Go to front page
Legislation

1557/1995

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 59/2025.

Lag om skatteförvaltningen

Not valid
Denna lag har upphävts genom L om Skatteförvaltningen 18.4.2008/237 , som gäller fr.o.m. 1.5.2008.
Keywords
Handling, Offentlighet, Skatteförvaltning, Beskattningsuppgift, Allmän handling
Type of statute
Lag
Administrative sector
Finansministeriet
Date of Issue
Date of publication
Entry into force
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/1995/1557/ajantasa/2006-12-08/swe

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.Allmänna stadganden

1 § (27.6.1997/637)Skatteförvaltningen

För beskattningen finns under finansministeriet en skatteförvaltning som består av skattestyrelsen och skatteverken. Skatteförvaltningen kan också omfatta andra enheter enligt vad som särskilt bestäms om dem.

Skatteförvaltningen leds av Skattestyrelsen. Under Skattestyrelsen finns skatteverk, vilkas antal, namn och tjänsteområde bestäms genom förordning av statsrådet. För beskattningen av stora företag samt koncerner finns som ett skatteverk under Skattestyrelsen Koncernskattecentralen med hela landet som tjänsteområde. (8.12.2006/1101)

Under de förutsättningar som anges i 13 och 13 a–13 c § kan ett skatteverk vara behörig myndighet även någon annanstans än inom sitt eget tjänsteområde. (8.12.2006/1101)

2 § Skatteförvaltningens uppgifter

Skatteförvaltningen skall verkställa beskattningen, uppbära och driva in skatter och avgifter, utöva skattekontroll samt ordna med bevakning av skattetagarnas rätt enligt vad som stadgas särskilt.

Skattestyrelsen skall då den leder skatteförvaltningens verksamhet främja en riktig och enhetlig beskattning samt utveckla skatteförvaltningens serviceförmåga.

Skatteförvaltningen skall fullgöra de utrednings-, försöks-, uppföljnings- och planeringsuppgifter samt de andra åligganden som finansministeriet tilldelar den eller som särskilt stadgas eller bestäms för den.

3 § (8.11.2002/905)Ledningen och utövandet av beslutanderätt

Skattestyrelsen leds av generaldirektören. Generaldirektören beslutar om utfärdandet av rättsnormer som faller under skattestyrelsens behörighet och fastställer arbetsordningen. Generaldirektören avgör också de ärenden som skattestyrelsen beslutar om, om det inte har föreskrivits eller i arbetsordningen bestämts att någon annan tjänsteman vid skattestyrelsen skall avgöra dem. Genom förordning av statsrådet bestäms vilka ärenden som i arbetsordningen inte kan uppdras åt andra tjänstemän att avgöra.

Ett skatteverk leds av chefen för skatteverket. De ärenden som ankommer på skatteverket avgörs av chefen för skatteverket eller av någon annan tjänsteman enligt vad som bestäms i arbetsordningen. Arbetsordningen fastställs av chefen för skatteverket.

3 a § (8.11.2002/905)Närmare bestämmelser om förvaltningen

Genom förordning av statsrådet bestäms om skatteförvaltningens personal, om besättandet av tjänster samt om förordnande av en ställföreträdare för generaldirektören. Genom förordning av statsrådet kan närmare föreskrifter utfärdas om skattestyrelsens och skatteverkens förvaltning samt om de uppgifter som generaldirektören och andra tjänstemän i förmansställning har i anslutning till sin förmansställning.

I arbetsordningarna för skattestyrelsen och skatteverken bestäms om andra vikariat, om den interna ledningen samt om andra ärenden inom den interna förvaltningen.

2 kap.Stadganden om skatteförvaltningsmyndigheterna

4 § (10.7.1998/504)Skatterättelsenämnden och dess sammansättning

Vid varje skatteverk finns en skatterättelsenämnd. En skatterättelsenämnd finns också i Ålands skattebyrå vid Sydvästra Finlands skatteverk. Skatterättelsenämnden kan arbeta uppdelad på sektioner. Skatterättelsenämndens mandatperiod är fem kalenderår.

Skatterättelsenämnden har ett med fyra delbart antal medlemmar, av vilka var och en har en personlig suppleant. Skattestyrelsen bestämmer på framställning av skatteverket i fråga antalet medlemmar i skatterättelsenämnden samt förordnar medlemmarna och suppleanterna. Dessutom förordnar skattestyrelsen på framställning av skatteverket en eller flera personer till ordförande i skatterättelsenämnden. Skattestyrelsen bestämmer vilken av ordförandena som skall vara ordförande för skatterättelsenämnden och vilken av ordförandena som skall vara ställföreträdare vid förhinder för en ordförande. (6.4.2001/318)

För varje sektion i skatterättelsenämnden kan en eller flera ordförande förordnas. Utöver ordföranden har varje sektion fyra medlemmar. (6.4.2001/318)

Av medlemmarna i skatterättelsenämnden skall en fjärdedel vara personer som föreslagits av skatteverket, en fjärdedel personer som föreslagits av kommunerna eller, om skatteverkets verksamhetsområde är hela landet, Finlands Kommunförbund, och hälften av medlemmarna personer som föreslagits av olika skattebetalargrupper. De föreslagna personerna skall ha givit sitt samtycke till uppdraget.

Ordföranden för skatterättelsenämnden skall vara väl förtrogen med beskattning. Nämndes medlemmar skall vara förtrogna med beskattning.

Medlemmarna i skatterättelsenämnden för Ålands skattebyrå förordnas från Åland. På skatterättelsenämnden tillämpas i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms om skatterättelsenämnden.

Om sektionerna, deras ordförande och medlemmar gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om skatterättelsenämnden, dess ordförande och medlemmar.

4 a § (10.7.1998/504)Beslutförhet och förfarande i skatterättelsenämnden

Skatterättelsenämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av nämndens övriga medlemmar är närvarande. Nämnden eller en sektion kan dock, i en sammansättning med ordföranden och en medlem som företräder skattebetalarna, genom enhälligt beslut avgöra ett ärende där skattebeloppet med anledning av ett rättelseyrkande kan ändras med högst 2 000 euro. (26.10.2001/908)

Ett ärende som behandlas av en sektion skall överföras till nämnden för avgörande, om nämndens ordförande eller sektionens ordförande eller någon annan sektionsmedlem yrkar det.

I rättelsenämnden avgörs ärenden utan föredragning. På förfarandet i skatterättelsenämnden tillämpas i övrigt 4 b §, lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) och lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) .

Om ordföranden eller en medlem har deltagit i fattandet av skattebeslutet, får han inte behandla ärendet i rättelsenämnden. På jäv för rättelsenämndens ordförande och medlemmar tillämpas dessutom bestämmelserna om jäv i lagen om förvaltningsförfande.

4 b § (10.7.1998/504)Rätt att närvara vid skatterättelsenämndens sammanträden

Skatteförvaltningens behöriga tjänstemän samt av skatterättelsenämnden kallade sakkunniga har rätt att vara närvarande vid nämndens sammanträden och delta i diskussionen. Skatteombudet, den skattskyldige eller utomstående får inte vara närvarande vid sammanträdena, om inte något annat föranleds av 18 och 19 § lagen om förvaltningsförfarande.

4 c § (10.7.1998/504)Närmare bestämmelser om skatterättelsenämnden

Genom förordning utfärdas närmare bestämmelser om skatterättelsenämnden, dess sektioner, nämndens och sektionernas medlemmar samt förfarandet i nämnden.

5 § (27.6.1997/637)Bevakning av skattetagarnas rätt

Statens, kommunens, församlingens och folkpensionsanstaltens rätt vid beskattningen och vid ändringssökande i den bevakas av det av skatteverket och kommunen förordnade skatteombudet, varom stadgas närmare genom förordning.

6 § Ändringssökande i vissa fall

Skattestyrelsen har rätt att på statens vägnar söka ändring i skatte- och rättskipningsmyndigheternas beslut om skatter som hör till skatteförvaltningens verksamhetsområde.

Om skattestyrelsen vill använda sig av sin rätt enligt 1 mom. skall den om detta underrätta den lägre skattemyndighet som har rätt att söka ändring och som därefter inte får föra talan i samma sak.

7 § (27.6.1997/637)Anmälan om skattebrott och bokföringsbrott till åklagaren och förande av talan

Då det är fråga om skatter och avgifter om vilka stadgas närmare genom förordning, har skattestyrelsen och skatteverket rätt att på statens vägnar för väckande av åtal anmäla skattebrott till åklagaren och att genom ombud föra statens talan i mål som gäller åtal eller skadestånd på grund av sådana brott. Samma rätt har på kommunens vägnar kommunstyrelsen i mål som gäller kommunalskatt och fastighetsskatt.

Skattestyrelsen och skatteverket har dessutom rätt att anmäla uppdagade bokföringsbrott till åklagaren för väckande av åtal och att genom ombud föra statens talan i målet.

Vill skattestyrelsen använda sig av den rätt som nämns i 1 och 2 mom., skall den om detta underrätta skatteverket, vilket då inte får föra talan i samma mål.

8 § (27.6.1997/637)Förande av talan i vissa fall

Vid en sådan rättegång angående skatter och försäkringspremier, som inte gäller ändringssökande i beskattningen, får skattestyrelsen och skatteverket vid sidan av statens rätt bevaka också berörda kommuners och församlingars samt folkpensionsanstaltens rätt, om dessa skattetagare inte själva gör det.

3 kap.Stadganden om skatteförvaltningens tjänstemän

9 § Begränsningar i fråga om bisysslor

Skattestyrelsen kan meddela föreskrifter som begränsar rätten för skatteförvaltningens tjänstemän att höra till styrelsen eller förvaltningen för eller vara revisor i samfund som är skattskyldiga gentemot staten eller att idka rörelse eller utöva yrke eller att vid sidan av sin tjänst vara ombud för skattskyldiga eller biträde eller sakkunnig i beskattnings- eller bokföringsärenden eller i mål som är anhängiga vid domstol.

10 § Betalning av konkursförvaltningsarvode till staten

Om en tjänsteman vid skatteförvaltningen i samband med ett specialindrivningsärende som avses i 27 a § lagen om skatteuppbörd har förordnats delta i en konkursförvaltning eller fullgöra någon annan uppgift i en konkurs, skall arvodet för detta och för uppdrag i anslutning därtill samt för andra specialindrivningsuppdrag betalas till staten, dock endast till den del arvodet har betalts för ett uppdrag som tjänstemannen har skött under den tid han varit anställd inom skatteförvaltningen.

4 kap.Beskattningskostnader

11 § Beskattningskostnader och deras fördelning

Kostnaderna för beskattningen betalas av staten. Dessa kostnader är sådana omkostnader för skatteförvaltningen som fastställs i den ordinarie statsbudgeten och justeras på grundval av bokslutet för det föregående året. Vid beräkningen av kostnaderna beaktas även de mervärdesskatteutgifter som ansluter sig till de ovan nämnda skatteförvaltningsutgifterna. (20.5.2005/332)

Av de årliga kostnader som avses i 1 mom. uppbär staten hos kommunerna sammanlagt 30,8 procent, hos den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar sammanlagt 4,7 procent och hos folkpensionsanstalten 8,4 procent.

Av kommunernas årliga beskattningskostnader svarar en enskild kommun för ett belopp som fås genom multiplikation

1)

av talet 0,3 med den proportionella andel som summan av den kalkylerade kommunalskatt som avses i 3 a § lagen om skatteredovisning (532/1998) och den samfundsskatt som kommunen skall betala utgör av motsvarande summa för hela landet, räknad enligt den beskattning som verkställts under det föregående året, och

2)

av talet 0,7 med den proportionella andel som kommunens invånarantal vid ingången av året före uppbördsåret utgör av invånarantalet i hela landet

samt multiplikation av den andel av beskattningskostnaderna som kommunerna tillsammans skall betala, sedan den nämnda andelen har bestämts enligt 2 mom., med summan av de tal som fåtts på detta sätt.

(13.12.2001/1264)

Av de årliga kostnaderna för församlingarna inom den evangelisk-lutherska kyrkan svarar en enskild församling för ett belopp som fås genom multiplikation

1)

av talet 0,3 med den proportionella andel som summan av den kalkylerade kyrkoskatten och den samfundsskatt som skall betalas utgör av motsvarande summa i hela landet, räknad enligt den kyrkobeskattning som verkställts under det föregående året, och

2)

av talet 0,7 med den proportionella andel som antalet i kyrkböckerna vid ingången av året före uppbördsåret såsom närvarande antecknade medlemmar i församlingen utgör av antalet såsom närvarande antecknade medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan

samt multiplikation av den andel av beskattningskostnaderna som församlingarna tillsammans skall betala, sedan den nämnda andelen har bestämts enligt 2 mom., med summan av de tal som fåtts på detta sätt.

(13.12.2001/1264)

5 mom. har upphävts genom L 13.12.2001/1264 . (13.12.2001/1264)

12 § Uppbörd av beskattningskostnader

Om uppbörd till staten av kostnadsandelar som avses i 11 § stadgas genom förordning.

Om andra skattetagare än staten inte nöjer sig med sin andel av kostnaderna, skall de hos skattestyrelsen yrka på rättelse av beslutet att uppbära kostnaderna till staten. Över skattestyrelsens beslut på rättelseyrkandet får besvär anföras enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996) . (27.6.1997/637)

5 kap.Särskilda stadganden

13 § (8.12.2006/1101)Överföring av beskattningsbehörighet

Med avvikelse från vad som annanstans i lag föreskrivs om det skatteverk och den skatterättelsenämnd som är behöriga vid beskattningen, kan Skattestyrelsen förordna om överföring av uppgifter till ett annat skatteverk eller en annan skatterättelsenämnd, om beskattningen kräver särskild sakkunskap eller om överföringen behövs för en jämnare fördelning av skatteförvaltningens arbete och uppgifter.

Skattestyrelsens förordnande om överföring av uppgifter kan gälla

1)

försäkringsanstalter, kreditinstitut, finansiella institut och pensionsanstalter samt företag som ingår i samma koncern som dessa,

2)

företag eller sådana till en koncern hörande företag, vilkas omsättning eller i koncernbokslutet uträknade omsättning är minst 50 miljoner euro under en 12 månaders räkenskapsperiod, samt dessa företags delägare,

3)

offentligt noterade bolag samt företag som ingår i samma koncern som dessa,

4)

andra än i 2 punkten avsedda företag som ingår i en med en koncern jämförlig ekonomisk helhet,

5)

andra grupper av skattskyldiga eller en del av skattskyldiga, samt

6)

fall där en kommun eller en del av en kommun har övergått till ett annat skatteverks tjänsteområde.

Om beskattningen av en enskild skattskyldig kräver särskild sakkunskap eller om en opartisk beskattning kan äventyras hos det skatteverk som annars skulle vara behörigt, kan Skattestyrelsen till de delar den bestämmer förordna ett annat skatteverk att vara behörig myndighet eller själv överta avgörandet av ett ärende. Beslut som getts med stöd av detta moment får inte överklagas genom besvär.

När Koncernskattecentralen är behörig beskattningsmyndighet är Helsingfors förvaltningsdomstol behörig förvaltningsdomstol. I fråga om rättelseyrkande och ändringssökande tillämpas vad som föreskrivs någon annanstans i lag.

13 a § (8.12.2006/1101)Inlämnande av en handling till behörig myndighet

Oberoende av vad som föreskrivs någon annanstans i lag anses den skattskyldige ha lämnat in handlingar som gäller beskattningen och ändring av beskattningen inom föreskriven tid till rätt myndighet även då den skattskyldige före utgången av den föreskrivna tiden har lämnat in handlingarna till det skatteverk som utan en överföring av beskattningsbehörigheten skulle vara behörig att verkställa beskattningen.

13 b § (8.12.2006/1101)Ombesörjning av tillräcklig service vid överföring av behörighet

Skatteförvaltningen skall se till att den skattskyldige eller någon annan part i ett skatteärende får tillräcklig service i sitt ärende också vid det skatteverk som utan en överföring av beskattningsbehörigheten skulle vara behörig att verkställa beskattningen.

13 c § (8.12.2006/1101)Publicering av och upplysning om överföring av behörighet

Skattestyrelsens förordnande enligt 13 § 1 och 2 mom. skall publiceras i Finlands författningssamling. De skattskyldiga skall dessutom alltid upplyses om att behörigheten har överförts.

14 § Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Genom denna lag upphävs lagen den 1 februari 1991 om skatteförvaltningen (188/91) jämte ändringar.

4 mom. har upphävts genom L 30.12.1999/1346 . (30.12.1999/1346)

15 § Övergångsstadgande

Vad som i någon annan lag stadgats om stats- eller kommunalombud, beskattningsombud eller prövningsombud avser efter att denna lag trätt i kraft skatteombud och vad som i någon annan lag stadgats om skattebyrå eller skattedirektör avser efter att denna lag trätt i kraft det länsskatteverk vars enhet skattebyrån är eller vars tjänsteman skattedirektören är.

Utan hinder av vad denna eller någon annan lag stadgar om skatterättelsenämndens sammansättning och organisation skall, efter att denna lag trätt i kraft, skatterättelsenämnder som tillsatts enligt beskattningslagen (482/58) fortsätta arbeta till utgången av sin mandatperiod.

Utan hinder av vad som bestäms om skatterättelsenämndens mandatperiod, fortsätter skatterättelsenämnder som är verksamma vid utgången av år 1997 i sitt uppdrag till den 31 juli 1998. (5.12.1997/1105)

RP 131/95

StaUB 37/95

RSv 124/95

Ikraftträdelsestadganden

27.6.1997/637:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1997.

Vad som i någon annan lag eller förordning bestäms om länsskatteverk gäller efter denna lags ikraftträdande skatteverk och vad som i någon annan lag eller förordning bestäms om skattebyrå eller skattedirektör gäller efter denna lags ikraftträdande det skatteverk som skattebyrån hänförs till eller vars tjänsteman skattedirektören är.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 51/1997 , StaUB 11/1997, RSv 86/1997

5.12.1997/1105:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 163/1997 , StaUB 27/1997, RSv 162/1997

10.7.1998/504:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Utan hinder av vad som bestäms i 15 § 3 mom. lagen om skatteförvaltningen (1105/1997) om skatterättelsenämndens mandatperiod, fortsätter uppdraget för skatterättelsenämnder som är verksamma vid utgången av 1997 till den 31 december 1998. Till övriga delar tillämpas lagen från den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Den första mandatperioden för en skatterättelsenämnd som valts enligt denna lag går ut den 31 december 2002.

Ett rättelseyrkande som inte har avgjorts före den 1 januari 1999 överförs för handläggning i en behörig skatterättelsenämnd.

RP 15/1998 , StaUB 11/1998, RSv 64/1998

5.3.1999/228:

Denna lag träder i kraft den 15 mars 1999.

RP 282/1998 , StaUB 70/1998, RSv 280/1998

30.12.1999/1346:

RP 149/1999 , StaUB 30/1999, FvUU 10/1999, RSv 131/1999

6.4.2001/318:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2001.

RP 204/2000 , FiUB 3/2001, RSv 23/2001

26.10.2001/908:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 91/2001 , FiUB 12/2001, RSv 101/2001

13.12.2001/1264:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Lagen tillämpas första gången när beskattningskostnaderna för skatteåret 2002 uppbärs.

RP 182/2001 , FiUB 34/2001, RSv 184/2001

8.11.2002/905:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 83/2002 , FiUB 11/2002, RSv 128/2002

20.5.2005/332:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2005.

RP 27/2005 , FiUB 8/2005, RSv 43/2005

8.12.2006/1101:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 189/2006 , FiUB 33/2006, RSv 183/2006

Top of page