1055/1998

En sådan i 7 § idrottslagen (1054/1998) avsedd idrottsorganisation som kan få statsunderstöd för sin verksamhet skall vara en riksomfattande eller regional registrerad förening vars huvudsakliga stadgeenliga syfte är att ordna idrottsverksamhet eller någon annan idrottsfrämjande verksamhet.

Undervisningsministeriet beviljar statsunderstöden till organisationer som avses i 1 §.

3 § har upphävts genom F 22.8.2002/728 .

Uppgifterna för närings-, trafik- och miljöcentralerna är följande enligt det som man i handlingarna gällande resultatmålen kommer överens om

I samband med närings-, trafik- och miljöcentralerna fungerar de av landskapsförbunden tillsatta regionala idrottsråden. Om en närings-, trafik- och miljöcentral har hand om idrottsrelaterade uppgifter inom ett verksamhetsområde som hör till en annan närings-, trafik- och miljöcentral är det de landskapsförbund till vars områden det utvidgade verksamhetsområdet hör som i samråd tillsätter ett idrottsråd. Landskapsförbunden utser medlemmarna i idrottsråden. Detta sker bland de personer som regionala föreningar och sammanslutningar med förankring inom olika sektorer inom idrott samt viktiga samarbetsparter har föreslagit. Mandatperioden för de regionala idrottsråden är högst fyra år.

Ett regionalt idrottsråd har en ordförande och minst sju men högst 16 övriga medlemmar. I idrottsråden ska olika sektorer inom idrottskulturen, medborgarorganisationerna inom idrotten samt kommunerna vara företrädda och regionala och språkliga synpunkter beaktas. Medlemmarna i idrottsråden ska vara personer som är förtrogna med idrottspolitik eller olika områden inom idrotten.

Uppgifterna för de regionala idrottsråden är att behandla frågor som med tanke på idrott och idrottspolitik är vittsyftande och principiellt viktiga, t.ex. att

Verksamhetsutgifterna för de regionala idrottsråden betalas av det anslag som undervisningsministeriet har ställt till närings-, trafik och miljöcentralernas förfogande.

Efter att ha hört organisationer och sammanslutningar som företräder olika områden inom idrotten samt viktiga samarbetsparter inom idrotten tillsätter statsrådet statens idrottsråd för en period som motsvarar riksdagens mandatperiod. Mandatperioden för det nya och för det gamla idrottsrådet inleds respektive upphör dock senast sex månader efter att resultatet av riksdagsvalet har fastställts. (18.8.2011/960)

Statens idrottsråd har en ordförande, två vice ordförande och högst 10 andra medlemmar som alla har en personlig suppleant. I idrottsrådet skall olika samhällsuppfattningar, verksamhets- och samarbetsområdena inom idrottskulturen, medborgarorganisationerna inom idrotten samt kommunerna vara företrädda och regionala och språkliga synpunkter beaktas. Medlemmarna i idrottsrådet skall vara personer som är förtrogna med idrottspolitik och olika områden inom idrotten.

Statsrådet förordnar ordförandena för de sektioner som nämns i 4 § 1 mom. idrottslagen bland idrottsrådets medlemmar. De övriga medlemmarna, som får vara högst åtta till antalet, kallas av ministeriet. Statens idrottsråd kan med tillstånd av ministeriet tillsätta också andra sektioner för beredning av ärenden.

Statens idrottsråd har till uppgift att behandla frågor som med tanke på idrott och idrottspolitik är vittsyftande och principiellt viktiga. Idrottsrådet har särskilt till uppgift att

Idrottsrådet och dess sektioner skall avge sina utlåtanden inom den tidsfrist som ministeriet bestämmer.

Ministeriet kan be om utlåtanden direkt av en sektion vid idrottsrådet. Ministeriet avtalar varje verksamhetsperiod eller årligen om ett sådant förfarande med statens idrottsråd.

Statens idrottsråd kan ha en generalsekreterare och flera sekreterare som ministeriet anställer för rådets mandatperiod. Ministeriet kan på framställan av idrottsrådet förordna sekreterare i bisyssla för rådet. Idrottsrådets kansliuppgifter sköts vid ministeriet.

Ministeriets företrädare har närvaro- och yttranderätt vid idrottsrådets och dess sektioners sammanträden.

Om mötesarvodena till idrottsrådets ordförande och övriga medlemmar, sekreterare och sakkunniga beslutar undervisningsministeriet. Om idrottsrådet gäller i övrigt vad som bestäms om statliga kommittéer. (22.8.2002/728)

8 § har upphävts genom F 22.8.2002/728 .

9 § har upphävts genom F 22.8.2002/728 .

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

En idrottsorganisation som med stöd av idrottslagen av den 21 december 1979 (948/1979) innan denna förordning träder i kraft har godkänts som en organisation med rätt till statsunderstöd har då denna förordning träder i kraft alltjämt rätt till statsunderstöd, om inte något annat särskilt beslutas.