40/2000

Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen den första februari klockan 12, om inte riksdagen bestämmer någon annan tidpunkt. Riksmötet öppnas inom tre dagar från det riksdagen har sammanträtt.

Riksdagen sammanträder i riksdagshuset. Talmannen kan av tvingande skäl besluta om en annan sammanträdesplats.

3 mom. gällde temporärt 7.2.2022–31.12.2022 genom B 108/2022. (2.2.2022/108)

Före valperiodens första plenum granskar riksdagens generalsekreterare riksdagsledamöternas fullmakter. En förteckning upprättas över de riksdagsledamöter som visat upp godkänd fullmakt. Riksdagens första plenum under valperioden börjar med namnupprop enligt förteckningen.

Generalsekreteraren granskar också senare uppvisade fullmakter. Innan en riksdagsledamot tillträder sitt uppdrag ska han eller hon visa upp sin granskade fullmakt för talmannen, som ska meddela detta i plenum.

Riksdagen kan på förslag av talmanskonferensen besluta avbryta riksmötet och bestämma när riksdagen skall sammanträda för att fortsätta sitt arbete. När riksmötet är avbrutet kan endast sådana riksmötesåtgärder vidtas om vilka det föreskrivs särskilt.

Talmannen kan sammankalla riksdagen för att fortsätta ett avbrutet riksmöte.

I första plenum under riksmötet förrättas val av talman och vice talmän, varvid den riksdagsledamot som är äldst till åren för ordet. Innan talmannen och vice talmännen börjar sköta sitt uppdrag avger de följande högtidliga försäkran:

"Jag N.N. försäkrar att jag som talman efter all min förmåga skall försvara finska folkets och riksdagens rättigheter enligt konstitutionen."

Mandattiden för den talman och de vice talmän som valts under valperiodens sista riksmöte fortgår tills nytt riksdagsval har förrättats.

Om talmannen eller en vice talman avlider eller avgår från sitt uppdrag under riksmötet, skall en ny talman eller vice talman väljas utan dröjsmål. Om talmannen eller en vice talman är förhindrad att sköta sitt uppdrag, kan en tillfällig talman eller vice talman väljas på förslag av talmanskonferensen.

Talmannen leder riksdagens arbete tillsammans med talmanskonferensen på det sätt som bestäms i grundlagen och i denna arbetsordning. Talmannen och vice talmännen bildar presidiet.

Om talmannen och vice talmännen är förhindrade att sköta talmansuppdraget, förs ordet av den till åren äldsta medlem i talmanskonferensen som är närvarande i plenum. I plenum behandlas i ett sådant fall anmälningsärenden och meddelas tiden för följande plenum, men riksdagen fattar inte beslut i andra ärenden, om särskilt tvingande skäl inte ger anledning till något annat.

Talmanskonferensen har till uppgift att

Vid lika röstetal i talmanskonferensen är talmannens röst utslagsgivande.

Om ett ärende som hör till talmanskonferensens behörighetsområde är så brådskande att det inte hinner föredras för den, avgör talmannen det temporärt på föredragning av en tjänsteman som är föredragande i talmanskonferensen. Det temporära beslutet föredras så snart som möjligt för talmanskonferensen för godkännande. (13.2.2003/118)

Permanenta utskott är stora utskottet samt fackutskotten grundlagsutskottet, utrikesutskottet, finansutskottet, revisionsutskottet, arbets- och jämställdhetsutskottet, ekonomiutskottet, framtidsutskottet, förvaltningsutskottet, försvarsutskottet, jord- och skogsbruksutskottet, kommunikationsutskottet, kulturutskottet, lagutskottet, miljöutskottet, social- och hälsovårdsutskottet och underrättelsetillsynsutskottet. (20.12.2018/123 år 2019)

Riksdagen kan tillsätta tillfälliga utskott. Ett tillfälligt utskotts mandattid fortgår tills det har fullgjort sin uppgift.

Stora utskottet godkänner en arbetsordning för sig.

Stora utskottet har 25 medlemmar och 13 ersättare. De permanenta fackutskotten har 17 medlemmar och 9 ersättare. Finansutskottet har dock 21 medlemmar och 19 ersättare, revisionsutskottet 11 medlemmar och 6 ersättare samt underrättelsetillsynsutskottet 11 medlemmar och 2 ersättare. (20.12.2018/123 år 2019)

Riksdagen beslutar om antalet medlemmar och ersättare i ett tillfälligt utskott.

Vid behov kan riksdagen besluta öka antalet ersättare i stora utskottet eller antalet medlemmar eller ersättare i något annat utskott på framställning av respektive utskott.

En riksdagsledamot som redan är medlem i två utskott har rätt att avböja medlemskap i flere utskott.

Riksdagen kan av godtagbar orsak befria en riksdagsledamot från medlemskap i ett utskott på ledamotens egen begäran.

Riksdagen väljer inom sig

Om riksdagen med stöd av ett internationellt avtal deltar i något annat organs verksamhet, beslutar riksdagen om val av företrädare för riksdagen.

De företrädare för riksdagen som avses i 1 mom. ska årligen lämna en berättelse om sin verksamhet till riksdagen. Talmanskonferensen kan utfärda allmänna anvisningar om kontakterna mellan de företrädare som avses i 2 mom. och riksdagen och dess organ. (3.12.2009/1023)

När ämbetet som riksdagens justitieombudsman eller som biträdande justitieombudsman är ledigt meddelas detta på det sätt som talmanskonferensen beslutar. Grundlagsutskottet gör en bedömning av dem som anmält sig för ämbetet. Om flera har anmält sig för ämbetet, förrättas val av riksdagens justitieombudsman. Val av riksdagens biträdande justitieombudsman förrättas på samma sätt som val av riksdagens justitieombudsman. Debatt tillåts inte vid valet. (22.2.2023/256)

Riksdagens justitieombudsman lämnar årligen den berättelse som avses i 109 § grundlagen samt vid behov särskilda berättelser till riksdagen.

12 § har upphävts genom B 9.5.2007/609

Under valperiodens första riksmöte väljer riksdagen inom sig nio bankfullmäktige för att övervaka Finlands Banks verksamhet. Bankfullmäktige lämnar årligen en berättelse och vid behov särskilda berättelser till riksdagen. Under valperiodens första riksmöte väljer riksdagen revisorer för Finlands Bank på det sätt som bestäms särskilt. Revisorerna är samtidigt revisorer för de fonder som står under riksdagens garanti.

Riksdagen väljer inom sig tre revisorer och för var och en av dem en personlig ersättare. Revisorerna väljer en fjärde revisor och en ersättare för denne så som närmare föreskrivs i riksdagens räkenskapsstadga.

Riksdagens revisorer har till uppgift att granska riksdagens räkenskaper och förvaltning. Revisorerna lämnar årligen en revisionsberättelse till riksdagen.

15 § har upphävts genom B 20.12.2021/1210

Riksdagen förrättar val på det sätt som närmare anges i valstadgan för riksdagen. Personval förrättas på samma sätt som val av talman, om inte något annat föreskrivs. Debatt tillåts inte vid valet, om inte något annat följer av 65 § 4 mom. i arbetsordningen. (22.2.2023/256)

Riksdagen väljer generalsekreterare sedan tjänsten har utlysts och kanslikommissionen har yttrat sig om de sökande. Om det finns flera sökande till tjänsten, förrättas val av generalsekreterare för riksdagen.

Riksdagen väljer generaldirektör för statens revisionsverk sedan tjänsten har utlysts och revisionsutskottet har gjort en bedömning av de sökande. Om det finns flera sökande till tjänsten, förrättas val av generaldirektör för statens revisionsverk. (9.5.2007/609)

Riksdagen tillsätter de permanenta utskotten omedelbart efter det att den sammanträtt till valperiodens första riksmöte. Ett utskott kan på förslag av talmanskonferensen tillsättas på nytt efter det att statsrådet har utnämnts efter ett riksdagsval.

Underrättelsetillsynsutskottet tillsätts dock först efter det att statsrådet har utnämnts efter ett riksdagsval, om inte riksdagen på förslag av talmanskonferensen beslutar något annat.

Innan underrättelsetillsynsutskottet tillsätts och innan dess sammansättning ändras ska en riksdagsledamot som avses bli medlem eller ersättare i utskottet begära att dataombudsmannen kontrollerar om personuppgifter som skyddspolisen registrerat med stöd av 48 § 1 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019) innehåller uppgifter om honom eller henne. (22.2.2023/256)

Dataombudsmannen delger den riksdagsledamot som framställt begäran, ordföranden i dennes riksdagsgrupp och riksdagens generalsekreterare sina iakttagelser om huruvida det finns uppgifter om riksdagsledamoten i informationssystemet.

De iakttagelser om förekomsten av uppgifter som avses i 2 mom. är sekretessbelagda.

Utskotten ska konstituera sig så snart de har tillsatts.

Utskotten väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande för sin mandattid. Vid valet tillämpas bestämmelserna om val av talman, om inte utskottet enhälligt beslutar något annat. Riksdagen ska underrättas om valresultatet.

Utskottets första sammanträde sammankallas av den till åren äldsta medlemmen. Han eller hon för ordet tills ordförande har valts.

Om ordföranden och vice ordföranden är förhindrade att behandla ett ärende eller att delta i utskottets sammanträde, väljs en tillfällig ordförande. Valet förrättas på samma sätt som val av ordförande.

Vid konstitueringen av riksdagens övriga organ tillämpas vad som bestäms i denna paragraf.

På förslag av talmanskonferensen godkänner riksdagen instruktioner för riksdagens justitieombudsman, bankfullmäktige och Folkpensionsanstaltens fullmäktige. Dessutom kan riksdagen vid behov godkänna andra instruktioner.

När regeringspropositioner samt skrivelser, meddelanden och redogörelser från statsrådet och berättelser har lämnats till riksdagen samt förordningar eller andra författningar eller beslut på lägre nivå och medborgarinitiativ sänts till riksdagen för behandling ska talmannen meddela detta i plenum. (7.12.2011/1272)

Talmannen meddelar också om en proposition eller motion har återtagits. Om en proposition eller motion återtas, upphör behandlingen av den.

En motion ska lämnas till centralkansliet. Den ska motiveras kort. Frågor av olika slag får inte tas in i en och samma motion eller fler än ett förslag till anslag eller något annat beslut i en budgetmotion.

En motion kan väckas medan riksdagen är sammankallad. En budgetmotion får inte väckas förrän propositionen om statsbudgeten har lämnats till riksdagen och motionen ska lämnas in senast klockan 12 den tionde dagen efter det propositionen meddelades ha anlänt. En budgetmotion med anledning av en tilläggsbudgetproposition eller en proposition som kompletterar budgetpropositionen ska lämnas in senast klockan 12 den fjärde dagen efter det propositionen meddelades ha anlänt.

Riksdagen kan av vägande skäl på förslag av talmanskonferensen besluta om en kortare tid än den som anges i 2 mom. för inlämning av budgetmotioner med anledning av en tilläggsbudgetproposition eller en proposition som kompletterar budgetpropositionen.

Den första undertecknaren av en motion kan skriftligen återta motionen.

Riksdagsledamöterna har rätt att lägga fram förslag om ändring av riksdagens arbetsordning, tillsättande av ett tillfälligt utskott eller något annat ärende inom riksdagens behörighet, om det inte föreskrivs särskilt hur förslag ska väckas. Förslaget ska lämnas till centralkansliet. Talmanskonferensen kan vid behov yttra sig om förslaget.

En interpellation ska lämnas till centralkansliet. Interpellationen föredras i plenum och remitteras utan debatt till statsrådet för att besvaras.

Interpellationen besvaras vid en tidpunkt som närmare avtalas med talmannen inom 15 dagar från det interpellationen lämnades till statsrådet för kännedom.

Riksdagen röstar om förtroende för statsrådet eller en minister, om ett förslag om misstroende mot statsrådet eller en minister har lagts under debatten om interpellationen. Riksdagen kan besluta remittera ärendet till ett utskott, som ska komma med ett förslag till riksdagens beslut.

Statsrådets meddelanden och redogörelser föredras för riksdagen och tas därefter upp till behandling i plenum.

Riksdagen röstar om förtroende för statsrådet eller en minister, om ett förslag om misstroende mot statsrådet eller en minister har lagts under debatten om meddelandet. Riksdagen kan besluta remittera ärendet till ett utskott, som ska komma med ett förslag till riksdagens beslut.

När debatten om redogörelsen har avslutats, beslutar riksdagen vilket utskott ärendet remitteras till och om ett eller flera utskott ska lämna sitt utlåtande om ärendet till det utskott som bereder ärendet. Detta utskott ska föreslå det ställningstagande som ska godkännas med anledning av redogörelsen. Riksdagen kan dock besluta att inte remittera ärendet till något utskott, och då godkänner riksdagen inget ställningstagande med anledning av redogörelsen.

En upplysning från statsministern eller någon annan minister i en aktuell fråga ges riksdagen vid en tidpunkt som avtalas med talmannen. (13.12.2010/71 år 2011)

Talmannen beslutar om debatt ska tillåtas med anledning av upplysningen. Oberoende av 50 § bestämmer talmannen vem som ska få ordet. När talmannen anser att frågan debatterats tillräckligt förklarar han eller hon debatten avslutad. (17.12.2012/895)

Talmanskonferensen kan besluta att det i plenum ska föras en debatt där ledamöterna ställer frågor till ministrarna (frågestund).

Under frågestunden kan ordet ges med avvikelse från 50 §. Talmannen bestämmer vem av ledamöterna som ska få ordet för en kort fråga och vilken minister för ett kort svar. När talmannen anser att frågan debatterats tillräckligt förklarar han eller hon debatten avslutad.

Talmanskonferensen utfärdar närmare anvisningar om saken.

En riksdagsledamot kan förelägga talmanskonferensen ett förslag om debatt i plenum om en bestämd aktuell fråga. (13.12.2010/71 år 2011)

Beslut om att en debatt om en aktuell fråga ska ordnas fattas av talmanskonferensen. Ordet kan ges med avvikelse från 50 §. När talmannen anser att frågan debatterats tillräckligt förklarar han eller hon debatten avslutad. (17.12.2012/895)

Talmanskonferensen utfärdar närmare anvisningar om saken.

En riksdagsledamot kan ställa ett skriftligt spörsmål till en minister i en fråga som gäller dennes ansvarsområde. Spörsmålet, som skall vara exakt i sak, lämnas till talmannen, som skall sända det till statsrådet. Ett spörsmål kan ställas också under avbrott i riksmötet.

Svaret på ett skriftligt spörsmål ska ges inom 21 dagar från det att spörsmålet sändes till statsrådet. Meddelande om att svar på skriftliga spörsmål kommit till riksdagen antecknas i protokollet från plenum. (13.12.2010/71 år 2011)

Den första undertecknaren av ett spörsmål kan skriftligen återta det.

Riksdagen kan på förslag av talmanskonferensen av särskilda skäl besluta att en riksdagsledamot får ställa endast ett visst antal skriftliga spörsmål under ett riksmöte eller en del av det.

I plenum meddelas att undersökning av ett ministeransvarighetsärende har inletts i grundlagsutskottet på det sätt som avses i 115 § grundlagen.

Ett i 113 § grundlagen avsett meddelande som gäller republikens president föredras för riksdagen och remitteras utan debatt till grundlagsutskottet för ställningstagande.

En skrivelse från statsrådet med en i 63 § 2 mom. i grundlagen nämnd redogörelse för statsrådsmedlemmarnas bindningar föredras för riksdagen. Saken debatteras i plenum. Riksdagen fattar inte beslut med anledning av skrivelsen. Samma förfarande tillämpas när någon annan än en statsrådsmedlem enligt lag lämnar en redogörelse till riksdagen för sina bindningar. Bestämmelser om redogörelser för ledamöters bindningar finns i 76 a §.

Talmannen skall sända en i 96 § 2 mom. grundlagen avsedd skrivelse från statsrådet till stora utskottet eller utrikesutskottet, enligt sakens natur. Talmannen beslutar samtidigt om vilket eller vilka utskott som skall lämna utlåtande om saken till stora utskottet eller utrikesutskottet. Stora utskottet eller utrikesutskottet kan sätta ut en tid inom vilken utlåtandet skall lämnas.

I plenum meddelas att en skrivelse från statsrådet har sänts till utskott.

Dokument som Europeiska unionens institutioner i enlighet med fördraget om Europeiska unionen ( EU-fördraget ), som ingicks i Lissabon den 13 december 2007, sänder till riksdagen och som innehåller ett utkast till en rättsakt som ska godkännas i lagstiftningsordning, antecknas av stora utskottet ha inkommit. Utskottet ska sända dem till de behöriga fackutskotten och till Ålands lagting för att de ska kunna meddela stora utskottet sin uppfattning om hur utkastet förhåller sig till subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget. (3.12.2009/1023)

På förslag av stora utskottet kan riksdagen besluta lämna ett motiverat yttrande i enlighet med artikel 6 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen som ingår i EU-fördraget och besluta om riksdagens ståndpunkt till att väcka talan enligt artikel 8 i protokollet. I de fall som avses i artikel 6 i protokollet ska riksdagens beslut och stora utskottets betänkande sändas till Europeiska unionens institutioner för kännedom. (3.12.2009/1023)

För behandlingen av de initiativ som Europeiska rådet lägger fram på grundval av artikel 48.7 i EU-fördraget gäller bestämmelserna i 32 §. (3.12.2009/1023)

Talmanskonferensen kan på förslag från ett utskott besluta att en utredning som avses i 47 § 2 mom. i grundlagen ska tas upp till debatt i plenum, varvid riksdagen dock inte fattar beslut i saken. Ordet kan ges med avvikelse från 50 §. När talmannen anser att frågan debatterats tillräckligt förklarar han eller hon debatten avslutad.

En regeringsproposition som kompletterar en annan proposition remitteras till det utskott som bereder den ursprungliga propositionen. Utskottet skall behandla den ursprungliga propositionen och den kompletterande propositionen i ett sammanhang.

Revisionsutskottet har rätt att på eget initiativ med stöd av 90 § 1 mom. i grundlagen ta upp ett ärende till behandling som ingår i dess behörighetsområde och att utarbeta ett betänkande om det för plenum.

Underrättelsetillsynsutskottet ska utöva parlamentarisk tillsyn över den civila och militära underrättelseverksamheten. Utskottet utövar dessutom parlamentarisk tillsyn över skyddspolisens övriga verksamhet.

När utskottet sköter sin parlamentariska tillsynsuppgift ska det

Underrättelsetillsynsutskottet har rätt att på eget initiativ ta upp ett ärende inom sitt behörighetsområde till behandling och att utarbeta ett betänkande om det för plenum, om utskottet anser att ärendets betydelse kräver det.

Bestämmelser om underrättelsetillsynsutskottets medverkan i valet av underrättelsetillsynsombudsman finns i lagen om övervakning av underrättelseverksamheten.

Regeringspropositioner, motioner, lagförslag som har godkänts att vila, lagar som inte har blivit stadfästa, medborgarinitiativ, berättelser till riksdagen, till riksdagen för granskning lämnade förordningar och andra författningar och beslut på lägre nivå samt förslag till riksdagens arbetsordning, lag om riksdagens tjänstemän, riksdagens valstadga samt till reglementen och instruktioner, initiativ från Europeiska rådet på grundval av artikel 48.7 i EU-fördraget och övriga särskilt föreskrivna ärenden ska remitteras till utskott för beredning innan de tas upp till beslut i plenum. Om riksdagen beslutar det kan också andra ärenden remitteras till utskott för beredning. (7.12.2011/1272)

När dessa ärenden remitteras till utskott förs en debatt ( remissdebatt ) i plenum. Efter remissdebatten beslutar riksdagen på förslag av talmanskonferensen till vilket utskott ärendet skall remitteras. Talmanskonferensen kan besluta att en regeringsproposition som kompletterar en annan proposition skall remitteras till ett utskott utan remissdebatt. Detta skall meddelas i plenum. Om remittering av åtgärdsmotioner till utskott föreskrivs i 33 §.

Riksdagen kan samtidigt besluta att ett eller flera andra utskott skall lämna utlåtande om ärendet till det utskott som bereder det.

Förslag om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag remitteras till grundlagsutskottet för beredning. Regeringens årsberättelse remitteras till revisionsutskottet för beredning. De initiativ från Europeiska rådet som avses i 1 mom. ska remitteras till stora utskottet eller utrikesutskottet för beredning. (16.12.2013/1022)

Riksdagen kan för utskotten utfärda anvisningar om beredningen av ärendena.

Talmanskonferensen beslutar om remittering av åtgärdsmotioner till utskott. I plenum meddelas om remittering av en åtgärdsmotion till utskott.

Remitteringen av åtgärdsmotioner till utskott kan av talmanskonferensen överföras på riksdagen, varvid en remissdebatt också förs om ärendet i plenum.

Ett utskott skall utan obefogat dröjsmål behandla de ärenden som remitterats till det och, beroende på ärendet, lämna betänkande om dem till plenum eller utlåtande till ett annat utskott.

Ärenden som gäller förtroende för statsrådet eller en minister ska behandlas skyndsamt. Utskotten ska i allmänhet först behandla regeringspropositioner och statsrådets skrivelser om ärenden som gäller Europeiska unionen. (13.12.2010/71 år 2011)

Regeringspropositioner och motioner som gäller ett och samma ärende skall behandlas i ett sammanhang och ett gemensamt betänkande lämnas om dem, när inte särskilda skäl kräver ett annat förfarande. Utskottet skall dock se till att ett betänkande om en proposition inte fördröjs av att ärendena behandlas i ett sammanhang.

Talmanskonferensen kan utfärda närmare anvisningar om i vilken ordning ärendena tas upp till behandling i utskotten.

Utskotten sammanträder enligt arbetssituationen. När riksdagen är sammankallad sammanträder utskotten i första hand på andra vardagar än måndagar och lördagar. Utskottets ordförande kallar utskottet till sammanträde.

Under avbrott i riksmötet eller då riksdagen avslutat sitt arbete sammanträder utskottet på initiativ av ordföranden eller om minst en tredjedel av utskottets medlemmar anhåller om det hos ordföranden. Ordföranden sammankallar utskottet också på begäran av statsrådet. (13.12.2010/71 år 2011)

Om utskottets ordförande har förhinder tillämpas på utskottets vice ordförande vad som i 1 och 2 mom. bestäms om ordföranden. Om en medlem av ett utskott är förhindrad att delta i utskottets sammanträde eller är jävig att behandla ett ärende, träder ersättaren i medlemmens ställe.

Talmannen och vice talmännen får vara närvarande vid utskottens sammanträden. Vid underrättelsetillsynsutskottets sammanträden får talmannen och vice talmännen dock vara närvarande bara om utskottet bestämmer så. (20.12.2018/123 år 2019)

Alla riksdagsledamöter har rätt att vara närvarande vid stora utskottets sammanträden när det behandlar lagstiftningsärenden. Riksdagsledamoten från Ålands valkrets får dock alltid vara närvarande vid stora utskottets sammanträden.

Utskotten kan höra sakkunniga.

När ett utskott behandlar ett medborgarinitiativ ska det ge företrädare för dem som lagt fram initiativet tillfälle att bli hörda. När ett utskott behandlar ett lagförslag eller något annat ärende som särskilt gäller samerna, ska det bereda företrädare för samerna tillfälle att bli hörda, om särskilda skäl inte ger anledning till något annat. (7.12.2011/1272)

Ett utskott får sammanträda med hjälp av it-utrustning och förbindelser som talmanskonferensen godkänt för att höra sakkunniga och personer som avses i 37 § 2 mom. ( hörande på distans ). En förutsättning är att de som har rätt att delta och att vara närvarande har informationssäker förbindelse ( distanskontakt ) med varandra.

Arrangemangen för ett hörande på distans ska vara sådana att hörandet kan ske konfidentiellt och att utomstående inte får veta något om de aktuella ärendena eller handlingarna innan de blir offentliga. En ledamot som deltar i ett hörande genom distanskontakt ska se till att inga utomstående befinner sig i samma utrymme medan hörandet pågår.

Vid hörande på distans får varken sekretessbelagda handlingar eller ärenden som omfattas av sekretess behandlas.

Bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande finns i 43 c §.

Om ett ärende som ett utskott bereder och om en i 47 § 2 mom. grundlagen avsedd utredning kan det begära utlåtande av ett annat utskott. Dessutom kan stora utskottet eller utrikesutskottet av andra utskott begära utlåtande om förslag eller utredningar som avses i 96 och 97 § grundlagen. (13.2.2003/118)

Råder det i fråga om ett lagförslag eller något annat ärende som ett utskott bereder oklarhet om lagförslagets eller ärendets grundlagsenlighet eller förhållande till fördrag om de mänskliga rättigheterna, skall utskottet begära utlåtande om saken av grundlagsutskottet.

Ett utskott kan inom 30 dagar från det budgetpropositionen remitterades till finansutskottet på eget initiativ lämna utlåtande om propositionen till finansutskottet till den del den gäller respektive utskotts behörighetsområde.

När utskottet har fått den information som behövs för att avgöra ärendet för det en förberedande debatt. I debatten har medlemmarna tillfälle att uttala sin åsikt om ärendet i dess helhet. Utifrån debatten utarbetar utskottets sekreterare ett utkast till betänkande eller utlåtande. På grundval av utkastet förs en allmän debatt, och ärendet genomgår en detaljerad behandling där utskottet beslutar om sina förslag och om motiven till ett betänkande eller ett utlåtande.

Utskottet kan enhälligt besluta att den detaljerade behandlingen är den avgörande behandlingen av ärendet. I annat fall tas ärendet upp till en särskild avgörande behandling som grundar sig på det betänkande eller det utlåtande som utskottet har godkänt. Då skall medlemmarna ges tillfälle att föra en allmän debatt. I detta sammanhang genomförs också en detaljerad behandling.

Ett förslag om förkastande avgörs efter de materiella förslagen.

Ett ärende ska bordläggas en gång till ett senare utskottssammanträde på ett förslag som fått bifall. Därefter bordläggs ärendet bara om utskottet så beslutar. (13.12.2010/71 år 2011)

Utskottet kan inom sig välja en företrädare för att i plenum i stället för ordföranden föredra ett betänkande eller utlåtande eller i stora utskottet föredra ett utlåtande till detta.

Utskottet beslutar på vilket sätt omröstning skall verkställas i ett enskilt ärende. Öppen omröstning med namnupprop skall dock verkställas när ordföranden anser att det behövs eller om någon utskottsmedlem kräver det.

Vid lika röstetal avgör lotten. Om grundlagsutskottet likväl röstar i ett ärende som avses i 28 § och rösterna faller lika, blir den mening som är lindrigare utskottets beslut.

Ett utskott kan inom sig tillsätta en delegation för att bereda ett föreliggande ärende och utarbeta ett utkast till betänkande eller utlåtande.

Vid behandlingen av ett ärende i en delegation tillämpas vad som föreskrivs om behandlingen av ärenden i utskotten.

Utskottens betänkanden och utlåtanden skall vara kortfattade. Utskottets förslag skall läggas fram i form av klämmar. På samma sätt skall förfaras i fråga om reservationer och avvikande meningar, om de inte endast ger uttryck för en skiljaktig ståndpunkt.

I betänkandet och utlåtandet antecknas de medlemmar som deltagit i den avgörande behandlingen av ärendet. Om en medlem bara delvis deltagit i denna behandling, skall detta anges.

En reservation till ett betänkande eller en avvikande mening till ett utlåtande ska lämnas till utskottets sekreterare inom en av utskottet bestämd tid. Reservationen eller den avvikande meningen ska motsvara den ståndpunkt som undertecknaren företrädde i den avgörande behandlingen av ärendet. (13.12.2010/71 år 2011)

Betänkandena och utlåtandena samt eventuella reservationer och avvikande meningar justeras av utskottets sekreterare, om inte utskottet beslutar något annat.

Över utskottens sammanträden upprättas protokoll, där det antecknas vilka medlemmar som varit närvarande och vilka sakkunniga som hörts samt förslagen och besluten jämte omröstningar. Protokollet kontrasigneras av utskottets sekreterare.

Utskottens protokoll och övriga handlingar arkiveras enligt anvisningar som utfärdas särskilt av talmanskonferensen.

Utskottens protokoll läggs ut på nätet för att vara tillgängliga för allmänheten. Handlingarna i ett ärende blir offentliga när ärendet har slutbehandlats i utskottet. En riksdagsgrupp, som inte är företrädd i ett utskott eller i en utskottsdelegation, har dock rätt att få en kopia av handlingarna i ett ärende som inte har slutbehandlats, om inte handlingarna är hemliga.

Utskottens handlingar är sekretessbelagda, om utlämnande av uppgifter ur dem skulle vålla betydande skada för Finlands internationella förhållanden eller kapital- och finansmarknaden eller äventyra den nationella säkerheten. Sekretessbelagda är också handlingar som innehåller affärs- eller yrkeshemligheter eller uppgifter om någons hälsotillstånd eller ekonomiska ställning, när utlämnandet av uppgifter skulle vålla betydande olägenhet eller skada, förutsatt att ett betydande samhälleligt intresse inte kräver att de ges offentlighet. Ett utskott kan av något annat motsvarande tvingande skäl besluta att en handling ska vara sekretessbelagd. (20.12.2018/123 år 2019)

Också handlingar som omfattas av den sekretess som utskottet beslutar om med stöd av 50 § 3 mom. i grundlagen är sekretessbelagda. Vid behandlingen av ärenden som gäller Finlands internationella förhållanden eller Europeiska unionen iakttas statsrådets sekretessbegäran tills det behöriga utskottet har fattat ett beslut med anledning av begäran.

På sekretesstiden för utskottshandlingar tillämpas 31 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) , om inte utskottet bestämmer en kortare tid.

Talmanskonferensen kan utfärda närmare anvisningar om offentlighet för utskottens handlingar.

Utöver vad som föreskrivs i 43 a § är bilagorna till underrättelsetillsynsutskottets protokoll och utskottets övriga till uppgiften enligt 31 b § hörande handlingar sekretessbelagda, om det inte är uppenbart att utlämnande av uppgifter ur dem inte vållar betydande skada för Finlands internationella förhållanden eller äventyrar den nationella säkerheten. Beslut om handlingars offentlighet ska fattas av utskottet. Uppgifter ur en offentlig handling får också ges av utskottets sekreterare.

En medlem, ersättare eller tjänsteman i ett utskott får inte röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling eller en omständighet om vilken utskottet har fattat sekretessbeslut enligt 50 § 3 mom. i grundlagen. (22.2.2023/256)

De personer som avses i 1 mom. får inte använda sekretessbelagda uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan.

Bestämmelser om straff för sekretessbrott och sekretessförseelse finns i 38 kap. 1 och 2 § i strafflagen (39/1889) .

Om inte något annat följer av stora utskottets arbetsordning, tillämpas vid behandlingen av ärendena i stora utskottet 34, 35, 37, 39–43 och 43 a §.

Plenum hålls enligt riksdagens arbetssituation. Talmannen sammankallar plenum, varvid en av talmanskonferensen godkänd plenarplan i mån av möjlighet skall följas. Plenum hålls i första hand andra vardagar än måndagar och lördagar.

Dagordningen för plenum innehåller en förteckning över de ärenden som tas upp i plenum samt deras behandlingsskede och handlingarna i respektive ärende.

Talmannen beslutar om dagordningen för plenum. När ärenden tas upp på dagordningen skall riksdagens tidigare beslut samt de av talmanskonferensen godkända plenarplanerna beaktas.

Talmannen kan ändra den meddelade dagordningen och avbryta behandlingen av ett ärende.

I början av plenum verkställs namnupprop. Vid ett plenum senare samma dag behöver enligt talmannens eget övervägande namnupprop inte verkställas, och de riksdagsledamöter som var närvarande vid föregående plenum anses då vara närvarande.

En riksdagsledamot som infinner sig i plenum inom 15 minuter efter namnuppropet anses vara närvarande vid namnuppropet. En ledamot, som infinner sig i plenum senare än detta, antecknas som närvarande från det han eller hon anmäler sig hos talmannen.

3 mom. har upphävts genom B 17.12.2012/895 (17.12.2012/895)

I protokollet från plenum antecknas uppgifter om frånvaro på grund av uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet eller godtagbara personliga skäl.

Talmanskonferensen utfärdar anvisningar om registreringen av frånvaro.

Talmannen leder plenum och upprätthåller ordningen där samt lägger fram besluts- och omröstningsförslagen. Talmannen får bara föreslå sådant som är nödvändigt för verkställighet av grundlagen, riksdagens arbetsordning eller riksdagens beslut.

Talmannen övervakar att talarna håller sig till det ärende som behandlas. Om en talare avviker från ärendet, skall talmannen erinra honom eller henne om kravet att hålla sig till saken. Om talaren inte följer uppmaningen, kan talmannen förbjuda ledamoten att fortsätta anförandet.

I plenum får riksdagsledamöterna ordet i den ordning de anmält sig.

En företrädare för ett utskott, den första undertecknaren av en motion i en remissdebatt om motionen och en ledamot som är ordförande för ett av riksdagen valt organ som lämnat en berättelse eller är den som organet valt att föredra berättelsen, ges ordet för ett föredragningsanförande före andra som begärt ordet. Talmannen kan också ge en företrädare för ett utskott som lämnat ett utlåtande och av särskilda skäl också den första undertecknaren av en reservation ordet för ett föredragningsanförande efter de övriga föredragningsanförandena. Efter svaret på en interpellation går ordet först till den första undertecknaren av interpellationen. (12.12.2005/10 år 2006)

Talmannen kan enligt eget övervägande ge en minister, justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman ordet före andra som begärt ordet.

Talmanskonferensen kan på förhand anslå en del av en debatt för anföranden som får räcka längst den tid som talmanskonferensen bestämmer.

Bestämmelser om hur ordet ges i debatter om aktuella frågor och under frågestunderna samt i debatter om upplysningar från statsministern och om utredningar till utskott finns i 24–26 och 30 a §. (17.12.2012/895)

Talmanskonferensen utfärdar närmare anvisningar om hur ordet begärs och anförandena hålls.

Vid behandlingen av statsbudgeten, meddelanden eller redogörelser från statsrådet eller interpellationer tillämpas ett förfarande med gruppanföranden, om inte talmanskonferensen beslutar något annat. Talmanskonferensen kan besluta att förfarandet med gruppanföranden tillämpas också vid behandlingen av något annat ärende av stor betydelse. När gruppanförandena beviljas iakttas dock 50 § 2 och 3 mom.

Gruppanförandena hålls enligt de i början av valperioden konstituerade riksdagsgruppernas storlek, från den största till den minsta. Den inbördes ordningen mellan lika stora grupper avgörs i talmanskonferensen genom lottning. Talmanskonferensen kan ändra ordningen för gruppanförandena, om en riksdagsgrupp med minst tre ledamöter har bildats under valperioden eller om det annars finns något vägande skäl att ändra ordningen.

Talmanskonferensen kan besluta att också andra anföranden som reserverats före plenum tillåts efter gruppanförandena i den ordning som anges i 2 mom.

Talmanskonferensen beslutar i vilket skede av debatten företrädare för riksdagsgrupper som inte ingår i ordningen enligt 2 mom. får hålla sitt anförande.

Talmanskonferensen kan utfärda närmare anvisningar om tillämpningen av 1-4 mom.

Talmannen kan trots 50 och 51 § enligt eget övervägande och i den ordning han eller hon bestämmer låta riksdagsledamöter kort besvara ett anförande. (17.12.2012/895)

Talmanskonferensen utfärdar närmare anvisningar om repliker.

Ett ärende som innefattar ett lagförslag tas upp till två behandlingar i plenum utifrån utskottets betänkande.

I den första behandlingen föredras utskottets betänkande och förs en allmän debatt om ärendet. Därefter fattas i den detaljerade behandlingen beslut om lagförslagets innehåll. Lagförslagets innehåll kan i den detaljerade behandlingen utan behandling paragraf för paragraf konstateras ha blivit godkänt enligt betänkandet till den del det i den allmänna debatten inte har lagts fram förslag till bestämmelser som avviker från betänkandet. I den första behandlingen får förslag om att lagförslaget ska förkastas inte läggas fram. (22.2.2023/256)

Om lagförslagets innehåll godkänns enligt betänkandet, konstateras den första behandlingen av ärendet vara avslutad. I annat fall remitteras ärendet i den form riksdagen beslutat till stora utskottet. Stora utskottet kan omfatta riksdagens beslut eller föreslå ändringar i det. Om stora utskottet föreslår ändringar, beslutar riksdagen om de ska godkännas eller förkastas. Därefter konstateras den första behandlingen av ärendet vara avslutad.

I den andra behandlingen, som hålls tidigast den tredje dagen efter att den första behandlingen avslutats, beslutar riksdagen om godkännande eller förkastande av lagförslaget samt om eventuella uttalanden från riksdagen.

Ett förslag att ett lagförslag ska förklaras brådskande ska, om det inte ingår i utskottets betänkande, framläggas i den andra behandlingen innan debatten har avslutats.

Under den första behandlingen kan riksdagen remittera ärendet till det utskott som har berett det eller till ett annat fackutskott samt, under den allmänna debatten, till stora utskottet. Behandlingen fortsätter utifrån ett nytt betänkande.

Ett lagförslag som godkänts att vila och en lag som inte har blivit stadfäst tas upp till en behandling i plenum. I början av behandlingen föredras utskottets betänkande och förs debatt om ärendet. Därefter beslutar riksdagen godkänna lagförslaget eller anta lagen med oförändrat sakinnehåll eller förkasta lagförslaget eller lagen.

Andra än i 53 och 54 § avsedda ärenden på dagordningen för plenum som riksdagen ska fatta beslut om och som något annat inte föreskrivs särskilt om tas upp till enda behandling i plenum. (17.12.2012/895)

Om behandlingen av budgetpropositionen föreskrivs dessutom i 59 §.

Ett ärende som avser godkännande av en internationell förpliktelse eller av uppsägning av en sådan tas upp till enda behandling i plenum utifrån utskottets betänkande.

Om betänkandet innehåller både förslag om en internationell förpliktelse och förslag till lag om dess ikraftträdande, föredras förslaget om förpliktelsen för enda behandling, samtidigt som lagförslaget föredras för andra behandling. Riksdagen beslutar först om förslaget om förpliktelsen.

Ett ärende ska under remissdebatten bordläggas till ett nära förestående plenum, om någon riksdagsledamot begär detta. Därefter kan ärendet inte längre bordläggas under remissdebatten.

Utskottens betänkanden föredras först för bordläggning till ett plenum som hålls tidigast nästa dag. Av särskilda skäl kan riksdagen dock besluta bordlägga ärendet till ett plenum redan samma dag.

I första behandling och i behandling som avses i 54 och 55 § bordläggs ärendet en gång på ett förslag som fått bifall. Därefter kan ett ärende i första behandling, i enda behandling och i behandling av ärenden som tas upp till en behandling bordläggas en gång, om riksdagen så beslutar. I andra behandling kan ärendet genom riksdagens beslut bordläggas en gång. Ärendet ska bordläggas till ett nära förestående plenum. (22.2.2023/256)

Meddelanden och redogörelser från statsrådet samt interpellationer kan inte bordläggas sedan debatten om dem har inletts. Bestämmelserna om bordläggning av ett ärende gäller inte upplysningar från statsministern eller debatter om aktuella frågor.

Ett förslag som en riksdagsledamot lagt fram i plenum och som inte finns i handlingarna, skall skriftligen lämnas till talmannen, om talmannen kräver det.

Ett ändringsförslag som läggs fram i första behandlingen av ett lagstiftningsärende och som inte finns i handlingarna ska om möjligt lämnas till centralkansliet utan motiveringar senast två timmar före plenum. Förslaget lämnas till riksdagsledamöterna innan beslut fattas i ärendet. Talmannen kan av särskilda skäl för omröstning också föredra ett förslag som framlagts senare. (13.12.2010/71 år 2011)

Bestämmelserna i 2 mom. skall vid andra behandlingen av ett lagstiftningsärende och vid behandling som avses i 54 och 55 § tillämpas på förslag som avser något annat än förkastande.

Bestämmelser om framläggande av ändringsförslag vid behandlingen av budgetpropositionen finns i 59 § 2 mom.

Budgetpropositionen tas upp till enda behandling i plenum utifrån finansutskottets betänkande, enligt det förfarande som riksdagen godkänt. Huvudtitlar eller avdelningar eller kapitel i dem konstateras ha blivit godkända enligt betänkandet, om förslag till ändring av dem inte har framställts enligt vad som föreskrivs nedan i denna paragraf. (17.12.2012/895)

Ett ändringsförslag som gäller finansutskottets betänkande ska, även då det ingår i handlingarna, lämnas till centralkansliet inom en tid som riksdagen bestämmer. Ett senare framlagt ändringsförslag behandlas inte, om inte talmannen av särskilda skäl finner det behövligt. (13.12.2010/71 år 2011)

Ett förslag om att ett nytt anslag som inte ingår i propositionen eller något annat beslut ska godkännas i budgeten beaktas när beslut fattas om budgeten endast om det har väckts genom en budgetmotion. (13.12.2010/71 år 2011)

Om riksdagen inte godkänner finansutskottets betänkande utan ändringar återgår ärendet till finansutskottet. Utskottet kan omfatta riksdagens beslut eller föreslå ändringar i det. Om utskottet föreslår ändringar, skall riksdagen besluta att de antingen godkänns eller förkastas.

Om statsbudgeten inte publiceras före finansårsskiftet, skall finansutskottet föreslå riksdagen hur budgetpropositionen temporärt skall tillämpas som budget. Utskottets förslag behandlas i tillämpliga delar i samma ordning som förslaget till budget.

Vid behandlingen av en tilläggsbudgetproposition tillämpas vad som föreskrivs zom behandlingen av budgetpropositionen.

När debatten om det ärende som behandlas har avslutats, redogör talmannen för de framlagda förslagen. Framförs en anmärkning mot talmannens redogörelse, och finner talmannen anmärkningen vara riktig, ska han eller hon rätta redogörelsen. Om talmannen anser att anmärkningen inte ger anledning att rätta redogörelsen, ska riksdagen besluta om redogörelsen. (17.12.2012/895)

Efter redogörelsen lägger talmannen fram ett förslag om i vilken ordning omröstning om förslagen skall verkställas. Framställs ett yrkande att talmannens förslag till omröstningsordning skall ändras, men kravet enligt talmannens mening inte är motiverat, skall riksdagen besluta om omröstningsordningen.

Sedan omröstningsordningen blivit godkänd lägger talmannen fram ett sådant omröstningsförslag att svaret ja eller nej uttrycker riksdagens beslut. När det finns flera förslag till beslut, ställs ett förslag mot ett annat tills omröstning har verkställts om alla förslag.

En riksdagsledamots förslag som inte har bifallits tas inte upp till omröstning.

Annan debatt om ärenden som avses i denna paragraf tillåts inte. Inte heller tillåts omröstning om huruvida omröstning skall verkställas eller inte.

Omröstning verkställs med omröstningsapparat, genom uppresning eller genom öppen omröstning med sedlar eller genom en kombination av dessa omröstningssätt. Talmannen meddelar på vilket sätt omröstningen verkställs. Debatt om omröstningssättet tillåts inte.

Omröstning verkställs i första hand med omröstningsapparat. En ny omröstning med apparat kan verkställas när en redan verkställd omröstning med apparat enligt talmannens mening inte har gett ett tillförlitligt svar.

Öppen omröstning med sedlar verkställs om omröstning med apparat av tekniska skäl inte kan verkställas eller om inte heller en ny omröstning med apparat eller genom uppresning eller genom en kombination av omröstningssätten enligt talmannens mening har gett ett tillförlitligt svar eller om rösterna också i den nya omröstningen med omröstningsapparat har fallit lika.

Närmare bestämmelser om omröstningsförfarandet vid val ingår i valstadgan för riksdagen.

Öppen omröstning med sedlar verkställs med olikfärgade sedlar och genom namnupprop. På sedlarna ska riksdagsledamotens namn och ordet ja , nej eller blankt finnas tryckta. Andra valsedlar ska förkastas. Riksdagsledamöterna ska lägga sina valsedlar i urnan i den ordning deras namn ropas upp.

Talmannen konstaterar omröstningsresultatet.

Resultaten från alla omröstningar ska förvaras och publiceras. (17.12.2012/895)

Debatt om saken tillåts inte. (17.12.2012/895)

Motiveringen till ett utskottsbetänkande skall anses ha blivit godkänd om inte riksdagen beslutar något annat.

Republikens presidents meddelande till riksdagen om vem som är statsministerkandidat ska föredras för riksdagen, och ärendet ska bordläggas till ett senare plenum. Omröstning om godkännande av statsministerkandidaten verkställs genom omröstning med omröstningsapparat eller öppen omröstning med sedlar. Talmannen meddelar på vilket sätt omröstningen verkställs.

Val av statsminister enligt 61 § 3 mom. andra meningen i grundlagen verkställs enligt namnupprop med valsedlar, där endast riksdagsledamotens namn får finnas tryckt. På valsedeln ska riksdagsledamoten skriva namnet på den person som han eller hon röstar på så klart att det inte kan uppstå ovisshet om vem som avses, eller lämna in en blank valsedel. Andra valsedlar ska förkastas.

I protokollet antecknas hur var och en har röstat.

Debatt tillåts inte om det ärende som avses i denna paragraf. Riksdagen kan dock på förslag av talmanskonferensen tillåta debatt före det val av statsminister som avses i 2 mom.

Yttringar av bifall eller ogillande tillåts inte i riksdagens plenum.

De som följer plenum på riksdagens läktare skall iaktta kanslikommissionens föreskrifter och övriga anvisningar för upprätthållande av ordningen. För återställande av ordningen kan talmannen förordna att läktarna skall utrymmas.

Om talmannen anser att ett ärende på grund av dess natur inte kan behandlas i offentligt plenum, eller om 25 riksdagsledamöter föreslår att ett ärende skall behandlas i slutet plenum, skall talmannen låta tömma läktarna och föreslå att riksdagen med stöd av 50 § 1 mom. grundlagen beslutar om ärendet skall behandlas i slutet plenum.

Riksdagen beslutar om offentlighet och sekretess i fråga om protokollet från ett slutet plenum och de därvid behandlade handlingarna.

Riksdagens beslut med anledning av en regeringsproposition meddelas i riksdagens svar till statsrådet. Riksdagens beslut om den av riksdagen godkända statsbudgeten samt övriga beslut av riksdagen och riksdagens meddelanden tillkännages dock genom riksdagens skrivelser.

Från valperiodens sista riksmöte uppsätts en förteckning över de regeringspropositioner, förordningar och andra författningar och beslut på lägre nivå samt berättelser som inte har hunnit slutbehandlas och som således har förfallit. Förteckningen över förfallna ärenden meddelas genom riksdagens skrivelse statsrådet eller den som lämnat berättelsen, om den lämnats av någon annan myndighet än regeringen.

Talmannen och riksdagens generalsekreterare undertecknar riksdagens svar och skrivelser.

Talmanskonferensen beslutar vid behov om justering av ordalydelsen i riksdagens svar eller skrivelser.

Över plenum upprättas protokoll. I det antecknas uppgifter om besluten och behandlingen av ärendena samt debatterna i plenum. Uppgifterna om besluten i plenum ska utan dröjsmål läggas ut i det allmänna datanätet. (22.2.2023/256)

Ett anförande som tas in i protokollet lämnas till talaren för att granskas. Anförandets sakinnehåll får inte ändras.

Om en riksdagsledamot inte har omfattat plenums beslut, har han eller hon rätt att anmäla avvikande mening till protokollet.

Protokollet undertecknas av riksdagens generalsekreterare. Protokollet ska utan dröjsmål göras tillgängligt för allmänheten via ett datanät.

70 § har upphävts genom B 22.2.2023/256

Riksdagshandlingarna görs tillgängliga för allmänheten via ett datanät. I riksdagshandlingarna publiceras protokollen från riksdagens plenum och svenskspråkiga sammandrag av dem, regeringens propositioner och skrivelser om återtagande av propositioner, statsrådets skrivelser till riksdagen, förordningar och andra författningar och beslut på lägre nivå som lämnats till riksdagen för granskning, medborgarinitiativ, berättelser, statsrådets meddelanden och redogörelser, förteckningen över lagförslag som godkänts att vila, utskottens betänkanden och utlåtanden, riksdagens svar och skrivelser, motioner, interpellationer samt skriftliga spörsmål med svar. (7.12.2011/1272)

De handlingar som nämns i 1 mom. kan dessutom publiceras i tryckt form eller som andra upptagningar.

Talmanskonferensen meddelar närmare anvisningar om publiceringen av riksdagshandlingarna.

För riksdagens förvaltning finns en kanslikommission. Till den hör talmannen och vice talmännen samt fyra av riksdagen inom sig valda medlemmar, för vilka riksdagen väljer minst fyra och högst så många ersättare som det i riksdagen finns riksdagsgrupper som konstituerat sig i början av valperioden eller som bildats under valperioiden och har minst tre medlemmar. (17.4.2018/267)

Kanslikommissionen är beslutför med fem medlemmar. Vid lika röstetal är ordförandens röst utslagsgivande. Kanslikommissionen kan avgöra ett ärende också med fyra medlemmar, om de är ense om beslutet.

Föredragande i kanslikommissionen är riksdagens generalsekreterare och riksdagens förvaltningsdirektör samt de andra tjänstemän vid riksdagens kansli som kanslikommissionen har förordnat till föredragande.

Kanslikommissionen kan vid behov sammanträda också under avbrott i riksmötet och när riksdagen avslutat sina plenum.

Om ett ärende som hör till kanslikommissionens behörighetsområde är så brådskande att det inte hinner föredras för den, avgör talmannen det temporärt på föredragning av en tjänsteman som är föredragande i kanslikommissionen. Det temporära beslutet föredras så snart som möjligt för kanslikommissionen för godkännande.

Kanslikommissionen skall

Riksdagens kansli skall skapa förutsättningar för riksdagen att fullgöra sina uppgifter som statsorgan.

Riksdagens kansli står under kanslikommissionens tillsyn.

Riksdagens generalsekreterare, som väljs av riksdagen, är sekreterare för riksdagen och chef för riksdagens kansli.

När generalsekreterarens tjänst är vakant eller generalsekreteraren är förhindrad att sköta sina uppgifter sköts uppgifterna av riksdagens biträdande generalsekreterare. Om också biträdande generalsekreteraren är förhindrad att sköta generalsekreterarens uppgifter, kallar talmannen en person som han eller hon finner lämplig att sköta uppgifterna.

Talmanskonferensen och kanslikommissionen får sammanträda och deltagande i eller närvaro vid sammanträdet får ske med hjälp av it-utrustning och förbindelser som talmanskonferensen godkänt ( sammanträde på distans ). Talmannen meddelar hur sammanträdet ska hållas.

En förutsättning för sammanträde på distans är att de som har rätt att delta i eller vara närvarande vid sammanträdet har informationssäker förbindelse ( distanskontakt ) med varandra.

Arrangemangen för ett sammanträde på distans ska vara sådana att diskussionerna under sammanträdet kan ske konfidentiellt och att utomstående inte får veta något om de behandlade ärendena eller handlingarna innan de blir offentliga. En ledamot eller en föredragande i talmanskonferensen eller kanslikommissionen som deltar i ett sammanträde genom distanskontakt ska se till att inga utomstående befinner sig i samma rum medan sammanträdet pågår på distans.

Vid ett sammanträde på distans får varken sekretessbelagda handlingar eller ärenden som omfattas av sekretess behandlas.

Den finska texten ligger till grund för behandlingen i riksdagen. Den svenska texten utarbetas i riksdagens kansli.

Medborgarinitiativ som överlämnats till riksdagen för behandling ska översättas till finska eller svenska vid riksdagens kansli. (7.12.2011/1272)

Kanslikommissionens förslag för plenum översätts till svenska.

Talmannens redogörelse för framlagda förslag och det meddelande som avses i 42 § 2 mom. grundlagen framförs på finska och svenska. Även talmannens övriga meddelanden återges också på svenska, om han eller hon anser det vara nödvändigt. Innehållet i ett anförande på svenska i plenum återges i sammandrag på finska.

Innehållet i finskspråkiga anföranden samt talmannens förslag till omröstningsordning och meddelanden som framförts enbart på finska tolkas enskilt för svenskspråkiga riksdagsledamöter, om de så önskar.

Utskotten beslutar om eventuell tolkning under utskottens sammanträden. Sammanträdenas förlopp tolkas dock enskilt för utskottsmedlemmar, om de så önskar.

Inom två månader från det att en ledamots fullmakt har granskats ska han eller hon ge riksdagen en redogörelse över sådana till ledamotsuppdraget icke hörande uppdrag, sådan näringsverksamhet, sådant ägande i företag och sådan annan betydande förmögenhet som kan ha betydelse vid bedömningen av personens verksamhet som riksdagsledamot. Sker det väsentliga förändringar i bindningarna under valperioden ska detta anmälas inom två månader från förändringen.

En ledamot ska också ge riksdagen en redogörelse för inkomsterna från sådana till ledamotsuppdraget icke hörande uppdrag och sådan näringsverksamhet som kan ha betydelse vid bedömningen av personens verksamhet som riksdagsledamot. Inkomsterna ska anmälas för kalenderåret före utgången av juni det år som följer på inkomståret.

Redogörelsen ska lämnas till centralkansliet. Om en ledamot trots uppmaning underlåter att lämna en redogörelse, ska talmannen meddela detta i plenum.

Centralkansliet ska föra ett register över de uppgifter ledamöterna lämnar om sina bindningar. Uppgifterna är offentliga och ska publiceras i ett allmänt datanät. Uppgifterna i registret och i det allmänna datanätet ska utplånas när uppdraget som riksdagsledamotu pphör.

En riksdagsledamot som har valts till ledamot av Europaparlamentet ska meddela talmannen om han eller hon ämnar sköta sitt uppdrag som riksdagsledamot eller vara ledamot av Europaparlamentet. Efter Europaparlamentsvalet ska meddelandet lämnas före parlamentets första sammanträde. Efter riksdagsvalet ska meddelandet lämnas senast klockan 12 den tredje dagen efter det hans eller hennes fullmakt som riksdagsledamot har granskats.

Om den som valts till riksdagsledamot upphör att vara ledamot av Europaparlamentet, ska han eller hon utan dröjsmål underrätta talmannen om tidpunkten för upphörandet.

Om en riksdagsledamot avlider eller uppdraget som riksdagsledamot upphör, skall riksdagens generalsekreterare utan dröjsmål meddela den behöriga valkretsnämnden detta.

Om en riksdagsledamot är ledamot av Europaparlamentet skall riksdagens generalsekreterare utan dröjsmål meddela den behöriga valkretsnämnden detta.

Om en utsatt dag eller den sista dagen av en utsatt tid infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommaraftonen eller på en lördag, anses nästa vardag vara den utsatta dagen eller den sista dagen av den utsatta tiden.

Den tid som satts ut för en åtgärd som skall vidtas under ett riksmöte löper inte under avbrott i riksmötet. Den återstående delen av den utsatta tiden börjar löpa den dag riksdagen sammanträder på nytt.

Det som föreskrivs i 2 mom. tillämpas inte på den tid inom vilken ett skriftligt spörsmål skall besvaras.

Meddelanden om plenum och dagordningen för plenum ges i så god tid före plenum som möjligt. Talmanskonferensen beslutar hur meddelandena ska ges.

Kallelserna till utskottens sammanträden meddelas i god tid före sammanträdena.

80 a § gällde temporärt 7.2.2022–31.12.2022 genom B 108/2022.

80 b § gällde temporärt 7.2.2022–31.12.2022 genom B 108/2022.

80 c § gällde temporärt 7.2.2022–31.12.2022 genom B 108/2022.

Denna arbetsordning träder i kraft den 1 mars 2000.

Genom denna arbetsordning upphävs arbetsordningen för Riksdagen av den 19 december 1927 jämte ändringar.