Lag om gränsöverskridande förbudsförfarande
Not valid- Keywords
- EES-stat, Konsumentskydd, Förbudsförfarande. Gränsöverskridande
- Type of statute
- Lag
- Administrative sector
- Justitieministeriet
- Date of Issue
- Date of publication
- Entry into force
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2000/1189/ajantasa/2019-03-15/swe
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 § (27.8.2010/753)Tillämpningsområde
I denna lag föreskrivs om
utländska myndigheters och organisationers rätt att i Finland anhängiggöra ett sådant förbudsföreläggande som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen, nedan direktivet om förbudsföreläggande , i fall där verksamhet som har sitt ursprung i Finland strider mot nedan i 2 mom. nämnda EU-rättsakter eller artiklar i rättsakterna sådana de har genomförts nationellt i den lag som blir tillämplig på verksamheten,
finländska myndigheters och föreningars rätt att anhängiggöra förbudsföreläggande i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, nedan EES-stat , i fall där verksamhet som har sitt ursprung i staten i fråga strider mot nedan i 2 mom. nämnda EU-rättsakter eller artiklar i rättsakterna sådana de har genomförts nationellt i den lag som blir tillämplig på verksamheten.
EU-rättsakter och artiklar i dem som avses i 1 mom. är (15.3.2019/320)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder),
rådets direktiv 85/577/EEG för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler,
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG,
artiklarna 19–26 i rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, sådana de lyder i direktiv 2007/65/EG,
rådets direktiv 90/314/EEG om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang,
artiklarna 86–100 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel,
rådets direktiv 93/13/EEG om oskäliga villkor i konsumentavtal,
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/122/EG om konsumentskydd vid vissa aspekter av avtal om tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte,
Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid distansavtal,
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier,
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("Direktiv om elektronisk handel"),
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG,
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden,
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/302 om åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kunders nationalitet, bosättningsort eller etableringsort på den inre marknaden och om ändring av förordningarna (EG) nr 2006/2004 och (EU) 2017/2394 samt direktiv 2009/22/EG.
RDir 84/450/ETY har upphävts genom 2006/114/EY. RDir 85/577/EEG och EPRDir 97/7/EG har upphävts genom EPRDir 2011/83/EU. RDir 89/552/EEG har upphävts genom EPRDir 2010/13/EU. RDir 90/314/EEG har upphävts genom EPRDir 2015/2302.
2 §Utländska myndigheters och organisationers rätt att anhängiggöra ärenden i Finland
Utländska myndigheter och organisationer som antecknats i den förteckning som avses i artikel 4.3 i direktivet om förbudsföreläggande har rätt att kräva att verksamhet som avses i 1 § 1 mom. 1 punkten förbjuds, om verksamheten skadar de allmänna konsumentintressen som skyddas av myndigheten i fråga eller av organisationen.
Ett yrkande som avses i 1 mom. handläggs av marknadsdomstolen. Yrkanden som gäller förbjudande av verksamhet som strider mot artikel 21 i det direktiv som nämns i 1 § 2 mom. 4 punkten eller mot det direktiv som nämns i momentets 6 punkt handläggs dock av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet så som föreskrivs i läkemedelslagen (395/1987) och förbjudande av verksamhet som strider mot artikel 7 i det direktiv som nämns i momentets 5 punkt av Konkurrens- och konsumentverket så som föreskrivs i lagen om paketreserörelser (939/2008) . (30.11.2012/679)
Konsumentombudsmannen kan vara en utländsk myndighets och organisations rättegångsombud eller rättegångsbiträde när ett i 1 mom. avsett yrkande handläggs vid marknadsdomstolen.
3 § (28.12.2001/1533)Förbud och rättelse
Marknadsdomstolen kan, om det är nödvändigt med hänsyn till konsumentskyddet, på ansökan av en utländsk myndighet eller organisation förbjuda en näringsidkare att fortsätta verksamhet som avses i 1 § 1 mom. 1 punkten eller att upprepa den eller en därmed jämförbar verksamhet. Marknadsdomstolen skall förena förbudet med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Förbudet kan av särskilda skäl meddelas att gälla en anställd hos näringsidkaren eller någon annan som handlar för näringsidkarens räkning.
Förbudet kan också vara temporärt, varvid förbudet gäller tills ärendet har avgjorts slutligt.
När marknadsdomstolen förelägger ett förbud kan den förplikta den näringsidkare som förbudet gäller att rätta till det lagstridiga förfarandet, om detta skall anses nödvändigt på grund av de uppenbara olägenheter som konsumenterna åsamkas. Marknadsdomstolen kan förena föreläggandet med vite.
Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) . (31.1.2013/135)
4 §Rätt till anhängiggörande i en annan EES-stat
Konsumentombudsmannen, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Konkurrens- och konsumentverket, Kommunikationsverket och Finansinspektionen har rätt att i ärenden som faller under respektive tillsynsbehörighet yrka att verksamhet som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten förbjuds, om verksamheten kränker konsumenternas av myndigheterna skyddade allmänna intressen i Finland. (30.11.2012/679)
Om konsumentombudsmannen i ett ärende som omfattas av hans eller hennes tillsynsbehörighet vägrar att anhängiggöra ett ärende, har en finländsk registrerad förening med uppgift att bevaka konsumenternas intressen rätt att anhängiggöra ärendet.
5 §Anmälningsplikt
Med tanke på den förteckning som avses i artikel 4.3 i direktivet om förbudsföreläggande underrättar justitieministeriet Europeiska gemenskapernas kommission om de myndigheter och föreningar som avses i 4 § och om deras uppgifter.
6 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
EkUB 36/2000
RSv 183/2000
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG (31998L0027); EGT nr L 166, 11.6.1998, s. 51
Ikraftträdelsestadganden
28.12.2001/1533:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 105/2001 , LaUB 23/2001, RSv 191/2001
21.1.2005/31:
Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.
RP 122/2004 , EkUB 20/2004, RSv 166/2004, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG (32002L0065); EGT nr L 271, 9.10.2002, s. 16
16.10.2009/789:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2009.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 166/2009 , ShUB 28/2009, RSv 122/2009
22.12.2009/1167:
Denna lag träder i kraft den 28 december 2009.
RP 216/2009 , EkUB 22/2009, RSv 213/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (32006L0123); EUT nr L 376, 27.12.2006, s. 36
27.8.2010/753:
Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.
RP 24/2010 , EkUB 10/2010, RSv 89/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG (308L0048); EGT nr L 133, 22.5.2008, s. 66, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG (309L0022); EGT nr L 110, 1.5.2009, s. 30
11.3.2011/228:
Denna lag träder i kraft den 15 juni 2011.
RP 220/2010 , EkUB 39/2010, RSv 289/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/122/EG (32008L0122); EGT nr L 33, 3.2.2009, s. 10
30.11.2012/679:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
RP 108/2012 , EkUB 9/2012, RSv 98/2012
31.1.2013/135:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 124/2012 , LaUB 15/2012, RSv 158/2012
15.3.2019/320:
Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
RP 292/2018 , EkUB 31/2018, RSv 237/2018