig runt i den. Vänddiametern i boxen ska vara minst 170 centimeter. Grisningsboxens yta ska vara minst 7 kvadratmeter. Av denna yta ska smågrisarna ha minst 1 kvadratmeter sådant utrymme där boxkonstruktionerna skyddar smågrisarna från att hamna under suggan.

Om åtgärden genomförs för endast en del av suggorna och gyltorna på gården ska jordbrukaren i samband med att han eller hon ingår en förbindelse uppge antalet grisningsboxar som uppfyller förutsättningarna enligt 2 och 3 mom. och som används kontinuerligt från den 1 januari till den 31 december. Minst en av de ovannämnda grisningsboxarna ska vara i användning under ovannämnda tidsperiod.

I samband med att jordbrukaren ingår en förbindelse ska han eller hon uppge antalet boxar på 6 kvadratmeter som är i bruk och som är under byggnad.

Avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin ska ha en välströad liggplats med helt golv. Med strö avses antingen djupströbädd, tjock ströbädd eller strö och 2-klimatsbox. Alla svin ska kunna ligga ned samtidigt på liggplatsen.

Smågrisar av hankön ska i samband med och efter kirurgisk kastrering ges smärtstillande medel oralt eller som injektion för behandling av kvarstående smärta.

19 § har upphävts genom F 4.1.2018/6 .

I boxar för svin ska det finnas sådana fasta stimulerande föremål och stimulerande föremål som tillförs dagligen som svinen kan böka i och tugga på. De stimulerande föremålen ska vara av sådant material som är oskadligt för svinet och som svinet kan tugga på eller riva utan risk. Med stimulerande föremål som tillförs dagligen avses halm, spån, papper eller annat motsvarande löst material. I fråga om stimulerande föremål som tillförs dagligen ska det i boxen hela tiden finnas så många föremål att alla svin kan använda dem samtidigt.

Med fasta stimulerande föremål avses föremål som hela tiden finns i boxen. Som fasta stimulerande föremål ska användas avsågade stamdelar av lövträd som hängs upp horisontellt, säckvävsbollar som tillverkats av naturfiber samt rep eller säckbitar av naturfiber för smågrisar eller något annat hållbart naturmaterial som svinet kan tugga på. Det ska finnas minst ett fast stimulerande föremål per sex svin.

Sjuka eller skadade svin ska förflyttas till en sjuk- och behandlingsbox. I sjuk- och behandlingsboxar kan det finnas flera sjuka svin eller svin som vårdas, men det ska finnas beredskap att inhägna djur för sig. I sjuk- och behandlingsboxen ska det finnas en välströad liggplats med helt golv för varje djur i boxen.

Jordbrukaren ska ha en övergripande välbefinnandeplan för får och getter från och med början av förbindelseperioden. Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för fårens och getternas välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet. I välbefinnandeplanen ska med hänsyn till gårdens förhållanden och produktionssätt beskrivas

I boxar för får och getter ska det finnas en välströad och mjuk liggplats med helt golv där alla djur får plats att ligga ner samtidigt. Om får eller getter av godtagbar anledning hålls ensamma, ska boxen vara minst 2 kvadratmeter och till sin form sådan att fåret eller geten obehindrat kan vända sig om. Fåret eller geten ska kunna se andra får eller getter. I grupp- och ensamboxar ska det hela tiden finnas tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

Baggar och bockar ska hållas i gruppboxar, utom om veterinärmedicinska skäl eller djurets aggressiva beteende kräver isolering. I gruppboxar ska det finnas 1,7 kvadratmeter per bagge eller bock. Om en bagge eller bock hålls i en separat box, ska ensamboxens yta vara minst 2 kvadratmeter och från boxen ska djuret kunna se minst en annan individ. I grupp- och ensamboxar ska det hela tiden finnas tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

Lamm som inte hålls på betesmark ska ha lammkammare från det att de är två veckor gamla fram till avvänjningen. Minimiytan i lammkammare är 0,2 kvadratmeter per lamm. Avvanda lamm och killingar ska hållas i grupp. I boxarna ska avvanda lamm som är under fyra månader gamla till sitt förfogande ha minst 0,6 kvadratmeter golvyta per lamm och lamm som är minst fyra månader gamla minst 1 kvadratmeter per lamm. Killingar som är under sex månader gamla ska till sitt förfogande ha minst 0,33 kvadratmeter golvyta per killing och killingar som är minst sex månader gamla minst 0,6 kvadratmeter per killing. (19.1.2017/38)

Får som är över 1 år gamla ska klippas två gånger per kalenderår. Klippningsdagarna ska journalföras. På gårdar med får och getter ska det finnas en plan för bekämpning av parasiter som gäller för förbindelseåret. I planen ska ingå rekommendationer för tillämpandet av betesrotation samt för medicinsk behandling mot parasiter. Den medicinska behandlingen mot parasiter ska basera sig på provtagning av spillning hos får. Spillningsprov ska dock tas minst två gånger om året.

Tackor och deras nyfödda lamm ska ha en lamningsbox där golvytan är minst 2,2 kvadratmeter och som kan värmas upp eller är värmeisolerad. Lamningsboxar ska användas för att säkerställa präglingen mellan tacka och lamm.

Sjuka eller skadade får eller getter ska flyttas till en sjukbox. I sjuk- och behandlingsboxar kan det finnas flera sjuka djur samtidigt, men det ska finnas beredskap att isolera ett djur. Sjuk- och behandlingsboxarna ska vara välströade och mjuka och ha helt golv och det ska finnas möjlighet att värma djuret.

I sjuk- och behandlingsboxar som används gemensamt av flera djur ska det finnas minst 1,8 kvadratmeter per får eller get. I ensamboxar ska det finnas minst 2 kvadratmeter per får eller get. I lamnings- och sjukboxar ska djuren hela tiden ha tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

Får och getter som är minst tre månader gamla ska under perioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 60 dagar. Hongetter och tackor som har högst två veckor kvar innan de ska föda eller som har fött högst en vecka tidigare behöver dock inte släppas på bete. Får och getter ska rastas utomhus också utanför betesperioden minst en gång per vecka, om vädret tillåter. På betesmarken och i rastgården ska getterna ha möjlighet att få utlopp för sitt naturliga behov av att klättra. Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

Får och getter som är minst tre månader gamla ska under perioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 90 dagar. Hongetter och tackor som har högst två veckor kvar innan de ska föda eller som har fött högst en vecka tidigare behöver dock inte släppas på bete. På betesmarken och i rastgården ska getterna ha möjlighet att få utlopp för sitt naturliga behov av att klättra. Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

Jordbrukaren ska ha en övergripande välbefinnandeplan för fjäderfä från och med början av förbindelseperioden. Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för fjäderfänas välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet. I välbefinnandeplanen ska med hänsyn till gårdens förhållanden och produktionssätt beskrivas

Jordbrukaren ska hela tiden se till att uppvärmningen, ventilationen, fuktigheten och de övriga förhållandena i uppfödningsstallet är sådana att fåglarna mår bra.

I rapporten över ett slaktparti broilrar får procentandelen broilrar som kasserats på grund av ödem inte överstiga 1 procent och resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ska ligga under 40 poäng. Om resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ligger under 30 poäng, beaktas andelen broilrar som kasserats på grund av ödem inte. När det gäller rapporten över ett slaktparti kalkoner ska procentandelen hela kroppar som kasserats vara mindre än 6,5 procent för partier som slaktats under perioden den 1 maj till den 30 september och mindre än 5 procent för partier som slaktats under perioden den 1 oktober till den 30 april. I procentandelen hela kroppar som kasserats beaktas inte procentandelen kroppar som kasserats på grund av färska krosskador, frakturer eller på grund av något annat än fågeluppfödarens verksamhet.

Spillningen ska avlägsnas från hönseriet minst tre gånger per vecka. I hönserier ska ammoniakhalten i luften per vecka vara under 18 ppm i ett golvhönseri och under 8 ppm i ett burhönseri. Gården ska ha en anordning som lämpar sig för mätning av ammoniakhalten eller också ska gården skaffa utrustning för icke-kontinuerliga mätningar av ammoniakhalten. Det ska föras journal över utgödslingen och luftens ammoniakhalt.

Träbitar eller plastföremål som hängts upp i kedjor och som fåglarna kan snurra på, hängande rep eller andra motsvarande föremål ska användas som stimulerande föremål. I varje avdelning i en kalkonhall ska det finnas två stimulerande föremål för varje påbörjat 100-tal kvadratmeter. I broilerhallar och hallar för värphöns ska det finnas fyra stimulerande föremål för varje påbörjat 100-tal kvadratmeter.

Värphöns ska ha nivåer eller ramper till sitt förfogande. Broilrar och kalkoner ska ha nivåer, ramper eller sittpinnar till sitt förfogande. Minst 10 procent av slaktfjäderfäna ska ha sittpinne så att varje broiler har minst 15 centimeter sittpinne och varje kalkon minst 20 centimeter sittpinne. Alla fjäderfän ska ha nivåer eller ramper som utgör minst 10 procent av avdelningens yta. Nivåerna, ramperna och sittpinnarna ska vara hållbara och säkra. Antalet nivåer, ramper och sittpinnar för kalkoner får beräknas enligt antalet kalkoner i slutuppfödningsskedet efter att kalkonerna har könssorterats och placerats i olika avdelningar. Om startstall för kalkoner används under startuppfödning, behöver de under de sju första dygnen inte ha nivåer, ramper eller sittpinnar.

32 § har upphävts genom F 4.1.2018/6 .

Den ersättning som avses i denna förordning beviljas om inte något annat följer av Europeiska kommissionens beslut om den.

Om en plan som gäller produktionsdjurens välbefinnande har utarbetats utifrån den rådgivning som avses i 10 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014) , godkänns planen inte som en välbefinnandeplan enligt 3, 13, 22 och 27 §.

Denna förordning träder i kraft den 17 februari 2015.