769/2000

Denna förordning tillämpas på frivillig skuldsanering och tidsbegränsade stöd enligt 6 och 11 kap. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), nedan finansieringslagen.

Med stöd av finansieringslagen och denna förordning kan samma kredit regleras bara en gång, om inte något annat bestäms nedan. Regleringen genomförs i första hand enligt 11 kap. finansieringslagen. Frivillig skuldsanering enligt 6 kap. fiansieringslagen och stöd som gäller viss tid enligt 11 kap. skall sökas samtidigt. Frivillig skuldsanering kan dock sökas även om stöd enligt 11 kap. inte söks.

Om företaget redan har beviljats stöd enligt denna förordning och det inte har gått mer än fem år sedan stödet beviljades, kan nytt stöd inte beviljas med undantag av exceptionella och oväntade situationer som företaget inte självt ansvarar för. Som sådana kan betraktas sökandens sjukdom, bestående arbetsoförmåga, långtidsarbetslöshet, väsentligt utökad underhållsskyldighet eller annan därmed jämförbar särskild orsak.

Arbetskrafts- och näringscentralen samt jord- och skogsbruksministeriet skall senast den 31 december 2001 fatta beslut om beviljande av tidsbegränsade befrielser från betalning samt om betalningslättnader.

I andra än i 31 § 4 mom. finansieringslagen avsedda fall förutsätter frivillig skuldsanering att de viktigaste borgenärer som beviljat räntestödslån eller andra krediter för egen del deltar i regleringen av skulderna så som anges i 30 § 4 mom. finansieringslagen, om de inte under de fem år som föregått skuldsaneringen redan klart har sänkt de årliga skuldskötselutgifterna för den som ansöker om skuldsaneringen så att förutsättningen enligt finansieringslagen föreligger, inbegripet de befrielser som beviljats under de fem åren.

En persons ålder utgör inget hinder för frivillig skuldsanering.

Vid frivillig skuldsanering skall för återställande av gäldenärens betalningsförmåga i första hand återbetalningstiden för lån och fordringar förlängas, uppskov beviljas med betalningen av amorteringar och räntor och räntan sänkas.

Frivillig skuldsanering söks hos arbetskrafts- och näringscentralen på en blankett enligt ett formulär som fastställts av jordoch skogsbruksministeriet.

Till ansökan skall fogas

Skriftliga utredningar om företags ekonomiska situation uppgörs på en blankett enligt ett formulär som fastställts av jord- och skogsbruksministeriet av en sådan funktionär inom rådgivningsorganisationen som arbetskrafts- och näringscentralen anser vara kompetent för uppgiften eller av någon annan person som har tillräcklig sakkunskap och erfarenhet och är insatt i verksamhetsområdet i fråga.

Arbetskrafts- och näringscentralen kan kräva att sökanden lämnar även andra än i 2 mom. nämnda utredningar som behövs för att avgöra ärendet.

Arbetskrafts- och näringscentralen skall begära utlåtanden om ansökan av huvudborgenärerna och meddelanden om huruvida de samtycker till att deras fordringar regleras.

På basis av ansökan, borgenärernas utlåtanden och samtycken samt andra inhämtade utredningar bedömer arbetskrafts- och näringscentralen om sökanden kan anses ha råkat i bestående ekonomiska svårigheter och om skuldsaneringen antas förbättra låntagarens ekonomiska situation väsentligt. Om arbetskrafts- och näringscentralen anser att nämnda förutsättningar inte föreligger, skall den meddela ett beslut i ärendet. Om förutsättningar anses föreligga, skall arbetskrafts- och näringscentralen för uppgörande av en skuldsaneringsplan sända ansökan jämte sitt utlåtande till en sådan funktionär inom rådgivningsorganisationen som arbetskrafts- och näringscentralen anser vara kompetent för uppgiften eller till någon annan person som har tillräcklig sakkunskap och erfarenhet och är insatt i verksamhetsområdet i fråga.

Om sökanden utöver frivillig skuldsanering har ansökt om tidsbegränsade betalningslättnader, skall arbetskrafts- och näringscentralen först fatta beslut om frivillig skuldsanering. Därefter skall den sända ansökan om betalningslättnad jämte sitt utlåtande till jord- och skogsbruksministeriet för behandling.

Den som gör upp en skuldsaneringsplan bör göra sig förtrogen med sökandens lägenhet, verksamheten, företagets och företagarens ekonomiska ställning samt möjligheterna att genom att förvandla egendom i pengar eller på annat sätt förbättra sökandens likviditet och företagets verksamhetsbetingelser.

Åtgärdsplanen i skuldsaneringsplanen skall innehålla en kalkyl över utvecklingen av företagets intäkter och utgifter under de tre följande åren samt en utredning om de åtgärder genom vilka gäldenären ämnar sanera företagets verksamhet. I planen skall dessutom ingå en kalkyl över det uppskattade behovet av att sänka skuldskötselutgifterna.

Åtgärdsplanen skall innehålla utredningar om intäkterna av virkesförsäljning under de fem följande åren, om intäkterna av egendomsförsäljning samt om hur företagets verksamhet kan effektiveras och dess kostnader minskas genom upphörande med olönsamma led i produktionen eller på annat sätt.

Om den som gör upp planen och sökanden gemensamt konstaterar att det inte finns förutsättningar för skuldsanering, skall planeraren skriftligt meddela borgenärerna och arbetskrafts- och näringscentralen att planeringen inte fortsätta, och samtidigt skall den som gör upp planen återsända ansökan till arbetskrafts- och näringscentralen. I annat fall skall planeraren sända planen till arbetskrafts- och näringscentralen, som granskar planen och, om villkoren uppfylls, meddelar ett beslut om reglering av statliga lån och statens fordringar och ersättning av kostnaderna samt upprättar ett avtal enligt planen.

Jord- och skogsbruksministeriet kan bevilja gäldenären en sådan befrielse från betalning av amorteringar på statliga lån, som avses i 31 § 2 mom. första mening finansieringslagen, om gäldenärens betalningsförmåga inte kan återställas genom andra åtgärder. För att befrielse från betalning skall beviljas förutsätts att sökanden företer en skriftlig utredning om att den bostad som sökanden och sökandens familj huvudsakligen använder för boende och där gäldenären är stadigvarande bosatt kan tryggas genom befrielsen. Befrielse från betalning kan beviljas genom en sänkning av kapitalet för statliga lån.

Befrielse från betalningar enligt 31 § 3 mom. finansieringslagen kan beviljas av arbetskrafts- och näringscentralen.

Om frivillig skuldsanering gäller bara räntestödslån, kan arbetskrafts- och näringscentralen ge sitt samtycke till skuldsaneringen. Detta förutsätter dock att kreditinstitutet och gäldenären är överens om de åtgärder som skall vidtas. Genom frivillig skuldsanering av räntestödslån får lånetiden förlängas endast till den maximala tid som anges i 27 § 1 mom. finansieringslagen.

Arbetskrafts- och näringscentralen beslutar om ersättning av statsmedel för de kostnader som uppgörandet av en skuldsaneringsplan har medfört för sökanden. Närmare bestämmelser om självkostnadsandelen och förfarandena vid ersättning av kostnaderna utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Avtalet om skuldsanering träder i kraft när arbetskrafts- och näringscentralen, de i avtalet nämnda borgenärerna och sökanden har undertecknat det. Om avtalet inte undertecknas av alla borgenärer som nämns i avtalet, kan det dock träda i kraft i fråga om de borgenärer som undertecknat det, förutsatt att fordringarna för de borgenärer som inte deltar i avtalet inte överskrider fem procent av sökandens skulder enligt avtalet.

Om det inte föreligger förutsättningar för att underteckna avtalet om skuldsanering eller om avtalet inte träder i kraft, skall arbetskrafts- och näringscentralen utreda förutsättningarna för frivillig skuldsanering av statliga lån och statens övriga fordringar enligt 30 § finansieringslagen.

Gäldenären skall ge arbetskrafts- och näringscentralen de uppgifter som behövs för uppföljning av avtalet om skuldsanering. Ett villkor om detta skall upptas i avtalet.

Arbetskrafts- och näringscentralen skall följa hur avtalet om skuldsanering fullföljs. Den skall speciellt se till att kalkylerna i planen och åtgärderna i planen för genomförandet av skuldsaneringen förblir aktuella och genomförbara. För den tekniska uppföljningen kan arbetskrafts- och näringscentralen vid behov skaffa tjänster utanför förvaltningsområdet. Staten ersätter de kostnader som uppdraget medför.

Vid behov kan ett avtal om skuldsanering ändras med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna om upprättandet av avtalet.

Om det bestäms att frivillig skuldsanering skall förfalla på de villkor som anges i 34 § finansieringslagen, återbetalas de reglerade statliga lånen och statens övriga fordringar till det belopp som de var innan avtalet ingicks, dock minskat med betalda amorteringar, räntor och andra prestationer. Prestationerna riktas i första hand till räntorna och i andra hand till kapitalen, om inte något annat kan anvisas.

Genom beslut av arbetskrafts- och näringscentralen kan det bestämmas att det belopp av räntan på ett räntestödslån som nedsatts i avtalet om skuldsanering skall återbetalas till kreditinstitutet räknat från den tidpunkt då den förfallsgrund som avses i 34 § finansieringslagen har uppkommit. När avtalet om skuldsanering förfaller iakttas i övrigt i fråga om räntestödslån och andra banklån det förfarande som överenskommits i avtalet.

För att stöd skall beviljas för viss tid förutsätts att de ekonomiska svårigheterna inte har föranletts av gäldenärens förfarande. Gäldenären kan inte anses ha vållat skuldsättningen, om insolvensen beror på

Arbetslöshet betraktas som långtidsarbetslöshet, om den har varat i två år utan eller nästan utan avbrott. Studerande eller studie-, vård- eller alterneringslediga kan inte betraktas som arbetslösa.

För beviljande av stöd förutsätts att insolvensen har medfört ett konkret hot om exekutiv auktion, uppsägning av lån eller andra motsvarande åtgärder som innebär att krediterna förfaller till betalning.

I fråga om förfallna amorteringar och räntor på statens fordringar föranledda av idkande av näring eller anskaffning av bostad kan befrielse beviljas enligt finansieringslagen så, att beviljandet av befrielse från betalning inte förutsätter att de andra borgenärerna deltar i motsvarande förfarande i fråga om sina fordringar.

Arbetskrafts- och näringscentralen uppskattar huruvida näringens lönsamhet genom befrielser från betalning har återställts. För bedömningen kan arbetskrafts- och näringscentralen vid behov begära ytterligare utredningar av rådgivningsorganisationerna. En handling skall upprättas om bedömningen.

Om befrielse från betalning enligt 66 § finansieringslagen söks uteslutande för att reglera statliga lån som föranletts av anskaffande av bostad, förutsätts ingen lönsamhetsbedömning. Gäldenären skall dock förete en ekonomisk utredning där det kan påvisas att gäldenären kommer att ha en tillräcklig betalningsmån för att kunna sköta de återstående bostadskrediterna.

När gäldenärens betalningsmån bedöms gäller det att beakta gäldenärens tillgångar, medel som inflyter vid realisering, nettoinkomster samt, med hänsyn till förvärvsmöjligheterna, gäldenärens ålder, arbetsförmåga och andra omständigheter, gäldenärens nödvändiga levnadskostnader, underhållsskyldighet och andra motsvarande omständigheter som påverkar betalningsförmågan.

Ansökan om befrielse från betalning skall göras på en blankett enligt ett formulär som fastställts av jord- och skogsbruksministeriet. Ansökan skall lämnas in till arbetskraftsoch näringscentralen senast den 31 december 2000.

Till ansökan skall fogas

Räntestödslån enligt 67 § finansieringslagen kan beviljas av de kreditinstitut som näms i 3 § finansieringslagen. Kreditinstituten kan bevilja räntestödslån till högst det belopp som framgår av jord- och skogsbruksministeriets räntestödsbeslut.

Räntestödslån kan beviljas för stabilisering av sådana fritt finansierade lån för anskaffning av egen bostad och lån i anslutning till näringsverksamhet som kreditinstitut beviljat.

Bostadslån är lån för byggande av ny bostad samt för köp, utvidgning eller ombyggnad av färdig bostad och skatter och övriga utgifter i anslutning till lånen. I fråga om reglering av bostadslån förutsätts att den bostad som krediterna gäller huvudsakligen används som stadigvarande bostad av förmånstagaren eller förmånstagarens familjemedlemmar.

För stabilisering av lån i fråga om idkande av näring och av skatter och övriga utgifter i anslutning till lånen kan räntestödslån beviljas, om gäldenären företer en utredning om att krediterna har lyfts och i sin helhet använts för idkande av en näring inom den bransch där näringsidkaren fortfarande är verksam.

Arbetskrafts- och näringscentralen uppskattar huruvida näringens lönsamhet genom betalningslättnader har återställts. För bedömningen kan arbetskrafts- och näringscentralen vid behov begära ytterligare utredningar av rådgivningsorganisationerna. En handling skall upprättas om bedömningen.

Om näringsidkaren har så pass stora skulder att det kan anses att inte ens ett beviljande av lån är tillräckligt för att hjälpa näringsidkaren, får räntestödslån inte beviljas. Den som upphör eller har upphört med en näringsverksamhet får inte beviljas räntestödslån i stabiliseringssyfte.

Betalningslättnad söks på en blankett enligt ett formulär som fastställts av jord- och skogsbruksministeriet. Ansökan skall lämnas in till arbetskrafts- och näringscentralen senast den 31 december 2000. Till ansökan skall fogas

Ansökan om betalningslättnad tillställs arbetskrafts- och näringscentralen, som sänder ansökan jämte utlåtande till jord- och skogsbruksministeriet.

Beviljande av kapital för räntestödslån kan tillstyrkas högst till ett belopp som motsvarar det sammanlagda beloppet av kapitalen, jämte skatter och övriga utgifter, på de lån som skall stabiliseras, räntorna enligt kreditvillkoren och dröjsmålsräntorna. Med stöd av denna förordning kan räntestödslån beviljas till högst 10 miljoner mark. Räntestödslån kan inte beviljas i utländsk valuta.

Lånetiden för räntestödslån kan vara högst tio år. Den ränta som kreditinstitutet uppbär för ett räntestödslån får vara högst lika stor som den ränta som kreditinstitutet vid respektive tidpunkt allmänt tillämpar på lån som beviljas för liknande ändamål förhöjd med de extra kostnader som beviljandet och skötseln av räntestödslånen medför. Jordoch skogsbruksministeriet har rätt att inte godkänna ett lån som räntestödslån, om totalräntan på krediten avviker från den ovan nämnda räntan.

Ett beviljat räntestödslån skall lyftas på en gång senast den 31 december 2001. Amorteringarna och räntorna på räntestödslånet skall förfalla regelbundet i lika stora amorteringsposter antingen halvårsvis eller kvartalsvis.

Det räntestöd som staten betalar uppgår till högst fyra procentenheter. Låntagaren skall dock betala en årlig ränta på minst två procent. Efter det att räntestödet upphört skall låntagaren betala en ränta som är lika stor som den totala räntan på lånet. Räntestöd kan betalas för högst fem år.

Jord- och skogsbruksministeriet betalar på ansökan räntestödet till kreditinstitutet särskilt för varje ränteperiod eller för en del av den.

Betalningen av räntestöd kan upphöra, om låntagaren eller kreditinstitutet inte har uppfyllt de villkor för beviljandet av krediten som uppställts i låneutlåtandet.

Om räntestödet upphör, betalas det fram till den dag beslutet om upphörandet meddelas.

Räntestödet kan återkrävas, om låntagaren inte har uppfyllt de villkor som uppställts i låneutlåtandet. På återkrav, tillsyn och lämnande av uppgifter tillämpas finansieringslagen.

Om statsborgen bestäms särskilt genom statsrådsförordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2000.

På ansökningar om frivilliga skuldsaneringar som är anhängiga när denna förordning träder i kraft kan bestämmelserna om frivillig skuldsanering i denna förordning tillämpas.