Statsrådets förordning om avstjälpningsplatser
Up-to-date- Translations of statutes
- Keywords
- Avfallshantering, Avstjälpningsplats
- Type of statute
- Förordning
- Administrative sector
- Miljöministeriet
- Date of Issue
- Date of publication
- Entry into force
- Remark
- Innehåller bilagor 1–4; Förblivit i kraft, Se L 527/2014 226 och 227 §
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2013/331/ajantasa/2021-11-25/swe
I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av avfallslagen (646/2011) samt 11, 12 och 16 § i miljöskyddslagen (86/2000) , av dem 12 § i miljöskyddslagen sådan den lyder i lagarna 253/2010 och 647/2011 samt 16 § i den lagen sådan paragrafen lyder i lag 252/2005:
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 § (25.11.2021/1030)Syfte
Syftet med denna förordning är att för att stöda en omställning till cirkulär ekonomi säkerställa att i synnerhet sådant avfall som lämpar sig för materialåtervinning och annan återvinning i mindre utsträckning deponeras på avstjälpningsplatser samt att förebygga förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft samt bekämpa klimatförändringen och annan därmed jämförbar omfattande skadlig miljöpåverkan genom att styra planeringen, anläggandet, byggandet, användningen, skötseln, nedläggningen och efterbehandlingen av avstjälpningsplatser samt deponeringen av avfall på dem så att de inte orsakar fara eller skada för hälsan eller miljön under avstjälpningsplatsens hela livscykel.
2 §Tillämpningsområde
Denna förordning tillämpas på avstjälpningsplatser och deponering av avfall på dem.
Förordningen tillämpas inte på platser där det deponeras enbart icke-förorenat jordavfall eller avfall som omfattas av tillämpningsområdet för statsrådets förordning om utvinningsavfall (190/2013) . Förordningen tillämpas inte på deponering av muddermassa som klassificerats som icke-farligt avfall i vattendrag eller i havet eller på eller under bottnen, eller på deponering av icke-förorenat mudderavfall på eller under markytan i närheten av de vattenvägar från vilka avfallet har avlägsnats. (25.11.2021/1030)
3 §Definitioner
I denna förordning avses med
avstjälpningsplats en plats för bortskaffande av avfall där avfall deponeras på eller under markytan, inklusive
en plats som finns i anslutning till produktionsplatsen och där en avfallsproducent deponerar eget avfall,
en gruva eller en annan plats som finns djupt inne i berggrunden där avfall deponeras ( underjordisk deponi ), och
en plats som används i minst ett år och där avfall lagras tillfälligt,
som avstjälpningsplats betraktas dock inte
en plats där avfall omlastas samt sorteras, sammanslås eller på annat sätt bereds för vidare transport för förbehandling, bortskaffande eller återvinning,
lagring av avfall i mindre än tre år innan det återvinns eller förbehandlas, eller
lagring av avfall i mindre än ett år innan det bortskaffas,
2 punkten har upphävts genom F 25.11.2021/1030 . (25.11.2021/1030)
inert avfall avfall
som inte löses upp, brinner eller reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, bryts ned biologiskt eller reagerar med andra ämnen på ett sätt som kan orsaka skador på hälsan eller miljön,
som inte ens på lång sikt genomgår några andra relevanta fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar,
i fråga om vilket den totala utlakningen och halten av skadliga ämnen samt ekotoxiciteten hos lakvattnet är obetydlig,
som inte äventyrar kvaliteten på yt- och grundvatten,
biologiskt nedbrytbart avfall livsmedels- och trädgårdsavfall, papper, kartong och träavfall samt avfall som uppkommer vid växt- och djurproduktion, i skogsindustrin och i reningsverk för kommunalt avloppsvatten och avloppsvatten från livsmedelsindustrin samt annat sådant avfall som kan genomgå aerob eller anaerob nedbrytning,
flytande avfall avloppsvatten och annat avfall i flytande form med undantag av slam,
avfall som uppkommer regelbundet specificerat avfall som till sina viktiga egenskaper hålls oförändrat och som normalt uppkommer i samma process på så sätt att
anläggningen och processen är allmänt kända,
det material som används i processen och själva processen är exakt angivna,
all nödvändig information om anläggningen har tillhandahållits och huvudmannen informeras om andra förändringar i materialen och processen,
avfallet härstammar från en och samma anläggning eller från likadana processer vid olika anläggningar, om avfallet kan anses vara en specificerad avfallsström där avfallet har samma egenskaper inom vissa gränser, och
inga väsentliga förändringar har inträffat i den process inom vilken avfallet uppkommer,
stabilt, icke-reaktivt farligt avfall farligt avfall vars utlakningsegenskaper inte på lång sikt förändras på ett ogynnsamt sätt under normala deponiförhållanden eller i samband med förutsebara olyckor
på grund av biologisk nedbrytning eller andra orsaker som beror på avfallet i sig,
på grund av påverkan från vatten, luft, temperatur eller mekanisk påverkan eller påverkan från andra långvariga omgivningsförhållanden, eller
genom inverkan från annat avfall, lakvatten eller avfallsgas,
lakvatten all vätska som rinner genom det deponerade avfallet eller annan förorenad vätska som bildas på avstjälpningsplatser,
avfallsgas gas som det deponerade avfallet alstrar,
förbehandling sortering samt andra fysikaliska, kemiska, biologiska eller termiska metoder med hjälp av vilka avfallets egenskaper ändras så att dess mängd eller skadlighet minskas, dess bortskaffande underlättas eller dess återvinning effektiveras,
huvudman den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för en avstjälpningsplats,
efterbehandling av avstjälpningsplatser åtgärder som vidtas för uppföljning eller bekämpning av miljöpåverkan från en avstjälpningsplats som ska läggas ned eller har lagts ned,
kvicksilveravfall metalliskt kvicksilver som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008, nedan kvicksilverförordningen , betraktas som avfall.
2 kap.Allmänna krav som gäller avstjälpningsplatser och placeringen av dem
4 §Placering av avstjälpningsplatser
Avstjälpningsplatser får inte placeras
på viktiga eller andra för vattenförsörjningen lämpliga grundvattenområden eller så att avstjälpningsplatsens skadliga verkan kan sträcka sig till sådana grundvattenområden, om det inte kan säkerställas att grundvattnets kvalitet i dessa områden inte äventyras,
i vattendrag eller havet eller i omedelbar närhet av vattenområden som är avsedda för vattenförsörjning eller rekreation eller som kräver annat särskilt skydd,
på eller i omedelbar närhet av områden som reserverats för naturvård, landskapsvård eller rekreation eller som skyddats för bevarande av naturarvet eller det nationella kulturarvet,
på kärr, vattendelare eller områden där det finns risk för översvämningar, jordskred eller snöskred eller områden med brott i berggrunden, om det är tekniskt svårt att samla in och behandla lakvattnet vid användning eller efterbehandling av avstjälpningsplatsen,
på områden där marken är mjuk, om avstjälpningsplatsen kan orsaka skadliga sättningar eller sättningarna kan skada avstjälpningsplatsens konstruktion.
Vid valet av område för en avstjälpningsplats ska det sörjas för att
placeringen av avstjälpningsplatsen inte är till förfång för landskapet,
det finns goda förbindelser till området,
avståndet mellan avstjälpningsplatsen och bostadsområden, jordbruks- eller stadsområden och vägar som är i allmän användning är tillräckligt långt, och
de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i området beaktas.
Bestämmelser om självförsörjningsprincipen och närhetsprincipen och hur de ska beaktas vid anläggning och placering av avstjälpningsplatser finns i 19 § i avfallslagen (646/2011) . (5.2.2015/103)
5 §Kontroll och behandling av lakvatten
En avstjälpningsplats ska skötas så att så lite lakvatten som möjligt leds ut från avstjälpningsplatsen och så att vattnet föranleder en så liten belastning som möjligt.
Lakvattnet ska samlas in med hjälp av dränering, pumpning eller andra lämpliga tekniska lösningar. Insamlat lakvatten ska renas effektivt på avstjälpningsplatsen eller ledas någon annanstans för rening. Om lakvattnet leds någon annanstans för rening ska det säkerställas att lakvattnet inte försämrar avloppsreningsverkets funktion eller kvaliteten på det slam som uppkommer i reningsverket.
Rent ytvatten på avstjälpningsplatsen och avrinning utanför den ska hållas isär från avfallet och lakvattnet. Likaså ska det förhindras att det avfall som deponerats på avstjälpningsplatsen kommer i kontakt med grundvattnet.
De krav på kontroll och behandling av vatten som avses i 1–3 mom. tillämpas inte på avstjälpningsplatser för inert avfall.
6 §Avstjälpningsplatsers bottenkonstruktion
Den mark på vilken en avstjälpningsplats placeras ska vara bärande och den ska uppfylla täthetskraven enligt 1 punkten i bilaga 1.
Om markens täthet på avstjälpningsplatsen inte på ett naturligt sätt uppfyller villkoren enligt 1 mom., ska den förbättras med ett anlagt tätskikt för att uppnå motsvarande skyddsnivå. Det anlagda tätskiktet ska på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall och på avstjälpningsplatser för inert avfall vara minst 0,5 meter och på avstjälpningsplatser för farligt avfall minst 1,0 meter. (25.11.2021/1030)
För insamling av lakvatten ska det på avstjälpningsplatser för farligt avfall och på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall på marken eller på tätskiktet dessutom läggas en konstgjord isolering, som är avsedd för tätning av avstjälpningsplatser, och på denna ett dräneringsskikt som ska vara minst 0,5 meter tjockt. (25.11.2021/1030)
7 § (25.11.2021/1030)Avstjälpningsplatsers ytkonstruktion
När ett avfallsupplag har nått sin slutliga höjd ska på avstjälpningsplatser för farligt avfall och avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall ovanpå upplaget byggas ytkonstruktioner, som består av de skikt som anges i 2 punkten i bilaga 1.
8 §Kontroll av avfallsgaser
Avfallsgaser ska samlas in och i mån av möjlighet utnyttjas. Om den insamlade gasen inte kan utnyttjas, ska den behandlas genom förbränning.
Alstring och frigörelse av avfallsgaser ska följas upp och kontrolleras i enlighet med 7 kap.
9 §Undantag som gäller avstjälpningsplatsers botten- och ytkonstruktion samt insamling av lakvatten och avfallsgaser
Tillståndsmyndigheten kan besluta att mildra kraven enligt 5–8 § som gäller insamling och behandling av lakvatten, avstjälpningsplatsers botten- och ytkonstruktion samt kontroll av avfallsgaser, om huvudmannen utifrån en helhetsbedömning av avstjälpningsplatsens hälso- och miljöpåverkan tillförlitligt påvisar att avstjälpningsplatsen och deponeringen av avfall på den inte ens på lång sikt kan orsaka sådan fara eller skada för hälsan eller miljön som avses i avfallslagen eller miljöskyddslagen (527/2014) , och inte heller leder till överträdelser av förbudet mot förorening av mark enligt 16 § i miljöskyddslagen eller förbudet mot förorening av grundvatten enligt 17 § i den lagen. Den teknik och den metod för bekämpning av hälso- och miljöskador som används på avstjälpningsplatsen ska också i detta fall överensstämma med 13 § 3 mom. i avfallslagen. (5.2.2015/103)
Kraven enligt 6–8 § tillämpas inte på deponering av avfall i underjordiska deponier.
10 § (6.9.2018/781)Tillfällig lagringsplats för kvicksilveravfall
Vid tillfällig lagring av kvicksilveravfall i mer än ett år i deponier på markytan ska följande krav iakttas:
kvicksilveravfall ska lagras åtskilt från annat avfall,
behållarna ska lagras i uppsamlingsbassänger som är försedda med lämplig beläggning som gör att de saknar sprickor och hål och är ogenomträngliga för kvicksilveravfall och de ska ha en tillräckligt stor volym för den lagrade kvantiteten kvicksilver,
lagringsplatsen ska vara försedd med konstruerade eller naturliga barriärer som klarar av att skydda miljön från kvicksilverutsläpp, och den ska ha en tillräckligt stor volym för den totala lagrade kvantiteten kvicksilver,
lagringsplatsens golv ska vara täckt av ett material som är kvicksilverbeständigt och det ska finnas en lutning mot en uppsamlingsbrunn,
lagringsplatsen ska vara utrustad med ett brandskyddssystem,
lagringen ska organiseras på ett sådant sätt att det säkerställs att alla behållare är lätt åtkomliga.
Kraven i 1 mom. 3 och 5 punkten ska iakttas också i deponier för bortskaffande av kvicksilveravfall på eller och under markytan.
11 §Bekämpning av olägenheter och risker
På avstjälpningsplatser ska följande olägenheter och risksituationer metodiskt förhindras och förebyggas:
ras och sättningar som skadar konstruktionerna samt brist på stabilitet hos avfallsupplaget,
nedskräpning av miljön,
nedsmutsning av allmänna vägar,
buller och trafikproblem,
olägenheter som orsakas av djur,
olägenheter som orsakas av lukt, damm och aerosoler,
bränder,
tjälskador på avstjälpningsplatsens konstruktion,
andra motsvarande olägenheter och risksituationer.
Obehörig vistelse och olovlig deponering av avfall på avstjälpningsplatser ska förhindras genom övervakning eller med stängsel runt avstjälpningsplatserna eller med andra konstruktionsmässiga och tekniska lösningar. Portarna till avstjälpningsplatser ska vara låsta när avstjälpningsplatsen inte är öppen.
12 §Andra allmänna krav som gäller avstjälpningsplatser
Avfall ska vägas innan det deponeras på en avstjälpningsplats.
Vid återvinning av avfall i en avstjälpningsplats konstruktioner ska 28 § i statsrådets förordning om avfall (978/2021) iakttas. (25.11.2021/1030)
Bestämmelser om den ansvariga personen för en avfallsbehandlingsplats finns i 141 § i avfallslagen. Den ansvariga personen ska uppges för tillsynsmyndigheten.
3 kap.Allmänna begränsningar som gäller godkännande av avfall på avstjälpningsplatser
13 § (25.11.2021/1030)Kategorier av avstjälpningsplatser samt avfall som ska godkännas på olika avstjälpningsplatser
Avstjälpningsplatser ska klassificeras som avstjälpningsplatser för farligt avfall, för icke-farligt avfall och för inert avfall.
På en avstjälpningsplats godkänns endast avfall som överensstämmer med avstjälpningsplatsens kategori. Detta gäller dock inte:
återvinning av lämpligt inert icke-farligt avfall för byggnadsändamål på en avstjälpningsplats,
återvinning av annat lämpligt icke-farligt avfall än sådant som avses i 1 punkten i ytkonstruktionen på en avstjälpningsplats för inert avfall eller i ytkonstruktionens tätskikt eller i konstruktioner ovanför detta skikt på en avstjälpningsplats för farligt avfall, eller
fall som avses i 30 och 31 §.
14 §Avfall som inte tas emot på avstjälpningsplatser
På avstjälpningsplatser godkänns inte
flytande avfall,
avfall som under de förhållanden som råder på en avstjälpningsplats är explosivt, oxiderande, brandfarligt eller frätande enligt vad som föreskrivs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, sådan den lyder i kommissionens förordning (EU) nr 1357/2014 om ersättning av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall och om upphävande av vissa direktiv och i rådets förordning (EU) 2017/997 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG vad gäller den farliga egenskapen HP 14 Ekotoxiskt,
sådant avfall från sjukhus och veterinärstationer samt därmed jämförbar verksamhet som är smittfarligt enligt vad som föreskrivs i den bilaga som nämns i 2 punkten,
kasserade kemiska ämnen som uppkommer vid forskning, utveckling eller undervisning och som inte kan identifieras eller vars verkan inte är känd,
kasserade däck från bilar, arbetsmaskiner eller andra fordon eller fragmenterade däck; förbudet gäller dock inte återvinning av fragmenterade däck i konstruktioner ovanför tätskiktet i en avstjälpningsplats ytkonstruktion,
avfall som inte uppfyller de mottagningskriterier som anges i 5 kap.
Bestämmelserna i 1 mom. 1 punkten tillämpas dock inte på sådant kvicksilveravfall vars tillfälliga lagring är tillåten med stöd av artikel 13 i kvicksilverförordningen eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den. (6.9.2018/781)
Avfall får inte spädas ut eller blandas med annat avfall eller något annat ämne endast för att mottagningskriterierna för avfall som godkänns på en avstjälpningsplats ska uppfyllas.
I 15 a § i avfallslagen föreskrivs om förbud mot deponering på avstjälpningsplats av avfall som samlats in separat för förberedelse för återanvändning eller för materialåtervinning. (25.11.2021/1030)
14 a § (25.11.2021/1030)Begränsning av deponering på avstjälpningsplats av avfall som lämpar sig för materialåtervinning eller annan återvinning
Deponering på avstjälpningsplats av avfall som lämpar sig för materialåtervinning eller annan återvinning ska undvikas i mån av möjlighet, med undantag för sådant avfall för vilket deponering på avstjälpningsplats leder till det bästa möjliga resultatet enligt de prioritetsordning som avses i 8 § i avfallslagen.
15 § (25.11.2021/1030)Skyldighet att förbehandla avfall
På avstjälpningsplatser godkänns endast avfall som har förbehandlats enligt prioritetsordningen. Kravet gäller inte inert avfall som inte kan förbehandlas på ett tekniskt genomförbart sätt och inte heller annat avfall, om förbehandlingen inte bidrar till att de syften som anges i 1 § uppnås genom minskning av mängden avfall eller dess skadlighet eller den skada eller fara för hälsan eller miljön som avfallshantering orsakar.
4 kap.Bedömning av förutsättningarna för mottagning av avfall
16 §Allmänna krav som gäller bedömningen
Vid bedömningen av förutsättningarna för mottagning av avfall ska ett förfarande på tre nivåer, som indelas i följande skeden, tillämpas:
grundläggande karakterisering av avfallet, där avfallets egenskaper med standardiserade metoder utreds tillräckligt noggrant för att påvisa att avfallet uppfyller de mottagningskriterier som fastställts för avfall som deponeras på avstjälpningsplatser av respektive kategori och att deponeringen av avfallet på avstjälpningsplatsen är säkert också med avseende på en längre tidsperiod,
överensstämmelseprovning, där de egenskaper som vid den grundläggande karakteriseringen konstaterats vara typiska för avfallet regelbundet mäts med standardiserade kortvariga metoder i syfte att garantera att avfallet uppfyller tillståndsvillkoren,
kontroll av avfallet på avstjälpningsplatsen, genom vilken det säkerställs att avfallet motsvarar de dokument som ska företes.
Bedömningen av kriterierna för mottagning av avfall ska basera sig på tillförlitliga uppgifter om avfallets ursprung och egenskaper.
Bedömningskriterier i fråga om avfallets egenskaper är
avfallets sammansättning,
halten organiskt material i avfallet och dess nedbrytbarhet,
halten skadliga ämnen i avfallet och dess utlakningsegenskaper,
avfallets och dess lakvattens ekotoxikologiska egenskaper.
Bedömningen ska även basera sig på följande uppgifter om avstjälpningsplatsen:
avstjälpningsplatsens egenskaper och kvalitetsnivå samt skyddet av den omgivande miljön,
kvalitetsnivån på och tryggandet av miljöskyddsarrangemangen,
avfallsupplagets stabilitet och tryggandet av den,
förebyggandet av faror som hotar människors hälsa.
17 §Grundläggande karakterisering
Avfall som godkänns på en avstjälpningsplats ska genomgå en grundläggande karakterisering. Karakteriseringen ska göras för varje avfallsparti. Även avfall som uppkommer regelbundet ska genomgå en grundläggande karakterisering innan det första avfallspartiet godkänns på en avstjälpningsplats, men därefter krävs endast överensstämmelseprovning utifrån den grundläggande karakteriseringen.
Inom ramen för den grundläggande karakteriseringen ska
relevanta uppgifter om avfallet och hur avfallet förändras på en avstjälpningsplats skaffas och samlas in,
behovet av förbehandling samt förutsättningarna och alternativen för förbehandling utredas,
avfallet bedömas utifrån de mottagningskriterier som anges i 5 kap.,
avfallets typiska egenskaper utredas.
Avfallsproducenten eller en annan avfallsinnehavare ska garantera riktigheten hos de uppgifter som används i den grundläggande karakteriseringen.
Huvudmannen ska bevara relevanta dokument som gäller den grundläggande karakteriseringen minst tre år från mottagandet av dokumenten.
18 §Uppgifter som krävs vid grundläggande karakterisering
För den grundläggande karakteriseringen ska följande grundläggande uppgifter om avfallet finnas tillgängliga:
avfallsproducentens eller en annan avfallsinnehavares namn samt verksamhetsställets läge och adress,
en beskrivning av den process i vilken avfallet uppkommit,
en utredning av en sådan förbehandling av avfallet som genomförts enligt 15 § eller en utredning av varför en förbehandling inte anses möjlig eller nödvändig,
avfallets sammansättning och vid behov dess utlakningsegenskaper,
avfallets lukt, färg, fysikaliska form och andra motsvarande egenskaper,
avfallskategorin enligt den förteckning över avfall, nedan avfallsförteckningen , som avses i 4 § i statsrådets förordning om avfall,
de relevanta farliga egenskaper som avses i den bilaga som nämns i 14 § 1 mom. 2 punkten, om det är fråga om farligt avfall,
uppgifter som visar att deponeringen av avfallet inte strider mot 14 och 15 § och att deponering av avfallet inte heller i övrigt är förbjuden,
avstjälpningsplatsens kategori, som anger på vilken typ av avstjälpningsplats avfallet kan godkännas,
hur avfallet förändras på avstjälpningsplatsen och eventuella extra säkerhetsåtgärder på grund av det,
möjligheter till materialåtervinning eller annan återvinning av avfallet.
För grundläggande karakterisering av avfall som uppkommer regelbundet ska följande tilläggsuppgifter finnas tillgängliga:
variationen i avfallets sammansättning och gränser för variationen,
variationen i avfallets typiska egenskaper och gränser för variationen,
vid behov avfallets utlakningsegenskaper som bestämts genom perkolationstest, skaktest eller test av utlakningens pH-beroende eller genom en kombination av dessa test,
nyckelparametrar för överensstämmelseprovningen och uppgifter för bestämmande av provtagningens omfattning och hur ofta den ska genomföras,
sådana uppgifter om en bedömning av avfallets överensstämmelse som baserar sig på ett tillräckligt antal analyser av avfallets typiska egenskaper för att utreda egenskapernas variation, om det är fråga om avfall som uppkommer i likadana processer men vid olika anläggningar.
19 §Provning i samband med grundläggande karakterisering
Avfallet ska provas så att de uppgifter om avfallets sammansättning och utlakningsegenskaper som förutsätts vid den grundläggande karakteriseringen erhålls, om inte något annat följer av 25 § 1 mom. eller 27 § 3 mom.
Genom beslut av tillståndsmyndigheten kan den grundläggande karakteriseringen göras utan provning, om
alla de uppgifter om avfallet som behövs för den grundläggande karakteriseringen finns tillgängliga och har bekräftats på behörigt sätt, eller
det med välgrundade dokumenterade uppgifter påvisas att en provning av avfallet är oändamålsenlig eller i praktiken omöjlig eller att lämpliga provningsmetoder och kriterier för mottagning av avfallet inte finns tillgängliga, och det samtidigt företes tillräckliga andra uppgifter och grunder för att avfallet ska kunna godkännas för deponering på en avstjälpningsplats av kategorin i fråga.
Vid den grundläggande karakteriseringen krävs det inte att varje parti av avfall som uppkommer regelbundet provas, utan avfallspartierna får testas enligt 20 §.
20 §Överensstämmelseprovning
Avfall som uppkommer regelbundet ska genomgå en överensstämmelseprovning. Överensstämmelseprovning krävs emellertid inte om avfallet enligt 19 § 2 mom. 2 punkten, 25 § 1 mom. eller 27 § 3 mom. är uteslutet från den provning som krävs för den grundläggande karakteriseringen och det i tillräcklig grad har säkerställts att avfallet motsvarar de andra uppgifter som getts vid den grundläggande karakteriseringen.
Överensstämmelseprovningen ska utföras i den omfattning som bestäms vid den grundläggande karakteriseringen och upprepas minst en gång per år. Vid provningen ska de provningsmetoder som bestämts vid den grundläggande karakteriseringen användas.
Provningen ska innefatta
provning av de nyckelparametrar som bestämts vid den grundläggande karakteriseringen för att påvisa att avfallet följer de gränsvärden som ställts för dessa parametrar,
ett eller flera skaktest,
vid behov andra tester för att påvisa att avfallet motsvarar de uppgifter som getts vid den grundläggande karakteriseringen och uppfyller mottagningskriterierna enligt 5 kap.
Huvudmannen ska bevara relevanta dokument som gäller överensstämmelseprovningen minst tre år från mottagandet av dokumenten.
21 §Kontroll av avfall på avstjälpningsplatser
Avfallspartier som levereras till avstjälpningsplatser ska kontrolleras i samband med att avfallet tas emot. Kontrollerna av avfall och avfallslaster ska genomföras genom lämpliga metoder för snabbestämning av de prov som tagits för kontroll eller åtminstone genom okulärbesiktning av avfallets färg, lukt och form.
22 §Genomförande av provtagning och provning
Oberoende och kompetenta personer eller anläggningar ska svara för provtagning och provning i samband med den grundläggande karakteriseringen och överensstämmelseprovningen. Det laboratorium som svarar för skötseln av uppgiften ska ha dokumenterad erfarenhet av provning och analysering av avfall samt ett effektivt och välfungerande kvalitetssäkringssystem.
Avfallsproducenten eller en annan avfallsinnehavare eller huvudmannen får ansvara för provtagningen och provningen, om
det genom tillräcklig övervakning som utförs av oberoende och kompetenta personer eller anläggningar kan garanteras att bedömningen av förutsättningarna för mottagning är ändamålsenlig,
ett lämpligt kvalitetssäkringssystem för provtagning och provning används, vilket innefattar en regelbunden oberoende övervakning.
23 §Provtagnings- och provningsmetoder
Vid provtagningen och provningen av avfall ska de standarder och tekniska specifikationer användas som den europeiska standardiseringsorganisationen godkänt och publicerat och som nämns i bilaga 2.
5 kap.Kriterier för mottagning av avfall som ska godkännas på avstjälpningsplatser
24 §Tillämpning av kriterierna för mottagning av avfall
Avfall som godkänns på avstjälpningsplatser ska uppfylla de mottagningskriterier för olika kategorier av avstjälpningsplatser som anges i detta kapitel. Om gränsvärden och andra mottagningskriterier inte har bestämts eller kraven behöver kompletteras, ska beslut fattas från fall till fall utifrån den bedömning som anges i 4 kap.
25 §Avfall som utan provning ska godkännas på avstjälpningsplatser för inert avfall
Avfall enligt tabell 1 i bilaga 3 får utan provning godkännas på avstjälpningsplatser för inert avfall. Avfallet måste vara en separat avfallsström av en och samma avfallstyp och ha ett och samma ursprung. De avfall som ingår i tabellen får även godkännas tillsammans, om de har samma ursprung.
Avfallet ska dock testas enligt 4 kap., om avfallet misstänks vara förorenat eller om det är osäkert huruvida det är inert avfall och uppfyller mottagningskriterierna enligt 26 §. Avfall får inte godkännas på en avstjälpningsplats för inert avfall, om provningen visar att avfallet är förorenat eller innehåller metaller, asbest, plast, kemikalier eller andra material eller ämnen i sådan grad att det på grund av den ökade risk som de nämnda omständigheterna innebär är motiverat att deponera avfallet på en avstjälpningsplats av en annan kategori.
26 §Kriterier för mottagning av avfall som ska godkännas på avstjälpningsplatser för inert avfall
På avfall som ska godkännas på avstjälpningsplatser för inert avfall och som inte avses i 25 § 1 mom. tillämpas gränsvärdena för utlakningsegenskaper enligt tabell 2 i bilaga 3 och gränsvärdena för halten av organiska ämnen enligt tabell 3.
27 § Avfall som utifrån en begränsad provning eller utan provning ska godkännas på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall (25.11.2021/1030)
Sådant kommunalt avfall enligt avfallskategori 20 i avfallsförteckningen som klassificeras som icke-farligt avfall får utifrån en begränsad provning godkännas på en avstjälpningsplats för icke-farligt avfall, om (25.11.2021/1030)
avfallet har förbehandlats i enlighet med 15 §,
avfallet inte är förorenat på ett sådant sätt att det på grund av ökad miljöfara är motiverat att behandla avfallet på något annat sätt, och
avfallet inte deponeras på en sådan del av avstjälpningsplatsen där gipsbaserat avfall eller stabilt, icke-reaktivt farligt avfall deponeras.
Vid en begränsad provning ska halten av biologiskt nedbrytbart och annat organiskt material i avfallet utredas för att påvisa att deponering av avfallet på avstjälpningsplatsen inte är förbjudet enligt 28 §.
Bygg- och rivningsavfall som innehåller asbest samt annat lämpligt asbestavfall får utan provning godkännas på en avstjälpningsplats för icke-farligt avfall, om de särskilda krav i fråga om asbestavfall som anges i 31 § iakttas vid deponeringen av avfallet. (25.11.2021/1030)
28 § Allmänna mottagningskriterier för icke-farligt avfall som ska godkännas på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall (25.11.2021/1030)
I avfallsupplag eller konstruktioner under tätskiktet i ytkonstruktionen för en avstjälpningsplats för icke-farligt avfall godkänns endast icke-farligt avfall där halten av biologiskt nedbrytbart och annat organiskt material bestämt som totalt organiskt kol eller glödförlust är högst 10 procent. Detta gäller inte följande avfall: (25.11.2021/1030)
flyg- eller bottenaska som uppkommer vid energiproduktion eller avfallsförbränning, om koncentrationen av löst organiskt kol är under 800 milligram per kilogram när den bestäms så att förhållandet mellan vätska och fast material är 10 liter per kilogram torrsubstans antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,
förorenat jordavfall, förorenat mudderavfall eller asbestavfall, om det deponeras separat från annat avfall,
animaliska biprodukter enligt den förordning om animaliska biprodukter som avses i 3 § 1 mom. 6 punkten i avfallslagen, om det i förordningen eller dess genomförandebestämmelser godkänns att biprodukterna grävs ned i marken, och även andra avfall i särskilda situationer, om det för att bekämpa djursjukdomar är nödvändigt att deponera avfallet på avstjälpningsplatser,
sodaslam som uppkommer vid framställning av massa inom skogsindustrin eller slam som uppkommer vid avsvärtning av returpapper,
avfall som avses i 29–31 §.
29 § (25.11.2021/1030)Mottagningskriterier för icke-farligt avfall som ska godkännas tillsammans med gipsbaserat avfall på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall
Gipsbaserat avfall som klassificerats som icke-farligt avfall godkänns endast på en sådan del av en avstjälpningsplats för icke-farligt avfall där det inte deponeras biologiskt nedbrytbart avfall.
På icke-farligt avfall som deponeras på en avstjälpningsplats tillsammans med gipsbaserat avfall tillämpas de gränsvärden som anges i tabell 4 i bilaga 3.
30 § Mottagningskriterier för icke-farligt avfall och stabilt, icke-reaktivt farligt avfall som ska godkännas tillsammans på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall (25.11.2021/1030)
Stabilt, icke-reaktivt farligt avfall godkänns endast på en sådan del av en avstjälpningsplats för icke-farligt avfall där det inte deponeras biologiskt nedbrytbart avfall. (25.11.2021/1030)
På icke-farligt avfall och stabilt, icke-reaktivt farligt avfall som deponeras tillsammans på en avstjälpningsplats tillämpas gränsvärdena för utlakningsegenskaper enligt tabell 5 i bilaga 3 och övriga krav enligt tabell 6. (25.11.2021/1030)
Vid bedömningen av avfallets fysikaliska stabilitet ska hänsyn tas till effekten av den krossning av avfallet som eventuellt sker vid kompaktering eller annan motsvarande verksamhet.
31 § Krav som gäller godkännande av vissa asbestavfall på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall (25.11.2021/1030)
De mottagningskriterier som anges i 30 § 2 mom. tillämpas inte på deponering av bygg- och rivningsavfall som innehåller asbest och som klassificeras som stabilt, icke-reaktivt farligt avfall eller på deponering av annat lämpligt asbestavfall på en avstjälpningsplats för icke-farligt avfall eller en separat avskild del av den, om följande förfaranden och krav iakttas: (25.11.2021/1030)
avfallet får inte innehålla andra farliga ämnen än bunden asbest, inbegripet fibrer bundna i bindemedel eller förpackade i plast,
på avstjälpningsplatsen eller en avskild del av den får endast godkännas bygg- och rivningsavfall som innehåller asbest samt annat lämpligt asbestavfall,
området där asbestavfall deponeras ska dagligen och före all kompaktering täckas med lämpligt material,
om asbestavfallet inte är förpackat ska det vattnas regelbundet under deponeringen,
avstjälpningsplatsen eller den avskilda delen av den ska täckas permanent med ett ytskikt för att förhindra att asbestfibrer sprider sig,
på området får inga hål borras och inget annat sådant arbete utföras som kan medföra att fibrer frigörs,
den del av avstjälpningsplatsen där asbestavfall godkänns ska antecknas på det sätt som anges i 39 § 1 mom. 6 punkten,
efter att avstjälpningsplatsen lagts ned ska åtgärder vidtas för att begränsa användningen av området i syfte att förhindra att människor kommer i kontakt med avfallet.
32 §Mottagningskriterier för avfall som ska godkännas på avstjälpningsplatser för farligt avfall
På avfall som godkänns på en avstjälpningsplats för farligt avfall tillämpas gränsvärdena för utlakningsegenskaper enligt tabell 7 i bilaga 3 och övriga krav enligt tabell 8.
Vid bedömningen av avfallets fysikaliska stabilitet ska hänsyn tas till effekten av den krossning av avfallet som eventuellt sker vid kompaktering eller annan motsvarande verksamhet.
33 §Mottagningskriterier för avfall som ska godkännas i underjordiska deponier
Avfall får godkännas för deponering i underjordiska deponier endast utifrån en säkerhetsbedömning av deponeringsplatsen. Bedömningen ska göras i enlighet med de krav som anges i bilaga A, som gäller underjordsförvar, till rådets beslut 2003/33/EG om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till, direktiv 1999/31/EG, nedan rådets beslut 2003/33/EG . En bedömning enligt 4 kap. ska även göras av avfallet.
Endast avfall som uppfyller kraven enligt 25 och 26 § får godkännas för deponering i en underjordisk deponi för inert avfall och endast avfall som uppfyller kraven enligt 27–31 § får godkännas för deponering i en underjordisk deponi för icke-farligt avfall. (25.11.2021/1030)
På avfall som deponeras i en underjordisk deponi för farligt avfall tillämpas inte mottagningskriterierna enligt 32 §.
34 §Höjning av vissa gränsvärden
Tillståndsmyndigheten kan med beaktande av egenskaperna hos avstjälpningsplatsen och dess omgivning i fråga om specificerade avfall från fall till fall besluta att gränsvärdena enligt 26, 29, 30 och 32 § med de undantag som anges i 4 punkten i bilaga 3 får höjas till högst det tredubbla, om huvudmannen utifrån en helhetsbedömning av avstjälpningsplatsens hälso- och miljöpåverkan på ett tillförlitligt sätt påvisar att de högre gränsvärdena inte ökar den fara eller skada för miljön eller hälsan som lakvattnet och andra utsläpp orsakar.
35 § (25.11.2021/1030)Beviljande av undantag i vissa fall
Tillståndsmyndigheten får besluta att den begränsning som avses i 28 § och som gäller deponering av avfall som innehåller biologiskt nedbrytbart och annat organiskt material inte tillämpas på avfall som har förbehandlats enligt 15 §, om det tillförlitligt påvisas att
avfallet på grund av sina egenskaper inte lämpar sig för annan behandling än deponering på en avstjälpningsplats, eller
en ersättande behandlingskapacitet kan tas i bruk inom den utsatta tiden.
Ett tillstånd som avses i 1 mom. 1 punkten kan beviljas för viss tid högst fem år i sänder och ett tillstånd som avses i 2 punkten för viss tid högst tre år i sänder.
36 § (25.11.2021/1030)Särskilda krav som gäller godkännande av avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar
Bestämmelser om tillståndsmyndighetens rätt att i undantagsfall godkänna att avfall som innehåller eller är förorenat av långlivade organiska föroreningar deponeras på en avstjälpningsplats för farligt avfall eller i en underjordisk deponi finns i artikel 7.4 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar.
37 § (6.9.2018/781)Särskilda krav som gäller godkännande av kvicksilveravfall för tillfällig lagring och bortskaffande
Bestämmelser om undantag från tillämpningen av mottagningskriterierna enligt 32 § på kvicksilveravfall som lagras och bortskaffas på markytan samt om undantag från tillämpningen av mottagningskriterierna enligt 33 § på kvicksilveravfall som bortskaffas i deponier under markytan finns i artikel 13 i kvicksilverförordningen.
Vid godkännande av kvicksilveravfall för tillfällig lagring och bortskaffande ska dessutom de krav som anges i bilaga 4 iakttas.
6 kap.Leverans av avfall till avstjälpningsplatser
38 §Uppgifter om avfallet
När avfall leveras för deponering på en avstjälpningsplats ska avfallsinnehavaren eller en annan leverantör ge huvudmannen
uppgifter om avfallets ursprung,
uppgifter om klassificeringen av avfallet enligt avfallsförteckningen,
transportdokument för de avfall som avses i 121 § i avfallslagen,
i fråga om avfall som transporteras från ett annat land, de handlingar som krävs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall,
en kopia av relevanta dokument som gäller den grundläggande karakteriseringen av avfallet enligt 17–19 §.
I fråga om avfall som uppkommer regelbundet räcker det att de uppgifter och dokument som avses i 1 mom. 5 punkten överlämnas innan det första avfallspartiet levereras till avstjälpningsplatsen.
Avfallsinnehavaren ska följa upp avfallets kvalitet genom överensstämmelseprovning enligt 20 § och förete uppgifterna för huvudmannen minst en gång om året.
Huvudmannen för en avstjälpningsplats ska inneha de relevanta uppgifter och dokument som avses i denna paragraf fast endast sådant avfall som uppkommer i den egna verksamheten deponeras på avstjälpningsplatsen.
39 §Mottagande av avfall på avstjälpningsplatser
Huvudmannen för en avstjälpningsplats ska vid mottagandet av avfall på avstjälpningsplatsen se till att
de uppgifter och dokument om avfallet som avses i 38 § 1 mom. kontrolleras och att det säkerställs att avfallet är sådant som enligt tillståndsbeslutet får deponeras på avstjälpningsplatsen,
avfallet kontrolleras enligt 21 § när avfallslasten tas emot och töms, för att säkerställa att avfallet överensstämmer med de uppgifter och handlingar som lagts fram om avfallet, och att det för eventuella kontrolltester tas nödvändiga prov som ska sparas minst en månad,
avfallsleverantören ges ett skriftligt intyg över det avfall som tagits emot på avstjälpningsplatsen,
tillsynsmyndigheten utan dröjsmål underrättas om avfall som inte har tagits emot,
det enligt 36 § 2 mom. i statsrådets förordning om avfall förs bok över avfall som tagits emot eller deponerats på avstjälpningsplatsen,
det antecknas på vilken del av avstjälpningsplatsen farligt avfall deponeras.
7 kap.Uppföljning och kontroll av avstjälpningsplatser
40 §Allmänna krav som gäller uppföljning och kontroll
Huvudmannen för en avstjälpningsplats ska följa upp och kontrollera avstjälpningsplatsen och dess omgivning vid användningen och efterbehandlingen av avstjälpningsplatsen för att konstatera att
avfall har godkänts på avstjälpningsplatsen i enlighet med de mottagningskriterier som har bestämts för den kategorin av avstjälpningsplatser,
de interna processerna på avstjälpningsplatsen fortskrider på avsett sätt,
miljöskyddssystemen på avstjälpningsplatsen fungerar fullt ut på avsett sätt,
tillståndsvillkoren för avstjälpningsplatsen uppfylls,
de uppgifter och utredningar som förutsätts i miljötillståndet kan ges in till tillstånds- och tillsynsmyndigheterna.
Uppföljningen och kontrollen ska genomföras metodiskt. De prov som behövs ska vara representativa.
Om betydande negativ hälso- och miljöpåverkan iakttas, ska tillsynsmyndigheten underrättas utan dröjsmål.
41 §Utredning av utgångsläget
Innan verksamheten på en avstjälpningsplats eller uppföljningen och kontrollen enligt denna förordning inleds eller en avstjälpningsplats läggs ned ska det göras en utredning av utgångsläget i fråga om yt- och grundvattnet på området samt nedbrytningstillståndet och gasbildningen i avfallsupplaget som är i användning.
För utredningen av utgångsläget ska ytvattenprov tas två gånger under högflödesperioden med minst en månads mellanrum och minst en gång under lågflödesperioden. Grundvattenprov ska tas från minst tre olika ställen.
42 §Kontroll av avfallsupplaget
Avfallsupplaget och sättningen ska kontrolleras regelbundet under deponeringen och efterbehandlingen.
För kontroll av avfallsupplaget behövs följande uppgifter:
avfallsupplagets yta, volym, sammansättning och sättning,
avfallsupplagets vattennivå och temperatur samt andra inre egenskaper,
deponeringsmetod,
vilken del av avstjälpningsplatsen som fylls,
kalkyl över den återstående volymen på avstjälpningsplatsen.
43 §Kontroll av avfallsgaser
Alstringen och frigörelsen av avfallsgaser ska kontrolleras så att tillförlitliga uppgifter om gasalstringen fås från alla delar av avstjälpningsplatsen.
Gasens mängd och tryck och dess komponenter metan, koldioxid och syre, ska när avstjälpningsplatsen är i bruk bestämmas en gång per månad och under efterbehandlingen var sjätte månad. Om det kan påvisas att provtagningarna, trots längre intervaller, är tillräckligt tillförlitliga får mätningarna anpassas. Utredningen av andra avfallsgaser bestäms vid behov i miljötillståndet enligt den typ av avfall som deponerats på avstjälpningsplatsen.
Det ska regelbundet kontrolleras att systemet för tillvaratagande av avfallsgaser fungerar.
44 §Kontroll av lakvatten
Lakvattnets mängd och kvalitet ska kontrolleras separat vid varje punkt där lakvatten leds ut från avstjälpningsplatsen. Dessutom ska reningen av lakvatten och det vatten som leds bort från reningen kontrolleras så att reningens effektivitet och belastningen från avstjälpningsplatsen kan bedömas på ett tillförlitligt sätt.
Lakvattenmängden och lakvattnets konduktivitet ska följas upp genom mätningar som utförs en gång per vecka och dessutom under högflödesperioderna genom mätningar som utförs varje dag när avstjälpningsplatsen är öppen och i bruk. Under efterbehandlingen ska lakvattenmängden och lakvattnets konduktivitet kontrolleras var sjätte månad. Lakvattnets kvalitet ska kontrolleras med prov som tagits en gång per kvartal när avstjälpningsplatsen är i bruk och en gång per halvår under efterbehandlingen. Om det påvisas att längre intervaller ger tillräckligt tillförlitliga uppgifter, får alla mätningar som avses ovan anpassas.
Vilka ämnen eller egenskaper som undersöks i lakvattenprov bestäms i miljötillståndet utifrån den typ av avfall som ska deponeras på avstjälpningsplatsen.
45 §Kontroll av ytvatten
Ytvattnets kvalitet och mängd ska kontrolleras med prov från åtminstone två observationspunkter. Den ena punkten ska ligga uppströms från avstjälpningsplatsen med beaktande av ytvattnets flödesriktning. Av proven från den andra mätningspunkten ska avstjälpningsplatsens inverkan på ytvattnet framgå.
Proven ska tas en gång per kvartal när avstjälpningsplatsen är i bruk och en gång per halvår under efterbehandlingen. Mätningarna får anpassas utifrån avstjälpningsplatsens egenskaper.
46 §Kontroll av grundvatten
Grundvattnet ska kontrolleras nedströms från avstjälpningsplatsen med prov och mätningar från åtminstone två observationspunkter och uppströms från avstjälpningsplatsen från minst en punkt. På avstjälpningsplatsens eventuella verkningsområde ska vattenkvaliteten i hushållsvattenbrunnar också kontrolleras.
Nivån på grundvattnet och på vattnet inom avstjälpningsplatsen ska kontrolleras en gång per halvår. Om grundvattennivån på området varierar, ska kontrollen utökas.
Provtagningen för att klarlägga grundvattnets sammansättning och de ämnen och egenskaper som ska undersökas bestäms i miljötillståndet enligt kvaliteten på det lakvatten som avfallet beräknas bilda och på grundvattnet inom avstjälpningsplatsen. Dessutom ska hastigheten på grundvattenflödet i området beaktas. Genom mätningarna ska förändringar i vattenkvaliteten snabbt kunna konstateras.
Om det konstateras att grundvattnets kvalitet har försämrats eller att den tröskelnivå för skadliga ämnen som bestämts i tillståndsbeslutet överskrids ska tillsynsmyndigheten omedelbart underrättas om saken. Den plan som godkänts i miljötillståndet eller de tillståndsvillkor som meddelats om beredskap för skador och skötseln av dem ska följas i en sådan situation.
Observationerna av grundvattnets kvalitet ska bokföras och uppgifterna ska sammanställas i en tabell av vilken förändringar i kvaliteten enkelt framgår.
47 §Plan för uppföljning och kontroll
Utöver vad som föreskrivs i 120 § i avfallslagen och i 41 § i statsrådets förordning om avfall ska det i den plan för uppföljning och kontroll som huvudmannen utarbetar finnas uppgifter om åtgärder för (25.11.2021/1030)
genomförandet av de allmänna begränsningar enligt 3 kap. som gäller godkännande av avfall på avstjälpningsplatsen och åtgärder för uppföljning och kontroll av andra kriterier för mottagning av avfall på avstjälpningsplatsen,
ordnande av uppföljning och kontroll av avfallsupplaget och avfallsgaser samt av lakvatten och yt- och grundvatten.
48 § (6.9.2018/781)Särskilda uppföljnings- och kontrollkrav som gäller tillfällig lagring av kvicksilveravfall
Vid tillfällig lagring av kvicksilveravfall i mer än ett år i deponier på markytan ska dessutom följande särskilda uppföljnings- och kontrollkrav iakttas:
på lagringsplatsen ska det för övervakning av kvicksilverångor finnas ett kontinuerligt system,
med en känslighet på minst 0,02 milligram kvicksilver i en kubikmeter luft,
med sensorer på marknivå och i huvudhöjd,
med ett visuellt och akustiskt varningssystem,
som ska underhållas varje år,
lagringsplatsen och behållarna ska minst en gång i månaden besiktigas okulärt av den ansvariga personen för lagringsplatsen,
på lagringsplatsen ska det omedelbart vidtas åtgärder som är nödvändiga för att förhindra alla utsläpp av kvicksilver i miljön och återställa en säker lagring av kvicksilver, om läckor upptäcks,
tillsynsmyndigheten ska omedelbart underrättas om alla läckor,
en beredskapsplan för nödsituationer ska utarbetas för lagringsplatsen och skyddsutrustning som är lämplig för hantering av kvicksilveravfall ska finnas tillgänglig på lagringsplatsen.
Huvudmannen ska arkivera alla dokument som innehåller den information som avses i 1 mom. och i bilaga 4 i minst tre år efter det att den tillfälliga lagringen upphört. Alla uppgifter om lageruttag av kvicksilveravfall, transport av kvicksilveravfall någon annanstans efter den tillfälliga lagringen och om dess destination och den planerade behandlingen av kvicksilveravfall ska även arkiveras.
49 § (25.11.2021/1030)Uppgifter om uppföljning och kontroll
Huvudmannen ska årligen före utgången av februari eller vid den i miljötillståndet fastställda tidpunkten sända tillsynsmyndigheten följande uppföljnings- och kontrolluppgifter för föregående år:
den mängd avfall som deponerats på avstjälpningsplatsen enligt avfallstyp specificerat enligt följande:
organiskt kommunalt avfall,
annat kommunalt avfall än sådant som avses i a-punkten,
annat organiskt avfall än sådant som avses i a-punkten,
annat avfall än sådant som avses i a–c-punkterna,
den avfallsmängd som har levererats från avstjälpningsplatsen för annan behandling enligt avfallstyp,
sammandrag av de grundläggande karakteriseringar och överensstämmelseprovningar som gjorts i enlighet med 4 kap.,
uppgifter om avfallsupplaget och den återstående volymen på avstjälpningsplatsen,
uppgifter om ordnande av kontroll av avfallsupplaget och avfallsgaser samt av lakvatten och yt- och grundvatten samt sammandrag av resultaten av kontrollerna,
utredning om avstjälpningsplatsens miljöbelastning och om åtgärder som genomförts för att förebygga miljöskador,
utredning om exceptionella situationer.
Dessutom ska till de uppgifter om avfallet som enligt 1 och 2 punkten ska sändas till tillsynsmyndigheten bifogas uppgifter som avses i 36 § 2 mom. i statsrådets förordning om avfall.
De uppgifter som anges i 1 mom. ska lämnas till tillsynsmyndighetens datasystem eller på ett sätt som särskilt överenskoms med tillsynsmyndigheten.
8 kap.Uppföljning av genomförandet
50 § (5.2.2015/103)Registrering av uppgifter i datasystemet för miljövårdsinformation
Bestämmelser om den statliga tillstånds- och tillsynsmyndighetens och den kommunala miljövårdsmyndighetens skyldighet att i datasystemet för miljövårdsinformation registrera uppgifter om avstjälpningsplatsers miljötillstånd, inbegripet beslut enligt 9 och 34–36 §, uppgifter om uppföljning och kontroll enligt 49 § samt andra motsvarande uppgifter om avstjälpningsplatser finns i 223 § i miljöskyddslagen.
Tillståndsmyndigheten ska utan dröjsmål lämna uppgifter om beslut enligt 9 och 34–36 § även till Finlands miljöcentral.
51 § (25.11.2021/1030)Sammanställande och lämnande av uppföljningsuppgifter till kommissionen
Finlands miljöcentral ska sammanställa de uppföljningsuppgifter om genomförandet av artikel 5 i rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall i samarbete med Statistikcentralen och se att uppgifterna lämnas till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 15 i det direktivet. Uppgifterna samlas in i samråd med Statistikcentralen. Finlands miljöcentral ska dessutom se till att uppgifter om de undantag som avses i 36 § lämnas till Europeiska kommissionen och till de andra medlemsstaterna i Europeiska unionen.
9 kap.Särskilda bestämmelser
52 §Miljötillstånd för avstjälpningsplatser
Bestämmelser om ansökan om miljötillstånd för avstjälpningsplatser och om behandlingen av tillståndsärendet finns i miljöskyddslagen och i statsrådets förordning om miljöskydd (713/2014) . (25.11.2021/1030)
Tillsynsmyndigheten ska kontrollera att avstjälpningsplatsen motsvarar tillståndsansökan och tillståndsvillkoren innan avstjälpningsplatsen tas i bruk eller läggs ned.
53 §Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2013.
Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut om avstjälpningsplatser (861/1997) . Beslutets 4 § 1 mom. 2 punkt förblir dock i kraft till den 31 december 2015.
Bestämmelserna i 27 och 28 § om utredning och begränsning av halten av biologiskt nedbrytbart och annat organiskt material i avfallet tillämpas från och med den 1 januari 2016, i fråga om avfall som uppkommer vid sortering och annan mekanisk behandling av bygg- och rivningsavfall dock först från och med den 1 januari 2020. Halten av biologiskt nedbrytbart och annat organiskt material angiven som totalt organiskt kol eller glödförlust får i det sistnämnda avfallet dock från och med den 1 januari 2016 inte vara högre än 15 procent.
Tillståndsmyndighetens skyldighet enligt 50 § 1 mom. att i datasystemet för miljövårdsinformation registrera väsentliga uppgifter om miljötillståndet för en avstjälpningsplats gäller sådana tillstånd som beviljas den 1 januari 2014 eller därefter.
Förordningens 4 § tillämpas inte på avstjälpningsplatser som har tagits i bruk före den 1 oktober 1997.
Förordningen tillämpas inte på avstjälpningsplatser som har lagts ned i enlighet med gällande lag före den 1 oktober 1997.
Rådets direktiv 1999/31/EG (31999L0031); EGT nr L 182, 16.7.1999, s. 1
Rådets beslut 2003/33/EG (32003D0033); EGT nr L 11, 16.1.2003, s. 27
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG (32006L0021); EGT nr L 102, 11.4.2006, s. 15
Rådets direktiv 2011/97/EU (32011L0097); EUT nr L 328, 10.12.2011, s. 49
Bilaga 1
Avstjälpningsplatsers botten- och ytkonstruktion
1. Bottenkonstruktionens täthetskrav (25.11.2021/1030)
Den mark (mineraljord eller berg) på vilken en avstjälpningsplats placeras ska uppfylla sådana krav på permeabilitet (K) och tjocklek i fråga om vattenmättad jord att den kombinerade effekten motsvarar minst följande krav:
1) avstjälpningsplats för farligt avfall: K ≤ 1,0 x 10–9 m/s och mäktighet ≥ 5 m,
2) avstjälpningsplats för icke-farligt avfall: K ≤ 1,0 x 10–9 m/s och mäktighet ≥ 1 m,
3) avstjälpningsplats för inert avfall: K ≤ 1,0 x 10–7 m/s och mäktighet ≥ 1 m.
2. Ytkonstruktionens skikt (25.11.2021/1030)
Skikt | Avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall | Avstjälpningsplatser för farligt avfall |
Ytskikt ≥1 m | Krävs | Krävs |
Dräneringsskikt ≥ 0,5 m | Krävs | Krävs |
Tätskikt ≥ 0,5 m | Krävs | Krävs |
Konstgjord isolering | Krävs inte | Krävs |
Gasdräneringsskikt | Krävs | Vid behov |
Bilaga 2
Provtagnings- och provningsmetoder vid bedömning av förutsättningarna för mottagning av avfall
Vid provtagningen och provningen av avfall ska den europeiska standardiseringsorganisationens (CEN) standarder (EN) och tekniska specifikationer (TS) samt senare uppdaterade versioner av dessa tillämpas
1) provtagningen ska göras enligt en provtagningsplan som baserar sig på standarden SFS-EN 14899,
2) avfallets allmänna egenskaper ska bestämmas enligt standarderna SFS-EN 13137 (totalt organiskt kol), SFS-EN 14346 (beräkning av torrsubstans), SFS-EN 15169 (glödförlust), SFS-EN 15308 (PCB-kongener) och SFS-EN 15527 (PAH-föreningar),
3) laktest ska göras enligt den tekniska specifikationen CEN/TS 14405 (uppströms perkolationstest) och standarden SFS-EN 12457/3 (tvåstegs skaktest),
4) kapacitet att neutralisera syra (ANC) ska bestämmas enligt den tekniska specifikationen CEN/TS 15364 (alternativt CEN/TS 14429 eller CEN/TS 14997),
5) löst organiskt kol (DOC) i ett bestämt pH ska bestämmas enligt den tekniska specifikationen CEN/TS 14429 eller CEN/TS 14997,
6) nedbrytning av råavfall ska göras enligt standarderna SFS-EN 13656 (mikrovågsassisterad nedbrytning med syrablandning) och SFS-EN 13657 (nedbrytning i kungsvatten),
7) andra kemiska analyser ska göras enligt standarderna SFS-EN 16192 (analys av lakvatten), SFS-EN 15126 (total halt lösta ämnen) och SFS-EN 14039 (kolväten).
Vid annan provning ska, innan formellt godkända CEN-standarder finns tillgängliga, användas en prEN-version av standarden eller nationella standarder eller andra förfaranden som tillståndsmyndigheten har godkänt.
Bilaga 3
2. Avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall (25.11.2021/1030)
Mottagningskriterier för avfall som ska godkännas på avstjälpningsplatser
De gränsvärden som anges i tabellerna är ämnenas maximikoncentrationer som inte får överskridas om inte något annat föreskrivs i 34 §.
1. Avstjälpningsplatser för inert avfall
Tabell 1 Avfall som utan provning ska godkännas på avstjälpningsplatser för inert avfall (25.11.2021/1030)
Kod för avfallskategori 1) | Karakterisering | Begränsningar |
101103 | Glasbaserat fibermaterial | Endast avfall som inte innehåller organiska bindemedel |
150107 | Glasförpackningar | |
170101 | Betong | Endast utvalt bygg- och rivningsavfall 2) |
170202 | Tegel | Endast utvalt bygg- och rivningsavfall 2) |
170103 | Klinker och keramik | Endast utvalt bygg- och rivningsavfall 2) |
170107 | Blandningar av betong, tegel, klinker och keramik | Endast utvalt bygg- och rivningsavfall 2) |
170202 | Glas | |
170504 | Jord och sten | Med undantag av matjord och torv samt jord och sten från förorenade områden |
191205 | Glas | |
200102 | Glas | Endast separat insamlat glas |
200202 | Jord och sten | Endast från trädgårds- och parkavfall, inte matjord och torv |
1) Kod för avfallskategori enligt avfallsförteckningen
2) Med utvalt bygg- och rivningsavfall avses avfall som innehåller endast låga halter av metall, plast, organiskt material, trä, gummi eller andra motsvarande ämnen eller material, och vars ursprung ska vara känt. Med begreppet avses inte bygg- och rivningsavfall från byggnationer som
– är förorenade med oorganiska eller organiska farliga ämnen, t.ex. till följd av byggprocesser, markförorening, lagring och användning av bekämpningsmedel eller andra farliga ämnen, såvida det inte klart påvisas att föroreningen av den rivna byggnationen var obetydlig,
– är behandlade, täckta eller målade med material som innehåller farliga ämnen i signifikanta mängder.
Tabell 2 Kriterier för mottagning av annat avfall än avfall enligt tabell 1 som ska godkännas på avstjälpningsplatser för inert avfall (gränsvärdena för utlakningsegenskaper) (25.11.2021/1030)
Ämne/parameter | Gränsvärde, mg/kg torrsubstans (L/S = 10 l/kg) |
Arsen (As) | 0,5 |
Barium (Ba) | 20 |
Kadmium (Cd) | 0,04 |
Krom totalt (Cr tot ) | 0,5 |
Koppar (Cu) | 2 |
Kvicksilver (Hg) | 0,01 |
Molybden (Mo) | 0,5 |
Nickel (Ni) | 0,4 |
Bly (Pb) | 0,5 |
Antimon (Sb) | 0,06 |
Selen (Se) | 0,1 |
Zink (Zn) | 4 |
Klorid (Cl - ) | 800 |
Fluorid (F - ) | 10 |
Sulfat (SO 42- ) | 1000 1) |
Fenolindex | 1 |
Löst organiskt kol (DOC) 2) | 500 |
Torrsubstans för lösta ämnen (TDS) 3) | 4000 |
1) Avfallet anses också uppfylla mottagningskriterierna om sulfathalten inte överskrider följande värden: 1500 mg/l (det första lakvattnet vid perkolationstest där L/S = 0,1 l/kg) och 6000 mg/kg (där L/S = 10 l/kg). För att fastställa koncentrationen där L/S = 0,1 l/kg ska perkolationstest användas. Koncentrationen där L/S = 10 l/kg kan fastställas antingen med skak- eller perkolationtest.
2) Om gränsvärdet för löst organiskt kol överskrids vid avfallets eget pH-värde kan avfallet alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH 7,5–8,0. Avfallet anses uppfylla mottagningskriteriet för löst organiskt kol om koncentrationen är högst 500 mg/kg.
3) Gränsvärdet för torrsubstans för lösta ämnen får användas som alternativ till värdena för sulfat och klorid.
Tabell 3 Kriterier för mottagning av annat avfall än avfall enligt tabell 1 som ska godkännas på avstjälpningsplatser för inert avfall (gränsvärdena för halten av organiska ämnen) (25.11.2021/1030)
Ämne/parameter | Gränsvärde, mg/kg torrsubstans |
Totalt organiskt kol (TOC) | 30000 (3%) |
Bensen, toluen, etylenbensen och xylener (BTEX) | 6 |
Polyklorerade bifenyler (PCB) 1) | 1 |
Mineralolja (C10-C40) | 500 |
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) 2) | 40 |
1) Kongener 28, 52, 101, 118, 138, 153 och 180 totalt.
2) Föreningar totalt (antracen, acenaften, acenaftylen, benso(a)antracen, benso(a)pyren, chrysen, benso(b)fluoranten, benso(g,h,i)perylen, benso(k)fluoranten, dibenso(a,h)antracen, fenantren, fluoranten, fluoren, indeno(1,2,3-cd)pyren, naftalen, pyren).
Tabell 4 Mottagningskriterier för icke-farligt avfall som ska godkännas tillsammans med gipsbaserat avfall på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall (25.11.2021/1030)
Parameter | Gränsvärde, mg/kg torrsubstans |
Totalt organiskt kol (TOC) | 50000 (5%) |
Löst organiskt kol (DOC) | 800 1) |
1) Där L/S = 10 l/kg antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,0.
Tabell 5 Mottagningskriterier för icke-farligt avfall och stabilt, icke-reaktivt farligt avfall som ska godkännas tillsammans på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall (gränsvärdena för utlakningsegenskaper) (25.11.2021/1030)
Ämne/parameter | Gränsvärde, mg/kg torrsubstans (L/S = 10 l/kg) |
Arsen (As) | 2 |
Barium (Ba) | 100 |
Kadmium (Cd) | 1 |
Krom totalt (Cr tot ) | 10 |
Koppar (Cu) | 50 |
Kvicksilver (Hg) | 0,2 |
Molybden (Mo) | 10 |
Nickel (Ni) | 10 |
Bly (Pb) | 10 |
Antimon (Sb) | 0,7 |
Selen (Se) | 0,5 |
Zink (Zn) | 50 |
Klorid (Cl - ) | 15000 |
Fluorid (F - ) | 150 |
Sulfat (SO 42- ) | 20000 |
Löst organiskt kol (DOC) 1) | 800 |
Torrsubstans för lösta ämnen (TDS) 2) | 60000 |
1) Om gränsvärdet för löst organiskt kol överskrids vid avfallets eget pH-värde kan avfallet alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH 7,5–8,0. Avfallet anses uppfylla mottagningskriteriet för löst organiskt kol om koncentrationen är högst 800 mg/kg.
2) Gränsvärdet för torrsubstans för lösta ämnen får användas som alternativ till värdena för sulfat och klorid.
Tabell 6 Mottagningskriterier för icke-farligt avfall och stabilt, icke-reaktivt farligt avfall som ska godkännas tillsammans på avstjälpningsplatser för icke-farligt avfall (övriga krav) (25.11.2021/1030)
Parameter | Gränsvärde/annat krav |
Totalt organiskt kol (TOC) | 5% 1) |
pH | Minst 6,0 |
Kapacitet att neutralisera syra (ANC) | Ska alltid undersökas och uppskattas |
1) Räknat på torrvikt.
3. Avstjälpningsplatser för farligt avfall
Tabell 7 Mottagningskriterier för avfall som ska godkännas på avstjälpningsplatser för farligt avfall (gränsvärdena för utlakningsegenskaper) (25.11.2021/1030)
Ämne/parameter | Gränsvärde, mg/kg torrsubstans (L/S = 10 l/kg) |
Arsen (As) | 25 |
Barium (Ba) | 300 |
Kadmium (Cd) | 5 |
Krom totalt (Cr tot ) | 70 |
Koppar (Cu) | 100 |
Kvicksilver (Hg) | 2 |
Molybden (Mo) | 30 |
Nickel (Ni) | 40 |
Bly (Pb) | 50 |
Antimon (Sb) | 5 |
Selen (Se) | 7 |
Zink (Zn) | 200 |
Klorid (Cl - ) | 25000 |
Fluorid (F - ) | 500 |
Sulfat (SO 42- ) | 50000 |
Löst organiskt kol (DOC) 1) | 1000 |
Torrsubstans för lösta ämnen (TDS) 2) | 100000 |
1) Om gränsvärdet för löst organiskt kol överskrids vid avfallets eget pH-värde kan avfallet alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH 7,5–8,0. Avfallet anses uppfylla mottagningskriteriet för löst organiskt kol om koncentrationen är högst 1000 mg/kg.
2) Gränsvärdet för torrsubstans för lösta ämnen får användas som alternativ till värdena för sulfat och klorid.
Tabell 8 Mottagningskriterier för avfall som ska godkännas på avstjälpningsplatser för farligt avfall (övriga krav) (25.11.2021/1030)
Parameter | Gränsvärde/annat krav |
Glödförlust (LOI) 1) | 10% 2) |
Totalt organiskt kol (TOC) 1) | 6% 2) |
Kapacitet att neutralisera syra (ANC) | Ska alltid undersökas och uppskattas |
1) Antingen gränsvärdena för glödförlust eller för totalt organiskt kol ska tillämpas.
2) Räknat på torrvikt.
4. Undantag från höjande av vissa gränsvärden enligt 34 §
På de gränsvärden för totalt organiskt kol som anges i denna bilaga tillämpas följande:
1) gränsvärdet i tabell 3 får höjas till högst det dubbla, i fråga om jordavfall får dock ett tredubbelt gränsvärde godkännas, om koncentrationen av löst organiskt kol i avfallet är högst 500 mg/kg där L/S = 10 l/kg antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,0,
2) gränsvärdet i tabellerna 4 och 6 får höjas till högst det dubbla endast om koncentrationen av löst organiskt kol är högst 800 mg/kg där L/S = 10 l/kg antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,0,
3) gränsvärdet i tabell 8 får höjas till högst det tredubbla endast om koncentrationen av löst organiskt kol i avfallet är högst 1000 mg/kg där L/S = 10 l/kg antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,0.
I fråga om följande gränsvärden i denna bilaga får undantag inte beviljas:
1) gränsvärdet för löst organiskt kol i tabellerna 2, 5 och 7,
2) gränsvärdet för bensen, toluen, etylbensen och xylener i tabell 3,
3) gränsvärdena för polyklorerade bifenyler, mineralolja och polycykliska aromatiska kolväten i tabell 3,
4) gränsvärdet för pH-värdet i tabell 6,
5) gränsvärdet för glödförlust i tabell 8.
Bilaga 4 (6.9.2018/781)
Särskilda krav som gäller godkännande av kvicksilveravfall för tillfällig lagring och bortskaffande
Vid godkännande av kvicksilveravfall för tillfällig lagring och bortskaffande i mer än ett år ska följande särskilda krav iakttas:
1 . Kvicksilveravfallets sammansättning
Kvicksilveravfall ska uppfylla följande krav:
– en kvicksilverhalt på mer än 99,9 viktprocent,
– det får inte innehålla föroreningar som kan korrodera kolstål eller rostfritt stål (t.ex. salpetersyra och kloridsaltlösningar).
2 . Inneslutning
Behållare som används för tillfällig lagring och bortskaffande av kvicksilveravfall ska vara korrosions- och stötsäkra. Svetsfogar ska därför undvikas. Behållarna ska i synnerhet uppfylla följande krav:
– behållarmaterial: kolstål (minst ASTM A36) eller rostfritt stål (AISI 304, 316L),
– behållarna ska vara gas- och vätsketäta,
– behållarens utsida ska vara beständig mot lagringsförhållandena,
– behållarens konstruktionstyp har klarat fallprov och täthetsprov enligt kapitel 6.1.5.3 och 6.1.5.4 i Förenta Nationernas handbok ”Manual of Tests and Criteria” (Provning och kriterier) om rekommendationer för transport av farligt gods.
Behållarens fyllnadsgrad får vara högst 80 volymprocent för att säkerställa att tillräckligt tomrum finns tillgängligt och att varken läckor eller permanent deformering av behållaren kan inträffa till följd av att vätskan expanderar på grund av hög temperatur.
3 . Godkännande av tillfällig lagring och bortskaffande
Behållare som innehåller kvicksilveravfall får godkännas för tillfällig lagring och bortskaffande endast om de uppfyller de krav som anges i denna punkt och om det finns sådana intyg enligt 4 punkten i denna bilaga på att behållarna överensstämmer med kraven som har utfärdats av avfallsproducenten eller den person som är ansvarig för avfallshanteringen av kvicksilveravfall.
Godkännandeförfarandena ska uppfylla följande krav:
– endast kvicksilveravfall som uppfyller de krav som avses i punkt 1 i denna bilaga får godkännas,
– behållarna ska undergå okulär besiktning före lagringen och bortskaffandet och skadade, läckande eller korroderade behållare ska inte godtas,
– behållarna ska vara försedda med en hållbar stämpel som är tryck i metallens yta och som anger behållarens identifieringsnummer, konstruktionsmaterialet, tomvikten, tillverkarens uppgifter och konstruktionsdatumet,
– behållarna ska vara försedda med en permanent monterad plakett där referensnumret på det intyg som nämns i 4 punkten i denna bilaga anges.
4 . Intyg
Ett intyg ska innehålla följande uppgifter:
– avfallsproducentens namn och adress,
– namn och adress på den person som är ansvarig för deponeringen av behållarna,
– plats och datum för deponeringen,
– mängden kvicksilveravfall,
– kvicksilveravfallets renhetsgrad och, om relevant, en redogörelse för föroreningarna, inklusive analysrapporten,
– bekräftelse av att behållarna har använts uteslutande för transport och tillfällig lagring av kvicksilveravfall,
– behållarnas identifieringsnummer,
– eventuella särskilda kommentarer.
Ikraftträdelsestadganden
5.2.2015/103:
Denna förordning träder i kraft den 20 februari 2015. Förordningens 14 § 1 mom. 2 och 3 punkt samt 18 § 1 mom. 7 punkt träder dock i kraft först den 1 juni 2015.
Rådets direktiv 1999/31/EG (31999L0031); EGT nr L 182, 16.7.1999, s. 1
10.11.2016/960:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.
Neuvoston direktiivi 96/59/EY; EYVL N:o L 243, 24.9.1996, s. 31, Rådets direktiv 96/59/EG; EGT nr L 243, 24.9.1996, s. 31
6.9.2018/781:
Denna förordning träder i kraft den 15 september 2018.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 (32017R0852); EUT nr L 137, 24.5.2017, s. 1
25.11.2021/1030:
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2021. Förordningens 39 och 49 § träder dock i kraft den 1 januari 2023.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/850/EU (32018L0850); EUT L 150, 14.6.2018, s. 100, Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/851/EU (32018L0851); EUT L 150, 14.6.2018, s. 109, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (32019R1021); EUT L 169, 25.6.2019, s. 45