Jord- och skogsbruksministeriets beslut om utfärdande av myndighetsintyg för djur och animaliska produkter på Europeiska gemenskapens inre marknad
Not valid- Type of statute
- Beslut
- Administrative sector
- Jord- och skogsbruksministeriet
- Date of Issue
- Date of publication
- Entry into force
- Remark
- Förblivit i kraft, Se L 23/2006 87 §; senare upphävt
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1998/8/ajantasa/2006-06-21/swe
Jord- och skogsbruksministeriet har med stöd av 5 § lagen den 18 januari 1980 om djursjukdomar (55/1980) , 45 § 1 mom. förordningen den 28 juni 1996 om transport av djur (491/1996) , 3, 8 och 11 § hästhushållningslagen av den 20 augusti 1993 (796/1993) , 4, 7 och 10 § lagen den 20 augusti 1993 om husdjursavel (794/1993) , 55 § lagen den 20 december 1996 om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996) samt 7 § 2 mom. lagen den 20 december 1996 om veterinär gränskontroll (1192/1996) , sådana de lyder, lagen om djursjukdomar delvis ändrad genom lag 424/1994, hästhushållningslagen delvis ändrad genom lag 1208/1994 och lagen om husdjursavel delvis ändrad genom lag 1209/1994, beslutat:
1 §Syfte och tillämpningsområde
Syftet med detta beslut är att förenhetliga tillvägagångssätten vid utfärdandet av myndighetsintyg som gäller djur, animaliska livsmedel och andra animaliska produkter och att säkerställa intygens tillförlitlighet.
Beslutet tillämpas på utfärdande av myndighetsintyg för djur, animaliska livsmedel och andra animaliska produkter inom handeln på Europeiska gemenskapens inre marknad samt inom handeln mellan Finland och Norge och inom handeln mellan Finland och Liechtenstein. Beslutet tillämpas inte på exportintyg när det är fråga om export från Finland till länder utanför Europeiska gemenskapen, med undantag av Norge och Liechtenstein. (7.12.1999/1151)
Bestämmelser om utfärdande av myndighetsintyg ingår dessutom i sådana beslut av jord- och skogsbruksministeriet och dess veterinär- och livsmedelsavdelning som gäller särskilt angivna djur och produkter.
2 §Definitioner
I detta beslut avses med
lagstiftning lagen om djursjukdomar (55/1980) , djurskyddsförordningen (491/ 1996) , hästhushållningslagen (796/1993) , lagen om husdjursavel (794/1993) , lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996) och lagen om veterinär gränskontroll (1192/1996) samt bestämmelser som utfärdats med stöd av dem,
tjänsteveterinär läns- och kommunalveterinärer, besiktningsveterinärer, gränsveterinärer samt andra veterinärer som Livsmedelssäkerhetsverket har förordnat,
myndighet en tjänsteveterinär eller någon annan myndighet eller någon annan person som utövar offentlig makt och som i lagstiftningen har bemyndigats att underteckna myndighetsintyg, samt med
intyg en i lagstiftningen föreskriven, av myndigheten undertecknad handling som gäller det djur, det animaliska livsmedel eller den animaliska produkt av annat slag som nämns i handlingen.
3 §Förutsättningar för utfärdande av intyg
Utfärdandet av intyg förutsätter att myndigheten har tillräcklig kännedom om lagstiftningen för de djur, animaliska livsmedel eller andra animaliska produkter för vilka intyget utfärdas, och att myndigheten har ett på lagstiftningen baserat bemyndigande att utfärda intyget. Myndigheten skall också känna till vilka undersökningar och inspektioner utfärdandet förutsätter.
Myndigheten får inte utfärda intyg för sådana djur, animaliska livsmedel eller andra animaliska produkter som myndigheten inte har inspekterat eller som inte längre står under myndighetens kontroll, om inte något annat följer av 3 mom. i denna paragraf eller av 4 § 3 mom.
Utan hinder av vad som bestäms i 2 mom. kan intyg dock utfärdas på grundval av andra intyg eller tillförlitliga handlingar, om den myndighet som utfärdar intyget har de andra intygen eller handlingarna i sin besittning innan intyget undertecknas.
4 §Intygets innehåll
Myndigheten får inte underteckna intyg in blanco eller ofullständigt ifyllda intyg.
Intyget får inte innehålla uppgifter som den myndighet som utfärdar intyget inte personligen har kännedom om eller som myndigheten inte kan kontrollera, ifall inte något annat följer av 3 mom.
Utan hinder av vad som bestäms i 3 § 2 mom. och i 2 mom. i denna paragraf kan en tjänsteveterinär dock underteckna ett intyg vars uppgifter
har intygats av en person som i lagstiftningen bemyndigas att utföra uppgiften och som står under tillsyn av den tjänsteveterinär som utfärdar intyget, förutsatt att tjänsteveterinären kan kontrollera att uppgifterna är korrekta, eller
grundar sig på ett lagenligt övervakningssystem för djursjukdomar, ett av myndigheten godkänt egenkontrollprogram eller ett sådant hälsokontrollprogram som lagstiftningen förutsätter.
5 §Utformning
Intyget skall bestå av ett enda ark och det skall vara utställt på en enda mottagare. Intygen skall vara numrerade. Färgen på underskriften och stämpeln skall avvika från den övriga skriften i intyget.
6 §Språk
Intyget skall utfärdas på ett språk som den myndighet som utfärdar intyget förstår och, om djur eller animaliska produkter exporteras till en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, på minst ett av denna medlemsstats officiella språk så som därom bestäms i Europeiska gemenskapens lagstiftning.
7 §Förvaring av intygskopior
Myndigheten skall i minst tre år förvara kopior av de intyg som myndigheten har utfärdat och av de andra intygen eller handlingarna som avses i 3 § 3 mom., om inte något annat bestäms särskilt.
8 §Övervakning
Iakttagandet av detta beslut övervakas på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen i fråga.
9 §Påföljder av en enskilds oriktiga förfarande
Om en fysisk person eller en enskild juridisk person har använt ett av myndigheten utfärdat intyg svikligen eller ändrat intyget, skall myndigheten på de sätt som står till myndighetens förfogande sträva efter att förvissa sig om att gärningen inte kan upprepas.
Om straff för den gärning som avses i 1 mom. bestäms i strafflagen.
10 §Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den 15 januari 1998.
Rådets direktiv 96/93/EG , EGT nr L 13, 16.1.1997, s. 28
Ikraftträdelsestadganden
7.12.1999/1151:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98, EGT nr L 158, 24.6.1999, s. 1
21.6.2006/573:
Denna förordning träder i kraft den 12 juli 2006.