199/1997

Åklagaren skall sköta om förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret vid behandlingen av brottmål samt vid åtalsprövning och rättegångar, enligt vad parternas rättsskydd och allmän fördel kräver. I samband med därtill hörande rättsliga avgöranden och övriga åtgärder skall åklagaren vara opartisk samt sköta sina uppgifter utan onödigt dröjsmål och på ett ekonomisk sätt.

Åklagaren utövar självständig åtalsprövningsrätt i de ärenden som han behandlar.

Åklagaren har också till uppgift att utfärda strafförelägganden och ordningsbotsförelägganden enligt vad som föreskrivs särskilt. (27.8.2010/761)

Åklagaren har också till uppgift att utfärda strafforder enligt vad som stadgas särskilt.

Allmänna åklagare är

I egenskap av högsta åklagare utövar riksåklagaren självständig och oberoende åtalsprövningsrätt, om inte annorlunda stadgas i någon annan lag.

Riksåklagaren kan meddela allmänna föreskrifter och anvisningar om åklagarverksamheten.

Riksåklagaren kan för en viss tid bevilja en namngiven person som uppfyller behörighetskraven för häradsåklagare sådana åklagarbefogenheter som denne behöver för ett visst bestämt uppdrag. När personen i fråga utövar åklagarbefogenheter tillämpas i övrigt på honom eller henne vad som bestäms om häradsåklagare. (17.10.2001/848)

Riksåklagaren skall

Riksåklagarämbetet, som leds av riksåklagaren, är central förvaltningsmyndighet för de allmänna åklagarna.

Vid riksåklagarämbetet finns enheter, om vilka stadgas närmare genom förordning.

Riksåklagarämbetet hör till justitieministeriets förvaltningsområde.

Ställföreträdare för riksåklagaren är en biträdande riksåklagare.

Uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren bestäms i arbetsordningen för riksåklagarämbetet.

Biträdande riksåklagaren avgör de ärenden som föreläggs honom med samma fullmakter som riksåklagaren.

Vid riksåklagarämbetet finns statsåklagare som är behöriga att sköta åklagaruppgifter i hela landet.

Statsåklagarna skall i första hand sköta åklagaruppgifterna i de brottmål som från samhällets synpunkt är viktigast. De skall också utföra åtal som justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman har beslutat väcka. Om något annat inte bestäms, är statsåklagarna åklagare i ärenden som hovrätten behandlar i första instans. (13.6.2003/464)

Om statsåklagarnas övriga uppgifter stadgas särskilt. Om fördelningen av uppgifter mellan statsåklagarna beslutar riksåklagaren.

Om häradsåklagarna och landskapsåklagaren i landskapet Åland samt om de biträdande åklagarna ( lokala åklagare ) stadgas särskilt.

Angående specialåklagare föreskrivs särskilt. (15.12.2000/1116)

Beslut om väckande av åtal mot en domare för tjänstebrott fattas av justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman.

Riksåklagaren är förman för samtliga allmänna åklagare.

Riksåklagaren kan överta avgörandet av ett ärende som ankommer på en underlydande åklagare eller förordna att en underlydande åklagare skall utföra ett åtal som han beslutat väcka. Riksåklagaren kan också förordna att en underlydande åklagare skall utföra åtalsprövningen i ett ärende.

Utan hinder av skyldigheten att iaktta sekretess enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller någon annan lag har allmänna åklagaren rätt att för ett tjänsteuppdrag avgiftsfritt få behövliga upplysningar och handlingar av en myndighet eller av en sammanslutning som har tillsatts för att handha en offentlig uppgift, om inte lämnande av upplysningen eller handlingen till åklagaren eller användning av upplysningen som bevis förbjudits eller begränsats i lag.

Allmänna åklagaren har utan hinder av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företags-, bank- eller försäkringshemlighet rätt att få upplysningar som behövs för ett tjänsteuppdrag.

Allmänna åklagarens rätt till upplysningar enligt 1 mom. gäller dock inte upplysningar som en myndighet eller en sammanslutning som har tillsatts för att handha en offentlig uppgift har fått tillstånd att ta del av för vetenskaplig forskning eller statistikföring eller för planerings- och utredningsuppgifter.

Allmänna åklagaren har rätt att ur Rättsregistercentralens bötesregister få sådana upplysningar om bötesstraff och verkställighet av bötesstraff som behövs vid åtalsprövningen. (22.12.2006/1319)

En åklagare är jävig, om

Nära släkting till en åklagare är de personer som avses i 28 § 2 och 3 mom. förvaltningslagen (434/2003) . (5.12.2003/1027)

Åklagaren får även om han är jävig vidta åtgärder som inte tål uppskov. Åklagaren skall om sitt jäv underrätta den som det åligger att utse en ställföreträdare för honom.

Riksåklagaren och biträdande riksåklagaren skall ha avlagt juris kandidatexamen och vara väl förtrogen med åklagar- eller domarverksamhet och med förvaltningsuppgifter.

Statsåklagarna skall ha avlagt juris kandidatexamen och ha den skicklighet som behövs för uppgiften.

Riksåklagaren och biträdande riksåklagaren utnämns av republikens president på framställning av statsrådet.

Statsåklagarna utnämns av statsrådet på framställning av riksåklagaren. Om utnämning av riksåklagarämbetets övriga tjänstemän stadgas genom förordning.

Riksåklagaren och biträdande riksåklagaren åtalas för tjänstebrott vid högsta domstolen. Åklagare är antingen justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman.

Statsåklagarna åtalas för tjänstebrott vid hovrätten.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

Föreskrifter om hur arbetet skall ordnas vid riksåklagarämbetet meddelas i arbetsordningen, som riksåklagaren fastställer efter att ha hört olika personalgrupper.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.

Genom denna lag upphävs

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

De personer vid justitiekanslersämbetet och länsstyrelserna som sköter ärenden som gäller åklagarväsendet kan när lagen träder i kraft överföras till motsvarande uppgifter vid riksåklagarämbetet, utan att tjänsterna ledigförklaras. Justitieministeriet beslutar om överföringarna.