1299/2006

Besvärsnämnden för social trygghet ( besvärsnämnden ) är första besvärsinstans i ärenden som gäller utkomstskydd för arbetslösa och därmed jämförliga ärenden samt i ärenden som gäller utkomstskydd och som handläggs av Folkpensionsanstalten i enlighet med vad som föreskrivs särskilt i de ifrågavarande förmånslagarna. (1.12.2017/794)

Besvärsnämnden tillsätts av statsrådet för fem år i sänder på förslag av social- och hälsovårdsministeriet. Nämnden verkar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Rättskipningsverksamheten i besvärsnämndens sektioner leds av tre ordförande med uppdraget som huvudsyssla och högst fyra ordförande med uppdraget som bisyssla. Överdirektören och direktörerna för besvärsnämnden är ordföranden med uppdraget som huvudsyssla.

Dessutom har besvärsnämnden som medlemmar med uppdraget som bisyssla minst sex läkarmedlemmar, minst nio juristmedlemmar samt 18 medlemmar som representerar kännedom antingen om ändringssökandenas förhållanden eller om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Dessutom finns i besvärsnämnden ett tillräckligt antal suppleanter. På suppleanterna tillämpas det som i lag föreskrivs om besvärsnämndens medlemmar.

Ordförandena och de övriga medlemmarna handlar under domaransvar.

Bestämmelser om behörigheten för besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla finns i 4 §. Besvärsnämndens ordförande med uppdraget som bisyssla ska ha avlagt examen som ger behörighet för domartjänst samt vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och med de förmånssystem som behandlas i besvärsnämnden.

De övriga medlemmarna i besvärsnämnden ska vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och juristmedlemmarna ska dessutom ha avlagt examen som ger behörighet för domartjänst.

Till besvärsnämndens andra sektioner än de som behandlar utkomstskydd för arbetslösa och därmed jämförliga ärenden ska det utnämnas tolv medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Av dem ska tre medlemmar utnämnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer, fyra medlemmar på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer, en medlem på förslag av de mest representativa företagarorganisationerna och lantbruksföretagarorganisationerna och fyra medlemmar på förslag av de mest representativa organisationerna som representerar förmånstagarna.

Till besvärsnämndens sektioner som behandlar utkomstskydd för arbetslösa ska det utnämnas sex medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Av dem ska hälften utnämnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och hälften på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer.

Läkarmedlemmarna och deras suppleanter ska vara legitimerade läkare.

Den som föreslås bli medlem i besvärsnämnden ska innan den utnämns till uppdraget lämna social- och hälsovårdsministeriet en sådan redogörelse för sina bindningar som avses i 8 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) . Den som har utnämnts till medlem ska dessutom sända redogörelsen för kännedom till besvärsnämnden. Sker det förändringar i bindningarna under uppdraget ska medlemmen utan dröjsmål anmäla detta till social- och hälsovårdsministeriet och till besvärsnämnden. En medlem ska även annars lämna motsvarande redogörelse, om social- och hälsovårdsministeriet eller besvärsnämnden begär en sådan. (23.3.2023/509)

Bestämmelser om registrering av uppgifter som gäller bindningar finns i lagen om ett register över bindningar och bisysslor (507/2023) . (23.3.2023/509)

I besvärsnämnden finns det en överdirektör och två direktörer som utnämns av statsrådet.

Överdirektören leder besvärsnämnden och svarar för verksamheten, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens förvaltningsärenden. Närmare föreskrifter om uppgifterna för överdirektören finns i arbetsordningen. De uppgifter som hör till direktörerna anges i arbetsordningen.

Överdirektören och direktörerna ska ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst samt vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och med de förmånssystem som behandlas i besvärsnämnden. Vidare ska de ha i praktiken visad ledarförmåga. Överdirektören ska dessutom ha erfarenhet av tjänstgöring som chef.

Det som föreskrivs om innehavare av domartjänst gäller i fråga om medlemmarnas rätt att kvarstå i sitt uppdrag.

Om en plats som ordförande med uppdraget som bisyssla eller en plats som medlem blir ledig under mandattiden, förordnas en efterträdare för återstoden av mandattiden.

Besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla, ordförande med uppdraget som bisyssla och medlemmar ska när de tillträder sitt uppdrag avge domarförsäkran, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen.

Ordförandena med uppdraget som bisyssla och medlemmarna är skyldiga att avgå vid utgången av den månad under vilken de fyller 70 år.

Besvärsnämnden skall ha ett tillräckligt antal föredragande.

Föredragandena ska ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst. En notarie i besvärsnämnden kan också vara föredragande, om han eller hon har för uppgiften lämplig högskoleexamen. I arbetsordningen bestäms närmare om föredragandenas uppgifter. (26.6.2008/463)

I besvärsnämnden avgörs besvärsärendena i sektioner. Rättskipningsärenden avgörs på föredragning i en sektion med fem eller tre medlemmar, i en förstärkt sektion eller i plenum. Rättskipningsärenden får avgörs också av ordföranden ensam.

I en medicinsk sammansättning med fem medlemmar ingår sektionens ordförande och som övriga medlemmar en juristmedlem, en läkarmedlem och två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Vid behandlingen av ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa eller ett därmed jämförligt ärende ingår dock i sammansättningen sektionens ordförande och som övriga medlemmar en juristmedlem, en läkarmedlem och två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

Ett ärende behandlas i en medicinsk sammansättning vid avgörande med fem medlemmar, när det är fråga om

I en juridisk sammansättning med fem medlemmar ingår sektionens ordförande och som övriga medlemmar två juristmedlemmar och två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Vid behandlingen av ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa eller ett därmed jämförligt ärende ingår dock i sammansättningen sektionens ordförande och som övriga medlemmar två juristmedlemmar och två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

Ett ärende behandlas i en juridisk sammansättning vid avgörande med fem medlemmar, när det är fråga om

Också andra ärenden än de som nämns i 9 och 9 a § ska avgöras i en sammansättning med fem medlemmar, om ärendet är av särskilt stor betydelse för sökandens försörjning eller tillämpningen av lag.

Sektionen är beslutför när ordföranden och minst två andra medlemmar är närvarande, förutsatt att de av medlemmarna som inte är närvarande skriftligen eller genom en anteckning i det elektroniska systemet för behandling av ärenden före sammanträdet har meddelat att de förenar sig om föredragandens framställning och beslutsförslag och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

När andra ärenden än de som nämns i 9 och 9 a § behandlas hör till sammansättningen vid avgörande utöver sektionens ordförande även två juristmedlemmar eller en juristmedlem och en läkarmedlem. Sektionen är beslutför när ordföranden och en medlem är närvarande, förutsatt att den tredje medlemmen skriftligen eller genom en anteckning i det elektroniska systemet för behandling av ärenden före sammanträdet har förenat sig om föredragandens framställning och beslutsförslag och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

Besvärsnämndens ordförande avgör på föredragning de besvärsärenden som gäller beloppet av en ersättning enligt 3 kap. 4 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen eller 3 kap. 5 § 1 mom. i den lagen. (1.12.2017/794)

Samma förfarande tillämpas i fråga om

Ett ärende som avses i 1 och 2 mom. får dock också avgöras i en sektion som avses i 10 §, om ärendets art gäller förutsätter detta.

Överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden eller en av besvärsnämndens sektioner kan förordna att ett ärende som behandlas i sektionen, eller avgörs av en ordförande, eller att en fråga som hör till ärendet ska avgöras i en förstärkt sektion för att säkerställa en enhetlig tolkning. I den förstärkta sektionen ingår som ordförande överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden och som medlemmar dessutom de övriga ordförandena med uppdraget som huvudsyssla och de ordföranden för sektioner som behandlar ärendegruppen i fråga och har uppdraget som bisyssla samt medlemmarna i den sektion som tidigare har behandlat ärendet.

Den förstärkta sektionen är beslutför när minst två tredjedelar av medlemmarna är närvarande.

Om ett ärende som ska avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om avgörandet i en sektion eller av en ordförande skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden förordna att ärendet ska behandlas i besvärsnämndens plenum.

Plenum är beslutfört när överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden såsom ordförande och minst hälften av besvärsnämndens övriga medlemmar är närvarande.

13 § har upphävts genom L 1.12.2017/794 .

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte något annat föreskrivs särskilt. (5.7.2019/837)

2 mom. har upphävts genom L 5.7.2019/837 . (5.7.2019/837)

Bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 13 kap. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden tillämpas inte på ärenden som hör till besvärsnämndens behörighet. (5.7.2019/837)

Ett beslut av besvärsnämnden delges så att det sänds per post till mottagaren under den adress som han eller hon har uppgett. Ändringssökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress som han eller hon har uppgett, om inte något annat visas.

Ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden verkställs såsom en lagakraftvunnen dom.

Ett beslut av besvärsnämnden är avgiftsfritt.

Besvärsnämnden kan undanröja ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten och förordna att ärendet ska behandlas på nytt i enlighet med vad som särskilt bestäms genom lag.

Besvärsnämnden kan lämna en skriftlig eller muntlig utredning obeaktad, om utredningen kommer in till besvärsnämnden först den dag då ärendet avgörs eller därefter.

Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassor, Sysselsättningsfonden, närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter samt arbetskraftsmyndigheter är skyldiga att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver. (23.3.2023/410)

I fråga om offentlighet vid rättegång i besvärsnämnden för social trygghet och nämndens sammansättning vid avgörande i ett ärende som gäller offentlighet vid rättegång tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007) .

Ordföranden, ordförandena med uppdraget som bisyssla och andra medlemmar i besvärsnämnden åtalas för tjänstebrott i Helsingfors hovrätt.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna är myndigheter och samfund som utför ett offentligt uppdrag samt försäkrings- och pensionsanstalter skyldiga att på begäran och avgiftsfritt lämna uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av ett besvärsärende samt att ge besvärsnämnden handräckning. Samma skyldighet gäller också för legitimerade läkare och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Besvärsnämnden har rätt att få sådana sekretessbelagda uppgifter som avses i 1 mom. av Folkpensionsanstalten med hjälp av en teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. (4.3.2011/198)

Kostnaderna för besvärsnämnden betalas av statens medel.

Arvodena för ordförandena med uppdraget som bisyssla och för medlemmarna bestäms enligt grunder som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

Närmare föreskrifter om besvärsnämndens organisation, delegationer och personal och om arbetet i besvärsnämnden finns i besvärsnämndens arbetsordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Socialförsäkringsnämndernas verksamhet upphör när denna lag träder i kraft. Samtidigt ändrar prövningsnämnden namn till besvärsnämnden för social trygghet.

Det som föreskrivs om socialförsäkringsnämnderna och prövningsnämnden någon annanstans i lag gäller besvärsnämnden för social trygghet när denna lag har trätt i kraft.

Åtgärder för att tillsätta tjänsterna och uppdragen i besvärsnämnden för social trygghet och övriga åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

När denna lag träder i kraft överförs ärenden som är anhängiga i socialförsäkringsnämnderna och prövningsnämnden till besvärsnämnden för social trygghet för behandling och avgörande i enlighet med denna lag.

Föredragande i fast arbetsavtalsförhållande hos socialförsäkringsnämnderna kan övergå till anställning hos besvärsnämnden för social trygghet eller kvarstå i tjänst hos Folkpensionsanstalten.

Ordföranden och annan personal med uppdraget som huvudsyssla i prövningsnämnden får fortsatt anställning hos besvärsnämnden.

Tjänsten som ordförande med uppdraget som huvudsyssla tillsätts tillsvidare från och med den 1 januari 2009.

Medlemmarna och suppleanterna med uppdraget som bisyssla i prövningsnämnden fortsätter sin mandattid ut som medlemmar och suppleanter med uppdraget som bisyssla i besvärsnämnden.

I enlighet med vad som närmare bestäms i de enskilda förmånslagarna undanröjer besvärsnämnden sådana beslut i fråga om vilka en ansökan om undanröjande blir aktuell den 1 januari 2007 eller därefter. Besvärsnämnden undanröjer dock ansökningar om undanröjande som anhängiggjorts i prövningsnämnden före den 1 januari 2007. De ansökningar om undanröjande enligt 14 § 2 mom. som är anhängiga i försäkringsdomstolen när lagen träder i kraft avgörs i försäkringsdomstolen.

Från och med lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna om besvärsnämndens sammansättning på ärenden som överförs från socialförsäkringsnämnderna eller som är aktuella i prövningsnämnden när denna lag träder i kraft eller som anhängiggörs den 1 januari 2007 eller därefter.