1148/2000

Lagen om ädelmetallarbeten och denna förordning tillämpas inte på

Används i ett ädelmetallarbete delar som har tillverkats av metall eller annat material, skall med en bestående märkning visas vilka delar som inte är av ädelmetall som skall stämplas. Kan en märkning av tekniska skäl inte användas, skall övriga delar klart skilja sig från ädelmetallen som skall stämplas i arbetet och kunna ses.

Ädelmetall som underskrider den halt som skall stämplas, metall eller annat material får inte användas för förstärkning eller fyllning av ett ädelmetallarbete och inte heller för ökning av dess vikt.

3 mom. har upphävts genom F 16.6.2004/534 . (16.6.2004/534)

För fästande eller fyllning av skaftet till ett matbestick eller motsvarande arbete, vilket har tillverkats av skivformad ädelmetall, kan av välgrundade skäl användas ädelmetall, metall eller annat material som underskrider den finhalt som skall stämplas. Tillverkaren skall dock skriftligen presentera grunderna för detta samt beskriva arbetets struktur och material.

Det som nämns i 1 mom. tillämpas också på ökandet av vikten på en av skivformad ädelmetall tillverkad fotdel till en ljusstake eller ett motsvarande arbete.

Den i 1 mom. avsedda skriftliga förklaringen kan antingen följa med ädelmetallarbetet eller hållas lättillgänglig på försäljningsplatsen.

De lod som används skall innehålla samma finhalt och ädelmetall som själva arbetet med följande undantag:

Ett lod med lägre finhalt än den som avses i 1 mom. får användas endast i en sådan mängd som är nödvändig för lödning och det får inte användas för förstärkning eller fyllning av ett ädelmetallarbete och inte heller för ökning av dess vikt.

Finhaltsstämpeln i ett ädelmetallarbete som har försetts med ytmaterial uttrycker ädelmetallhalten i arbetet.

Delar som har tillverkats av metall eller av ett annat material och försetts med ädelmetall som ytmaterial får inte användas i ett ädelmetallarbete.

Kontrollorganets kontrollstämpel visar det kontrollorgan som har certifierat att ädelmetallarbetet stämmer överens med kraven. Kontrollstämpeln skall antingen slås eller märkas med laser på ädelmetallarbetet. (16.6.2004/534)

Kontrollstämpeln består av en krona på en hjärtformad botten med en vågfigur. I stämpeln kan dessutom finnas en symbol som identifierar kontrollorganet. Tillsynsmyndigheten godkänner kontrollstämpeln på ansökan.

Namnstämpeln visar den verksamhetsutövare som ansvarar för att ett ädelmetallarbete stämmer överens med kraven. Namnstämpeln skall bestå av en versal eller en kombination av versaler.

Tillsynsmyndigheten godkänner namnstämpeln på ansökan. Till ansökan skall fogas ett utdrag ur handelsregistret eller motsvarande uppgifter som har certifierats.

Tillsynsmyndigheten för register över de namnstämplar myndigheten har godkänt. Innehavaren av en namnstämpel skall skriftligen anmäla till tillsynsmyndigheten om väsentliga ändringar i de lämnade uppgifterna och bekräfta rekistreringen med treårs mellanrum.

Finhaltsstämpeln visar med siffror den andel av fin ädelmetall som en ädelmetallegering innehåller, uttryckt i tusendelar av legeringens massa.

Årsstämpeln visar arbetets tillverkningsår och bildas av bokstäverna A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, X, Y eller Z, som följs av en siffra eller ett tal. Bokstäverna används i ordningsföljd, en för varje år, och siffran efter bokstaven visar hur mångte gången bokstavsserien används. Årsstämpeln A visar år 1810 och Y8 år 2000.

Ortsstämpeln visar ett ädelmetallarbetes tillverkningsort. Ortsstämpelns botten har formen av en sköld. Tillsynsmyndigheten godkänner ortsstämpeln på ansökan av kommunen.

I ett ädelmetallarbete får inte finnas andra stämplar som i så hög grad liknar de stämplar som avses i denna förordning att de kan vilseleda konsumenten.

I något annat än ett ädelmetallarbete får inte finnas sådana stämplar som avses i denna förordning eller andra stämplar som i så hög grad liknar de stämplar som avses i denna förordning att de kan vilseleda konsumenten. En namnstämpel är dock tillåten om det tydligt framgår av produkten att det inte är fråga om ett ädelmetallarbete.

I ett ädelmetallarbete får dock finnas utöver sådana stämplar som avses i denna förordning dessutom stämplar som används i andra stater.

Bestämmelserna i 1 – 3 mom. tillämpas inte på de fall som avses i 14 a §.

Efter kontroll och stämpling får ett ädelmetallarbete inte behandlas så att kontrollstämpelns särdrag ändras. Behandlingen får inte heller försvaga läsbarheten hos de stämplar som avses i detta kapitel.

De tal som visar tillåtna finhalter i en finhaltsstämpel är för guldarbeten 375, 585, 750, 916 och 999, för silverarbeten 800, 830, 925 och 999, för platinaarbeten 850, 900, 950 och 999 och för palladiumarbeten 500, 850, 950 och 999. Andra tal får inte användas i en finhaltsstämpel.

Om botten används i finhaltsstämpeln i ett ädelmetallarbete, skall finhaltsstämpeln för guld stå på oval botten, finhaltsstämpeln för silver på rektangulär botten och finhaltsstämpeln för platina på botten som har formen av en på sin spets vilande romb i liggande ställning. På motsvarande sätt skall finhaltsstämpeln för palladium stå på botten som har formen av en symmetrisk fyrkant med tre lika långa sidor vars längd är hälften av bottenlängden.

Avvikelser nedåt i ett ädelmetallarbetes finhalt är inte tillåtna.

Guld-, platina- och palladiumarbeten i vilka massan i den del som har tillverkats av en ädelmetallegering är under ett gram samt silverarbeten vilkas motsvarande massa är under 10 gram kan släppas ut på marknaden ostämplade.

Om ett arbete som avses i 1 mom. stämplas, skall det ha åtminstone en finhaltsstämpel.

Om föreskrivna stämplar inte finns i ett ädelmetallarbete som är till salu, har tullen, utsökningsmyndigheten, auktionskamrarna, pantlånekontoren samt konkurs- och dödsbon rätt att ersätta de föreskrivna stämplarna med ett skriftligt intyg. Härvid skall produktens finhalt avvikande från 11 § registreras enligt den faktiska finhalten.

Den som svarar för att ett ädelmetallarbete stämmer överens med kraven kan hos kontrollorganet låta kontrollera ett ädelmetallarbete. Efter att vid en kontroll ha konstaterat att ädelmetallarbetet stämmer överens med kraven, certifierar kontrollorganet arbetet med kontrollstämpel. (16.6.2004/534)

Om ett arbete är sådant att det skadas eller dess värde sjunker om det stämplas, har kontrollorganet rätt att ge ett skriftligt intyg över att kraven uppfylls. (16.6.2004/534)

Ett ädelmetallarbete kan vidare förses med en gemensam kontrollstämpel, varom bestämts i konventionen om kontroll och märkning av ädelmetallarbeten (FördrS 17/1975), förutsatt att arbetet uppfyller villkoren i den nämnda konventionen.

Ett kontrollorgan skall uppfylla följande krav:

Ansökan om godkännande av ett kontrollorgan skall sändas till tillsynsmyndigheten.

Till ansökan skall bifogas handlingar som visar att de krav som ställs i 16 § uppfylls och i vilka ingår ett intyg eller utlåtande som mätteknikcentralen eller en motsvarande organisation har utfärdat eller ett intyg eller utlåtande av annat slag som tillsynsmyndigheten anser utgöra en tillräcklig dokumentering av att de ovan nämnda kraven har uppfyllts.

Efter att ha säkerställt att de gällande kraven blir uppfyllda godkänner tillsynsmyndigheten organet som ett sådant kontrollorgan som avses i denna förordning.

Om ett kontrollorgan använder utomstående provnings- och kontrolltjänster och andra tjänster, skall organet se till att den som producerar den utomstående tjänsten uppfyller de krav som i 16 § ställs på kontrollorganet.

Kontrollorganet skall årligen ge tillsynsmyndigheten en berättelse över sin verksamhet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

De godkännanden och beslut av tillsynsmyndigheten som har getts innan förordningen träder i kraft förblir som sådana i kraft.

Innan förordningen träder i kraft är det, utan hinder av vad som föreskrivs i den, tillåtet att släppa ut på marknaden och sälja ädelmetallarbeten som har tillverkats, kontrollerats och lagligen stämplats i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller har tillträtt Wienkonventionen (FördrS 17/1975). (16.6.2004/534)