174/2007

Kyrkans heliga förrättningar utgörs av gudstjänsterna samt sakramenten och de övriga förrättningarna.

De heliga förrättningarna förrättas enligt Bibeln, den ortodoxa kyrkans tradition samt kanoniska och andra kyrkliga regler i en kyrka, ett bönehus och vid behov på någon annan plats som lämpar sig för förrättningen.

Kyrkans heliga förrättningar är offentliga med undantag för botens sakrament.

Stiftets biskop meddelar närmare anvisningar och föreskrifter om de heliga förrättningarna.

Kyrkans prästdöme baserar sig på de kanoniska förutsättningarna och på sakramental vigning. Präsdömet har tre grader, vigning till diakon, präst och biskop.

Den som vigts till präst eller diakon förordnas av stiftets biskop till prästerskapet i en viss kyrka.

Prästerliga förrättningar utgörs av sakramenten samt de övriga förrättningar och gudstjänster som enligt kyrkans tradition skall förrättas av en präst. De prästerliga förrättningarna får förrättas endast av präster inom ortodoxa kyrkan.

En församlingspräst förrättar de prästerliga förrättningarna i sin församling. Vid behov kan prästen förrätta prästerliga förrättningar också i en annan församling. För att prästerliga förrättningar skall kunna förrättas i en annan församling krävs samtycke av kyrkoherden i församlingen i fråga.

För att prästerliga förrättningar skall kunna förrättas i ett annat stift krävs dessutom samtycke av biskoparna i stiften i fråga.

Bestämmelserna i 2 och 3 mom. gäller i tillämpliga delar diakoner som medverkar i prästerliga förrättningar.

Gudstjänsterna skall förrättas enligt kyrkoårets gång samt dessutom så som har bestämts eller överenskommits om särskilda förrättningar. I gudstjänsten ingår åtminstone på söndagar och helgdagar en predikan utifrån dagens evangelietext.

Gudstjänster skall förrättas i församlingens huvudkyrka samt i de övriga kyrkorna och bönehusen inom församlingens område.

Gudstjänsten kan förrättas av en präst, en diakon eller en lekman så som anges närmare i de kanoniska och de övriga kyrkliga reglerna. Alla medlemmar av prästerskapet och kantorerna i församlingen deltar i förrättandet av gudstjänsterna.

Deltagande i nattvardens sakrament är det mest centrala uttrycket för medlemskap i kyrkan. Nattvarden föregås av förberedelse enligt kyrkans tradition.

Ett barn skall utan dröjsmål upptas i kyrkans gemenskap genom dopets och myrrasmörjelsens sakrament.

En medlem i kyrkan får förrätta nöddop i den treenige Gudens namn, om det befaras att den som skall döpas avlider och ingen präst finns att tillgå omedelbart för att förrätta dopet. Nöddop kan förrättas även av en annan kristen.

Den som upptas i kyrkans gemenskap skall ha en fadder som bekänner den ortodoxa tron. Den som upptas i kyrkans gemenskap kan dessutom ha andra faddrar, som skall vara medlemmar i en kristen kyrka eller i ett kristet samfund.

Av dem som skall vigas till äktenskap skall den ena bekänna den ortodoxa tron. Om den ena av dem som skall vigas inte bekänner den ortodoxa tron, kan vigseln förrättas kyrkligt, förutsatt att den som inte bekänner den ortodoxa tron är medlem i någon annan kristen kyrka eller ett kristet samfund.

Har makar, av vilka åtminstone den ena bekänner den ortodoxa tron, vigts till äktenskap i ett annat trossamfund eller genom borgerlig vigsel, skall de vigas till äktenskap enligt ortodoxa kyrkans regler, om makarna anhåller om det och det är tillåtet enligt kyrkans regler.

Vid prövning av hinder mot äktenskap och vid vigsel till äktenskap skall dessutom äktenskapslagen (234/1929) iakttas.

Kyrklig jordfästning förrättas för en avliden som bekänt den ortodoxa tron.

Vid jordfästning iakttas dessutom de närmare anvisningar och föreskrifter som meddelas av stiftets biskop.

Föräldrar, vårdnadshavare och faddrar skall ge barnen kristlig fostran och undervisning enligt kyrkans tradition.

Prästerskapet skall ge församlingsmedlemmarna kristlig fostran, undervisning och själavård. Prästerskapet skall tillsammans med övriga församlingsanställda hålla andaktsstunder, bibelförklaringar och andra sammankomster för andlig undervisning i olika områden inom församlingen. Kantorn skall sörja för församlingsmedlemmarnas kyrkomusikfostran.

Församlingarna skall anordna möjlighet för sina medlemmar att delta i kristendomsskola. I kristendomsskolan skall församlingsmedlemmarna handledas i kunskapen om kyrkans lära och det andliga livet.

Stiften, församlingarna och medlemmarna i kyrkan skall ge hjälp som betingas av en kristlig livssyn, särskilt till dem vilkas behov är störst och vilka inte får någon annan hjälp.

Den ortodoxa kyrkan i Finland består av Helsingfors, Kuopio och Karelens samt Uleåborgs stift. Stiften har kyrklig ställning av metropolitdöme. (25.11.2020/937)

Biskopssätet för Helsingfors stift finns i Helsingfors stad. Biskopen har värdighet av ärkebiskop och bär titeln "ärkebiskop av Helsingfors och hela Finland". (28.11.2017/1160)

Biskopssätet för Kuopio och Karelens stift finns i Kuopio stad och biskopen bär titeln "metropolit av Kuopio och Karelen". (28.11.2017/1160)

Biskopssätet för Uleåborgs stift finns i Uleåborgs stad och biskopen bär titeln "metropolit av Uleåborg".

Till Helsingfors stift hör följande församlingar: Helsingfors, Sydöstra Finlands och Åbo ortodoxa församlingar.

Till Kuopio och Karelens stift hör följande församlingar: Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Saimens, och Taipale ortodoxa församlingar. Till stiftet hör dessutom Lintula och Valamo kloster.

Till Uleåborgs stift hör följande församlingar: Norra Finlands och Tammerfors ortodoxa församlingar. (24.11.2021/1176)

I det samarbetsavtal som avses i 8 § i lagen om ortodoxa kyrkan skall bestämmas om

Stiftets biskop kan meddela närmare anvisningar om hur samarbetet skall organiseras och administreras. Om samarbetet sträcker sig över flera stift, skall biskoparna i stiften meddela anvisningarna tillsammans.

Initiativ till grundande och indragning av en kapellförsamling samt om ändring av kapellförsamlingens område kan tas av en församling eller av stiftets biskop.

För skötseln av ärendena i en kapellförsamling skall det finnas ett kapellråd, vars medlemmar församlingsfullmäktige väljer för sin mandattid. Till medlem i kapellrådet kan väljas en medlem i församlingen som har hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) och bostad inom kapellförsamlingens område och som enligt 49 § i lagen om ortodoxa kyrkan är valbar till förtroendeuppdrag i en församling.

En präst i kapellförsamlingen är ordförande för kapellrådet. Församlingens kyrkoherde och en medlem som församlingsrådet valt inom sig har yttranderätt vid kapellrådets sammanträden.

Till en kapellförsamling skall förordnas en flera av församlingens präster efter att stiftets biskop hörts.

För en kapellförsamling skall det fastställas ett reglemente. Reglementet fastställs av stiftets biskop på framställning av församlingsfullmäktige.

I reglementet skall ingå bestämmelser om kapellförsamlingens namn, gränser och verksamhet samt om kapellrådets sammansättning och uppgifter.

Kapellrådet har initiativrätt beträffande användningen av sådan egendom som genom gåva eller testamente har överlåtits för kapellförsamlingens behov eller som har anskaffats med gåvomedel samt av egendom som kommit i stället för sådan egendom samt om användningen av egendomens avkastning.

Kyrkostyrelsen bestämmer enligt 13 § 2 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan antalet ombud per valområde för prästerskapet vid kyrkomötet samt i fråga om valmötena för ombuden för prästerskapet och kantorerna vid kyrkomötet tidpunkten, platsen, ordförandena och sekreterarna ( valförrättarna ) samt deras ersättare. Valet skall bestämmas att förrättas senast den 31 mars.

Kyrkostyrelsen skall senast den 15 januari under valåret underrätta valförrättarna och deras ersättare samt medlemmarna av prästerskapet och kantorerna om sina beslut enligt 1 mom. Kyrkostyrelsens meddelande skall åtföljas av röstningsanvisningar, en förteckning över valbara och röstberättigade, en röstsedel, ett valkuvert, en remissblankett och ett ytterkuvert. Kyrkostyrelsen skall dessutom tillställa valförrättarna tillräckligt många röstsedlar.

Kyrkostyrelsen skall senast den dag som anges i 2 mom. underrätta kyrkoherdeämbetena i församlingarna för valmötenas förrättningsorter om sina beslut enligt 1 mom.

Valområdena för val av ombud för prästerskapet är:

Klostren tillhör det valområde inom vilket de är belägna.

En medlem av prästerskapet hör till det valområde inom vilket den församling eller det kloster finns som han tillhör enligt 2 § 2 mom.

Stiftets biskop fastställer med stöd av 12 § 1 och 2 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan samt 21, 22 och 70 § i kyrkoordningen förteckningen över valbara och röstberättigade i varje valområde vid val av ombud för prästerskapet och kantorerna.

För kyrkostyrelsens beslut enligt 20 § 1 mom. i kyrkoordningen skall förteckningen fastställas den sista dagen under året före valet. Efter fastställelsen skall förteckningen tillställas kyrkostyrelsen utan dröjsmål.

För valförrättningen skall förteckningen fastställas tidigast sju dagar före valförrättningen. Efter fastställelsen skall förteckningen vara framlagd i stiftskansliet och tillställas valförrättarna före valet.

Valförrättarna skall se till att det på röstningsstället finns ändamålsenliga lokaler, hjälpmedel och tillräckligt många röstsedlar. Den förteckning som avses i 23 § samt skriftliga anvisningar om valsättet skall vara framlagda på röstningsstället. Som valstämpel används valortens församlings stämpel.

Valförrättaren skall vid behov klargöra valsättet för de röstande, kontrollera de röstandes rösträtt och anteckna röstningen i förteckningen över röstberättigade och valbara.

Den röstande skall göra sin anteckning på röstsedeln så att valhemligheten bevaras. Den röstande skall ge den hopvikta röstsedeln till valförrättarna för stämpling och därefter skall röstsedeln läggas i valurnan.

Valförrättarna skall kontrollera rösträtten för dem som röstat före valmötet och anteckna röstningen i förteckningen över röstberättigade och valbara. Valkuverten skall stämplas och läggas i valurnan.

Vid valmötet skall föras protokoll, i vilket antecknas förrättningens förlopp, antalet röstsedlar samt vilka som har röstat vid valmötet och vilka som har röstat före det. Om ordföranden för valmötet konstaterar att namnet på den som lämnat eller sänt en röstsedel inte ingår i förteckningen över röstberättigade och valbara eller att personen av någon annan orsak inte är röstberättigad, skall ordföranden lägga den oöppnade röstsedel som lämnats vid valmötet i ett separat kuvert med den röstandes namn. Ett valkuvert som tillställts före valmötet skall läggas i ytterkuvertet tillsammans med remissblanketten.

Valförrättarna undertecknar protokollet. Valförrättarna skall utan dröjsmål sända protokollet samt alla röstsedlar och valhandlingarna till kyrkostyrelsen.

Den röstande skall på röstsedeln anteckna de kandidater han eller hon röstar på, vika röstsedeln och lägga den i valkuvertet. Den röstande skall fylla i remissblanketten, och därefter skall valkuvertet och remissblanketten läggas i ytterkuvertet, som sluts. Ytterkuvertet skall befordras till kyrkoherdeämbetet i den församling där valmötet hålls. Kyrkoherdeämbetet skall befordra ytterkuverten till valförrättarna.

Kyrkostyrelsen bestämmer enligt 17 § 2 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan antalet ombud per valområde för lekmannaombuden vid kyrkomötet, antalet elektorer från varje församling enligt 28 § i kyrkoordningen, samt i fråga om valmötena tidpunkten, platsen, ordförandena och sekreterarna ( valförrättarna ) och deras ersättare. Valet skall bestämmas att förrättas senast den 31 mars.

Kyrkostyrelsen skall senast den 15 januari under valåret underrätta valförrättarna och deras ersättare samt kyrkoherdeämbetena om sina beslut enligt 1 mom. Kyrkostyrelsens meddelande till valförrättarna och deras ersättare skall åtföljas av röstningsanvisningar och tillräckligt många röstsedlar.

Valområden för lekmannaombud är:

Församlingarna väljer elektorer som följer:

Församlingsfullmäktige väljer elektorer och deras personliga ersättare samt uppställer kandidater för lekmannaombuden senast den 15 februari under valåret. Församlingsfullmäktige skall underrätta kyrkostyrelsen om sina beslut inom sju dagar från det att beslutet fattades.

Kyrkostyrelsen tillställer kyrkoherdeämbetena och valförrättarna den fastställda kandidatförteckningen för valområdet senast 14 dagar före valet av lekmannaombuden.

Kyrkoherdeämbetet skall utan dröjsmål tillställa elektorerna och deras ersättare

Valförrättarna skall se till att det på röstningsstället finns ändamålsenliga lokaler, hjälpmedel och tillräckligt många röstsedlar. Den kandidatförteckning som avses i 16 § 2 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan samt skriftliga anvisningar om valsättet skall vara framlagda på röstningsstället. Som valstämpel används valortens församlings stämpel.

Valsförrättaren skall vid behov klargöra valsättet för elektorerna, kontrollera deras fullmakt och anteckna röstningen i protokollet. Den röstande skall göra sin anteckning på röstsedeln så att valhemligheten bevaras. Den röstande skall ge den hopvikta röstsedeln till valförrättarna för stämpling och därefter skall röstsedeln läggas i valurnan.

Vid valmötet skall föras protokoll, i vilket antecknas förrättningens förlopp och antalet röstsedlar. Om ordföranden för valmötet konstaterar att den som lämnat en röstsedel saknar fullmakt eller av någon annan orsak inte är röstberättigad, skall ordföranden lägga den oöppnade röstsedeln i ett separat kuvert med den röstandes namn.

Valförrättarna undertecknar protokollet. Valförrättarna skall utan dröjsmål sända protokollet samt alla röstsedlar och valhandlingarna till kyrkostyrelsen.

Röstsedeln skall vara försedd med en markering för anteckning av kandidatens namn. Markeringarna skall vara i nummerordning och lika många som antalet kyrkomötesombud som väljs från valområdet i fråga.

Kyrkostyrelsen skall se till att det vid valet finns röstsedlar enligt 1 mom.

En röstsedel är ogiltig, om

Om en kandidat inte har antecknats så som anges i röstsedeln eller om det inte av anteckningen tydligt framgår vilken kandidat som avses, är röstsedeln ogiltig till denna del.

Om röstsedeln är försedd med en anteckning om en sådan kandidat som inte är valbar eller som inte har uppställts som kandidat, är röstsedeln ogiltig till denna del. Om röstsedeln också därefter innehåller flera kandidater än det antal ombud som skall väljas från valområdet, är röstsedeln ogiltig till den del den innehåller anteckningar om överflödiga kandidater.

Kyrkostyrelsen öppnar valhandlingarna och räknar röstsedlarna.

Valresultatet skall offentliggöras utan dröjsmål genom att valresultatet meddelas församlingarna och klostren samt genom att de invalda ombuden tillställs fullmakter.

Kyrkomötets sessionsperiod inleds måndagen efter den 21 november, om inte kyrkostyrelsen av särskilda skäl bestämmer något annat.

Kyrkomötet sammankallas av ärkebiskopen. Möteskallelsen skall utfärdas senast den 31 maj. I kallelsen skall meddelas tidpunkten för när mötet inleds och avslutas samt platsen. Kallelse till extraordinarie kyrkomöte skall utfärdas senast 30 dagar innan mötet inleds.

Möteskallelse skall förutom ombuden tillställas även stiften, församlingarna och klostren.

Direktören för och juristen vid servicecentralen har yttranderätt vid kyrkomötets sammanträde. (28.11.2012/41 år 2020)

Kyrkomötets ordförande kan för behandlingen av ett visst ärende kalla en sakkunnig att höras vid kyrkomötets plenum eller ett utskotts sammanträde.

Kyrkomötets ordförande, direktören för servicecentret och juristen vid servicecentralen har yttranderätt vid utskottens sammanträde. (28.11.2012/41 år 2020)

Initiativ till kyrkomötet skall lämnas in till kyrkostyrelsen senast den 30 juni. Initiativ skall tillställas kyrkostyrelsen skriftligen. Ett initiativ skall innehålla förslag och motivering.

Ärenden som skall föreläggas kyrkomötet bereds av kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen skall tillställa kyrkomötesombuden en förteckning över ärendena vid kyrkomötet och sina utlåtanden senast 30 dagar innan kyrkomötet inleds.

Förteckningen över ärendena vid och utlåtandena till ett extraordinarie kyrkomöte skall tillställas ombuden senast 14 dagar innan det extraordinarie kyrkomötet inleds.

Juristen vid servicecentralen skall granska kyrkomötesombudens fullmakter innan kyrkomötet inleds.

Ärkebiskopen är ordförande för kyrkomötet och de övriga stiftsbiskoparna är vice ordförande. Kyrkomötet kan dessutom vid behov välja ytterligare vice ordförande.

Kyrkostyrelsen väljer kyrkomötets sekreterare.

Permanenta utskott vid kyrkomötet är förvaltningsutskottet, lagutskottet, bildningsutskottet, ekonomiutskottet och revisionsutskottet.

Behandlingen av ett ärende förfaller, om handläggningen av det inte har slutförts före utgången av kyrkomötets mandattid och det inte heller har överlämnats för beredning till ett annat organ än något av kyrkomötets utskott.

Kyrkomötets beslut, protokoll och övriga handlingar undertecknas av ordföranden och sekreteraren.

Mötesarvode, ersättning för resekostnaderna och dagtraktamente för valförrättarna vid val av ombud till kyrkomötet betalas ur kyrkans centralfond enligt kyrkostyrelsens beslut.

Församlingarna betalar ersättning för resekostnaderna och dagtraktamente för elektorerna vid val av lekmannaombud.

Mötesarvode, ersättning för resekostnaderna och dagtraktamente för medlemmarna av och sekreterarna vid kyrkomötet samt kyrkomötets övriga utgifter betalas ur kyrkans centralfond enligt kyrkostyrelsens beslut.

Medlemmarna i kyrkans laggranskningskommitté utses av kyrkostyrelsen.

Laggranskningskommittén granskar lagtekniskt och språkligt de förslag till godkännande eller ändring av kyrkoordningen som skall handläggas vid kyrkomötet.

Reglementet för laggranskningskommittén fastställs av kyrkomötet.

Biskopskonferensen sammanträder vid behov, dock minst två gånger om året.

Biskopskonferensen sammankallas av ärkebiskopen. I sammanträdeskallelsen skall meddelas tid och plats för sammanträdet.

En biträdande biskop och en pensionerad biskop har yttranderätt vid biskopskonferensen.

Juristen vid servicecentralen har yttranderätt vid biskopskonferensen i de ärenden som hör till hans behörighet. (28.11.2012/41 år 2020)

Ärkebiskopen är ordförande för biskopskonferensen.

Kyrkostyrelsen sammanträder vid behov.

Kyrkostyrelsen sammankallas av ärkebiskopen. I sammanträdeskallelsen skall meddelas tid och plats för sammanträdet.

Direktören för servicecentralen och juristen vid servicecentralen har yttranderätt vid kyrkostyrelsens sammanträden.

Ärkebiskopen är ordförande för kyrkostyrelsen.

Vid skötseln av kyrkans ekonomi skall principerna för god hushållning iakttas. Kyrkans egendom skall skötas så att dess bestånd är tillräckligt säkert och den ger skälig avkastning.

Hyresinkomst och skogsinkomst beaktas till 70 procent som grund för den avgift till kyrkans centralfond som skall betalas enligt 38 § 1 mom. 2 punkten i lagen om ortodoxa kyrkan.

Kyrkostyrelsen skall senast den 15 mars underrätta församlingarna och klostren om grunderna för bestämmandet av och beräkningssättet för avgifterna till centralfonden. Församlingarna och klostren skall meddela kyrkostyrelsen sina inkomster för det föregående kalenderåret vilka enligt 38 § 1 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan ligger till grund för avgifterna till centralfonden senast den 15 april året därpå. Kyrkostyrelsen skall underrätta församlingarna och klostren om betalningsposternas storlek senast den 30 maj.

Församlingarnas avgifter till centralfonden skall betalas till kyrkostyrelsen i fyra rater per år så att den första raten betalas i januari, den andra i april, den tredje i juli och den fjärde i oktober. Årets två första betalningsrater är lika stora som den fjärde raten året före det senaste bokslutsåret. Den tredje raten skall motsvara en fjärdedel av församlingens avgifter det året, dock så att raten minskas eller ökas med det belopp som församlingen betalt till ett för högt eller för litet belopp i samband med årets två första rater. Den fjärde raten skall motsvara en fjärdedel av församlingens avgifter det året.

Klostrens avgifter till centralfonden skall betalas i en enda rat i juli.

På ansökan av en församling eller ett kloster kan kyrkostyrelsen av särskilda skäl besluta att församlingens eller klostrets betalningsrater skall fördelas på ett sätt som avviker från bestämmelserna i 3 eller 4 mom.

Kyrkostyrelsen skall upprätta budgeten för varje finansår. Budgeten fastställs av kyrkomötet.

I budgeten skall upptas de inkomster som är att vänta för året i fråga. I budgeten skall upptas de utgifter som enligt redan fattade beslut skall betalas under följande år och de som därutöver anses nödvändiga under samma år.

Budgeten består av en resultaträkningsdel och en del för finansieringsanalys.

I samband med att budgeten godkänns skall kyrkomötet godkänna en verksamhets- och ekonomiplan som gäller för minst tre år. Budgetåret är verksamhets- och ekonomiplanens första år. I verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för kyrkans verksamhet och ekonomi. Verksamhets- och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kyrkans uppgifter tryggas.

Kyrkostyrelsen skall för kyrkomötet upprätta ett bokslut över skötseln av kyrkans ekonomi efter utgången av varje kalenderår, senast den 30 april. (24.11.2021/1176)

Till bokslutet hör en resultaträkning, en balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse.

Kyrkomötet besluter om fastställelse av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet.

För att hålla ekonomin stabil skall kyrkan ha en grundfond.

Kyrkomötet besluter om bildandet av fonder samt om överföring av medel till fonder och om användningen av medlen i samband med fastställelse av bokslutet.

Kyrkomötet väljer för sin mandattid kyrkans revisorer för granskning av förvaltning och ekonomi. Det skall finnas minst två revisorer och minst två revisorssuppleanter. Revisorerna och revisorssuppleanterna skall vara godkända som CGR-, GR- eller OFGR-revisor eller som revisionssammanslutning av revisionstillsynen. En revisionssammanslutning skall utse en huvudansvarig revisor. (28.11.2023/295 år 2024)

Kyrkans revisorer väljs av kyrkomötet för tre år i taget för granskning av förvaltning och ekonomi. Det skall finnas minst två revisorer och minst två revisorssuppleanter. Revisorerna och revisorssuppleanterna skall vara revisorer eller sammanslutningar som godkänts av centralhandelskammaren (CGR-revisor), av en handelskammare (GRM-revisor) eller av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin (OFR-revisor).

Till revisor kan inte väljas en medlem i kyrkostyrelsen, dennes närstående som avses i 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen (434/2003) eller en anställd vid kyrkostyrelsen.

Revisorerna skall lämna in sin revisionsberättelse till kyrkostyrelsen senast den 31 maj.

Om revisorerna i sin revisionsberättelse har framställt en anmärkning mot en redovisningsskyldig, skall kyrkostyrelsen inhämta vederbörandes utredning i ärendet. Utredningen och kyrkostyrelsens eget utlåtande i ärendet skall tillställas kyrkomötet.

Utöver vad som bestäms i kyrkoordningen gäller för kyrkans revision i tillämpliga delar det som bestäms i revisionslagen (936/1994) .

Utöver vad som bestäms i kyrkoordningen gäller för kyrkans bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut i tillämpliga delar det som bestäms i bokföringslagen (1336/1997) .

Kyrkomötet kan för skötseln av kyrkans ekonomi godkänna en ekonomistadga.

Stiftets biskop skall i sitt stift

Kyrkostyrelsen skall göra en framställning till kyrkomötet om förrättande av biskopsval när ett biskopsämbete blir vakant.

Innan val förrättas skall kyrkomötet samlas till ett förberedande sammanträde för att förelägga biskopskonferensen förslag till kandidater.

Före valförrättningen förrättas en liturgi, och därefter förrättas valet vid ett kyrkomötessammanträde som hålls i en kyrka.

Valet av ärkebiskop stadfästs enligt Tomos-dokumentet av ekumeniska patriarken. Kyrkostyrelsen skall underrätta ekumeniska partriarken om resultatet av ett val av ärkebiskop.

Valet av en stiftsbiskop och biträdande biskop stadfästs av biskopskonferensen.

Den kanoniska installationen av en biskop och vigningen därefter skall förrättas av minst tre biskopar.

Vid förhinder för en stiftsbiskop vikarieras han av en biskop som förordnats av biskopskonferensen.

Församlingsfullmäktige väljer för sin mandattid ett ombud för församlingens förtroendevalda till stiftsrådet.

Stiftets biskop skall kalla sakkunniga inom kyrkomusik och inom andra arbetsområden som är centrala för kyrkan för att höras av stiftsrådet.

En medlem av prästerskapet hör till det stift inom vilket den kyrka finns till vilken han har förordnats i enlighet med 2 § 2 mom.

För att en medlem av prästerskapet skall kunna flytta till ett annat stift krävs ett beslut om överföringen av biskoparna i de berörda stiften.

En kantor hör till det stift inom vilket han eller hon står i anställningsförhållande till kyrkan eller en församling.

Med stöd av 69 och 70 § skall varje stiftsbiskop föra en förteckning över medlemmarna av prästerskapet och kantorerna i sitt stift.

Syftet med församlingsvisitation är att främja det andliga livet, den kristliga fostran samt den administrativa och ekonomiska utvecklingen i församlingarna.

Biskopen skall förrätta en fullständig visitation i församlingarna inom sitt stift minst vart femte år. Biskopen kan dessutom genomföra partiella visitationer i församlingarna inom sitt stift. Biskopen bestämmer tidpunkten för visitationen och förordnar sina medhjälpare enligt visitationens art och omfattning. Biskopen kan förordna att direktören för, juristen eller ekonomen vid servicecentralen eller någon annan skall förrätta en visitation eller en del av den på biskopens vägnar. (28.11.2012/41 år 2020)

Kyrkoherden i den berörda församlingen och de medhjälpare som förordnats för visitationen skall underrättas om församlingsvisitationen och tidpunkten för den.

I samband med en fullständig visitation av en församling skall under ledning av biskopen hållas ett möte för församlingsmedlemmarna samt ett möte för de anställda och förtroendevalda i församlingen.

Vid församlingsvisitation förs ett protokoll, som skall tillställas församlingen inom en månad efter det att visitationen avslutades. Församlingsrådet skall vidta de åtgärder som föranleds av visitationsprotokollet.

Bestämmelserna om församlingsvisitation gäller i tillämpliga delar även visitationer i klostren.

Biskopskonferensen meddelar närmare anvisningar om församlingsvisitation.

Församlingsråden gör upp förteckningar över röstberättigade. En förteckning skall göras upp

I förteckningen över röstberättigade skall införas de församlingsmedlemmar som har rösträtt, deras hemkommun enligt lagen om hemkommun samt deras adress och födelsetid.

Av kungörelsen om framläggande av förteckningen över röstberättigade skall framgå

Kungörelsen skall läsas upp i kyrkan och anslås på församlingens anslagstavla senast sju dagar innan tiden för framläggandet börjar och kvarstå tills tiden för framläggandet har utgått. Kungörelsen skall dessutom publiceras i församlingens tidning eller ett kungörelseblad senast fem dagar innan tiden för framläggandet börjar.

Förteckningen över röstberättigade skall hållas framlagd i sju dagar innan den fastställs. Yrkande på korrigering av förteckningen över röstberättigade skall lämnas in skriftligen till kyrkoherdeämbetet senast den andra vardagen efter det att tiden för framläggandet av förteckningen har utgått.

Valnämnden skall kontrollera förteckningen över röstberättigade innan förteckningen fastställs. I samband med kontrollen skall valnämnden avgöra yrkanden på korrigering enligt 3 mom. samt göra de rättelser i förteckningen som föranleds av avgörandena. Efter det att förteckningen har fastställts får inga andra ändringar göras i förteckningen än de som föranleds av besluten med anledning av rättelseyrkanden eller besvär.

Kyrkoherden är ordförande för valnämnden. Valnämnden väljer vice ordförande inom sig.

Församlingens förvaltning och verksamhet handhas av församlingsfullmäktige, församlingsrådet, nämnderna, kommissionerna, kapellrådet samt kyrkoherden och de övriga anställda i församlingen.

Förtroendevalda är de medlemmar som valts in i de organ som nämns i 1 mom. och i tillfälliga kommissioner samt övriga personer som valts till förtroendeuppdrag i församlingen. En församlingsanställd som enligt lag eller någon annan författning är medlem i ett organ på grund av sin befattning anses dock inte vara förtroendevald.

Om en plats som någon annan förtroendevald än medlem i församlingsfullmäktige blir permanent ledig under mandattiden, skall det organ som valt personen utan dröjsmål i personens ställe välja en ny medlem för den återstående mandattiden.

En förtroendevald har rätt att av församlingsorgan eller församlingsanställda få handlingar till påseende samt erhålla upplysningar som han eller hon anser sig behöva i sitt uppdrag, om inte något annat följer av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

En församlingsmedlem har rätt att framställa initiativ i frågor som gäller församlingens verksamhet och förvaltning.

Församlingsmedlemmarna skall på lämpligt sätt ges tillräcklig information om ärenden av allmänt intresse som är anhängiga i församlingen, om planer på sådana samt om handläggningen och avgöranden i dessa frågor.

Församlingsrådet skall leda och övervaka församlingens informationsverksamhet.

Kyrkor används för fullgörande av de församlingsuppgifter som nämns i 44 § i lagen om ortodoxa kyrkan.

Kyrkoherden beslutar om användningen av kyrkan. Stiftets biskop meddelar anvisningar om användningen av kyrkor.

Bestämmelserna om användningen av kyrkor gäller också användningen av bönehus.

Arbetsordningar och reglementen kan godkännas för organiseringen av församlingars förvaltning.

Det väljs 9 medlemmar i församlingsfullmäktige i en församling som har 1 500 eller färre medlemmar, 12 medlemmar om församlingen har mer än 1 500 men högst 2 500 medlemmar, 15 medlemmar om församlingen har mer än 2 500 men högst 5 000 medlemmar, och 21 medlemmar om församlingen har mer än 5 000 medlemmar.

Församlingsfullmäktige väljer ordförande inom sig. Stiftets biskop fastställer valet av ordförande för fullmäktige. Fullmäktige väljer en eller flera vice ordförande inom sig. Ordförandenas mandattid varar ett år. Fullmäktige utser en sekreterare för sig.

Av särskilda skäl kan stiftets biskop till ordförande för fullmäktige för ett visst möte eller för behandlingen av ett visst ärende utse en person som biskopen anser vara lämplig.

Församlingsfullmäktigeval inleds den första söndagen i november och avslutas senast den tredje söndagen i november.

Antalet medlemmar som väljs från varje valområde skall finnas framlagt senast 90 dagar innan valförrättningen inleds.

De handlingar som gäller uppställandet av kandidater skall lämnas till kyrkoherdeämbetet senast 45 dagar innan valförrättningen inleds.

Kandidatförteckningen görs upp av valnämnden. Kandidaterna skall numreras i löpande nummerföljd med början från nummer 2.

Valnämnden bestämmer tiden och platsen för valförrättningen samt tidpunkten för offentliggörandet av valresultatet.

Kandidatförteckningen samt meddelande om röstningsställen, röstningstider, valsätt och om när valresultatet offentliggörs skall finnas framlagda senast 30 dagar innan valförrättningen inleds.

Röstsedeln skall vara försedd med markeringen Nr ____ för anteckning av kandidaters nummer. Det skall finnas lika många markeringar som det antal medlemmar i fullmäktige som väljs från valområdet i fråga.

Valnämnden skall se till att det vid valet finns röstsedlar enligt 1 mom.

Valnämnden skall se till att det på röstningsstället finns behövliga lokaler, hjälpmedel och tillräckligt många röstsedlar. Kandidatförteckningen och skriftliga röstningsanvisningar skall vara framlagda på röstningsstället. Som valstämpel används församlingens stämpel.

Valnämnden skall förordna valförrättare för varje röstningsställe. Valförrättaren skall klargöra valsättet för de röstande vid behov, kontrollera de röstandes rösträtt och anteckna röstningen i förteckningen över röstberättigade.

Den röstande skall göra sin anteckning på röstsedeln så att valhemligheten bevaras. Den röstande skall ge röstsedeln vikt till valförrättaren för stämpling. Därefter skall röstsedeln läggas i valurnan.

Om den röstande begär det, skall valförrättaren hjälpa den röstande att göra anteckningen på röstsedeln. Den vars förmåga att göra röstningsanteckningen är väsentligt nedsatt får för införande av anteckningen på röstsedeln anlita det biträde som den röstande själv valt. Som biträde kan dock inte fungera en person som är kandidat i valet. Valförrättaren och andra biträden är skyldiga att samvetsgrant följa den röstandes viljeyttringar samt hemlighålla det de har fått veta i samband med röstningen.

Valförrättaren har rätt att efter en varning avlägsna den som stör valförrättningen från röstningsstället. Valförrättaren har rätt att avbryta valförrättningen om det krävs för upprätthållande av ordningen.

Vid valförrättningen skall föras protokoll, i vilket antecknas förrättningens förlopp. Valförrättarna undertecknar protokollet.

I fråga om ogiltiga röstsedlar gäller i tillämpliga delar 33 §.

Valnämnden öppnar valhandlingarna och räknar röstsedlarna.

Vid fastställandet av valet skall föras protokoll, i vilket antecknas röstsiffran för varje kandidat, antalet ogiltiga röstsedlar och valresultatet. Valnämnden undertecknar protokollet.

Valresultatet skall offentliggöras utan dröjsmål genom att protokollet med resultatet och besvärsanvisningar hålls framlagt i 30 dagar samt genom att församlingsfullmäktige, församlingsrådet och de invalda underrättas om valresultatet.

Församlingsfullmäktige skall

Församlingsfullmäktige sammanträder minst två gånger om året. Det första av församlingsfullmäktiges årliga sammanträden skall hållas senast den 31 maj och det andra senast den 15 november.

Ordföranden kan sammankalla församlingsfullmäktige också vid andra tidpunkter, om ordföranden anser det vara nödvändigt. Församlingsrådet eller minst en fjärdedel av medlemmarna i församlingsfullmäktige har rätt att yrka att fullmäktige sammankallas. En motiverad framställning skall göras skriftligen till ordföranden.

Församlingsfullmäktige kan dessutom sammankallas av kyrkostyrelsen och stiftets biskop.

Församlingsfullmäktige sammankallas av ordföranden med undantag för de fall som avses i 3 mom., varvid fullmäktige sammankallas av myndigheten i fråga. Sammanträdeskallelsen jämte förteckningen över ärenden skall tillställas medlemmarna i församlingsfullmäktige senast 14 dagar före mötet och hållas framlagd i minst 14 dagar före mötet.

Vid årets första ordinarie sammanträde skall församlingsfullmäktige besluta om godkännande av årsberättelsen och bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. (25.11.2009/1075)

Vid årets andra ordinarie sammanträde skall fullmäktige fastställa församlingens budget, inkomstskattesatsen och församlingens verksamhets- och ekonomiplan samt utse de förtroendevalda vilkas mandattid omfattar ett kalenderår.

Det första sammanträdet under fullmäktiges mandattid skall hållas senast den 31 januari. Vid sammanträdet skall fullmäktige välja ordförande, vice ordförande, revisorer, ombud för församlingarnas förtroendevalda till stiftsrådet, visstidsmedlemmar i församlingsrådet samt medlemmar i kapellråd, valnämnden och fastighetsnämnden samt kyrkans och bönehusens värdar.

Om en medlem i församlingsfullmäktige önskar att ett ärende skall handläggas i fullmäktige, skall medlemmen göra en skriftlig framställning till ordföranden, som utan obefogat dröjsmål skall befordra ärendet till församlingsrådet för beredning.

Församlingsfullmäktiges mötesprotokoll justeras av två protokollsjusterare, som utses av fullmäktige och det skall justeras inom sju dagar efter sammanträdets slut. Protokollsjusterarna antecknar sitt utlåtande i protokollet och undertecknar det. Om ordföranden och justerarna inte är ense om ordalydelsen i protokollet, skall protokollet återsändas till församlingsfullmäktige för justering.

Församlingsfullmäktiges mötesprotokoll undertecknas av ordföranden och sekreteraren.

Till medlemmarna i församlingsfullmäktige kan betalas mötesarvode, ersättning för resekostnader och dagtraktamente enligt församlingsfullmäktiges beslut.

Om ordföranden för församlingsfullmäktige har förordnats av stiftets biskop i enlighet med 81 § 3 mom., har ordföranden rätt att av församlingen få mötesarvode enligt församlingsfullmäktiges beslut samt ersättning för resekostnader och dagtraktamente på samma grunder som församlingsanställda.

Kyrkoherden är ordförande för församlingsrådet. Rådet väljer en eller flera vice ordförande inom sig. Vice ordförandenas mandattid varar ett år. Rådet utser en sekreterare för sig.

Församlingsrådet skall

För ett beslut av församlingsrådet om att anställningsförhållandet för en präst, en diakon eller en kantor skall avslutas krävs samtycke av stiftets biskop.

Församlingsrådet sammanträder så ofta som ordföranden anser det vara nödvändigt. Rådet skall dessutom sammankallas om minst hälften av medlemmarna föreslår det.

Rådet sammankallas av ordföranden.

Om en medlem i församlingsrådet önskar att ett ärende skall handläggas i rådet, skall medlemmen göra en skriftlig framställning till ordföranden, som utan obefogat dröjsmål skall ta upp ärendet vid rådets sammanträde.

De ärenden som skall handläggas i församlingsrådet bereds av ordföranden, den som förordnats av rådet eller en kommission.

Församlingsrådets protokoll justeras av två protokollsjusterare, som utses av rådet och det skall justeras inom sju dagar efter sammanträdets slut. Protokollsjusterarna antecknar sitt utlåtande i protokollet och undertecknar det. Om ordföranden och justerarna inte är ense om ordalydelsen i protokollet, skall protokollet återsändas till församlingsrådet för justering.

Församlingsrådets protokoll undertecknas av ordföranden och sekreteraren.

Församlingarna skall ha en fastighetsnämnd och varje kyrka skall ha en kyrkvärd. Medlemmarna i fastighetsnämnden och kyrkvärdar utses av församlingsfullmäktige för dess mandattid.

Fastighetsnämnden skall sköta och underhålla församlingens fasta och därmed jämförbara egendom. Fastighetsnämnden lyder under församlingsrådet.

Kyrkvärden skall bistå fastighetsnämnden vid skötseln av kyrkbyggnaden.

Bestämmelserna om kyrkvärdar gäller i tillämpliga delar också bönehusvärdarna.

Efter att ha hört församlingen ledigförklarar stiftets biskop uppdraget som kyrkoherde genom att kungöra det på tillbörligt sätt. Av kungörelsen skall framgå behörighetsvillkor, datum för ansökningstidens utgång och till vem ansökan skall riktas.

Stiftets biskop skall sända de handlingar jämte bilagor som gäller kandidatuppställningen och de sökande till församlingsrådet i fråga.

Biskopens beslut om godkännande eller avslag av en tilläggskandidat skall meddelas valnämnden senast två dagar före valet. Valnämnden skall se till att namnet på den godkända tilläggskandidaten fogas till kandidatförteckningen innan valförrättningen inleds.

Valet skall inledas och avslutas i församlingens huvudkyrka. Valet kan pågå i högst sju dagar.

Röstsedeln skall innehålla en egen kolumn med namnet för varje kandidat som uppställts på förslag. Om biskopen har godkänt en tilläggskandidat, skall namnet på tilläggskandidaten finnas i en egen kolumn på röstsedeln.

Den som röstar på en uppställd kandidat skall göra en anteckning på röstsedeln i den kolumn där namnet på kandidaten finns. Den som önskar rösta på en tilläggskandidat skall göra en anteckning på röstsedeln i den kolumn där dennes namn finns. Om den som röstat på en tilläggskandidat också önskar rösta på en uppställd kandidat, skall den röstande dessutom göra en anteckning på röstsedeln i den kolumn där namnet på kandidaten finns.

I fråga om förrättande av valet, röstning, ogiltiga röstsedlar, uträkning och fastställande av valresultatet gäller dessutom i tillämpliga delar 82 § 5 och 6 mom. samt 84, 85 och 86 §.

Protokollet över fastställandet av valet skall tillställas stiftets biskop utan dröjsmål.

Bestämmelserna om kyrkoherdeval i 100 § 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga delar också val av präster, diakoner och kantorer.

Församlingsfullmäktigeprotokollet över valet av präster, diakoner eller kantorer skall tillställas stiftets biskop utan dröjsmål.

Församlingsrådet skall avgöra om det önskar höra kandidaterna vid provgudstjänster. Om rådet önskar höra kandidaterna vid provgudstjänster, skall biskopen underrättas om detta. Biskopen bestämmer provgudstjänsterna för var och en av kandidaterna samt de uppgifter som skall utföras vid provgudstjänsterna.

Initiativ till ändringar i församlingsindelningen skall tillställas kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen skall höra församlingsfullmäktige i de församlingar som berörs av en föreslagen ändring i församlingsindelningen.

Om endast en mindre ändring skall företas i församlingsindelningen på grund av en ändring i den kommunala indelningen, kan kyrkostyrelsen avgöra ärendet utan sådana utlåtanden som avses i 2 mom.

Kyrkostyrelsen kan tillsätta en utredningsman eller flera för att utreda en föreslagen ändring i församlingsindelningen och för att göra ett förslag om ändringen. Kyrkostyrelsen kan inhämta den utredning som behövs för handläggningen även på annat sätt.

Utredningsmannen har rätt att studera handlingar som gäller församlingarnas verksamhet, förvaltning och ekonomi samt att av församlingens organ och församlingsanställda få uppgifter och annat bistånd för sitt uppdrag. Utredningsmannen skall sända sitt förslag till kyrkostyrelsen. Förslaget skall åtföljas av de handlingar som uppkommit i samband med utredningen samt de avtal som församlingarna eventuellt har ingått inför en förestående ändring i församlingsindelningen.

När ett beslut om ändring i församlingsindelningen har fattats kan kyrkostyrelsen för att verkställa ändringen tillsätta en organisationskommission till vilken kyrkostyrelsen utser medlemmar bland medlemmar i församlingarna i fråga vilka är valbara för förtroendeuppdrag.

I fråga om organisationskommissionen gäller i tillämpliga delar vad som stadgats och föreskrivits om församlingsråd. Kommissionen utser ordförande, vice ordförande och sekreterare inom sig.

Organisationskommissionens mandattid pågår till dess att församlingen har fått ett församlingsråd.

Organisationskommissionen företräder församlingen och sörjer för organisationen av den nya församlingens förvaltning.

Kostnaderna för utredningsmannens och organisationskommissionens verksamhet fördelas i enlighet med kyrkostyrelsens beslut mellan de församlingar som utredningen gäller.

Beslut om församlingens namn fattas då församlingsindelningen ändras. Då namnet annars ändras gäller i fråga om tagande av initiativ och behandling av det samt beslut om namnet i tillämpliga delar vad som bestäms om ändringar i församlingsindelningen.

Om det med anledning av en ändring i församlingsindelningen förrättas urtima val enligt 55 § 2 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan, upphör också mandattiden för de övriga organen och de förtroendevalda.

Intyg, utdrag och avskrifter som baserar sig på kyrkböckerna utfärdas av kyrkoherden eller av en annan präst i församlingen och vid kyrkans centralregister av registrets föreståndare eller av en registersekreterare, som förordnats av föreståndaren. (25.11.2008/810)

Den som har rätt att underteckna ett intyg kan också skriva under ett intyg som gäller honom eller henne själv, om det inte finns någon annan i 1 mom. nämnd person som är berättigad att underteckna intyget. Intyget skall då styrkas av någon annan församlingsanställd eller någon annan anställd vid kyrkostyrelsen.

Vid skötseln av församlingens ekonomi skall principerna för god hushållning iakttas. Församlingens egendom skall skötas så att dess bestånd är tillräckligt säkert och den ger skälig avkastning.

Församlingsrådet skall upprätta budgeten för varje finansår. Budgeten fastställs av församlingsfullmäktige.

I budgeten skall upptas de inkomster som är att vänta för året i fråga. I budgeten skall upptas de utgifter som enligt redan fattade beslut skall betalas under följande år och de som därutöver anses nödvändiga under samma år.

Budgeten består av en resultaträkningsdel och en del för finansieringsanalys.

I samband med att budgeten godkänns skall församlingsfullmäktige godkänna en verksamhets- och ekonomiplan som gäller för minst tre år. Budgetåret är verksamhets- och ekonomiplanens första år. I verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för församlingens verksamhet och ekonomi. Verksamhets- och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av församlingens uppgifter tryggas.

Församlingsrådet skall för församlingsfullmäktige upprätta ett bokslut över skötseln av församlingens ekonomi efter utgången av varje kalenderår, senast den 30 april. (24.11.2021/1176)

Till bokslutet hör en resultaträkning, en balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse.

Församlingsfullmäktige besluter om fastställelse av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet.

Före fastställelsen skall församlingen lämna in budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen till stiftets biskop för utlåtande.

Församlingen skall tillställa stiftets biskop och kyrkostyrelsen bokslutet för kännedom.

Församlingarna kan ha fonder. Församlingsfullmäktige besluter i samband med fastställelse av bokslutet om bildande av fonder samt om överföring av medel till fonden och om användningen av medlen.

För att målen för skogslagen (1093/1996) skall nås skall församlingens skogar skötas enligt en fastställd skogsplan.

Skogsplanen fastställs av församlingsfullmäktige. Skogsplanen skall uppgöras av en sammanslutning eller en person som representerar yrkessakkunskap inom skogsvården. Om skogsplanen har uppgjorts av någon annan än en skogscentral, skall församlingsrådet begära en skogscentrals utlåtande om planen.

Församlingens revisorer väljs av församlingsfullmäktige för att granska förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Det skall finnas minst två revisorer och minst två revisorssuppleanter. Minst en revisor och en revisorssuppleant skall vara en revisor eller en sammanslutning som godkänts av centralhandelskammaren (CGR-revisor), av en handelskammare (GRM-revisor) eller av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin (OFR-revisor). Minst en av revisorerna skall vara medlem i kyrkan.

En medlem i församlingsrådet, en församlingsanställd eller deras närstående som avses i 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen är inte valbara som revisor.

Revisorerna skall lämna in sin revisionsberättelse till församlingsfullmäktige senast den 30 april.

Om revisorerna i sin revisionsberättelse har framställt en anmärkning mot en redovisningsskyldig, skall församlingsrådet inhämta vederbörandes utredning i ärendet. Utredningen och församlingsrådets eget utlåtande i ärendet skall tillställas församlingsfullmäktige.

Utöver vad som bestäms i kyrkoordningen gäller för församlingens revision i tillämpliga delar vad som bestäms i revisionslagen.

Utöver vad som bestäms i kyrkoordningen gäller för församlingens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut i tillämpliga delar vad som bestäms i bokföringslagen.

Församlingarna skall ha en ekonomistadga. Ekonomistadgan skall innehålla närmare bestämmelser om församlingens bokföring, budget, finansieringsanalys och skötsel av egendomen.

Ekonomistadgan godkänns av församlingsfullmäktige.

Kyrkostyrelsen kan meddela närmare anvisningar om upprättande av budgeten, om uppgörande av verksamhets- och ekonomiplaner, om fastställelse av inkomstskattesatsen, om skötseln av egendomen, om hur drätseln skall ordnas, om bokföringen och om verkställandet av revision.

Församlingen kan ha en egen begravningsplats eller en gemensam begravningsplats med någon annan församling eller rätt att använda en annan begravningsplats.

Rätt till en grav överlåts bara i samband med ett dödsfall. Gravrätt kan samtidigt överlåtas även till den avlidnas anhöriga. Församlingsrådet kan av särskilda skäl överlåta en gravrätt även vid någon annan tidpunkt.

Graven kan bestå av en eller flera gravplatser och samma gravplats av flera gravutrymmen.

Gravrätten kan överlåtas för högst 50 år. Gravrättens giltighetstid räknas från ingången av det kalenderår som följer på överlåtelsen av graven. Giltighetstiden upphör tidigast vid utgången av det kalenderår då det från den sista gravsättningen har förflutit 15 år, dock inte förrän graven kan återanvändas.

Giltighetstiden för gravrätten kan på ansökan av rättsinnehavaren förlängas, om detta inte medför olägenhet för en ändamålsenlig organisering eller skötsel av begravningsplatsen.

Gravrätten är dock i kraft endast så länge som graven utgör en del av en fredad begravningsplats.

Församlingsfullmäktige kan besluta att på församlingens bekostnad sörja för grundskötseln av de gravar som finns på begravningsplatsen eller på en del av den.

Om det på begravningsplatsen har gravsatts en sådan avliden vars minne ur församlingens synpunkt skall anses viktigt att vårda, kan församlingsfullmäktige besluta att graven skall skötas på församlingens bekostnad.

Församlingsfullmäktige beslutar om den avgift som skall tas ut för gravarna.

För församlingens begravningsväsen kan det fastställas ett reglemente, en gravgårdsplan och en dispositionsplan, vilka fastställs av församlingsfullmäktige.

Bestämmelserna om begravningsväsendet i kyrkoordningen gäller i tillämpliga delar även klostren. Det som bestäms om församlingsfullmäktige och församlingsrådet gäller i tillämpliga delar klostrens direktioner.

Behörighetsvillkoren för biskopsuppdraget bestäms i kyrkans kanoner och andra kyrkliga regler.

Direktören för servicecentralen skall ha en högre högskoleexamen, som lämpar sig för uppdraget. Juristen vid servicecentralen skall ha en högre högskoleexamen i juridik. Direktören för och juristen vid servicecentralen skall vara medlemmar i ortodoxa kyrkan.

Den som står i anställningsförhållande till kyrkan eller en församling i uppdraget som präst eller diakon skall utöver präst- och diakonordination ha

Trots det som stadgas i 1 momentet är en präst, som har avlagt en utländsk examen som kan jämställas med en prästkandidatexamen från Finlands ortodoxa prästseminarium och som var i tjänsteförhållande som präst 31.12.2006, behörig också till ett anställningsförhållande som präst. (24.11.2010/1030)

Den som står i anställningsförhållande till kyrkan eller en församling i uppdraget som kantor skall ha

Lärare i teologiska ämnen vid ortodoxa seminariet skall utöver prästordination och erfarenhet av praktiskt församlingsarbete ha

Ortodoxa seminariet skall göra seminariestuderandena förtrogna med kyrkans andliga liv och gemenskapsliv. Vid seminariet ordnas praktiska övningar med anknytning till gudstjänster samt prästernas, diakonernas och kantorernas praktiska arbete.

Vid ortodoxa seminariet ordnas studier som ingår i de tillämpade studierna enligt undervisningsplanen för utbildningsprogrammet för ortodox teologi vid Joensuu universitets teologiska fakultet.

Ortodoxa seminariet kan dessutom ordna egna studier. Biskopskonferensen beslutar om ordnandet av seminariets egna studier samt om innehållet i och omfattningen av studierna.

Ortodoxa seminariet lyder under kyrkostyrelsen. Biskopskonferensen övervakar att seminariet verkar enligt kyrkans tradition.

Seminariet leds och dess förvaltning sköts av en direktion. Direktionen övervakar seminariets verksamhet.

Direktionsmedlemmar är en av stiftsbiskoparna, en företrädare för Joensuu universitet, en företrädare för de studerande och två andra sakkunniga.

Direktionsmedlemmarna väljs av kyrkostyrelsen. Företrädaren för Joensuu universitet väljs på framställning av lärarna inom utbildningsprogrammet för ortodox teologi. Företrädaren för de studerande väljs på framställning av de studerande vid ortodoxa seminariet. Medlemmarna väljs för tre år åt gången.

Stiftsbiskopen är ordförande för direktionen. Direktionen väljer en vice ordförande inom sig. Den lärare som ansvarar för seminariets verksamhet är föredragande och sekreterare i direktionen.

Seminarieläraren i teologiska ämnen ansvarar för seminariets verksamhet.

Seminarieläraren skall ge undervisning och andlig vägledning enligt 135 § samt fullgöra de övriga uppgifter som angetts för honom i reglementet.

Seminariets direktion beslutar om antagning som studerande på basis av ansökan. Den som söker till seminariet skall foga ett utlåtande av stiftets biskop till sin ansökan.

Som studerande vid seminariet kan antas den som avlägger lägre eller högre högskoleexamen inom inriktningsalternativen för teologi, kyrkomusik och ämneslärare i utbildningsprogrammet för ortodox teologi vid Joensuu universitet.

Som studerande vid seminariet kan också antas den som avlagt lägre eller högre högskoleexamen i teologi.

Reglementet för seminariet fastställs av kyrkostyrelsen på framställning av direktionen. Joensuu universitet skall höras om framställningen.

I reglementet skall bestämmas om

Vid beräkning av de tidsfrister som anges i kyrkoordningen skall lagen om beräknande av laga tid (150/1930) tillämpas.

De fasta avgifterna för kyrkostyrelsens prestationer är följande:

I reglementet för Heliga Lammets orden bestäms om förlänande av Heliga Lammets ordens utmärkelsetecken.

Biskopen kan inom sitt stift förläna kyrkliga utmärkelser till medlemmar av prästerskapet, kantorer och andra anställda i kyrkan och personer som gjort kyrkan tjänster.

I fråga om behörighetsvillkoren för dem som före denna kyrkoordnings ikraftträdande utnämnts till ordinarie tjänster och för dem som sökt tjänster som ledigförklarats som ordinarie tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Kyrkoordningen träder i kraft den 1 januari 2007.