59/1999

I denna förordning bestäms om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som avses i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) , nedan kemikaliesäkerhetslagen, samt om tillverkning av cisterner och rörsystem avsedda för farliga kemikalier.

I 3 § i kemikaliesäkerhetslagen finns bestämmelser om tillämpningen av denna förordning inom försvarsmakten.

Bestämmelserna i 6–13, 17–20, 31–33, 40–60, 64–68 och 70–72 § tillämpas inte på

2 mom. har upphävts genom F 22.6.2005/484 . (22.6.2005/484)

Denna förordning tillämpas inte på tillverkning, användning, överlåtelse, upplagring, hantering i hamn, import och förstöring av samt handel med explosiva varor som avses i förordningen om explosiva varor (473/1993) . Förordningen tillämpas dock på industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier i samband med tillverkningen och upplagringen av explosiva varor, med undantag för upplagring i samband med handel, på så sätt att övervakningen sköts av säkerhetsteknikcentralen. På tillfällig upplagring av råmaterial för emulsionssprängämnen på byggplatsen tillämpas dock endast de förfaranden för övervakning vid tillfällig upplagring som anges i förordningen om explosiva varor. (22.6.2005/484)

De bestämmelser i denna förordning som gäller brännbara vätskor tillämpas inte på

Denna förordning tillämpas inte på radioaktiva ämnen eller produkter som innehåller radioaktiva ämnen.

Denna förordning tillämpas inte på sådan transport som sker utanför en produktionsanläggnings område och avses i lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) eller på tillfällig upplagring som nära anknyter till denna transport. (22.6.2005/484)

I denna förordning följs de definitioner som ingår i kemikaliesäkerhetslagen.

Dessutom avses i denna förordning med

5 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

6 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

7 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Tillverknings- och hanteringsaggregaten, cisternerna, rörsystemen och aggregaten i anslutning till dem skall planeras, dimensioneras, byggas och placeras så, samt utrustas med sådana skydds- och styrningssystem samt kontroll- och säkerhetsanordningar, att

9 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

10 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

11 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Industriell hantering och upplagring av kemikalier är omfattande, om

(22.6.2005/484)

För omfattande industriell hantering och upplagring krävs tillstånd.

Annan industriell hantering och upplagring av kemikalier än sådan som avses i 12 § är liten.

Liten industriell hantering och upplagring skall anmälas, om

(22.6.2005/484)

Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 12 § 2 mom., dock så att Q avser den motsvarande minimimängd som anges i kolumn 1 i del 1 eller 2 i bilaga I.

En distributionsstation anses bedriva liten upplagring av kemikalier.

En verksamhetsutövare skall upprätta en handling där det redogörs för säkerhetsprinciperna för förebyggande av storolyckor ( handling över säkerhetsprinciperna ), om

(22.6.2005/484)

Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 12 § 2 mom., dock så att Q avser den motsvarande minimimängd som anges i kolumn 3 i del 1 eller 2 i bilaga I.

I de produktionsanläggningar som avses i 15 § ingår handlingen över säkerhetsprinciperna i säkerhetsrapporten.

En verksamhetsutövare skall utarbeta en säkerhetsrapport, om

(22.6.2005/484)

Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 12 § 2 mom., dock så att Q avser den motsvarande minimimängd som anges i kolumn 4 i del 1 eller 2 i bilaga I.

En verksamhetsidkare skall göra upp en intern räddningsplan för produktionsanläggningen, om den industriella hanteringen och upplagringen är omfattande.

Tillstånd till omfattande industriell hantering och upplagring av kemikalier skall sökas med en skriftlig ansökan hos säkerhetsteknikcentralen. Tillstånd skall sökas innan avgöranden om det detaljerade genomförandet fattas i god tid innan byggarbetena på produktionsanläggningen inleds. I ansökan skall redogöras för allmänna uppgifter om verksamhetsutövaren och den verksamhet som skall bedrivas, utredningar som gäller identifieringen av faror och risker och produktionsanläggningens placering samt principerna för genomförande av produktionsanläggningen på det sätt som presenteras i punkterna 1–13 i bilaga II.

Säkerhetsteknikcentralen kan dessutom i sitt tillståndsbeslut förutsätta att de utredningar som avses i punkterna 14–19 i bilaga II sänds till centralen före ibruktagningsinspektionen. I annat fall visas de upp i samband med ibruktagningsinspektionen.

Ansökan jämte bilagor skall sändas in i fyra exemplar. Till övriga delar följs förvaltningslagen (434/2003) vid behandlingen av tillståndsansökan.

När säkerhetsteknikcentralen behandlar en tillståndsansökan som avses i 17 § skall centralen begära utlåtanden av arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten.

I tillståndsbeslutet skall anges

Till tillståndsbeslutet skall fogas behövliga utredningar försedda med anteckning om godkännande.

Säkerhetsteknikcentralen skall underrätta arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen, räddningsmyndigheten samt den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten och byggnadstillsynsmyndigheten om tillståndsbeslutet.

I handlingen över säkerhetsprinciperna skall verksamhetsutövaren redogöra för sina säkerhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och andra olyckor. När handlingen utarbetas skall de principer som anges i bilaga III följas med beaktande av den risk för storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen.

Handlingen över säkerhetsprinciperna eller ett sammandrag av den fogas till den ansökan om tillstånd som avses i 17 §. I samband med en besiktning skall verksamhetsutövaren visa upp handlingen och visa på vilket sätt det har sörjts för att de säkerhetsprinciper som presenteras i den följs.

Ansvarig person enligt 29 § i kemikaliesäkerhetslagen i en produktionsanläggning som bedriver omfattande hantering och upplagring av farliga kemikalier är driftsövervakaren. En produktionsanläggning kan ha flera driftsövervakare.

Verksamhetsutövaren skall ha en aktuell förteckning över driftsövervakarna.

Säkerhetsrapporten skall tillställas säkerhetsteknikcentralen i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds.

I säkerhetsrapporten skall verksamhetsidkaren

Säkerhetsrapporten skall omfatta de uppgifter som räknas upp i bilaga IV och en förteckning över de farliga kemikalier som finns i produktionsanläggningen.

Säkerhetsrapporten kan vid behov kompletteras i samband med behandlingen. Säkerhetsteknikcentralen kan vid behov begära kompletterande uppgifter till säkerhetsrapporten.

Säkerhetsrapporten skall tillställas säkerhetsteknikcentralen i fyra exemplar. (22.6.2005/484)

Säkerhetsteknikcentralen skall inom en skälig tid meddela verksamhetsidkaren sina slutsatser om säkerhetsrapporten. Slutsatserna kan presenteras i det tillståndsbeslut som avses i 19 §.

Innan de slutsatser som avses i 1 mom. meddelas skall säkerhetsteknikcentralen ge arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten tillfälle att framföra sina åsikter om säkerhetsrapporten. (22.6.2005/484)

Verksamhetsidkaren skall se över och uppdatera säkerhetsrapporten i följande fall:

Säkerhetsrapporten skall dock ses över och uppdateras minst vart femte år. Den reviderade rapporten skall tillställas säkerhetsteknikcentralen.

Vid behandlingen av den reviderade säkerhetsrapporten iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms i 23 §.

Säkerhetsteknikcentralen kan på ansökan begränsa de uppgifter som krävs i säkerhetsrapporten och som anges i bilaga IV, om vissa av kemikalierna i produktionsanläggningen inte kan medföra risk för storolycka.

Verksamhetsidkaren skall i ansökan på ett sätt som tillfredsställer säkerhetsteknikcentralen visa att kemikalierna i fråga inte kan medföra risk för storolycka. Som grund för undantag kan något av följande godkännas:

Om undantag skall ansökas hos säkerhetsteknikcentralen i tillräckligt god tid innan tiden för inlämnandet av säkerhetsrapporten går ut. Till ansökan skall fogas de utredningar som anges i bilaga V.

Ansökan jämte bilagor skall tillställas säkerhetsteknikcentralen i fyra exemplar. (22.6.2005/484)

Innan undantag beviljas skall säkerhetsteknikcentralen ge arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten tillfälle att framföra sina åsikter om ansökan. (22.6.2005/484)

26 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

En intern räddningsplan, som verksamhetsidkaren har gjort upp för produktionsanläggningen, skall tillställas säkerhetsteknikcentralen i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds.

Planen skall göras upp med beaktande av följande mål:

I planen skall ingå en bedömning av vilka effekter olyckorna har utanför produktionsanläggningen, och de uppgifter som avses i bilaga VI.

När räddningsplanen görs upp skall den personal som arbetar vid produktionsanläggningen höras, inklusive de långvariga underleverantörer som arbetar i området, och med beaktande av det lokala räddningsväsendets arrangemang. (22.6.2005/484)

Innan säkerhetsteknikcentralen meddelar sina slutsatser om räddningsplanen skall den begära utlåtande av räddningsmyndigheten. Slutsatserna kan presenteras i det tillståndsbeslut som avses i 19 §. (22.6.2005/484)

Verksamhetsidkaren skall granska planen åtminstone med tre års intervaller och alltid när det är nödvändigt justera och uppdatera den. Vid granskningen skall ändringar i produktionsanläggningen och arrangemangen inom räddningsväsendet, den ökande tekniska sakkunskapen och den ökande kännedomen om åtgärder som skall vidtas för att förebygga storolyckor beaktas.

Den uppdaterade planen skall tillställas räddningsmyndigheten. (22.6.2005/484)

Verksamhetsutövaren skall i samarbete med räddningsmyndigheten hålla övningar för att försäkra sig om att räddningsplanen fungerar. Övningar skall hållas minst varje tredje år. (22.6.2005/484)

I fråga om det lokala räddningsväsendets skyldighet att göra upp en extern räddningsplan föreskrivs särskilt.

För utarbetandet av den externa räddningsplanen tillställer säkerhetsteknikcentralen räddningsmyndigheten de uppgifter som har getts i samband med säkerhetsrapporten tillsammans med sitt eget utlåtande.

Av det meddelande som avses i 32 § i kemikaliesäkerhetslagen skall framgå åtminstone de uppgifter som avses i bilaga VII.

Meddelandet skall ses över vart tredje år och vid behov uppdateras. Informationen skall ges på nytt, om det har skett ändringar i produktionsanläggningen, vilka i betydande grad inverkar på risken för en storolycka. I annat fall skall informationen upprepas åtminstone vart femte år.

Säkerhetsteknikcentralen skall, utgående från de uppgifter som den har fått i tillståndsansökan och säkerhetsrapporten, ange de områden där sannolikheten för en storolycka kan öka till följd av produktionsanläggningens läge och närheten till andra produktionsanläggningar.

De produktionsanläggningar som är belägna på områden som har angetts i enlighet med 1 mom. skall

(22.6.2005/484)

Det som bestäms i 2 mom. gäller också sådana platser där flera verksamhetsidkare är verksamma och deras verksamhet utgör en funktionell helhet.

31 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

I en ansökan om att ett område skall fastställas som upplagsområde i enlighet med 33 § i kemikaliesäkerhetslagen skall redogöras för

I samband med att ett område fastställs att vara upplagsområde skall det klarläggas hur områdets läge, trafikarrangemang, jordmån, de transportrörsystem samt tömnings- och påfyllnadsanordningar som är i sambruk och deras driftsarrangemang liksom även service- och underhållsåtgärderna i fråga om dem lämpar sig för verksamheten på upplagsområdet samt om passagekontrollen, brandbekämpningen och beredskapen inför olyckor är tillräcklig med beaktande av den verksamhet som har planerats på området och dess omfattning.

2 mom. har upphävts genom F 22.6.2005/484 . (22.6.2005/484)

Innan ett område fastställs som upplagsområde skall säkerhetsteknikcentralen begära utlåtande av arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten. (22.6.2005/484)

Säkerhetsteknikcentralen kan i enlighet med den i 129 § i kemikaliesäkerhetslagen nämnda konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor kräva ytterligare utredningar om produktionsanläggningar som hör till tillämpningsområdet för konventionen och där storolyckor som eventuellt sker i dessa anläggningar kan ha verkningar som sträcker sig utanför landets gränser. (22.6.2005/484)

Säkerhetsteknikcentralen bör sörja för att de förfaranden för hörande av grannländerna som är förenliga med konventionen utförs, om en produktionsanläggning på finskt territorium hör till tillämpningsområdet för konventionen och en storolycka som eventuellt sker i anläggningen kan ha effekter som överskrider landets gränser.

På motsvarande sätt bör säkerhetsteknikcentralen sörja för att förfaranden för hörande enligt konventionen verkställs i Finland, om en produktionsanläggning som befinner sig på en annan konventionsparts territorium hör till tillämpningsområdet för konventionen och en storolycka som eventuellt sker i anläggningen kan ha effekter som når Finland.

35 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Säkerhetsteknikcentralen skall utarbeta ett inspektionsprogram i enlighet med denna paragraf för produktionsanläggningar som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring.

Säkerhetsteknikcentralen inspekterar produktionsanläggningarna med följande tidsfrister:

Tidsfristerna i 2 mom. kan förlängas, om en produktionsanläggning använder sådana påvisade systematiska förfaranden, utgående från vilka säkerhetsteknikcentralen kan försäkra sig om produktionsanläggningens tekniska säkerhet, säkerhetsprinciper och ledningssystem samt deras funktionsduglighet, eller om något annat program har utarbetats för produktionsanläggningen utgående från en systematisk bedömning av riskerna för storolyckor och andra olyckor i produktionsanläggningen.

På motsvarande sätt kan tidsfristerna i 2 mom. förkortas, om detta är nödvändigt för att säkerheten skall kunna garanteras.

Säkerhetsteknikcentralen utarbetar inspektionsprogrammet i samarbete med arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten. (22.6.2005/484)

Säkerhetsteknikcentralen skall regelbundet i enlighet med inspektionsprogrammet besikta det tekniska genomförandet, säkerhetsprinciperna och ledningssystemen i en produktionsanläggning som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring.

Vid inspektionen skall verksamhetsidkaren visa åtminstone att

När säkerhetsteknikcentralen bedömer om kraven enligt 2 mom. har uppfyllts, kan centralen också beakta resultaten från en inspektion som har utförts av en annan myndighet.

Säkerhetsteknikcentralen skall inspektera produktionsanläggningen eller en del av den efter att tillstånd har beviljats, innan den tas i bruk.

För den inspektion som avses i 1 mom. skall verksamhetsutövaren skriftligen underrätta säkerhetsteknikcentralen om ibruktagandet av produktionsanläggningen eller en del av den senast en månad innan den tas i bruk. Verksamhetsutövaren skall ge de myndigheter som deltar i inspektionen tillfälle att vid inspektionen bekanta sig med de handlingar som nämns i punkterna 14–19 i bilaga II och som verksamhetsutövaren inte har sänt in tillsammans med ansökan om tillstånd. (22.6.2005/484)

Övriga inspektioner utförs i enlighet med inspektionsprogrammet.

Säkerhetsteknikcentralen skall underrätta arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten om en inspektion. (22.6.2005/484)

Säkerhetsteknikcentralen skall efter varje inspektion avfatta en inspektionsberättelse i vilken de inspekterade objekten samt upptäckta brister antecknas.

Inspektionsberättelsen sänds till verksamhetsutövaren och till de myndigheter som nämns i 38 §. (22.6.2005/484)

Verksamhetsidkaren skall inom uppställd tidsfrist lämna en utredning om avhjälpandet av de brister som upptäcktes vid inspektionen.

Bestämmelser om anmälan som skall göras om liten industriell hantering eller upplagring av kemikalier enligt 13 § finns i 24 § i kemikaliesäkerhetslagen. (22.6.2005/484)

I anmälan skall anges

Till anmälan skall fogas

(22.6.2005/484)

Anmälan skall göras i två exemplar i god tid innan den industriella hanteringen eller upplagringen inleds.

Räddningsmyndigheten skall när den behandlar en anmälan som avses i 40 § i tillräcklig utsträckning samarbeta med de berörda myndigheterna i kommunen i fråga.

Räddningsmyndigheten och på motsvarande sätt säkerhetsteknikcentralen skall fatta beslut om en anmälan som avses i 40 §, och i beslutet skall nämnas

I beslutet skall dessutom nämnas om räddningsmyndigheten godkänner att dess inspektion kan ersättas med en inspektion som ett besiktningsorgan utför.

Till beslutet skall fogas nödvändiga utredningar försedda med anteckningar om att de godkänts.

Beslutet skall sändas för kännedom till kommunens kemikalietillsynsmyndighet, miljöskyddsmyndighet och byggnadstillsynsmyndighet.

Räddningsmyndigheten och på motsvarande sätt säkerhetsteknikcentralen skall inom tre månader från det att verksamheten inleddes inspektera en i 40 § avsedd produktionsanläggning som bedriver liten industriell hantering eller upplagring. Samma tidsfrist gäller ett besiktningsorgan när det utför inspektionen i fråga.

Vid inspektionen skall särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av produktionsanläggningen, vid service och underhåll av anläggningens konstruktioner, aggregat och utrustningar, vid utbildningen och handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten.

Över en inspektion som avses i 1 och 2 mom. skall sättas upp ett protokoll, av vilket framgår de brister som eventuellt har upptäckts vid produktionsanläggningen och de förelägganden som meddelats i syfte att avhjälpa bristerna.

Görs inspektionen av ett besiktningsorgan, skall verksamhetsutövaren till räddningsmyndigheten sända det protokoll som satts upp över besiktningen samt en utredning över hur de brister som upptäckts vid inspektionen kommer att avhjälpas.

Verksamhetsutövaren skall inom förelagd tid lämna en utredning om hur de brister som upptäckts vid inspektionen har avhjälpts.

Inspektionsprotokollet skall sändas för kännedom till kommunens kemikalietillsynsmyndighet, miljöskyddsmyndighet och byggnadstillsynsmyndighet.

43 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Räddningsmyndigheten skall sända de uppgifter som avses i 130 § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen till säkerhetsteknikcentralen för införande i registret.

Verksamhetsidkaren skall se till att ändringar i produktionsanläggningen görs utan att säkerhetsnivån sänks och i enlighet med de säkerhetsprinciper som skall följas i produktionsanläggningen.

En verksamhetsidkare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring skall utverka tillstånd för en ändring av produktionsanläggningen, om ändringen är en utvidgning eller annan sådan ändring som kan jämställas med grundandet av en produktionsanläggning. Om tillståndsförfarandet och inspektionerna gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 4 kap.

En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring skall göra en skriftlig anmälan till säkerhetsteknikcentralen om andra betydande ändringar än sådana som avses i 46 §. Dylika ändringar är t.ex.

(22.6.2005/484)

Om betydande utvidgningar och andra sådana ändringar av sådan liten industriell hantering och upplagring som avses i 40 § skall göras en skriftlig anmälan i två exemplar tillden berörda tillsynsmyndigheten. (22.6.2005/484)

Till anmälan skall fogas de utredningar som behövs beträffande utvidgingen eller ändringen.

Till en anmälan om en ändring som gäller verksamhetsutövaren vilken avses i 134 § kemikaliesäkerhetslagen skall fogas följande uppgifter:

49 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Om den industriella hanteringen eller upplagringen upphör helt eller om någon del av produktionsanläggningen tas ur bruk, skall verksamhetsutövaren till anmälan om nedläggningen foga en plan för hur de åtgärder som anges i 133 § 1 mom. kemikaliesäkerhetslagen kommer att vidtas.

Om industriell hantering eller upplagring avbryts för en längre tid än ett år, skall verksamhetsutövaren till anmälan om avbrottet foga uppgifter om hur denne säkerställer att avbrottet och återupptagningen av verksamheten senare sker på ett tryggt sätt.

I bostads-, kontors-, inkvarterings-, dagvårds- och samlingslokaler samt i med dessa jämförbara lokaliteter får extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga brännbara vätskor samt aerosoler som innehåller brännbara vätskor eller brännbara gaser förvaras i en mängd av totalt högst 25 liter. Andra brännbara gaser får inte förvaras i dessa lokaliteter. Brännbara vätskor med en flampunkt högre än 55 °C får förvaras i en mängd av högst 50 liter.

I ett separat lagerutrymme eller service- eller arbetsrum i en byggnad som omfattar sådana lägenheter som avses i 1 mom. får dock brännbara gaser, extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga brännbara vätskor förvaras i en mängd av totalt högst 100 liter. Brännbara vätskor med en flampunkt högre än 55 °C får förvaras i en mängd av totalt högst 200 liter.

I sjukhus, läroinrättningar och andra därmed jämförbara inrättningar får dessutom finnas för deras verksamhet nödvändiga separata lager av brännbara vätskor om dessa utgör en egen brandteknisk sektion.

Brännbara gaser och brännbara vätskor får inte förvaras i sådana gemensamma källar- eller vindsutrymmen i en byggnad med flera än en bostadslägenhet som är avsedda för förvaring av bostädernas hushållslösöre.

När de maximimängder som nämns i 1 och 2 mom. beräknas, skall inte alkoholdrycker samt sådana brännbara vätskor och brännbara gaser beaktas om vilkas hantering, upplagring och förvaring bestäms i förordningen om oljeeldningsaggregat, i flytgasförordningen eller i naturgasförordningen.

I ett garage för motorfordon får brännbar vätska och brännbar gas förvaras i en fast bränslecistern, som hör till ett fordon, en arbetsmaskin eller en med dem jämförbar anordning och som är ansluten till motorn, i så stor mängd som cisternens kapacitet medger. Utöver detta får extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga brännbara vätskor samt aerosoler som innehåller brännbara vätskor eller brännbara gaser förvaras i en mängd av totalt högst 60 liter samt brännbara vätskor med en flampunkt över 55 °C, i en mängd av högst 200 liter.

När de maximimängder som nämns i 1 mom. beräknas, skall inte sådana brännbara vätskor och brännbara gaser beaktas om vilkas hantering, upplagring och förvaring bestäms i förordningen om oljeeldningsaggregat, i flytgasförordningen eller i naturgasförordningen.

I en brandteknisk sektion, som används som butiksrum, får brännbara vätskor förvaras i kärl som rymmer högst 25 liter och den totala mängden får vara högst 1 000 liter. Av denna mängd får aerosoler, som innehåller brännbara gaser och brännbara vätskor, och extremt brandfarliga brännbara vätskor utgöra totalt högst 200 liter, förpackade i kärl som rymmer högst 2 liter.

I en butikslokal får dessutom finnas sådana lager av aerosoler och brännbara vätskor som är avskilda från butiksrummet och utgör en egen brandteknisk sektion.

Aerosoler och brännbara vätskor skall i butikslokalen placeras på platser som särskilt har reserverats för dem åtskilt från antändningskällor och andra lättantändliga brännbara ämnen så att de vid eldsvåda inte utgör ett hinder för utrymning av butikslokalen. Spridning av en brännbar vätska i butikslokalen utanför den plats som har reserverats för förvaring av den brännbara vätskan skall förhindras.

I butikslokalen skall finnas tillräckligt med primärsläckningsredskap.

Hälso- och miljöfarliga kemikalier skall förvaras i emballage som uppfyller de krav som föreskrivs i kemikalielagen på platser som har reserverats för dem åtskilt från livsmedel och foder.

Giftiga och synnerligen giftiga kemikalier skall förvaras i ett låst utrymme eller på något annat sätt så att obehöriga inte kan komma åt dem.

Kemikalier som reagerar starkt sinsemellan skall förvaras åtskilda från varandra så att de i olycks- eller skadefall inte kan förorsaka hälso- eller miljöskada.

I utrymmen där hälso- och miljöfarliga kemikalier förvaras skall dessutom iakttas behörig ordning och sörjas för ventilation samt för att kemikalier kan samlas upp eller oskadliggöras när en olycka har skett.

Tillsynsmyndigheten kan tillåta att farliga kemikalier förvaras i utrymmen som avses i 51–53 § i större mängder än vad som bestäms i nämnda paragrafer, om detta är möjligt utan att säkerheten äventyras.

2 mom. har upphävts genom F 22.6.2005/484 . (22.6.2005/484)

Tillverkaren eller importören får inte överlåta en cistern som är avsedd som fast cistern för upplagring av brännbar gas eller brännbar vätska förrän det vid en besiktning som har utförts av besiktningsorganet har konstaterats att cisternen till sin konstruktion motsvarar bestämmelserna (konstruktionsbesiktning) .

En cistern med en volym av 1 000 m ³ eller mer skall utöver en konstruktionsbesiktning underkastas besiktning under byggnadstiden, i det inledande skedet av installations- och svetsningsarbetena. Besiktningen utförs av besiktningsorganet.

Över konstruktionsbesiktningen skall sättas upp ett protokoll som skall ges den tillverkare eller importör som har beställt besiktningen. Tillverkaren eller importören skall sända protokollet till beställaren.

Besiktningsorganet kan i fråga om en importerad upplagringscistern som konstruktionsbesiktning i dess helhet eller delvis godkänna åtgärder som på behörigt sätt har vidtagits utomlands i syfte att besikta konstruktionen, om ett godtagbart intyg över dessa visas upp.

En konstruktionsbesiktning behöver inte utföras på cisterner i fråga om vilka det i enlighet med bestämmelserna om tryckbärande anordningar har visats att de uppfyller kraven. (22.6.2005/484)

Om cisterner för upplagring av brännbar gas eller brännbar vätska med en volym om högst 100 m ³ som tillverkas eller importeras är identiska till sin konstruktion och ytbeläggning, kan konstruktionsbesiktningen utföras serievis. Vid seriebesiktning granskar besiktningsorganet den första cisternen i serien och därefter en cistern av tjugo.

Tillverkaren av cisterner som avses i 1 mom. skall utse en tillverkningsövervakare som skall ha tillsyn över tillverkningen av cisternerna och se till att cisternerna konstrueras enligt bestämmelserna. Tillverkningsövervakaren skall dessutom se till att tillverkaren eller importören utför konstruktionsbesiktning av de exemplar i en serie som inte besiktas enligt 1 mom. Övervakaren skall vara anställd hos cisterntillverkaren.

På de cisterner som konstateras stämma överens med föreskrifterna fästs under tillverkningsövervakarens tillsyn en skylt som utöver uppgifterna om cisternen förses med besiktningsorganets märkning.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte cisterner som stämmer överens med bestämmelserna om tryckbärande anordningar. (22.6.2005/484)

Tillverkaren av en cistern med en volym om mer än 100 m ³ för upplagring av brännbar gas eller brännbar vätska skall utse en särskild ansvarsperson, som

Den ansvarsperson som avses i 1 mom. skall ha den sakkunskap och erfarenhet som behövs för att sköta uppgifterna samt nödvändiga befogenheter.

Tillverkaren av cisternen skall ge den som beställt cisternen ett skriftligt intyg över att cisternen har byggts och besiktats enligt gällande bestämmelser. Intyget undertecknas av den ansvarsperson som avses i 1 mom. Ansvarspersonen skall dessutom se till att beställaren får konstruktionsritningarna för cisternen, byggnads- och besiktningshandlingarna, de handlingar som gäller grunden och besiktningen av denna samt en underhålls- och besiktningsplan som har gjorts upp för cisternen i samarbete med beställaren.

I fråga om reparationsarbeten och väsentliga konstruktionsändringar på en cistern med en volym om mer än 100 m ³ för upplagring av brännbar vätska och brännbar gas gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i denna paragraf.

I fråga om cisterner för brännbara vätskor som tidigare varit i bruk någon annanstans hos samma eller en annan verksamhetsutövare och som flyttats till en ny plats gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i denna paragraf. Verksamhetsutövaren skall försäkra sig om att cisternens konstruktion och skick är sådana att upplagringen av brännbar vätska i cisternen kan ske tryggt. (22.6.2005/484)

Genom handels- och industriministeriets beslut kan i fråga om cisterner för upplagring av brännbar gas och brännbar vätska föreskrivas att

60 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Om en olycka i en produktionsanläggning, där omfattande industriell hantering eller upplagring bedrivs, leder till döden, svåra personskador eller sådan skada på egendom eller miljö som inte är ringa, skall verksamhetsidkaren omedelbart meddela detta till säkerhetsteknikcentralen.

Verksamhetsidkaren skall när en olycka har inträffat tillställa säkerhetsteknikcentralen en utredning, i vilken

Om det i en undersökning som verksamhetsidkaren gör senare kommer fram nya omständigheter i fråga om de sakförhållanden som uppges i den utredning som avses i 2 mom. eller de slutsatser som har dragits i fråga om dem, skall verksamhetsidkaren uppdatera sin utredning.

Säkerhetsteknikcentralen har dessutom rätt att få de tilläggsuppgifter som behövs för att orsakerna till olyckan skall kunna utredas och motsvarande olyckor förebyggas.

På motsvarande sätt skall en olycka som har skett vid liten industriell hantering eller upplagring anmälas till tillsynsmyndigheten. Räddningsmyndigheten skall anmäla olyckan vidare till säkerhetsteknikcentralen. I fråga om utredningen av en olycka gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 2–4 mom. (22.6.2005/484)

62 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

63 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på upplagring av förpackat fast ammoniumnitrat, om upplagringen pågår minst ett dygn.

Med ammoniumnitrat avses sådana i not 2 och 3 till del 1 i bilaga I avsedda kemikalier i vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat överstiger 28 procent.

Bestämmelserna i 63 l § tillämpas på vattenlösningar med ammoniumnitrat, inklusive råmaterial för emulsionssprängämnen (matris). Bestämmelserna i 63 m § tillämpas på matris.

Ammoniumnitrat ska upplagras i en envåningsbyggnad så att det är skyddat mot direkt solstrålning samt mot regn och annan fuktighet.

I samma utrymme som ammoniumnitratet får det inte upplagras ämnen som vid antändning kan orsaka att branden sprids till byggnaden eller att ammoniumnitratet sönderdelas eller smälter.

Ammoniumnitrat ska upplagras så att det inte i normala situationer eller vid brand kommer i beröring med sådana ämnen som kan öka dess benägenhet att sönderdelas explosionsartat.

En förpackning som har gått sönder och det ammoniumnitrat som eventuellt har runnit ut ur förpackningen ska omedelbart förstöras, om det finns skäl att misstänka att främmande ämnen har inblandats i ammoniumnitratet.

Förpackningarna och ammoniumnitratet ska förstöras enligt anvisningarna från tillverkaren av ammoniumnitratet.

El-, värme- och transportanordningar samt andra eventuella anordningar som medför antändningsrisk ska väljas och placeras så att de inte kan orsaka upphettning av ammoniumnitratet och så att det inte samlas nitratdamm på anordningarna.

Endast elmateriel som behövs för upplagringen får installeras i upplaget. Kapslingsklassen för elanordningar ska vara minst IP 54.

Spänningen i upplagets elanordningar ska frånkopplas när el inte behövs i upplaget.

Fordon, el- och motordrivna truckar medräknade, får inte stanna i lagerbyggnaden längre än vad som är nödvändigt för lastning eller lossning.

Byggnader som används för upplagring av ammoniumnitrat ska uppfylla kraven i delarna E1 och E2 i Finlands byggbestämmelsesamling.

Ammoniumnitrat ska upplagras i en byggnad som uppfyller kraven i minst brandklass P2. Om det i samma byggnad finns andra utrymmen än sådana som används för upplagring av ammoniumnitrat, ska byggnaden uppfylla kraven i brandklass P1.

Ammoniumnitrat kan med avvikelse från 1 och 2 mom. även upplagras i en byggnad av annat slag, om man samtidigt sörjer för brandsäkerheten genom att placera upplaget tillräckligt långt ifrån övriga byggnader, konstruktioner och andra objekt som orsakar brandfara och effektivt sörjer för att obehöriga förhindras tillträde till upplaget.

Ammoniumnitrat får även upplagras i en container, om den uppfyller kraven för containrar som används för upplagring av explosiva varor.

Golvet i en lagerbyggnad ska vara av betong eller annat obrännbart material som är lätt att hålla rent. I golvet får det inte finnas sådana fördjupningar, kanaler eller avlopp där smält ammoniumnitrat som uppstår vid brand kan samlas.

I ett upplag ska det finnas möjlighet att avlägsna värme och rökgaser som uppstår vid brand.

En lagerbyggnad ska skyddas mot effekterna av blixtnedslag, om den mängd ammoniumnitrat som upplagras i den överstiger 30 ton.

Ett ammoniumnitratupplag ska placeras så att det inte medför någon risk för miljön om ammoniumnitratet eventuellt exploderar eller sönderdelas till exempel vid en brand. Vid placeringen av upplaget ska hänsyn också tas till att bränder i byggnader eller andra objekt i närheten av det inte ska kunna sprida sig till upplaget eller på ett riskfyllt sätt hetta upp ammoniumnitratet.

Containrar får inte staplas ovanpå varandra.

Avståndet mellan ett ammoniumnitratupplag och utomstående byggnader bestäms enligt den mängd ammoniumnitrat som finns i den största traven eller behållaren i upplaget. Avståndet från sådana byggnader där människor vistas eller arbetar annat än tillfälligt samt från samlingsplatser utomhus ska vara minst det som anges i tabell 1 i bilaga VIII.

Avståndet mellan ett ammoniumnitratupplag och allmän trafikled ska vara minst två tredjedelar av avstånden enligt 63 i §.

Ammoniumnitrat som är emballerat i transportförpackningar får upplagras i travar om högst 100 ton.

Travarna ska placeras tillräckligt långt ifrån varandra så att en explosion som har börjat i en trave inte kan spridas till en annan trave.

Travarna ska stå på minst en meters avstånd från väggarna och taket. Vid containerupplagring behöver avståndskravet inte iakttas.

Avståndet mellan ett upplag som innehåller vattenlösning med ammoniumnitrat och objekt som nämns i 63 i och 63 j § ska vara minst hälften av de avstånd som föreskrivs i de nämnda paragraferna.

I en container som finns på en sprängningsplats får det upplagras högst fem ton matris. Containerns avstånd från objekt utanför sprängningsplatsen ska vara minst fem meter. Mellan containern och objektet får det inte finnas brännbart material.

Om det på en sprängningsplats upplagras mer än fem ton matris, ska de krav på avstånd som föreskrivs i 63 1 § följas.

I ett underjordiskt utrymme får det upplagras högst tio ton matris. Matrisen ska upplagras i container eller i en sådan transportbehållare av aluminium som uppfyller kraven i brandklass EI 60.

Det underjordiska utrymmet ska utrustas med branddetektorer.

Ammoniumnitrat som uppfyller kraven för EG-gödselmedel får upplagras i enlighet med 62 och 63 § samt 63 a–63 c §, 63 e, 63 f, 63 o och 63 p §, om den upplagrade mängden ammoniumnitrat är högst 30 ton och upplagringstiden är högst sex månader per år.

Om de förutsättningar som anges i 1 mom. inte uppfylls, ska ammoniumnitratet upplagras i enlighet med 62 och 63 § samt 63 a–63 k §.

Ammoniumnitrat som upplagras i enlighet med 63 n § 1 mom. ska placeras i en sådan envånings lagerbyggnad som uppfyller kraven i minst brandklass P3 och där det inte finns andra utrymmen än dem som används för upplagring av ammoniumnitrat.

Lagerbyggnadens dörrar ska förses med tillförlitliga lås och inbrottsskyddet tillgodoses genom tillräckligt stadiga konstruktioner.

En lagerbyggnad för sådan upplagring av ammoniumnitrat som avses i 63 n § 1 mom. ska vara belägen på minst 10 meters avstånd från andra byggnader och konstruktioner samt från upplag för brännbart material, om inte spridningen av en eventuell brand från dessa till lagerbyggnaden har förhindrats med konstruktionsmässiga medel, såsom en brandmur. Brandfarlig vegetation inom 10 meters avstånd från byggnaden ska avlägsnas.

Avståndet från lagerbyggnaden till bostadshus, djurstall och allmän trafikled ska vara minst det som anges i tabell 2 i bilaga VIII.

Avståndet mellan två lagerbyggnader för ammoniumnitrat ska vara minst 25 meter.

64 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Säkerhetsteknikcentralen får i enskilda fall, på de villkor som den anser nödvändiga, bevilja en produktionsanläggning där omfattande industriell hantering eller upplagring bedrivs undantag från bestämmelserna i denna förordning, om det skulle medföra oskäliga kostnader eller avsevärda olägenheter att iaktta dessa och om den åsyftade säkerheten kan uppnås på något annat sätt. (22.6.2005/484)

Beträffande en produktionsanläggning där liten industriell hantering eller upplagring bedrivs skall den rätt som avses i 1 mom. ankomma på räddningsmyndigheten, utom i fråga om objekt som avses i 23 § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen där rätten ankommer på säkerhetsteknikcentralen. (22.6.2005/484)

Undantag får dock inte beviljas från förpliktelserna enligt rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår.

66 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

67 § har upphävts genom F 22.6.2005/484 .

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1999.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 3 augusti 1990 om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (682/1990) jämte ändringar. Handels- och industriministeriets beslut av den 30 mars 1983 om periodisk besiktning av underjordiska cisterner (344/1983) , handels- och industriministeriets beslut av den 15 april 1985 om brännbara vätskor (313/1985) samt handels- och industriministeriets beslut av den 9 juni 1998 om hantering och upplagring av farliga kemikalier på distributionsstation (415/1998) förblir dock alltjämt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Tillstånd till industriell hantering eller upplagring som avses i denna förordning behöver inte sökas eller anmälan därom göras av en verksamhetsidkare som har sådant tillstånd till industriell hantering eller upplagring av en farlig kemikalie eller flytgas som avses i de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft och som avser denna verksamhet eller som har gjort en anmälan om verksamheten på det sätt som anges i de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft eller som annars har rätt att bedriva industriell hantering och upplagring när denna förordning träder i kraft med stöd av de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft.

Om en produktionsanläggning inte har ett tillstånd eller godkännande som avses i 69 §, skall verksamhetsidkaren senast den 1 februari 2000 lämna en anmälan om industriell hantering och upplagring som har inletts innan denna förordning träder i kraft till säkerhetsteknikcentralen, brandchefen eller till den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten enligt vad som bestäms om krav på tillstånd eller anmälan i 3 kap.

Av en anmälan skall framgå

Den som tar emot en anmälan kan kräva att verksamhetsidkaren skall komplettera denna med de uppgifter som behövs för att kraven i kemikalielagen, lagen om explosionsfarliga ämnen och i denna förordning skall uppfyllas, om tillsynen över iakttagandet av denna förordning och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den förutsätter detta.

Säkerhetsteknikcentralen kan i samband med behandlingen av de anmälningar som avses i detta kapitel meddela föreskrifter eller villkor som gäller verksamheten för att kraven i bestämmelserna skall uppfyllas.

På motsvarande sätt kan brandchefen och den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten i samband med behandlingen av de anmälningar de har tagit emot meddela föreskrifter eller villkor som gäller verksamheten för att kraven i bestämmelserna skall uppfyllas.

Uppgifterna i anmälningarna skall i enlighet med säkerhetsteknikcentralens anvisningar föras in i det tillståndsregister som avses i kemikalieförordningen.

I fråga om en anmälan och tillståndsansökan för förändringar i en sådan verksamhet som avses i 69 eller 70 § gäller 45–50 §.

Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras en kemikalies klassificering sedan verksamheten har inletts, skall en verksamhetsidkare som bedriver industriell hantering eller upplagring av kemikalien inom ett år från det beslutet om klassificering har trätt i kraft ansöka om tillstånd eller göra anmälan i enlighet med vad som i denna förordning bestäms om i vilken mån verksamheten är beroende av tillstånd och anmälan samt bestäms om ansökan om tillstånd och anmälan, om han inte har tillstånd eller godkännande enligt 17 eller 69 § för verksamheten eller inte har gjort anmälan om den enligt 40 eller 70 § eller om något annat inte bestäms genom ett beslut av handels- och industriministeriet.

En verksamhetsidkare som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring och som avses i 1 mom. skall också presentera sådana säkerhetsprinciper som avses i 21 § inom ett år från det beslutet om klassificering har trätt i kraft, om något annat inte bestäms genom ett beslut av handels- och industriministeriet.

En verksamhetsidkare som avses i 14 § skall utarbeta en handling över säkerhetsprinciperna senast den 1 juli 2000, om något annat inte bestäms genom ett beslut av handels- och industriministeriet.

En övervakare av hantering och upplagring, som utsetts innan denna förordning har trätt i kraft, kan vara verksam som sådan driftsövervakare som avses i 21 §. Den kompetens som avses i 21 § skall dock visas innan en övervakare kan utses till driftsövervakare vid en ny produktionsanläggning.

I enlighet med vad som bestäms om säkerhetsrapporter i 3 kap., skall en säkerhetsrapport utarbetas om industriell hantering och upplagring, som har inletts innan denna förordning träder i kraft, och tillställas säkerhetsteknikcentralen med följande tidsfrister:

På motsvarande sätt skall det informerande som avses i 29 § göras inom de tidsfrister som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten.

En verksamhetsidkare skall göra upp en intern räddningsplan för omfattande industriell hantering och upplagring, som inletts innan denna förordning trätt i kraft, med följande tidsfrister:

Räddningsplanen i fråga om de produktionsanläggningar som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten skall tillställas säkerhetsteknikcentralen inom nämnda tidsfrist. På motsvarande sätt skall räddningsplanen i fråga om en produktionsanläggning som avses i 3 punkten tillställas brandchefen.

För ett upplagsområde som avses i 31 § och vars verksamhet har inletts innan denna förordning trätt i kraft men som inte har fått sådant fastställande av upplagsområde som avses i 47 eller 74 § i den förordning som upphävts genom denna förordning, skall ansökas om att det fastställs att området skall vara upplagsområde senast den 1 februari 2001 så som bestäms i 32 §.

Ett ärende som när denna förordning träder i kraft har anhängiggjorts med stöd av de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft och behandlas av säkerhetsteknikcentralen, brandchefen eller den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten skall behandlas och avgöras i enlighet med de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Avgörandet träffas dock av den myndighet på vilken ärendet med stöd av denna förordning ankommer, varför ansöknings- eller anmälningshandlingarna utan dröjsmål skall sändas till myndigheten i fråga.