770/2009

Av den som sköter undervisnings- och forskningsuppgifter vid ett universitet krävs att han eller hon behärskar det språk, finska eller svenska, som undervisningen ska ges på. Detta kan visas på det sätt som anges i universitetets instruktion.

Av den som sköter undervisnings- och forskningsuppgifter vid universitet där en examen kan avläggas både på finska och svenska krävs dessutom att han eller hon har minst nöjaktiga kunskaper i tal och skrift i finska och svenska. Ett universitet kan bevilja dispens från dessa språkkunskapskrav på det sätt som anges i universitetets instruktion.

2 § har upphävts genom F 10.4.2014/293 .

Bestämmelserna om indragning av studierätten i 43 a § i universitetslagen (558/2009) tillämpas på utbildning som leder till någon av följande examina enligt statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) :

Bestämmelserna om indragning av studierätten i 43 a § i universitetslagen tillämpas dessutom på utbildning i socialt arbete och på psykoterapeututbildning som avses i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) samt på sådana studier i lärarutbildningen som avses i 19 § 1 mom. 1–5 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina.

Ärenden som gäller studentkårens ekonomi kan behandlas i ett organ som tillsätts av fullmäktige. Av medlemmarna i organet kan högst hälften väljas utanför studentkåren bland personer som är förtrogna med näringslivet. Ordförande ska dock vara medlem av studentkåren.

Studentkårens medlemmar väljer fullmäktige genom proportionella val. Studentkårens fullmäktige tillsätter styrelsen.

Rösträtt vid studentkårsval har de medlemmar i studentkåren som är antecknade som närvarande studerande vid universitetet. Alla röstberättigade har lika rösträtt.

Valbar till medlem i fullmäktige och styrelsen är varje röstberättigad, om inte något annat föreskrivs i studentkårens stadgar av särskilda skäl.

Av den basfinansiering som avses i 49 § 3 mom. i universitetslagen bestäms 81 procent på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft och 19 procent på basis av övriga utbildnings- och forskningspolitiska mål.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft fördelar sig på en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och utgör 44 procent av basfinansieringen och en finansieringsandel som bestäms på basis av forskningen och utgör 37 procent av basfinansieringen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av övriga utbildnings- och forskningspolitiska mål fördelar sig på en strategibaserad finansieringsandel som utgör 10 procent av basfinansieringen och en finansieringsandel som bestäms på basis av riksomfattande uppgifter och utgör 9 procent av basfinansieringen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på antalet nya studerande som inte tidigare har avlagt högskoleexamen enligt utbildningssystemet i Finland eller mottagit en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen samt på antalet avlagda lägre och högre högskoleexamina och studiepoäng, på sysselsättningen bland och karriäruppföljningen i fråga om personer som utexaminerats från universitetet samt studeranderesponsen. (11.4.2024/159)

Den finansieringsandel som bestäms på basis av forskningen grundar sig på antalet publikationer, på antalet avlagda doktorsexamina och den konkurrensutsatta finansieringen av forskningen samt på företagsfinansieringen.

Separata bestämmelser gäller för finansieringsandelarnas beräkningskriterier.

Den strategibaserade finansieringsandelen grundar sig på respektive universitets strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna och styrkorna inom strategiarbetet, på universitetets profilering samt på stödet för samarbete. Undervisnings- och kulturministeriet och universiteten avtalar om åtgärder för genomförande av universitetens strategier och om uppföljningen av dessa åtgärder samt om den strategibaserade finansieringsandel som stöder dem.

Undervisnings- och kulturministeriet fattar, efter att ha hört universiteten, i början av avtalsperioden beslut om den finansieringsandel som bestäms på basis av universitetens riksomfattande uppgifter.

Till denna finansieringsandel hör

När höjningen av kostnadsnivån som avses i 49 § 2 mom. i universitetslagen bestäms är förändringens viktning av det allmänna förtjänstnivåindexet 64 procent, av konsumentprisindexet 21 procent och av partiprisindexet 15 procent.

Indextalet för universitetsindexet är 100 år 2000. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. ses över regelbundet, minst vart åttonde år.

Vid dimensioneringen av den statliga finansiering som ska anvisas universiteten för finansåret beaktas finansministeriets uppskattning av förhöjningen i kostnadsnivån under finansåret samt skillnaden mellan förändringarna enligt universitetsindexet i den faktiska kostnadsnivån under finansåret före året för fastställelse av finansieringen och finansministeriets uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån under året i fråga. En uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån ska grunda sig på de färskaste tillgängliga uppgifterna.

Nationalbibliotekets direktion gör en framställning till Helsingfors universitet om bibliotekets instruktion och budget. Direktionen fastställer bibliotekets verksamhets- och ekonomiplan och avgör övriga för biblioteket vittsyftande ärenden.

Svenska social- och kommunalhögskolan har till uppgift att meddela vetenskaplig och yrkesinriktad undervisning i samhällsvetenskaper, särskilt offentlig förvaltning, journalistik och socialt arbete, samt att bedriva vetenskaplig forskning på dessa områden.

Högskolans kollegiala förvaltningsorgan lägger fram förslag till högskolans verksamhets- och ekonomiplan och beslutar om budgeten, om antalet studerande som antas till skolan och om antagningsgrunderna. Högskolans rektor anställer personalen och antar studerande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Den förhöjning i kostnadsnivån som avses i 8 § beaktas första gången när den statliga finansieringen av universiteten fastställs för år 2011.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.