745/2000

Statsrevisorernas mandattid börjar när riksdagen har valt dem till uppdraget och slutar när valperioden löper ut. Om en statsrevisor beviljas befrielse från sitt uppdrag eller om hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot upphör, väljs i stället en ny statsrevisor för återstoden av mandattiden.

Statsrevisorerna skall övervaka att statsfinanserna sköts lagligt och ändamålsenligt och att statsbudgeten iakttas.

Statsrevisorerna skall i sin övervakning främst koncentrera sig på statsfinansernas allmänna tillstånd och skötsel samt på saker som det är motiverat att informera riksdagen om.

För övervakningen besöker och inspekterar statsrevisorerna olika övervakningsobjekt.

Om statsrevisorernas rätt att övervaka verksamheten vid aktiebolag med statlig majoritet och statens affärsverk och affärsverkskoncerner samt Statens säkerhetsfond, vissa stöd och bidrag från staten samt överföringen av medel mellan Finland och Europeiska gemenskaperna föreskrivs särskilt.

I statsrevisorernas uppgifter ingår inte att övervaka riksdagens egen ekonomiförvaltning eller fonder som riksdagen svarar för och inte heller statens revisionsverk, Folkpensionsanstalten eller Finlands Bank.

Statsrevisorerna har rätt att av myndigheter och andra övervakningsobjekt avgiftsfritt få alla de upplysningar och på begäran uppgjorda utredningar som är nödvändiga för skötseln av övervakningen.

Statsrevisorerna skall konstituera sig så snart de blivit valda.

Statsrevisorerna väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande för sin mandattid. Vid valet tillämpas bestämmelserna om val av talman, om inte statsrevisorerna enhälligt beslutar något annat. Riksdagen skall underrättas om valresultatet.

Statsrevisorernas första sammanträde sammankallas av den till åren äldsta medlemmen. Han eller hon för ordet tills ordföranden har valts.

Statsrevisorerna kan med tanke på övervakningsuppgifterna inom sig tillsätta delegationer.

Statsrevisorerna kan uppdra en särskild övervakningsuppgift åt en enda statsrevisor.

Statsrevisorernas sammanträde är beslutfört med fyra medlemmar. Ett sammanträde kan också vara beslutfört med tre medlemmar, om förutom ordföranden eller vice ordföranden två andra medlemmar är närvarande och statsrevisorerna är eniga om beslutet.

Statsrevisorerna beslutar om omröstningsförfarandet från fall till fall. Val förrättas med slutna sedlar, om inte något annat besluts enhälligt.

Vid lika röstetal avgör lotten.

Statsrevisorerna fattar beslut vid sammanträde om

Över statsrevisorernas sammanträden upprättas protokoll, där det antecknas vilka statsrevisorer som varit närvarande och vilka sakkunniga som hörts, frågorna som behandlats, förslagen och besluten inklusive omröstningar samt avvikande meningar.

Statsrevisorernas ordförande och en statsrevisor skall justera protokollen.

Statsrevisorerna skall årligen lämna en berättelse och vid behov särskilda berättelser till riksdagen om sina iakttagelser och ställningstaganden vid övervakningen av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten.

En statsrevisor kan foga en avvikande mening till berättelsen.

Statsrevisorerna kan samarbeta med statens revisionsverk.

Statsrevisorerna har ett kansli, vars verksamhet övervakas av statsrevisorernas ordförande. Statsrevisorerna har därtill rätt att anlita sakkunnighjälp. Statsrevisorerna fastställer en arbetsordning för kansliet.

Vid kansliet finns de tjänster som inrättats där med stöd av bestämmelserna om riksdagens tjänstemän. Statsrevisorerna har rätt att inom ramen för budgeten utnämna andra tjänstemän i tjänsteförhållanden för viss tid.

Kansliet leds av en kanslichef. Närmare bestämmelser om kanslichefens uppgifter och behörighet ingår i arbetsordningen för statsrevisorernas kansli eller utfärdas genom beslut av statsrevisorerna. Statsrevisorerna kan förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som annars skall avgöras av kanslichefen.

Vid övervakningen av statsfinanserna och i förvaltningsärenden vid statsrevisorernas kansli tillämpas lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) .

I statsrevisorernas verksamhet tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

I statsrevisorernas berättelse skall undvikas specificerade sekretessbelagda uppgifter. I berättelsen kan dock tas in sekretessbelagda uppgifter, om det finns ett betydande behov som har samband med övervakningen av statsfinanserna för detta.

Statsrevisorernas sammanträden och övervakningsbesök är inte offentliga.

Statsrevisorerna får ett årsarvode som uppgår till en sjättedel av det arvode med samtliga tidsbestämda höjningar som betalas till riksdagsledamöterna enligt lagen om riksdagsmannaarvode (328/1947) . Statsrevisorernas ordförande och vice ordförande får därtill ett årsarvode, som för ordföranden är hälften och för vice ordföranden en tredjedel av statsrevisorernas årsarvode.

Varje månad utbetalas en tolftedel av årsarvodet. Om en statsrevisor under en månad då statsrevisorerna sammanträtt inte deltagit i ett enda sammanträde eller övervakningsbesök, får han eller hon inget arvode för den månaden.

Statsrevisorsarvode betalas från början av den månad då statsrevisorn valts till sitt uppdrag till utgången av den månad då hans eller hennes mandattid löper ut.

Denna instruktion träder i kraft den 1 juli 2000.

Genom denna instruktion upphävs instruktionen för statsrevisorerna (391/1951) godkänd den 8 juni 1951 jämte ändringar.

Mandattiden för de statsrevisorer som valts för 1996–1999 löper ut den 31 december 2000.

I fråga om de för 1996–1999 och 2000–2003 valda statsrevisorerna tillämpas riksdagens tidigare beslut om ersättning för resekostnader och dagtraktamenten till mandattidens utgång.

Mandattiden för de statsrevisorer som valts för 2000–2003 löper ut den 31 december 2004. På dem tillämpas inte 1 § i denna instruktion.

Till de statsrevisorer som valts för 2000–2003 betalas arvode från och med den 1 januari 2001.

Mandattiden för de statsrevisorer som 2003 väljs för valperioden 2003–2007 börjar den 1 januari 2004 och löper ut i enlighet med 1 § i denna instruktion.

Till de statsrevisorer som väljs för valperioden 2003–2007 betalas arvode från och med den 1 januari 2004. (15.10.2003/875)

Det inspektionsråd som tjänstgör som kansliets förman blir den kanslichef som avses i 12 § när instruktionen träder i kraft.