1531/2011

I denna lag föreskrivs det om statliga och kommunala myndigheters och andra upphandlande enheters skyldighet att konkurrensutsätta sin försvars- och säkerhetsupphandling samt om de principer och förfaranden som ska tillämpas på dessa upphandlingar.

Syftet med lagen är att, utan att det äventyrar statens viktiga säkerhetsintressen, effektivisera användningen av allmänna medel, främja upphandling av hög kvalitet och garantera jämlika möjligheter för företag och andra sammanslutningar att erbjuda varor, tjänster och byggentreprenader vid anbudsförfaranden för offentlig försvars- och säkerhetsupphandling.

Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG, nedan försvars- och säkerhetsupphandlingsdirektivet.

Den upphandlande enheten ska utnyttja befintliga konkurrensförhållanden, behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet och med beaktande av proportionalitetskraven, om inte något annat följer av statens väsentliga säkerhetsintressen enligt artikel 346.1 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan EUF-fördraget .

De upphandlande enheterna ska sträva efter att ordna sin upphandling så att den kan genomföras på ett så ekonomiskt och systematiskt sätt som möjligt och i form av så ändamålsenliga helheter som möjligt med beaktande av miljöaspekterna. För att minska de administrativa uppgifterna i samband med upphandlingen kan de upphandlande enheterna utnyttja ramavtal och genomföra gemensamma upphandlingar eller utnyttja andra samarbetsmöjligheter vid anbudsförfaranden för offentlig försvars- och säkerhetsupphandling.

Om en anbudssökande eller anbudsgivare i anbudsförfarandet är en sammanslutning eller en inrättning som ägs av den upphandlande enheten eller är en annan upphandlande enhet ska denna behandlas på samma sätt som övriga anbudssökande och anbudsgivare.

I denna lag och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den avses med

Bestämmelserna om säkerhetsklassificerade handlingar i denna lag tillämpas också på sekretessbelagda handlingar, om obehörigt avslöjande eller obehörig användning av sekretessbelagda uppgifter i sådana handlingar kan orsaka olägenhet eller skada för de intressen som avses i sekretessbestämmelsen. (9.8.2019/911)

Upphandlande enheter som avses i denna lag är

Om inget annat följer av artikel 36, 51, 52 eller 62 i EUF-fördraget, tillämpas denna lag på försvars- och säkerhetsupphandling som de upphandlande enheter som avses i 4 § gör.

Försvarsupphandling är upphandling som gäller

Säkerhetsupphandling är upphandling som gäller

Med försvarsmateriel avses varor som är särskilt planerade eller anpassade för militära ändamål och avsedda att användas som vapen, ammunition eller försvarsförnödenheter.

Om upphandlingen av en byggentreprenad, vara eller tjänst omfattas delvis av tillämpningsområdet för denna lag och delvis av tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) , nedan upphandlingslagen , eller försörjningslagen samtidigt som upphandlingen bara kan göras med ett enda kontrakt, ska upphandlingen göras i enlighet med denna lag. (29.12.2016/1409)

Om upphandlingen av en byggentreprenad, vara eller tjänst endast delvis omfattas av tilllämpningsområdet för denna lag samtidigt som varken upphandlingslagen eller försörjningslagen ska tillämpas på upphandlingen och upphandlingen bara kan göras med ett enda kontrakt, ska inte heller denna lag tillämpas på den med undantag av det som föreskrivs om upphandlingsrättelse i 85 § och besvärsförbud i 104 § 2 mom.

En upphandling får inte genomföras med ett enda kontrakt i syfte att undvika tillämpning av bestämmelserna i denna lag, upphandlingslagen eller försörjningslagen.

En upphandlande enhet får också besluta att i stället för denna lag tillämpa upphandlingslagen på upphandling av en byggentreprenad, vara eller tjänst som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag. I ett sådant fall tillämpas upphandlingslagen på upphandlingen i sin helhet, dock så att 77 § 3 mom. i denna lag tillämpas på delgivningen av den upphandlande enhetens beslut.

Med undantag av det som föreskrivs om upphandlingsrättelse i 85 § och besvärsförbud i 104 § 2 mom., tillämpas denna lag inte på

Denna lag tillämpas inte heller på försvars- och säkerhetsupphandling som

Om endast stater som är medlemmar i Europeiska unionen deltar i ett forsknings- och utvecklingsprojekt enligt 1 mom. 4 punkten, ska projektet anmälas till Europeiska kommissionen. Anmälan ska göras när projektet inleds, och den ska innehålla uppgifter om kostnadsfördelningsavtal mellan projektets parter, forsknings- och utvecklingsutgifternas andel i förhållande till projektets totala kostnader och, om upphandling har planerats hos medlemsstaterna, deras andelar.

Med undantag av det som föreskrivs om upphandlingsrättelse i 85 § och besvärsförbud i 104 § 2 mom. tillämpas denna lag inte på försvars- och säkerhetsupphandling som sammanhänger med underrättelseverksamhet.

Med undantag av det som föreskrivs om upphandlingsrättelse i 85 § och besvärsförbud i 104 § 2 mom. tillämpas denna lag inte heller på försvars- och säkerhetsupphandling när det är fråga om

Denna lag tillämpas inte på försvars- och säkerhetsupphandling som den upphandlande enheten företar hos en enhet som är formellt fristående från den och självständig med tanke på beslutsfattandet, om den upphandlande enheten ensam eller tillsammans med andra upphandlande enheter övervakar enheten på samma sätt som den övervakar egna verksamhetsställen och om enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med de upphandlande enheter som utövar ett bestämmande inflytande över den.

En upphandlande enhet som anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader som omfattas av denna lags tillämpningsområde via en inköpscentral anses ha följt denna lag, om inköpscentralen har följt den.

Med inköpscentral avses en upphandlande enhet eller ett europeiskt offentligt organ som anskaffar varor eller tjänster åt upphandlande enheter eller sluter upphandlingskontrakt eller ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader för dessa.

En upphandlande enhet kan reservera rätten att delta i ett anbudsförfarande för arbetscentraler eller motsvarande enheter eller föreskriva att kontrakten ska fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor. Det ska framgå av upphandlingsannonsen att kontraktet är reserverat för arbetscentraler eller för fullgörande inom ramen för program för skyddad anställning.

De EU-tröskelvärden som baserar sig på kommissionens förordning (EU) nr 1251/2011 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG, 2004/18/EG och 2009/81/EG vad gäller de tröskelvärden som ska tillämpas vid upphandlingsförfaranden är

Europeiska kommissionen reviderar tröskelvärdena vartannat år genom en förordning i enlighet med förfarandet i artikel 68 i försvars- och säkerhetsupphandlingsdirektivet och offentliggör de reviderade tröskelvärdena i Europeiska unionens officiella tidning, varvid värdena i 1 mom. ersätts med de reviderade värden som kommissionen har beslutat om. Arbets- och näringsministeriet ska utan dröjsmål i officiella tidningen informera om ändringar av EU-tröskelvärdena i enlighet med de revideringar som kommissionen har gjort.

Med undantag av det som föreskrivs om upphandlingsrättelse i 85 § och besvärsförbud i 104 § 2 mom. tillämpas denna lag inte på följande försvars- och säkerhetsupphandlingar:

Med undantag av bestämmelserna i avdelning III tillämpas denna lag på sådan tjänsteupphandling enligt bilaga A, varuupphandling och byggentreprenad som överstiger det EU-tröskelvärde som avses i 12 § 1 mom. Lagen tillämpas även på upphandling av tjänster enligt bilaga A tillsammans med tjänster enligt bilaga B, om värdet av tjänsterna enligt bilaga A överstiger värdet av tjänsterna enligt bilaga B och upphandlingens totala värde överstiger EU-tröskelvärdet.

På sådan tjänsteupphandling enligt bilaga A, varuupphandling och byggentreprenad som understiger det EU-tröskelvärde som avses i 12 § 1 mom. men överstiger det nationella tröskelvärde som avses i 13 § tillämpas inte avdelning II.

På tjänsteupphandlingar enligt bilaga B tilllämpas inte avdelning II. På sådan tjänsteupphandling enligt bilaga B som överstiger det EU-tröskelvärde som avses i 12 § 1 mom. tillämpas dock det som i 28 § föreskrivs om annonseringsskyldighet i efterhand och om anmälan om direktupphandling, i 37 § om tekniska specifikationer, i 38 § om tekniska specifikationer som gäller miljöegenskaper och i 44 § om bevis som anbudsgivaren lägger fram.

På upphandling där kriterierna enligt artikel 346.1 b i EUF-fördraget är uppfyllda och vars värde överstiger det nationella tröskelvärdet enligt 13 § tillämpas inte avdelning II.

Avdelning II tillämpas inte på sådana upphandlingar av en byggentreprenad, vara eller tjänst som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag, men där endast en del av upphandlingen samtidigt uppfyller kriterierna enligt artikel 346.1 b i EUF-fördraget och där upphandlingen bara kan göras med ett enda kontrakt.

Det uppskattade värdet på en upphandling ska beräknas utifrån den största totala ersättning som ska betalas, exklusive mervärdesskatt. Också eventuella alternativa sätt för genomförande av upphandlingen samt options- och förlängningsklausuler som ingår i upphandlingskontraktet ska beaktas vid beräkning av värdet.

Vid beräkning av det uppskattade värdet av en byggentreprenad ska hänsyn tas till entreprenadens värde och till det uppskattade totala värdet av de varor som behövs för att entreprenaden ska kunna utföras och som den upphandlande enheten tillhandahåller entreprenören.

Om en upphandling genomförs samtidigt genom olika delkontrakt, ska det uppskattade totala värdet av samtliga motsvarande delkontrakt beaktas då det uppskattade värdet av upphandlingskontraktet beräknas. Om det sammanlagda värdet av delkontrakten är minst detsamma som EU-tröskelvärdet enligt 12 § eller det nationella tröskelvärdet enligt 13 §, ska de bestämmelser som gäller upphandling som överstiger tröskelvärdet i fråga iakttas vid upphandlingen av varje del så som föreskrivs i 3 kap.

På delkontrakt vid varu- eller tjänsteupphandling vars uppskattade värde understiger 80 000 euro samt på delkontrakt vid byggentreprenader vars uppskattade värde är minst 1 miljon euro tillämpas inte denna lag, om det sammanlagda värdet av dessa delar inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av samtliga delar. Om det uppskattade värdet av en del av en byggentreprenad överstiger det nationella tröskelvärdet enligt 13 §, ska den upphandlande enheten dock iaktta denna lag så som föreskrivs i 14 § 2 mom.

Det uppskattade värdet ska gälla då den upphandlande enheten skickar ut upphandlingsannonsen för publicering eller på annat sätt inleder upphandlingsförfarandet.

Vid beräkning av det uppskattade värdet på en upphandling ska som utgångspunkt när det gäller

Om ett varuupphandlingskontrakt avser leasing, hyra eller upphandling på avbetalning, ska beräkningen av det uppskattade värdet av kontraktet grundas på

I fråga om varu- eller tjänsteupphandlingskontrakt som regelbundet återkommer eller som ska förnyas inom en viss period ska beräkningen av det uppskattade värdet grundas på

När det gäller tjänsteupphandlingskontrakt där totalpriset inte anges ska beräkningen av det uppskattade värdet grundas på

När det gäller ramavtal ska det uppskattade värdet av upphandlingen beräknas utifrån det uppskattade totala värdet av samtliga planerade upphandlingskontrakt under ramavtalets löptid.

En upphandling får inte delas upp eller beräknas med exceptionella metoder i syfte att undgå tillämpning av bestämmelserna i denna lag. En varuupphandling eller en tjänsteupphandling får inte heller kombineras med en byggentreprenad eller upphandlingar annars kombineras på ett artificiellt sätt i syfte att undgå tillämpning av bestämmelserna i denna lag.

De konkurrensförfaranden som används vid upphandlingar definieras i 3 § 9–13 punkten. Vid upphandling ska i första hand selektivt eller förhandlat förfarande användas. Direktupphandling, konkurrenspräglad dialog och ramavtal kan användas på de villkor som anges i 22–27 §.

Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog kan den upphandlande enheten på förhand begränsa antalet anbudssökande som inbjuds att delta i anbudsförfarandet. Det lägsta antal anbudssökande som inbjuds att delta i förfarandet och vid behov det högsta antalet anbudssökande ska uppges i upphandlingsannonsen. De anbudssökande som godkänns som anbudsgivare ska väljas utifrån de minimikrav på anbudssökandenas lämplighet som anges i upphandlingsannonsen och utifrån objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

Det antal anbudssökande som inbjuds att delta i anbudsförfarandet ska med hänsyn till upphandlingens omfattning och art vara tillräckligt stort för att säkerställa verklig konkurrens. Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog ska minst tre anbudssökande inbjudas, om inte antalet lämpliga sökande är lägre.

Till anbudsförfarandet ska inbjudas minst så många anbudssökande som den upphandlande enheten fastställt på förhand. Om antalet lämpliga sökande är lägre, kan den upphandlande enheten fortsätta upphandlingsförfarandet genom att be lämpliga sökande lämna anbud eller inleda förhandlingar. Endast de anbudssökande som uppfyller minimikraven och som har lämnat in en anbudsansökan får delta i anbudsförfarandet.

Om den upphandlande enheten anser att det inte finns tillräckligt många lämpliga anbudssökande för att säkerställa verklig konkurrens, kan enheten publicera den ursprungliga upphandlingsannonsen på nytt och sätta ett nytt datum för när anbudsansökningarna ska vara inlämnade. De anbudssökande som inbjuds till anbudsförfarandet ska väljas bland de sökande som anmält sig utifrån den ursprungliga och den nya upphandlingsannonsen. Publiceringen av den nya upphandlingsannonsen begränsar inte den upphandlande enhetens möjlighet att avbryta upphandlingsförfarandet i enlighet med 75 §.

Den upphandlande enheten ska förhandla med anbudsgivarna i syfte att anpassa anbuden till de krav som angetts i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. Syftet med förhandlingarna är att i enlighet med 57 § välja det bästa anbudet.

Förhandlingarna kan ske i successiva steg så att antalet anbud som deltar i förhandlingarna under förhandlingen minskas på grundval av kriterier för jämförelse av anbuden. En förutsättning för detta är att det i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan har angetts att förhandlingen sker i successiva steg och vilka kriterier som tillämpas vid förhandlingarna.

I den sista fasen av ett förhandlat förfarande ska det finnas ett tillräckligt antal anbudsgivare för att verklig konkurrens ska kunna säkerställas, om det finns tillräckligt många anbudsgivare eller anbud som uppfyller kraven.

Den upphandlande enheten ska behandla anbudssökande och anbudsgivare likvärdigt i förhandlingarna. Den upphandlande enheten får inte lämna ut information på ett sätt som äventyrar den likvärdiga behandlingen av anbudsförfarandets deltagare.

Den upphandlande enheten kan välja direktupphandling, om

Den upphandlande enheten kan göra en direktupphandling när varuupphandlingen hos den ursprungliga leverantören är en tilläggsbeställning vars syfte är att delvis ersätta eller utvidga en tidigare leverans eller utrustning. En förutsättning för detta är att ett byte av leverantör skulle leda till upphandling av material med annorlunda tekniska egenskaper, vilket skulle medföra oförenlighet eller oproportionerligt stora tekniska svårigheter vid användning och underhåll. Giltighetstiden för sådana kontrakt och för kontrakt som ska förnyas får vara högst fem år, om inte den förväntade livscykeln för de levererade varorna, utrustningarna eller systemen och de tekniska problem som byte av leverantör orsakar undantagsvis förutsätter en längre giltighetstid.

Den upphandlande enheten kan förutom i de fall som avses i 1 mom. göra en direktupphandling när det är fråga om en sådan tilläggstjänst eller tilläggsentreprenad utanför det ursprungliga upphandlingskontraktet som anskaffas av den ursprungliga leverantören och som av oförutsedda skäl har visat sig nödvändig för att tjänsten ska kunna utföras eller entreprenaden genomföras i enlighet med vad som ursprungligen fastställts. Ett villkor är då att tilläggstjänsten eller tilläggsentreprenaden av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas från huvudkontraktet utan stora olägenheter för den upphandlande enheten eller att tilläggstjänsten eller tilläggsentreprenaden, också om den kan avskiljas från genomförandet av det ursprungliga kontraktet, är absolut nödvändig för att slutföra det ursprungliga kontraktet. Dessutom får det totala värdet av tilläggstjänsterna eller tilläggsentreprenaderna vara högst 50 procent av den ursprungliga upphandlingens värde.

Den upphandlande enheten kan förutom i de fall som avses i 1 och 2 mom. göra en direktupphandling när det är fråga om ett nytt byggentreprenadkontrakt som sluts eller en ny tjänsteupphandling som görs med den ursprungliga leverantören och som motsvarar en tidigare byggentreprenad eller tjänsteupphandling genom selektivt förfarande. Ett villkor är att en eventuell senare direktupphandling har nämnts i den ursprungliga upphandlingsannonsen och att det uppskattade värdet av en tilläggstjänst eller en ny byggentreprenad har beaktats vid beräkning av det totala värdet av det ursprungliga kontraktet. En direktupphandling ska göras inom fem år från det att det ursprungliga kontraktet ingicks, om inte den förväntade livscykeln för de levererade varorna, utrustningarna eller systemen och de tekniska problem som byte av leverantör orsakar undantagsvis förutsätter en längre giltighetstid.

Den upphandlande enheten kan tillämpa konkurrenspräglad dialog vid särskilt komplicerad upphandling där

Den upphandlande enheten ska behandla anbudssökande och anbudsgivare likvärdigt vid förfarandet. Den upphandlande enheten får inte lämna ut information på ett sätt som äventyrar den likvärdiga behandlingen av anbudsförfarandets deltagare.

Den upphandlande enheten får inte utan anbudssökandens eller anbudsgivarens samtycke under anbudsförfarandets gång för de övriga anbudsgivarna röja lösningar som en anbudsgivare har föreslagit eller konfidentiell information som lämnats vid dialogen.

Den upphandlande enheten får dela ut pengar eller andra arvoden eller pris till deltagarna i den konkurrenspräglade dialogen.

Den upphandlande enheten ska i upphandlingsannonsen definiera sina behov och krav beträffande upphandlingen. Den upphandlande enheten kan dessutom utarbeta en beskrivning som preciserar målen och innehållet i upphandlingen.

Den upphandlande enheten inleder en dialog med de anbudssökande som valts ut i enlighet med 46–54 §. Syftet med dialogen är att fastställa en eller flera alternativa lösningar för genomförande av upphandlingen. Den upphandlande enheten får förhandla med anbudssökandena om alla aspekter av upphandlingskontraktet.

Dialogen kan ske i successiva steg så att antalet lösningar som inkluderas i dialogen begränsas under dialogen på grundval av kriterierna för valet av anbud. Det ska anges i upphandlingsannonsen eller beskrivningen att dialogen sker i successiva steg och vilka kriterier som tilllämpas.

Den upphandlande enheten ska avsluta dialogen när den har valt de lösningsalternativ som upphandlingen kan genomföras med. Deltagarna ska underrättas om att dialogen har avslutats.

Den upphandlande enheten ska av anbudssökandena begära slutliga anbud på grundval av de lösningar som lagts fram och preciserats under dialogen. Anbuden ska följa i anbudsförfrågan angivna krav som föremålet för projektet ställer. Anbud ska begäras av ett tillräckligt antal anbudssökande för att verklig konkurrens ska kunna säkerställas, om det finns tillräckligt många anbudssökande eller lösningar som uppfyller kraven.

Vid valet av anbud ska de jämförelsegrunder tillämpas som meddelats i upphandlingsannonsen eller beskrivningen. Bestämmelser om fastställande av jämförelsegrunder och om valet av anbud finns i 57 §.

De slutliga anbuden kan på begäran av den upphandlande enheten göras exaktare och tydligare, förutsatt att detta inte leder till ändringar av väsentliga delar av anbudet eller anbudsförfrågan på ett sätt som leder till diskriminering eller snedvriden konkurrens. Under samma förutsättningar kan även det anbud som vunnit ett anbudsförfarande göras exaktare eller tydligare eller åtaganden som ingår i det bekräftas.

Den upphandlande enheten ska välja leverantörer för ramavtal genom selektivt eller förhandlat förfarande. Den upphandlande enheten kan välja leverantörer för ramavtal genom direktupphandling på de villkor som föreskrivs i 22 §. Vid valet av leverantörer som ska inkluderas i ett ramavtal iakttas 8 kap. För ramavtal som ingås med flera leverantörer ska det utses minst tre leverantörer, om inte antalet anbudsgivare som uppfyller villkoren och antalet godtagbara anbud är lägre.

Upphandlingskontrakt som grundar sig på ramavtal ska slutas mellan ramavtalets ursprungliga parter. I villkoren för ramavtalet får inte några betydande ändringar göras under dess giltighetstid. Ramavtal får inte användas på ett sådant sätt att konkurrensen snedvrids, begränsas eller förhindras.

Ett ramavtal kan gälla i högst sju år. I undantagsfall kan ramavtalet ha en längre löptid, om den förväntade livscykeln för de levererade varorna, utrustningarna eller systemen och de tekniska problem som ett byte av leverantör kan orsaka förutsätter detta.

Om den upphandlande enheten har slutit ett ramavtal med en enda leverantör, ska den upphandling som bygger på ramavtalet göras i enlighet med villkoren i detta ramavtal. Den upphandlande enheten kan uppmana leverantören att vid behov skriftligen precisera eller komplettera sitt anbud.

Om den upphandlande enheten har slutit ett ramavtal med flera leverantörer, ska den upphandling som bygger på ramavtalet göras antingen i enlighet med villkoren i detta ramavtal utan konkurrensutsättning eller, om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet, genom att de leverantörer som tagits med i ramavtalet konkurrensutsätts i enlighet med villkoren i ramavtalet och vid behov i enlighet med villkoren för anbudsförfrågan. Vid behov kan villkoren i ramavtalet göras exaktare eller tydligare.

Den upphandlande enheten ska vid konkurrensutsättning av upphandling som grundar sig på ett ramavtal be om ett skriftligt anbud av de leverantörer som omfattas av ramavtalet och som har förutsättningar att fullgöra kontraktet. Den upphandlande enheten ska fastställa en anbudstid som ska vara tillräcklig med beaktande av upphandlingens art, den tid som utarbetandet av anbud kräver och andra motsvarande omständigheter. Innehållet i anbuden ska vara hemligt tills anbudsförfarandet avslutats. Den upphandlande enheten ska välja det bästa anbudet med iakttagande av det kriterium för valet av anbud och de jämförelsegrunder som angetts i anbudsförfrågan.

När en varuupphandling, en tjänsteupphandling enligt bilaga A, en byggentreprenad eller ett ramavtal som överstiger EU-tröskelvärdet enligt 12 § 1 mom. genomförs genom selektivt förfarande, förhandlat förfarande eller konkurrenspräglad dialog ska den upphandlande enheten sända en upphandlingsannons för publicering. Upphandlingsannonsen ska innehålla tillräckliga uppgifter om upphandlingen för att en anbudsansökan ska kunna göras.

En upphandlande enhet som har ingått ett upphandlingskontrakt eller ramavtal som gäller sådan varuupphandling, tjänsteupphandling enligt bilaga A eller byggentreprenad som överstiger EU-tröskelvärdet enligt 12 § 1 mom. ska för publicering sända en efterhandsannons om resultatet av upphandlingsförfarandet inom 48 dagar från det upphandlingskontraktet eller ramavtalet slutits. Den upphandlande enheten ska också för publicering sända en efterhandsannons om sådan sekundär tjänsteupphandling enligt bilaga B som överstiger EU-tröskelvärdet enligt 12 § 1 mom. och om att upphandlingen har avbrutits i enlighet med 75 §. Av efterhandsannonsen om att upphandlingen har avbrutits ska orsakerna till avbrytandet framgå. I en efterhandsannons om sekundär tjänsteupphandling enligt bilaga B ska det nämnas huruvida annonsen får publiceras. Skyldigheten att annonsera i efterhand gäller inte enskilda upphandlingskontrakt som ingås på grundval av ramavtal och inte heller direktupphandlingar.

Den upphandlande enheten får inte i efterhandsannonsen meddela uppgifter vars publicering strider mot de bestämmelser som utfärdats för att skydda allmänt intresse och i synnerhet statens säkerhetsintressen eller vars röjande äventyrar bevarandet av affärshemligheter som skyddas genom lag eller stör kommersiell och sund konkurrens mellan anbudsgivarna.

Om den upphandlande enheten har för avsikt att utnyttja möjligheten att förkorta föreskrivna tidsfrister i enlighet med 31 § 2 mom., ska den sända en förhandsannons för publicering. I förhandsannonsen ska de uppgifter om försvars- och säkerhetsupphandlingen ges som den upphandlande enheten känner till vid den tidpunkt då förhandsannonsen utarbetas och som motsvarar uppgifterna i en upphandlingsannons vid selektivt förfarande.

En upphandlande enhet kan också sända en annons om direktupphandling för publicering.

Annonser om upphandling får inte publiceras någon annanstans innan de har sänts till Europeiska unionens byrå för officiella publikationer och annonser som har publicerats någon annanstans får inte innehålla sådana uppgifter som inte har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. I en annons som ska publiceras någon annanstans ska det nämnas vilket datum upphandlingsannonsen har sänts för publicering.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om annonsskyldigheten, om sändandet av annonserna och de kommunikationsmedel som ska användas vid sändandet, om innehållet i och publiceringen av annonserna och om andra omständigheter som anknyter till annonseringsskyldigheten.

När tidsfristerna för upphandlingsförfarandet fastställs ska hänsyn tas till upphandlingens art, till hur komplex upphandlingen är och till hur lång tid som behövs för att utarbeta och sända anbuden. Tidsfristerna räknas från den dag som följer på den då upphandlingsannonsen skickades för publicering. Vid selektivt förfarande räknas anbudstiden från den dag då anbudsförfrågan skickades.

Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog ska minst 37 dagar reserveras för inlämnande av anbudsansökan.

Vid selektivt förfarande ska anbudstiden vara minst 40 dagar. Vid förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog ska anbudstiden vara skälig med beaktande av upphandlingens art, omfattning och andra omständigheter som anknyter till upphandlingen.

Tidsfristerna enligt 29 § kan förkortas, om det vid selektivt förfarande eller förhandlat förfarande är omöjligt att tillämpa dem på grund av brådska. För inlämnande av anbudsansökan ska det dock reserveras minst 15 dagar, om inte upphandlingsannonsen sänds elektroniskt, då minst 10 dagar ska reserveras för inlämnande av anbudsansökan. Vid selektivt förfarande ska anbudstiden vara minst 10 dagar.

Tidsfristerna för lämnande av anbudsansökningar vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog får förkortas med sju dagar, om upphandlingsannonserna sänds elektroniskt för publicering.

Anbudstiden vid selektivt förfarande kan förkortas till minst 22 dagar, om den upphandlande enheten har sänt en förhandsannons för publicering minst 52 dagar och högst 12 månader innan upphandlingsannonsen sändes för publicering.

Anbudstiden vid selektivt förfarande kan dessutom förkortas med fem dagar, om den upphandlande enheten samma dag som upphandlingsannonsen publiceras ger fullständig elektronisk tillgång till förfrågningsunderlaget och i annonsen anger den webbplats där denna dokumentation finns tillgänglig.

Anbudstiden ska förlängas så att alla anbudsgivare kan få tillgång till den information som behövs för att utarbeta anbud, om förfrågningsunderlaget eller sådana tilläggsuppgifter som begärts i tillräckligt god tid inte tillhandahålls inom de föreskrivna tidsfristerna eller om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av de handlingar som hänför sig till anbudsförfrågan.

Anbudsförfrågan ska utarbetas skriftligen och så tydligt att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och som är jämförbara. Leverantörerna ombes i anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen att lämna sina anbud skriftligen och inom utsatt tid.

Om anbudsförfrågan och upphandlingsannonsen avviker från varandra i fråga om innehåll, ska det som anges i upphandlingsannonsen iakttas.

Den upphandlande enheten kan ta ut en skälig ersättning för förfrågningsunderlaget för att täcka kostnader för särskild omfattning, material eller andra motsvarande faktorer.

Följande uppgifter ska finnas i anbudsförfrågan eller, när det är tillämpligt, i upphandlingsannonsen:

Anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen ska innehålla också andra upplysningar som är av väsentlig betydelse med tanke på upphandlingsförfarandet och utarbetandet av anbud.

Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog sänds anbudsförfrågan endast till de anbudssökande som av den upphandlande enheten valts ut för anbudsförfarandet. Anbudsförfrågan ska sändas samtidigt till alla sökande.

Vid påskyndat förfarande, selektivt förfarande och förhandlat förfarande ska den upphandlande enheten lämna tilläggsuppgifter som anknyter till anbudsförfrågan senast fyra dagar innan anbudstiden går ut, om tilläggsuppgifterna har begärts i tillräckligt god tid.

Vid förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog ska den inbjudan att förhandla som sänds till anbudssökandena innehålla anbudsförfrågan, den eventuella projektbeskrivningen eller en uppgift om var dessa handlingar finns tillgängliga, tidsfristen för begäran av handlingarna och uppgift om beloppet och sättet för betalning av en avgift som eventuellt tas ut för handlingarna.

Inbjudan att förhandla ska innehålla de uppgifter som avses i 34 § 1 mom. Vid konkurrenspräglad dialog behöver inbjudan att förhandla dock inte innehålla någon uppgift om anbudstiden, men däremot en uppgift om när förhandlingarna inleds, var förhandlingarna förs och vilket språk som ska användas.

De tekniska specifikationer som beskriver upphandlingens innehåll ska ingå i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. De tekniska specifikationerna ska tillåta att anbudsgivarna deltar i anbudsförfarandet på lika villkor. Specifikationerna får inte medföra omotiverade hinder för konkurrens inom offentlig försvars- och säkerhetsupphandling.

De tekniska specifikationerna ska utarbetas

Oberoende av det som föreskrivs i 2 mom. får de tekniska specifikationerna utarbetas med hänsyn till sådana obligatoriska nationella tekniska bestämmelser eller tekniska krav, som anknyter till bland annat produktsäkerhet och som staten ska iaktta enligt internationella standardiseringsavtal.

I tekniska specifikationer får tillverkaren eller varornas ursprung inte nämnas. En teknisk specifikation får inte heller innehålla en hänvisning till varumärke, patent, produkttyp, ursprung, specifik metod eller produktion, om hänvisningen gynnar eller missgynnar någon anbudsgivare eller vara. En sådan hänvisning får undantagsvis göras endast om föremålet för upphandlingen inte på annat sätt kan beskrivas tillräckligt exakt och tydligt. Hänvisningen ska följas av orden "eller likvärdigt".

I prestanda- eller funktionskraven enligt 37 § 2 mom. 2 punkten kan även ingå krav som gäller miljöegenskaper. En upphandlande enhet kan vid formulering av kraven använda detaljerade specifikationer som fastställts för europeiska, multinationella eller andra miljömärken eller vid behov delar av sådana specifikationer.

Specifikationer för miljömärken eller delar av sådana specifikationer får användas förutsatt att

Den upphandlande enheten kan meddela att en produkt eller tjänst som är försedd med ett visst miljömärke anses uppfylla kraven på miljöegenskaper. Den upphandlande enheten ska dock också godta annat bevis som anbudsgivaren lägger fram, såsom teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ.

När en upphandlande enhets kriterium för valet är att anbudet ska vara det totalekonomiskt mest fördelaktiga kan den tillåta alternativa anbud. En förutsättning är att det i upphandlingsannonsen meddelas att alternativa anbud är tilllåtna.

Den upphandlade enheten ska i anbudsförfrågan meddela de minimikrav som alternativen ska uppfylla och de särskilda krav som ställts för att alternativa utföranden ska få presenteras. Ett alternativt anbud kan godkännas, om det uppfyller de ovan nämnda krav som har angetts i anbudsförfrågan.

Om den upphandlande enheten har meddelat att den tillåter alternativa anbud, får ett alternativt anbud inte förkastas enbart på den grunden att det skulle leda till tjänsteupphandling i stället för varuupphandling eller till varuupphandling i stället för tjänsteupphandling.

Den upphandlande enheten kan fastställa särskilda villkor för genomförandet av upphandlingskontraktet. Villkoren kan avse särskilt informationssäkerhet, försörjningstrygghet, underleverantörskontrakt, miljöaspekter och sociala aspekter, iakttagande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) avtal, arbetsförhållanden och arbetsvillkor. Villkoren ska vara icke-diskriminerande och följa gemenskapens regelverk och de ska anges i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan.

Om säkerhetsklassificerade handlingar överlämnas, utarbetas eller annars hanteras för genomförande av en upphandling, kan den upphandlande enheten ställa sådana krav på anbudsgivarna när det gäller informationssäkerhet som är nödvändiga för att de skyldigheter som föreskrivs för en myndighet ska kunna fullgöras. Den upphandlande enheten kan be anbudsgivaren lämna utfästelser och uppgifter som visar att anbudsgivaren har förmåga att uppfylla de informationssäkerhetskrav som har ställts. Kraven i fråga om informationssäkerhet och de utfästelser och uppgifter som ska lämnas in ska meddelas i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan.

Utöver de uppgifter och utredningar som anbudsgivaren har lämnat in kan den upphandlande enheten göra och beakta egna tilläggsutredningar.

Om en upphandling inbegriper krav som gäller försörjningstrygghet, ska den upphandlande enheten specificera dem i upphandlingsannonsen eller i anbudsförfrågan.

Den upphandlande enheten kan kräva att ett anbud innehåller bland annat

En anbudsgivare får inte avkrävas ett sådant åtagande från en medlemsstat i Europeiska unionen som begränsar den statens frihet att i enlighet med internationell rätt eller EU-rätt tillämpa sina egna nationella bestämmelser om export, överföring eller transitering av varor.

Den upphandlande enheten kan i anbudsförfrågan ange de myndigheter som kan ge anbudsgivaren uppgifter om skyldigheter avseende bestämmelserna om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd, arbetsförhållanden eller arbetsvillkor. Den upphandlande enheten ska kräva att anbudsgivarna bekräftar att de utformat sina anbud med hänsyn till de skyldigheter som avses ovan.

Bestämmelserna i 1 mom. inverkar inte på skyldigheten att granska sådana onormalt låga anbud som avses i 58 §.

En anbudsgivare ska i sitt anbud visa att den vara, tjänst eller byggentreprenad som erbjuds svarar mot kraven i anbudsförfrågan. Anbud som inte motsvarar anbudsförfrågan eller anbudsförfarandets krav ska uteslutas ur anbudsförfarandet.

Om den upphandlande enheten har utarbetat tekniska specifikationer i enlighet med 37 § 2 mom. 1 punkten och anbudsgivaren i sitt anbud på ett för den upphandlande enheten acceptabelt sätt visar att den vara, den tjänst eller det byggarbete som erbjuds uppfyller den upphandlande enhetens krav, får den upphandlande enheten inte förkasta anbudet på den grunden att den vara, den tjänst eller det byggarbete som anbudet avser inte överensstämmer med den tekniska definition som den upphandlande enheten hänvisar till. Anbudsgivaren kan som intyg använda till exempel teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.

Om den upphandlande enheten har utarbetat tekniska specifikationer utifrån prestanda- eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud på den grunden att anbudet inte överensstämmer med kraven, om den vara, den tjänst eller det byggarbete som erbjuds stämmer överens med en nationellt genomförd europeisk standard, ett europeiskt tekniskt godkännande, en officiell teknisk definition, en internationell standard eller en teknisk referens och om dessa tekniska definitioner avser prestanda- eller funktionskrav som fastställs i anbudsförfrågan. Anbudsgivaren ska i sitt anbud på ett för den upphandlande enheten acceptabelt sätt visa att den vara, den tjänst eller det byggarbete som motsvarar standarden uppfyller den upphandlande enhetens prestanda- och funktionskrav. Anbudsgivaren kan som intyg använda till exempel teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.

Den kommunikation och det informationsutbyte som hänför sig till upphandlingsförfarandet ska enligt den upphandlande enhetens eget val ske per post eller fax eller med elektroniska medel. De valda kommunikationsmedierna måste vara allmänt tillgängliga och de får inte begränsa leverantörernas tillträde till upphandlingsförfarandet.

De elektroniska medel som ska användas för att sända information och de tekniska krav som gäller dem ska vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och kompatibla med den informations- och kommunikationsteknik som är i allmänt bruk. Den upphandlande enheten kan kräva att de elektroniska signaturerna i anbud och anbudsansökningar ska stämma överens med kraven i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009) .

Vid information, informationsutbyte och lagring av uppgifter i anknytning till upphandlingsförfarandet ska det säkerställas att uppgifternas integritet samt anbudsansökningarnas och anbudens konfidentialitet bevaras. Den upphandlande enheten ska se till att innehållet i anbuden eller ansökningarna inte avslöjas innan anbudstiden eller den tidsfrist som getts för lämnande av ansökan har löpt ut. Den upphandlande enheten ska i upphandlingsannonsen uppge de eventuella krav som gäller informationsutbyte.

Närmare bestämmelser om tekniska och andra villkor för elektronisk kommunikation utfärdas genom förordning av statsrådet.

Anbudssökande eller anbudsgivare ska uteslutas ur anbudsförfarandet, anbudssökandenas och anbudsgivarnas lämplighet i övrigt bedömas och anbudsgivare väljas innan anbuden jämförs i enlighet med 47–56 §. Anbudssökande eller anbudsgivare kan dock i enlighet med 47 eller 48 § uteslutas ur anbudsförfarandet även senare under förfarandet, om den upphandlande enheten får kännedom om att en grund för uteslutning föreligger.

Den upphandlande enheten ska besluta att utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet, om enheten fått kännedom om att den sökande eller anbudsgivaren eller en person i dess ledning eller en person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller anbudsgivaren genom en lagakraftvunnen dom som framgår av straffregistret dömts för något av följande brott:

Även en anbudssökande eller anbudsgivare som på grund av ett brott som avses i 1 mom. har dömts till samfundsbot enligt 9 kap. i strafflagen ska uteslutas ur anbudsförfarandet.

Den upphandlande enheten ska utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet också på grundval av en lagakraftvunnen dom för ett sådant brott i någon annan stat som motsvarar ett brott som nämns i 1 mom. I Europeiska unionens medlemsstater gäller bestämmelserna följande brott som nämns i Europeiska unionens lagstiftning:

Undantag från skyldigheten att ur anbudsförfarandet utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare som dömts för ett brott som avses i den här paragrafen kan göras på grund av ett tvingande allmänintresse eller för att den dömde inte längre har en ansvarsfull position i det anbudsgivande företaget.

En upphandlande enhet kan besluta att utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet, om anbudssökanden eller anbudsgivaren

Det som i 1 mom. 3 och 4 punkten föreskrivs om anbudssökande och anbudsgivare tillämpas även när den som har gjort sig skyldig till ett fel eller åsidosatt sin skyldighet ingår i ledningen hos anbudssökanden eller anbudsgivaren eller är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller anbudsgivaren. Frågan om uteslutning kan också prövas bland annat med hänsyn till hur allvarlig förseelsen eller försummelsen är, vilket samband den har med föremålet för upphandlingen, hur lång tid som har förflutit, vilka eventuella andra påföljder som förekommit och vilka avhjälpande åtgärder den som gjort sig skyldig till försummelsen eller förseelsen eventuellt har vidtagit.

Den upphandlande enheten kan be anbudssökande och anbudsgivare samt behöriga myndigheter i andra medlemsstater i Europeiska unionen om intyg och utredningar enligt tillämpliga bestämmelser för att utreda om den sökande eller anbudsgivaren berörs av en sådan grund för uteslutning som avses i 47 eller 48 §.

I fråga om 47 § och 48 § 1 mom. 3 punkten ska ett utdrag ur straffregistret utfärdat av en behörig myndighet i leverantörens etableringsland godkännas som bevis. I fråga om 48 § 1 mom. 1, 2 och 6 punkten ska även ett intyg utfärdat av en behörig myndighet godkännas som bevis.

Om ovan nämnda utdrag eller intyg inte utfärdas i anbudssökandens eller anbudsgivarens etableringsland, ska i stället för dessa som bevis godkännas en sådan försäkran under ed eller högtidlig försäkran enligt etableringslandets lagstiftning som avlagts av en representant för anbudssökanden eller anbudsgivaren.

Den upphandlande enheten kan ställa krav på anbudssökandenas eller anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella situation, tekniska prestationsförmåga, yrkesmässiga kvalifikationer, informationssäkerhet och försörjningstrygghet samt kvalitativa krav. Den upphandlande enheten kan kräva att anbudssökandena och anbudsgivarna visar upp utredningar som gäller dessa krav.

Kraven och de utredningar som begärs som bevis på att kraven är uppfyllda ska ha samband med anbudssökandens eller anbudsgivarens förutsättningar att fullgöra kontraktet, och de ska ställas i proportion till upphandlingens art, ändamål och omfattning. Kraven och utredningarna ska framgå av upphandlingsannonsen. Anbudssökande eller anbudsgivare som inte uppfyller de minimikrav som den upphandlande enheten ställer ska uteslutas ur anbudsförfarandet.

Den upphandlande enheten ska i upphandlingsannonsen också meddela vilka objektiva och icke-diskriminerande grunder och regler som den vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande eller konkurrenspräglad dialog kommer att tillämpa vid valet av de anbudssökande och anbudsgivare som deltar i anbudsförfarandet, förhandlingarna eller dialogen. Den upphandlande enheten ska också ange det lägsta möjliga antalet anbudssökande och i förekommande fall även det högsta möjliga antalet anbudssökande.

Den upphandlande enheten kan be anbudssökandena eller anbudsgivarna komplettera eller precisera utredningar och andra handlingar.

Den upphandlande enheten kan begära att anbudssökanden eller anbudsgivaren

Den upphandlande enheten kan begära att anbudssökandena eller anbudsgivarna visar upp exempelvis följande utredningar över sin finansiella och ekonomiska situation:

Om anbudssökanden eller anbudsgivaren av godtagbara skäl inte kan ge in de handlingar som den upphandlande enheten kräver, kan denne i stället styrka uppgifterna i anslutning till den ekonomiska eller finansiella situationen med någon annan handling som den upphandlande enheten godkänner.

Den upphandlande enheten kan begära att anbudssökandena och anbudsgivarna visar sin tekniska prestationsförmåga och sina yrkesmässiga kvalifikationer med

Den upphandlande enheten kan, om föremålet för upphandlingen kräver det, begära en utredning av anbudssökandena eller anbudsgivarna om de miljöskyddsåtgärder som vidtas när en byggentreprenad genomförs eller en tjänst utförs. Om en upphandlande enhet kräver att få se certifikat som upprättats av oberoende organ och som intygar att leverantören uppfyller kraven i vissa miljöledningsstandarder, ska enheten hänvisa till unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som iakttar unionens lagstiftning eller relevanta europeiska eller internationella standarder för certifiering. Den upphandlande enheten ska även godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater i Europeiska unionen och leverantörernas intyg över likvärdiga miljöåtgärder.

Den upphandlande enheten kan, om föremålet för upphandlingen kräver det, begära en utredning av anbudssökandena eller anbudsgivarna om kvalitetssäkringsåtgärder. Om en upphandlande enhet kräver att få se certifikat som upprättats av oberoende organ och som intygar att anbudsgivaren uppfyller kraven i kvalitetssäkringsstandarderna, ska enheten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området och som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering. Den upphandlande enheten ska även godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater i Europeiska unionen och intyg som anbudsgivarna lämnat över likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder.

Om anbudssökanden eller anbudsgivaren av godtagbara skäl inte kan ge in de handlingar som den upphandlande enheten kräver, kan anbudssökanden eller anbudsgivaren styrka uppgifterna om sin tekniska prestationsförmåga och sina yrkesmässiga kvalifikationer med någon annan handling som den upphandlande enheten godkänner.

När säkerhetsklassificerade handlingar överlämnas, utarbetas eller annars hanteras för genomförande av ett anbudsförfarande kan den upphandlande enheten ställa sådana informationssäkerhetskrav på anbudssökandena och anbudsgivarna som är nödvändiga för att de skyldigheter som föreskrivs för en myndighet ska kunna fullgöras. Den upphandlande enheten kan be anbudssökande eller anbudsgivare att lämna en utfästelse och uppgifter som visar att de har förmåga att uppfylla de ställda informationssäkerhetskraven.

En upphandlande enhet kan bevilja en anbudssökande som inte har en utfästelse eller uppgifter som avses i 1 mom. tilläggstid för att skaffa dem. Då ska det i upphandlingsannonsen sättas ut en tidsfrist för att lämna utfästelsen eller uppgifterna. Utöver de utfästelser och uppgifter som anbudssökanden har lämnat kan den upphandlande enheten göra och beakta egna tillläggsutredningar.

Anbudssökande eller anbudsgivare som enligt lagstiftningen i sitt etableringsland har rätt att erbjuda de tjänster som utgör föremål för upphandlingen får inte uteslutas endast på grund av att lagstiftningen i den medlemsstat i Europeiska unionen där kontraktet sluts kräver att de ska vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Den upphandlande enheten kan vid tjänsteupphandling och byggentreprenader samt vid sådan varuupphandling som omfattar monterings- och installationsarbeten ålägga anbudssökandena eller anbudsgivarna att i anbudet eller anbudsansökan uppge namnen på de personer som ansvarar för att tjänsten eller byggentreprenaden utförs och deras yrkesmässiga kvalifikationer.

Leverantörer får lämna anbud eller anmäla sig som anbudssökande i grupp. Den upphandlande enheten får inte kräva att grupper av sökande eller anbudsgivare ska anta en viss juridisk form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansökan. Enheten får dock kräva att den utsedda gruppen ska ha en viss juridisk form under kontraktsperioden, om det behövs för att upphandlingskontraktet ska kunna fullgöras på behörigt sätt.

En anbudssökande eller anbudsgivare får för fullgörandet av kontraktet utnyttja andra aktörers kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan dem. En grupp får för fullgörandet av kontraktet utnyttja kapaciteten hos deltagarna i gruppen eller hos andra aktörer. En anbudssökande eller anbudsgivare eller en grupp av anbudssökande eller anbudsgivare ska för den upphandlande enheten uppvisa dokumentation över sin ekonomiska och finansiella ställning, tekniska prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer och uppfyllandet av övriga krav. Som bevis kan till exempel användas inbördes åtaganden mellan företag eller andra åtaganden som visar att resurser som uppfyller kraven finns tillgängliga för anbudssökandena, anbudsgivarna eller gruppen.

Av anbuden ska det antas som för den upphandlande enheten totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga utifrån kriterier som är kopplade till föremålet för upphandlingen eller det som har det lägsta priset. Kriterier för valet av det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan vara till exempel kvalitet, pris, tekniska fördelar, funktionella egenskaper, miljöegenskaper, driftskostnader, livscykelkostnader, kostnadseffektivitet, eftermarknadsservice och tekniskt stöd, leveransdag, leveranstid eller tid för fullgörande, försörjningstrygghet, kompatibilitet och driftsegenskaper.

När kriteriet för valet är att anbudet är det totalekonomiskt mest fördelaktiga ska kriterierna och deras inbördes viktning nämnas i upphandlingsannonsen eller förfrågningsunderlaget. Vid konkurrenspräglad dialog ska motsvarande uppgifter meddelas i upphandlingsannonsen eller i projektbeskrivningen. Viktningen av de olika kriterierna kan också anges i form av ett lämpligt variationsintervall. Om en inbördes viktning av kriterierna av motiverad anledning inte kan göras, ska kriterierna anges i prioritetsordning.

Den upphandlande enheten kan förkasta ett anbud, om anbudspriset med hänsyn till upphandlingens art och omfattning är onormalt lågt. Innan ett anbud förkastas ska den upphandlande enheten av anbudsgivaren skriftligen begära en skriftlig utredning om grunderna för anbudet.

Begäran enligt 1 mom. kan i synnerhet gälla ekonomiska och tekniska lösningar avseende sättet att tillverka varorna, tillhandahållandet av tjänster eller byggmetoderna, ovanligt gynnsamma villkor när det gäller att fullgöra kontraktet, originaliteten i en föreslagen lösning, iakttagandet av skyldigheterna gällande arbetarskydd och arbetsförhållanden på platsen där kontraktet fullgörs eller statligt stöd som anbudsgivaren får. Den upphandlande enheten ska granska huvudpunkterna i anbudet utifrån utredningen.

Den upphandlande enheten kan förkasta ett anbud som har ett onormalt lågt anbudspris till följd av att anbudsgivaren får lagstridigt statligt stöd. Innan anbudet förkastas ska anbudsgivaren reserveras en skälig tid att visa att det statliga stödet har beviljats på lagliga grunder. Om den upphandlande enheten förkastar ett anbud på grund av ett lagstridigt statligt stöd, ska den underrätta Europeiska kommissionen om saken.

Om anbudsgivaren är en enhet som hör till den upphandlande enhetens organisation eller om anbudsgivaren av den upphandlande enheten har fått eller kommer att få ekonomiskt stöd som påverkar anbudspriset, ska den upphandlande enheten vid jämförelse av anbuden beakta de faktiska omständigheter som påverkar anbudspriset för den upphandlande enheten själv, såsom det ovan nämnda ekonomiska stödet.

Den upphandlande enheten kan kräva att anbudsgivaren i sitt anbud anger vilken del av upphandlingskontraktet som den avser lägga ut på underentreprenad till företag som är anknutna till den på det sätt som avses i 2 mom. och meddelar vilka dessa företag är. Den upphandlande enheten kan också kräva att de anbudsgivare som lämnar anbud som en grupp enligt 56 § i sitt anbud ska ange vilken del av upphandlingskontraktet de kan komma att lägga ut på underentreprenad till företag som är anknutna till gruppen på det sätt som avses i 2 mom. och meddela vilka dessa företag är. Om relationerna mellan företagen förändras under upphandlingsförfarandets gång, ska anbudsgivaren uppdatera de uppgifter som ingår i anbudet.

Med anknutet företag avses ett företag som anbudsgivaren, direkt eller indirekt, kan utöva ett bestämmande inflytande över, ett företag som kan utöva ett bestämmande inflytande över anbudsgivaren eller ett företag som tillsammans med anbudsgivaren står under ett annat företags bestämmande inflytande på grund av ägande, finansiellt deltagande eller de regler som gäller företaget. Ett företag anses ha ett bestämmande inflytande i ett annat företag när det direkt eller indirekt innehar merparten av företagets tillskjutna kapital, kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets administrativa, styrande eller övervakande organ.

Bestämmelserna om underleverantörskontrakt i 62–66 § tillämpas inte på ett underleverantörskontrakt som anbudsgivaren har ingått med ett till det anknutet företag eller, om ett anbud har getts av en grupp enligt 56 §, med ett företag som hör till samma grupp eller med ett företag som är anknutet till ett företag i samma grupp.

En anbudsgivare kan välja sina underleverantörer i alla underleverantörskontrakt, om inget annat följer av 62–66 §.

En upphandlande enhet ska i upphandlingsannonsen fastställa och i anbudsförfrågan precisera de krav som gäller underleverantörskontrakt. När de krav som gäller dessa kontrakt fastställs ska proportionalitets- och ickediskrimineringsprinciperna iakttas.

Den upphandlande enheten kan kräva att anbudsgivaren i sitt anbud meddelar vilken eller vilka delar av upphandlingskontraktet den har för avsikt att ge som underentreprenad till tredje part, vad de underleverantörskontrakt som ingås innehåller och vilka underleverantörer som valts.

Förutom det som föreskrivs i 2 mom. kan den upphandlande enheten kräva att en anbudsgivare som valts som kontraktspart

Förutom det som föreskrivs i 2 och 3 mom. kan den upphandlande enheten kräva att anbudsgivaren underrättar enheten om de förändringar som sker på underleverantörsnivå under tiden för fullgörande av upphandlingskontraktet.

Den upphandlande enheten ska anpassa maximi- och minimimängden enligt 3 mom. 2 punkten till föremålet för och värdet av kontraktet samt till den berörda industribranschens karaktär och konkurrensläget och den tekniska prestationsförmågan inom den branschen.

Anbudsgivaren har rätt att ge tredje part mera underentreprenader än vad den upphandlande enheten i enlighet med denna paragraf har krävt.

Den upphandlande enheten kan ställa krav på underleverantören i fråga om den finansiella och ekonomiska situationen, den tekniska prestationsförmågan och de yrkesmässiga kvalifikationerna, informationssäkerheten, försörjningstryggheten eller kvaliteten. Dessa krav och andra krav som gäller underleverantörens lämplighet ska meddelas i upphandlingsannonsen. Kraven ska vara objektiva, icke-diskriminerande och enhetliga med de krav på anbudssökandens eller anbudsgivarens lämplighet som har ställts i upphandlingsannonsen.

Den upphandlande enheten kan under tiden för upphandlingsförfarandet eller fullgörandet av upphandlingskontraktet besluta förkasta en underleverantör som anbudsgivaren har valt, om denne inte uppfyller de krav som ställts i upphandlingsannonsen i fråga om underleverantörens lämplighet eller en grund för uteslutande enligt 47 eller 48 § gäller för underleverantören. Den upphandlande enheten ska skriftligen motivera förkastandet för anbudsgivaren.

En anbudsgivare som valts till kontraktspart ska agera öppet och behandla alla eventuella underleverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt.

En anbudsgivare som valts till kontraktspart ska för publicering sända in en underentreprenadannons om de underentreprenader för vilka den i 62 § 3 mom. föreskrivna konkurrensutsättningsskyldigheten gäller och vars uppskattade värde utan mervärdesskatt överstiger det EU-tröskelvärde som nämns i 12 §. Någon annonseringsskyldighet föreligger inte för sådan underentreprenad för vilken de förutsättningar för direktupphandling som nämns i 22 och 23 § är uppfyllda. På beräkningen av det uppskattade värdet av underleverantörskontrakt tillämpas vad som föreskrivs i 14–16 §. Om en underentreprenad kan genomföras utifrån ett ramavtal under de förutsättningar som anges i 66 §, föreligger ingen skyldighet att annonsera.

En annons om underentreprenad ska innehålla tillräckliga uppgifter om underentreprenaden för att denna ska kunna genomföras och om den anbudsgivare som valts till kontraktspart. En anbudsgivare som valts till kontraktspart ska dessutom i annonsen om underentreprenad föra fram de kriterier som anbudsgivaren tillämpar vid bedömningen av underleverantörernas lämplighet och vid valet av underleverantörer. Dessa kriterier ska vara objektiva, icke-diskriminerande och enhetliga med de kriterier som den upphandlande enheten tillämpar vid bedömning av anbudsgivarnas lämplighet. Kraven ska ansluta sig till föremålet för underentreprenaden och de ska anpassas till underentreprenadens storlek.

En annons om underentreprenad får inte publiceras någon annanstans innan den har sänts till Europeiska unionens byrå för officiella publikationer, och en annons som publiceras någon annanstans får inte innehålla sådana uppgifter som inte har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I en annons som ska publiceras någon annanstans ska nämnas den dag då upphandlingsannonsen har sänts för publicering.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de annonseringsskyldigheter som gäller underentreprenader, om sändandet av en annons om underentreprenad och om de kommunikationsmedel som ska användas vid sändandet, om innehållet i och publiceringen av en annons om underentreprenad och om andra omständigheter som anknyter till skyldigheten att annonsera om underentreprenader.

Det får inte krävas att en anbudsgivare som valts till kontraktspart ska ingå ett underleverantörskontrakt, om anbudsgivaren på ett sätt som tillfredsställer den upphandlande enheten visar att ingen av de underleverantörer som konkurrerar om kontraktet eller inget av deras anbud uppfyller de kriterier som anges i annonsen om underentreprenader och att den anbudsgivare som valts till kontraktspart därför inte kan uppfylla kraven i upphandlingskontraktet.

På underentreprenader som en anbudsgivare som valts till kontraktspart gör utifrån ett ramavtal tillämpas inte 62 §, om ramavtalet har konkurrensutsatts enligt 64 §.

Underleverantörskontrakt som bygger på ett ramavtal ska slutas i enlighet med de villkor som fastställts i ramavtalet och mellan ramavtalets ursprungliga parter. I underleverantörskontrakt ska villkor som motsvarar villkoren i ramavtalet följas.

Ramavtal får inte användas på ett sådant sätt att konkurrensen snedvrids, begränsas eller förhindras.

Ett ramavtal kan gälla i högst sju år. I undantagsfall kan ett ramavtal ha en längre löptid, om de levererade varornas, utrustningarnas eller systemens förväntade livscykel och de tekniska problem som ett byte av underleverantör kan orsaka förutsätter detta.

De krav som den upphandlande enheten ställer i enlighet med detta kapitel och de anmälningar som anbudsgivarna gör i enlighet med dem begränsar inte det ansvar som den till kontraktspart valda anbudsgivaren har för fullgörandet av upphandlingen.

Förfaranden enligt detta kapitel används vid varuupphandling och byggentreprenader samt tjänsteupphandling enligt bilaga A, när de understiger det EU-tröskelvärde som avses i 12 § 1 mom. men överstiger det nationella tröskelvärde som avses i 13 § 1 mom. och vid sådan sekundär tjänsteupphandling enligt bilaga B som överstiger det nationella tröskelvärde som avses i 13 § 1 mom.

Förfaranden enligt detta kapitel används också vid försvarsupphandling enligt 5 § som överstiger det nationella tröskelvärdet enligt 13 §, om kriterierna i artikel 346.1 b i EUF-fördraget uppfylls.

Den upphandlande enheten ska sträva efter att utnyttja befintliga konkurrensförhållanden och genomföra en upphandling i första hand via ett anbudsförfarande. För att säkerställa konkurrens ska ett tillräckligt stort antal anbud begäras med hänsyn till upphandlingens storlek och art.

Upphandlingen ska annonseras offentligt. Någon annonseringsskyldighet föreligger dock inte, om upphandlingen uppfyller kriterierna i artikel 346.1 b i EUF-fördraget.

Den upphandlande enheten kan begära anbud direkt av en leverantör, om något anbudsförfarande inte kan ordnas av befogade skäl som sammanhänger med försvaret, statens säkerhet eller försörjningstryggheten.

Den upphandlande enheten kan också be om ett anbud direkt av en leverantör, om

Den upphandlande enheten kan förhandla med anbudsgivarna om alla aspekter som anknyter till upphandlingskontraktet, förutsatt att förhandlingarna inte leder till att anbudsförfrågan på väsentliga punkter ändras på ett sätt som är diskriminerande eller snedvrider konkurrensen. Syftet med förhandlingarna är att välja det bästa anbudet enligt 73 § 2 mom. eller att innan den slutliga anbudsförfrågan sänds fastställa ett eller flera lösningsalternativ för att genomföra upphandlingen. Förhandlingarna kan ske i successiva steg så att antalet anbudsgivare eller lösningar i förhandlingarna minskas under förhandlingarnas lopp på grundval av de kriterier för jämförelse av anbud som angetts i anbudsförfrågan eller i projektbeskrivningen.

Förutsättningen för att förhandlingar ska kunna föras i anbudsförfaranden är att möjligheten till förhandlingar och de kriterier som ska tillämpas vid förhandlingarna framgår av anbudsförfrågan eller projektbeskrivningen.

Den upphandlande enheten ska behandla de leverantörer som deltar i förhandlingarna likvärdigt. Den upphandlande enheten får inte lämna ut information på ett sätt som äventyrar den likvärdiga behandlingen av deltagarna i anbudsförfarandet.

Anbudsförfrågan ska utarbetas så tydligt att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och som är jämförbara. Anbudsförfrågan ska innehålla alla de uppgifter som är av väsentlig betydelse för upphandlingsförfarandet och utarbetandet av anbud.

Anbudsförfrågan ska ange grunden för valet av anbud och, när det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet väljs, kriterierna och deras prioritetsordning. I anbudsförfrågan ska anbudsgivarna ges en skälig tid att lämna in anbud med beaktande av upphandlingens omfattning och art.

Den upphandlande enheten kan ta ut en skälig ersättning för förfrågningsunderlaget för att täcka kostnader för särskild omfattning, material eller andra motsvarande faktorer.

Anbudsförfrågan och de anbud som ges med anledning av den ska utarbetas skriftligen. Anbudsförfrågan och anbuden kan göras muntligen bara i undantagsfall när det av motiverad anledning inte är ändamålsenligt med ett skriftligt förfarande. Om anbudsförfrågan eller anbuden inte har utarbetats skriftligen, ska det föras protokoll över förhandlingarna med anbudsgivarna. De omständigheter som är av betydelse med tanke på förfarandets gång och anbudsgivarnas ställning ska framgå av protokollet.

Den upphandlande enheten kan ur anbudsförfarandet utesluta en leverantör som med beaktande av upphandlingens omfattning, föremål och övriga krav inte har tekniska, ekonomiska eller andra förutsättningar att genomföra upphandlingen. Den upphandlande enheten kan utesluta ett anbud från anbudsjämförelsen, om den anbudsgivare som har gett anbudet med beaktande av upphandlingens omfattning, föremål eller övriga krav inte har tekniska, ekonomiska eller andra förutsättningar att genomföra upphandlingen.

Den upphandlande enheten ska godkänna antingen det anbud som till priset och på andra grunder är totalekonomiskt fördelaktigast enligt de kriterier som uppställts i anbudsförfrågan eller det anbud som till priset är billigast.

Den upphandlande enheten kan förkasta anbud som inte motsvarar de centrala villkoren i anbudsförfrågan eller som har ett onormalt lågt pris i förhållande till upphandlingens art och omfattning. Den upphandlande enheten ska skriftligen be anbudsgivaren lämna in en skriftlig förklaring till grunderna för det onormalt låga anbudet innan anbudet förkastas.

Den upphandlande enheten ska fatta ett skriftligt beslut i avgöranden som påverkar anbudssökandenas och anbudsgivarnas ställning och när den avgör anbudsförfarandets utgång. Besluten ska motiveras.

Av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till beslutet ska de faktorer som väsentligen påverkat avgörandet framgå. Sådana faktorer är åtminstone grunderna för att en anbudssökande, en anbudsgivare eller ett anbud har förkastats och de grunder på vilka de godkända anbuden har jämförts. I ett beslut som gäller konkurrensutsättning av en upphandling som grundar sig på ramavtal är det tillräckligt att konstatera de faktorer som visar att kriterierna för val och jämförelse av anbud har tillämpats på det sätt som avses i 27 §. Om den väntetid som avses i 79 § ska iakttas vid upphandlingen, ska det dessutom av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till det framgå inom vilken tid ett upphandlingskontrakt kan slutas.

En upphandlande enhet behöver inte fatta beslut som avses i denna paragraf när det gäller en tilläggsbeställning enligt 23 § eller 69 § 4 mom. 12 punkten, en tilläggstjänst eller tilläggsentreprenad enligt 69 § 4 mom. 13 punkten eller en temporär organisering av upphandling enligt 95 §.

Vid upphandling som grundar sig på ramavtal behöver den upphandlande enheten inte fatta beslut enligt denna paragraf, om

Upphandlingsförfarandet får avbrytas endast av ett verkligt och befogat skäl.

På avgöranden som gäller avbrytande av ett upphandlingsförfarande tillämpas vad som i 74 § föreskrivs om beslut som gäller upphandling.

Den upphandlande enheten ska till sitt beslut foga en besvärsanvisning där det redogörs för möjligheterna att föra ärendet till marknadsdomstolen, den upphandlande enhetens kontaktinformation för den underrättelse som avses i 90 § samt en upphandlingsrättelseanvisning där det redogörs för hur anbudssökanden eller anbudsgivaren kan föra ärendet för ny behandling i form av en upphandlingsrättelse.

På utfärdande och rättelse av besvärsanvisningar och upphandlingsrättelseanvisningar tillämpas i övrigt bestämmelserna i 7 kap. i förvaltningslagen (434/2003) om besvärsanvisning och anvisning om hur man begär omprövning. (5.7.2019/845)

Den upphandlande enhetens beslut med motivering samt besvärsanvisning och upphandlingsrättelseanvisning ska skriftligen delges dem som saken gäller. Beslutet och de nämnda handlingarna delges med användning av den elektroniska kontaktinformation som anbudssökanden och anbudsgivaren har uppgett för den upphandlande enheten. När den elektroniska kontaktinformationen används anses anbudssökanden och anbudsgivaren ha fått del av beslutet och de bifogade handlingarna den dag det elektroniska meddelandet med handlingarna står till mottagarens förfogande i dennes mottagarapparat på ett sådant sätt att meddelandet kan hanteras. Den dagen anses vara densamma som dagen för avsändandet av meddelandet, om det inte ges en tillförlitlig redogörelse om att datakommunikationsförbindelserna inte har fungerat eller om någon annan motsvarande omständighet som har lett till att det elektroniska meddelandet har nått mottagaren vid en senare tidpunkt. Vid elektronisk delgivning ska den upphandlande enheten i sitt meddelande särskilt ange dagen för avsändandet av meddelandet.

Beslutet med motivering samt besvärsanvisningen och upphandlingsrättelseanvisningen kan också delges i ett vanligt brev i enlighet med förvaltningslagen. Anbudssökanden och anbudsgivaren anses ha fått del av beslutet med bifogade handlingar den sjunde dagen efter sändandet, om inte anbudssökanden eller anbudsgivaren visar att delgivningen har skett vid en senare tidpunkt.

Ett beslut som den upphandlande enheten har fattat ska delges utan onödigt dröjsmål, men dock senast 15 dagar från det att den upphandlande enheten mottagit en skriftlig begäran om delgivning av beslutet.

När upphandlingsbeslutet har fattats ska den upphandlande enheten sluta ett upphandlingskontrakt. Upphandlingskontrakt uppstår genom undertecknande av ett skriftligt kontrakt.

Vid upphandling som överstiger i 12 § angivna EU-tröskelvärden får upphandlingskontrakt slutas tidigast 21 dagar från det att anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått eller anses ha fått del av beslutet och besvärsanvisningen ( väntetid ).

Väntetid tillämpas inte vid direktupphandling.

Bestämmelser om hur sökande av ändring påverkar slutandet av upphandlingskontrakt finns i 92 §.

Väntetid behöver inte iakttas, om

Vid direktupphandling som överstiger EU-tröskelvärdet enligt 12 § får den upphandlande enheten efter upphandlingsbeslutet sända en annons om direktupphandling för publicering innan upphandlingskontraktet sluts. Upphandlingskontraktet kan då slutas tidigast 14 dagar efter det att annonsen har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning.

Den upphandlande enheten kan själv undanröja sitt felaktiga beslut eller återkalla något annat avgörande i upphandlingsförfarandet som har rättsliga följder för anbudssökandenas eller anbudsgivarnas ställning och avgöra ärendet på nytt ( upphandlingsrättelse ), om beslutet eller något annat avgörande i upphandlingsförfarandet grundar sig på ett fel i tillämpningen av lagen.

Rättelse av ett beslut eller ett avgörande förutsätter inte parts samtycke. Ett beslut eller ett avgörande kan dock inte rättas genom upphandlingsrättelse, om det har slutits ett upphandlingskontrakt.

Den upphandlande enheten kan ta upp en upphandlingsrättelse till behandling på eget initiativ eller på yrkande av en part. Den upphandlande enheten ska omedelbart meddela dem som saken gäller att ett upphandlingsrättelseförfarande har inletts.

En underleverantör har inte sådan partsställning som avses i 1 mom. i ett ärende som gäller upphandling.

En part ska framställa yrkande om upphandlingsrättelse inom 14 dagar efter att ha fått del av den upphandlande enhetens beslut eller avgörande i upphandlingsförfarandet. Den upphandlande enheten kan på eget initiativ ta upp upphandlingsbeslutet eller avgörandet till behandling för upphandlingsrättelse inom 60 dagar från det att det beslut eller avgörande har fattats som är föremål för upphandlingsrättelsen.

Överklagande till marknadsdomstolen hindrar inte att en upphandlingsrättelse görs eller behandlas. En upphandlingsrättelse kan även gälla den upphandlande enhetens lagakraftvunna beslut, om saken inte har förts till marknadsdomstolen.

Inledandet av ett förfarande för upphandlingsrättelse och behandling av en upphandlingsrättelse påverkar inte den tidsfrist inom vilken en part har rätt att överklaga genom besvär hos marknadsdomstolen med stöd av denna lag.

Om ett beslut eller något annat avgörande i upphandlingsförfarandet, som ska rättas, har överklagats hos marknadsdomstolen, ska marknadsdomstolen underrättas om upptagandet av ärendet till behandling såsom upphandlingsrättelse och det beslut som fattats i ärendet ska lämnas till marknadsdomstolen. Vid behandlingen av en upphandlingsrättelse får den upphandlande enheten förbjuda verkställigheten av beslutet eller avgörandet eller bestämma att verkställigheten ska avbrytas. Om ärendet har överklagats genom besvär hos marknadsdomstolen, ska marknadsdomstolen underrättas om att verkställigheten har förbjudits eller avbrutits.

Om den upphandlande enheten rättar sitt beslut om upphandling eller något annat av sina avgöranden genom upphandlingsrättelse, så att den som har överklagat hos marknadsdomstolen inte längre är i behov av rättsskydd och inte har behov av att få ett motiverat beslut, kan marknadsdomstolen avskriva ett sådant ärende från vidare behandling utan att fälla ett avgörande i huvudsaken.

Upphandlingsrättelseförfarandet tillämpas även på sådan rättelse av den upphandlande enhetens beslut eller andra avgöranden i upphandlingsförfarandet som denna lag inte tillämpas på enligt 6 § 2 mom. eller 7, 8 eller 13 §. Ett beslut som fattas med anledning av en sådan upphandlingsrättelse får inte överklagas genom besvär hos marknadsdomstolen eller med stöd av lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) eller kommunallagen (410/2015) .

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas på offentligheten i fråga om den upphandlande enhetens handlingar och de avgifter som tas ut för dessa handlingar samt på en parts rätt att ta del av handlingarna, om enheten är en myndighet som avses i 4 § i den lagen eller om enheten enligt en bestämmelse någon annanstans i lag är skyldig att följa den lagen.

På rätten för den som deltar i ett anbudsförfarande som ordnas av någon annan än en i 1 mom. avsedd upphandlande enhet att ta del av handlingar som enheten har upprättat och fått för handläggningen av anbuden och på tystnadsplikten för anställda vid den upphandlande enheten tillämpas det som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om en parts rätt att ta del av en handling, när en handling blir offentlig samt behandling och avgörande av ett ärende som gäller rätt att få ta del av en handling.

Ett beslut av den upphandlande enheten som innehåller ett avgörande i fråga om rätten att ta del av en handling får överklagas i enlighet med 33 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Behörig förvaltningsdomstol vid besvär över beslut av andra upphandlande enheter än de som är myndigheter är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den upphandlande enheten finns.

Ett ärende om upphandling kan föras till marknadsdomstolen av den som ärendet gäller genom anförande av besvär. En underleverantör har dock inte här avsedd partsställning.

Ett upphandlingsärende kan dessutom föras till marknadsdomstolen av arbets- och näringsministeriet genom besvär i samband med ett ärende som gäller unionens tillsynsförfarande.

Ett i denna lag avsett sådant beslut eller annat avgörande av den upphandlande enheten i upphandlingsförfarandet som påverkar anbudssökandens eller anbudsgivarens ställning får överklagas genom besvär hos marknadsdomstolen.

Ett sådant beslut eller en annan åtgärd av en upphandlande enhet som gäller enbart beredningen av ett upphandlingsförfarande får inte överklagas genom besvär hos marknadsdomstolen. Besvär får inte heller anföras hos marknadsdomstolen över beslut som fattats eller andra åtgärder som vidtagits i fråga om underleverantörskontrakt av den leverantör som valts till kontraktspart och inte heller över den upphandlande enhetens beslut eller avgörande som gäller en underleverantör och som har fattats under den tid upphandlingskontraktet verkställs.

I en upphandling som grundar sig på ett ramavtal enligt 27 § och i en upphandling som avses i 68 § 2 mom. får ändring inte sökas genom besvär, om inte marknadsdomstolen beviljar behandlingstillstånd i ärendet. Tillstånd ska beviljas, om

Om inte något annat föreskrivs i denna paragraf, ska besvär anföras skriftligen inom 14 dagar från det att anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått del av upphandlingsbeslutet med besvärsanvisning.

Om den upphandlande enheten efter upphandlingsbeslutet med stöd av 80 § 1 punkten har slutit ett upphandlingskontrakt utan att iaktta väntetiden, ska besvär anföras inom 30 dagar från det att anbudsgivaren har fått del av beslutet med besvärsanvisning.

Besvär ska lämnas in till marknadsdomstolen senast sex månader från det att upphandlingsbeslutet har fattats, om anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått del av upphandlingsbeslutet, och upphandlingsbeslutet har varit väsentligen bristfälligt eller besvärsanvisningen väsentligen bristfällig eller besvärsanvisning helt har saknats.

Om den upphandlande enheten vid en upphandling som överstiger EU-tröskelvärdet enligt 12 § har sänt en annons om direktupphandling för publicering i Europeiska unionens officiella tidning, ska besvären anföras inom 14 dagar från det att annonsen har publicerats.

Om en annons som avses i 4 mom. inte har publicerats, ska besvär över direktupphandling anföras

Den som söker ändring i ett upphandlingsärende ska skriftligen underrätta den upphandlande enheten om att ärendet förs till marknadsdomstolen.

Underrättelsen ska lämnas till den upphandlande enheten senast då besvären lämnas in till marknadsdomstolen. Underrättelsen ska lämnas på den adress som den upphandlande enheten har uppgett.

Marknadsdomstolen ska föra och publicera en så omfattande och aktuell förteckning som möjligt över de upphandlingsärenden som har inletts vid marknadsdomstolen.

Vid behandlingen av ett upphandlingsärende anses den upphandlande enheten som den överklagande partens eller myndighetens motpart.

På ersättning för rättegångskostnaderna i ett upphandlingsärende tillämpas i övrigt 10 kap. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, med undantag av 95 § 3 mom. (5.7.2019/845)

Om en upphandlande enhet har svarat för upphandlingsförfarandet på andra upphandlande enheters vägnar, kan skyldigheten att ersätta rättegångskostnader åläggas den upphandlande enhet som har handlat på andra upphandlande enheters vägnar. (5.7.2019/845)

Vid upphandling där en väntetid eller en i 81 § avsedd tidsfrist ska iakttas får den upphandlande enheten inte sluta ett upphandlingskontrakt, om ärendet har förts till marknadsdomstolen.

Om marknadsdomstolen avgör frågan om verkställighet eller fäller ett avgörande i huvudsaken innan väntetiden eller den tidsfrist som avses i 81 § har löpt ut, ska den upphandlande enheten iaktta väntetiden eller den tidsfrist som avses i 81 § trots marknadsdomstolens beslut.

Då besvär över en upphandling har anförts hos marknadsdomstolen kan den förbjuda, avbryta eller tillåta verkställigheten av ett beslut som gäller upphandling eller annars bestämma att upphandlingsförfarandet temporärt ska avbrytas för den tid ärendet behandlas i marknadsdomstolen.

Vid beslut om en åtgärd enligt 1 mom. ska marknadsdomstolen försäkra sig om att åtgärden inte orsakar större skada för motparten, för andra personers rättigheter, för statens säkerhetsintressen eller för allmänintresset än den nytta som åtgärden medför.

Ett beslut enligt 1 mom. får dock inte fattas i en upphandling som avses i 68 § 2 mom.

4 mom. har upphävts genom L 31.1.2013/132 . (31.1.2013/132)

Om besvär över en upphandling har anförts hos marknadsdomstolen, kan den upphandlande enheten ge marknadsdomstolen en skriftlig förbindelse om att inte verkställa beslutet om upphandling så länge som ärendet är anhängigt i marknadsdomstolen.

Om den upphandlande enheten ger marknadsdomstolen en förbindelse som avses i 1 mom., meddelar marknadsdomstolen inte utan särskild orsak något beslut med anledning av ett krav på ett temporärt förbud att verkställa beslutet om upphandling.

Om besvär över en upphandling har anförts hos marknadsdomstolen, kan den upphandlande enheten temporärt organisera upphandlingen genom att göra sin beställning hos någon som har deltagit i upphandlingsförfarandet eller hos den tidigare leverantören, förutsatt att upphandlingen på grund av sin art inte kan skjutas upp för den tid ärendet behandlas i marknadsdomstolen.

En temporär organisering av upphandlingen får inte hindra att marknadsdomstolen på ändringssökandens yrkande kan besluta att

Om det vid en upphandling har förfarits i strid med denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller i strid med Europeiska unionens lagstiftning, kan marknadsdomstolen

I 97–100 § föreskrivs det om bestämmande av de påföljder som avses i 1 mom. 4–7 punkten. Marknadsdomstolen kan när dessa påföljder bestäms anse att ett upphandlingskontrakt har uppstått på grund av omständigheterna, om den upphandlande enheten uttryckligen har börjat vidta åtgärder för att genomföra upphandlingen.

Ogiltighetspåföljd, påföljdsavgift och förkortning av kontraktsperioden kan bestämmas endast vid upphandling som överstiger de EU-tröskelvärden som anges i 12 §. En ogiltighetspåföljd kan dock inte bestämmas vid en tjänsteupphandling enligt bilaga B.

I upphandling som avses i 68 § 2 mom. kan endast gottgörelse påföras.

Gottgörelse kan påföras, om en åtgärd som avses i 96 § 1 mom. 1–3 punkten kan orsaka större skada för den upphandlande enheten, för övriga aktörers rättigheter eller för statens säkerhetsintresse eller allmänintresset än den nytta som åtgärden medför eller om besvären har lämnats in först efter det att upphandlingskontraktet slutits. När gottgörelse påförs ska hänsyn tas till arten av det fel eller den försummelse som den upphandlande enheten gjort sig skyldig till, värdet av den upphandling som är föremål för besvären och de kostnader och den skada som sökanden orsakats. Marknadsdomstolen kan dock avstå från att påföra gottgörelse, om den upphandlande enheten har avhållit sig från att verkställa upphandlingsbeslutet under den tid ärendet behandlas i marknadsdomstolen.

Gottgörelsebeloppet får inte utan särskilda skäl överstiga tio procent av upphandlingskontraktets värde.

Marknadsdomstolen kan bestämma att ett upphandlingskontrakt är ogiltigt, om

I de situationer som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten ska den upphandlande enheten dessutom ha gjort sig skyldig till något annat fel som strider mot denna lag och som har påverkat ändringssökandens möjligheter att få upphandlingskontraktet.

Om den upphandlande enheten med stöd av 80 § vid konkurrensutsättning som grundar sig på ett ramavtal har slutit ett upphandlingskontrakt utan att iaktta väntetiden och om förfarandet vid konkurrensutsättningen strider mot 27 § 2 eller 3 mom. så att felet har påverkat ändringssökandens möjligheter att få upphandlingskontraktet, kan marknadsdomstolen förklara upphandlingskontraktet ogiltigt.

Marknadsdomstolen bestämmer vilka av kontraktets förpliktelser ogiltighetspåföljden gäller. En ogiltighetspåföljd kan endast gälla kontraktsförpliktelser som ännu inte har uppfyllts.

I de fall som avses i 98 § kan marknadsdomstolen avstå från att bestämma en ogiltighetspåföljd av tvingande hänsyn till allmänintresset eller till statens säkerhetsintressen. Ekonomiska fördelar som direkt hänför sig till kontraktet kan anses vara tvingande hänsyn endast om kontraktets ogiltighet skulle ha exceptionellt oskäliga följder.

Marknadsdomstolen kan inte påföra en ogiltighetspåföljd, om följderna av den allvarligt skulle äventyra genomförandet av ett med tanke på statens säkerhetsintressen väsentligt försvars- eller säkerhetsprojekt.

Marknadsdomstolen kan bestämma att den upphandlande enheten ska betala staten en påföljdsavgift, om

I det fall som avses i 1 mom. 4 punkten kan marknadsdomstolen utöver eller i stället för att bestämma en påföljdsavgift förkorta kontraktsperioden för upphandlingskontraktet så att den löper ut efter en tid som bestäms av marknadsdomstolen.

Marknadsdomstolen kan för en tjänsteupphandling enligt bilaga B till denna lag, när upphandlingens värde överstiger EU-tröskelvärdet enligt 12 §, ålägga den upphandlande enheten att betala staten en påföljdsavgift eller förkorta kontraktsperioden för upphandlingskontraktet så att den löper ut efter en tid som bestäms av marknadsdomstolen, om den upphandlande enheten

I de situationer som avses i 3 mom. 2 och 3 punkten förutsätter en förkortning av kontraktsperioden dessutom att den upphandlande enheten har gjort sig skyldig till något annat fel som strider mot denna lag och som har påverkat ändringssökandens möjligheter att få upphandlingskontraktet.

När en påföljd bestäms av marknadsdomstolen ska domstolen ta hänsyn till arten av det fel eller den försummelse som den upphandlande enheten gjort sig skyldig till och värdet av den upphandling som är föremål för besvär. Påföljdsavgiftens belopp får inte överstiga tio procent av upphandlingskontraktets värde.

Om en upphandlande enhet har ansvarat för upphandlingsförfarandet på andra upphandlande enheters vägnar, kan marknadsdomstolen besluta att den påföljd som den har bestämt ska bäras av den enheten.

När marknadsdomstolen bestämmer om påföljder som avses i denna lag ska den beakta att samverkan av påföljderna inte får bli oskälig för den upphandlande enheten eller dess kontraktspart.

Marknadsdomstolen kan förena ett förbud eller åläggande enligt denna lag med vite. I viteslagen (1113/1990) föreskrivs om föreläggande och utdömande av vite.

Om en upphandlande enhet har ansvarat för upphandlingsbeslutet eller någon annan åtgärd på andra upphandlande enheters vägnar, kan marknadsdomstolen rikta vitet mot den enheten.

Marknadsdomstolens beslut ska delges bevisligen. Bestämmelser om delgivningen finns i 9 kap. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (5.7.2019/845)

Med ändringssökandens och den upphandlande enhetens samtycke kan marknadsdomstolens beslut med besvärsanvisning delges med användning av den elektroniska kontaktinformation som dessa parter har uppgett för marknadsdomstolen.

När elektronisk kontaktinformation används anses ändringssökanden och den upphandlande enheten ha fått del av beslutet med besvärsanvisning den dag det elektroniska meddelandet har anlänt till mottagarens mottagarapparat så att meddelandet kan hanteras. På elektronisk delgivning tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 77 § 1 mom.

I ett ärende som hör till marknadsdomstolens behörighet får ändring inte sökas med stöd av kommunallagen eller lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

I ett beslut eller avgörande som fattats i en upphandling som enligt 6 § 2 mom. eller 7, 8 eller 13 § inte omfattas av denna lag får ändring inte sökas med stöd av lagen om rättegång i förvaltningsärenden eller kommunallagen. En underleverantör får inte heller söka ändring med stöd av lagen om rättegång i förvaltningsärenden eller kommunallagen i ett beslut eller en åtgärd som den upphandlande enheten har fattat eller vidtagit i fråga om en underentreprenad.

Marknadsdomstolens beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (5.7.2019/845)

Ett sådant beslut av marknadsdomstolen som avses i 93 § 1 mom. får inte överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Marknadsdomstolens beslut hindrar inte att ärendet förs till marknadsdomstolen för nytt avgörande, om grunderna för det tidigare beslutet ändras.

Om marknadsdomstolen har beslutat att inte bevilja ett behandlingstillstånd som avses i 88 § 3 mom., får det beslutet överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

På besvär tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte något annat föreskrivs i denna lag. (5.7.2019/845)

Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i övrigt i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) .

Ett beslut av marknadsdomstolen ska iakttas även om besvär anförts, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Marknadsdomstolens beslut om en påföljd som avses i 96 § 1 mom. 4–7 punkten kan dock verkställas endast med stöd av ett lagakraftvunnet beslut.

Rättsregistercentralen sörjer för verkställigheten av beslut om påföljdsavgifter och ska underrättas om de beslut om påföljdsavgift som marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen meddelar.

Den som genom ett förfarande som strider mot denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller mot Europeiska unionens lagstiftning orsakar en anbudssökande, anbudsgivare eller leverantör skada är skyldig att ersätta skadan.

När skadeståndskravet gäller kostnader som uppkommit till följd av anbudsförfarandet är det för utdömande av skadestånd dock tillräckligt att anbudssökanden eller anbudsgivaren leder ett oriktigt förfarande som avses i 1 mom. i bevis och bevisar att anbudssökanden eller anbudsgivaren, om förfarandet hade varit felfritt, skulle ha haft en realistisk möjlighet att tilldelas kontraktet.

Behörig domstol i de ärenden som avses i 1 och 2 mom. är den tingsrätt som bestäms i enlighet med 10 kap. i rättegångsbalken.

Oberoende av vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag bestäms om sekretess ska den upphandlande enheten för tillsyn över upphandlingar och informationsutbyte, i den omfattning som krävs i Europeiska unionens lagstiftning och inom de tidsfrister som myndigheterna i Finland och Europeiska unionens institutioner satt ut, lämna myndigheterna och institutionerna statistiska uppgifter och andra uppgifter om olika faser i sin upphandling och om de upphandlingar enheten gjort. Oberoende av sekretessbestämmelserna har arbets- och näringsministeriet rätt att vidarebefordra uppgifter som ministeriet fått i enlighet med denna lag till Europeiska unionens myndigheter.

Den upphandlande enheten ska utarbeta en skriftlig rapport om varje upphandlingskontrakt och ramavtal. Rapporten ska innehålla centrala uppgifter om upphandlingen och upphandlingsförfarandet, om de anbudssökande och anbudsgivare som har deltagit i förfarandet och om de beslut som fattats vid upphandlingen. Rapporten och dess huvudsakliga innehåll ska på begäran sändas till Europeiska kommissionen. Någon särskild rapport krävs inte, om motsvarande uppgifter framgår av upphandlingsbeslutet eller andra handlingar.

Om upphandlingsförfarandet skett elektroniskt, ska den upphandlande enheten vidta nödvändiga åtgärder för att få förfarandets gång dokumenterad.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de i 1 mom. avsedda skyldigheterna beträffande statistikföring och om den upphandlande enhetens skyldighet att sammanställa rapporter och annan information om upphandlingsförfaranden och upphandlingsbeslut för att sändas till Europeiska unionens institutioner.