4/1994

Denna lag tillämpas på internationell rättshjälp i sådana straffrättsliga ärenden som en finsk eller utländsk myndighet är behörig att behandla när den begär rättshjälp.

Den internationella rättshjälp som avses i denna lag omfattar

I förhållande till andra medlemsstater i Europeiska unionen tillämpas denna lag endast på sådan rättshjälp som inte omfattas av lagen om genomförande av direktivet om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (430/2017) . Denna lag tillämpas dock i förhållande till republiken Irland och Konungariket Danmark. (28.6.2017/432)

Denna lag tillämpas inte på

Central myndighet med ansvar för uppgifterna enligt denna lag är justitieministeriet.

I egenskap av central myndighet skall justitieministeriet

En utländsk myndighet sänder begäran om rättshjälp till justitieministeriet eller direkt till den myndighet som är behörig att uppfylla begäran.

Har begäran om rättshjälp sänts till justitieministeriet, skall ministeriet utan dröjsmål vidarebefordra begäran till den myndighet som är behörig att verkställa den, om justitieministeriet inte är behörigt att uppfylla den.

Till en främmande stat kan begäran om rättshjälp framställas av justitieministeriet, domstolarna, åklagarmyndigheterna och förundersökningsmyndigheterna. Om den begärda åtgärden under motsvarande omständigheter i Finland förutsätter ett beslut av någon annan än den myndighet som framställt begäran, ska man i Finland ansöka om ett sådant beslut som grund för begäran. (11.4.2014/301)

Begäran om rättshjälp sänds till den främmande staten med iakttagande av den ordning som denna stat kräver samt med beaktande av bestämmelserna i eventuella gällande avtal mellan Finland och den främmande staten. Begäran kan sändas genom förmedling av justitieministeriet, om inte den myndighet som framställt begäran kan sända den direkt till den behöriga utländska myndigheten eller om det av någon annan orsak skall anses vara ändamålsenligt att begäran sänds genom förmedling av justitieministeriet. Justitieministeriet kan vid behov sörja för att begäran sänds till den främmande staten genom utrikesministeriets förmedling.

Närmare stadganden om kontaktförfarandet vid framställande och mottagande av begäran om rättshjälp utfärdas genom förordning.

När en utländsk myndighet begär rättshjälp av en finsk myndighet kan begäran framställas skriftligen, som en teknisk upptagning eller muntligen och den kan också sändas som ett elektroniskt meddelande. Om begäran gäller delgivning av en stämning, en kallelse, ett beslut eller någon annan handling, skall den handling som delgivningen gäller dock alltid fogas till begäran eller sändas i samband med begäran. Om det uppstår tvivel om begärans eller den bifogade handlingens äkthet eller innehåll, kan justitieministeriet eller den behöriga myndigheten be att begäran till behövliga delar bekräftas skriftligen. Legalisering behövs inte för begäran om rättshjälp och därtill hörande handlingar.

Av begäran om rättshjälp skall till den del det är nödvändigt för att begäran skall kunna verkställas på behörigt sätt framgå följande uppgifter:

En begäran om rättshjälp kan uppfyllas även om den inte fyller kraven enligt 1 eller 2 mom., om bristfälligheterna är av sådan art att de inte hindrar att begäran verkställs.

Begäran om rättshjälp ska avfattas på finska, svenska eller engelska eller åtföljas av en översättning till något av dessa språk. De handlingar som ansluter sig till begäran ska likaså vara avfattade på finska, svenska eller engelska eller åtföljas av översättningar till något av dessa språk. (11.4.2014/301)

Den behöriga myndigheten kan uppfylla en begäran om rättshjälp trots att begäran och de handlingar som ansluter sig till den är avfattade på något annat språk än finska, svenska eller engelska, om myndigheten godkänner att det främmande språket i fråga används och det inte annars finns hinder för att uppfylla begäran. Bestämmelser om justitieministeriets uppgift att sörja för översättning från främmande språk till finska och svenska utfärdas genom förordning av statsrådet. (11.4.2014/301)

En handling som skall delges behöver inte åtföljas av en översättning, om delgivningen med stöd av 17 § 2 mom. kan verkställas utan att handlingen åtföljs av en översättning.

Hörande på grundval av begäran om rättshjälp kan ske på ett främmande språk, om den som skall höras begär det eller om den behöriga myndigheten på någon annan grund anser det motiverat och förfarandet inte äventyrar rättigheterna eller rättssäkerheten för dem som har del i saken. (20.2.2004/149)

Begäran om rättshjälp skall uppfyllas med iakttagande av förfarandet enligt finsk lag, om inte något annat anges i denna lag. Begäran om rättshjälp skall uppfyllas utan dröjsmål och om möjligt verkställas med iakttagande av de tidsgränser som anges i eller som annars framgår av den. (20.2.2004/149)

Om begäran om rättshjälp eller de bifogade handlingarna är så bristfälliga att begäran inte kan uppfyllas, skall den utländska myndighet som framställt begäran utan dröjsmål uppmanas att komplettera begäran eller att ge ytterligare upplysningar i saken.

Om en begäran om rättshjälp inte kan uppfyllas eller om verkställigheten fördröjs, skall detta utan dröjsmål meddelas den utländska myndighet som framställt begäran och samtidigt skall grunden för att begäran inte uppfylls eller orsaken till dröjsmålet nämnas.

Den behöriga utländska myndighet som begärt rättshjälp, parterna i målet samt den som saken annars angår har rätt att enligt finsk lag vara närvarande då vittnen, sakkunniga eller parter hörs eller då någon annan begärd åtgärd vidtas. Den utländska myndighet som framställt begäran har i domstolen och vid förundersökningen rätt att delta i behandlingen av ärendet och att ställa frågor till dem som blir hörda, om domstolen eller förundersökningsmyndigheten tillåter detta.

Om den utländska myndighet som gjort framställning om rättshjälp begär det, skall den underrättas om tidpunkten och platsen för den begärda åtgärden, i så god tid att myndigheten och de som har rätt att närvara kan infinna sig.

Om begäran om rättshjälp innehåller en framställning om en särskild form eller ett särskilt förfarande skall framställningen iakttas om detta inte strider mot de grundläggande rättsprinciperna i Finland och om något annat inte särskilt har föreskrivits eller följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Om begäran inte kan uppfyllas med iakttagande av ett i begäran angivet särskilt förfarande, skall den utländska myndighet som har framställt begäran utan dröjsmål underrättas om detta, och myndigheten skall samtidigt informeras om de villkor på vilka begäran kunde uppfyllas och tillfrågas om begäran skall verkställas på dessa villkor.

Om en främmande stats myndighets begäran om rättshjälp gäller förhör med ett vittne, en sakkunnig eller en målsägande med anlitande av videokonferens eller någon annan lämplig teknisk metod för dataöverföring där de som deltar i förhöret har sådan kontakt att de kan tala med och se varandra, är ett villkor för att bifalla begäran att bifallandet inte kan anses strida mot de grundläggande rättsprinciperna i Finland.

Förhöret kan hållas direkt av eller under överinseende av den behöriga myndigheten i den stat som framställt begäran.

Tingsrättens ordförande eller förundersökningsmyndigheten är ansvarig för kontrollen av identiteten hos den person som ska höras och övervakar att de grundläggande rättsprinciperna i Finland iakttas vid förhöret. Om den behöriga myndigheten anser att dessa principer åsidosätts under förhöret, ska den omedelbart se till att förhöret antingen fortsätter i enlighet med dessa principer eller avbryts.

Över förhöret ska det upprättas ett protokoll med uppgifter om datum och plats för förhöret, den hörda personens identitet, identiteten hos samtliga övriga personer som har deltagit i förhöret i Finland och i vilken egenskap de har deltagit, alla eventuella avläggelser av ed eller försäkran samt under vilka tekniska omständigheter förhöret har ägt rum. Protokollet ska översändas till den behöriga myndigheten i den stat som framställt begäran.

I fråga om förhöret iakttas förutom 1–4 mom. även 20–22 §.

Svaranden i ett brottmål eller den som är misstänkt för brott kan höras genom att iaktta ett förfarande enligt 11 a §, om ett förhör skulle vara möjligt i en motsvarande situation enligt finsk lag. Det förutsätts dessutom att svaranden eller den misstänkte har gett sitt samtycke till förfarandet. En bandupptagning ska göras av samtycket.

En svarande eller misstänkt som ska höras enligt denna paragraf har rätt till biträde, och en försvarare ska på begäran förordnas för honom eller henne för ett förhör enligt denna paragraf och för att ge det samtycke som behövs för förhöret. Till försvararen ska betalas en skälig ersättning som fastställs av domstolen och som staten ska svara för. I fråga om förordnandet av en försvarare gäller i övrigt 2 kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) .

Innan samtycke till förhör genom videokonferens begärs, ska svaranden eller den misstänkte informeras om rätten att anlita ett biträde och om att en försvarare kan förordnas för honom eller henne.

Förhör enligt 11 a och 11 b § kan även hållas per telefon. Det förutsätts dock att den som ska höras har gett sitt samtycke till förfarandet. En bandupptagning ska göras av samtycket.

Rättshjälp lämnas inte om lämnandet av hjälpen kunde kränka Finlands suveränitet eller äventyra Finlands säkerhet eller andra väsentliga intressen.

Rättshjälp lämnas inte om lämnandet av hjälpen strider mot principerna om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna eller om lämnandet av hjälpen annars strider mot grundprinciperna för Finlands rättsordning.

Rättshjälp kan förvägras, om

Verkställandet av en begäran om rättshjälp kan uppskjutas, om verkställandet kunde störa eller fördröja en brottsutredning, en förundersökning eller en rättegång i Finland.

Beslut att avslå begäran om rättshjälp på den grund som nämns i 12 § 1 mom. fattas av justitieministeriet. Beslut att avslå begäran om rättshjälp i övriga fall fattas av den myndighet som är behörig att uppfylla begäran. Har begäran om rättshjälp sänts till justitieministeriet i dess egenskap av central myndighet, kan ministeriet genom att inte vidarebefordra begäran till den behöriga myndigheten besluta att rättshjälp inte skall lämnas, om det är uppenbart att rättshjälp inte kan lämnas i saken.

Har tingsrätten beslutat att rättshjälp inte skall lämnas, kan justitieministeriet få saken prövad av hovrätten utan att anmäla missnöje och med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas om överklagande av tingsrättens beslut. Om hovrätten har beslutat att rättshjälp inte skall lämnas, kan justitieministeriet få saken prövad av högsta domstolen utan att begära besvärstillstånd och med iakttagande av vad som stadgas om anförande av besvär över hovrättens beslut. I övriga fall får ändring inte sökas i beslut om förvägrande av rättshjälp.

Om begäran om rättshjälp avser eller dess uppfyllande förutsätter att tvångsmedel enligt tvångsmedelslagen (806/2011) används, får tvångsmedel inte användas om detta inte skulle vara tillåtet enligt finsk lag i ett sådant fall där den gärning till vilken begäran hänför sig har begåtts i Finland under motsvarande omständigheter. (22.7.2011/823)

Vad som bestäms i 1 mom. gäller dock inte verkställandet när det gäller penningtvättsbrott av en begäran om rättshjälp i en situation där den person som misstänks för det brott som avses i begäran är delaktig i det brott genom vilket egendom frånhänts någon eller vinning erhållits, och inte heller ett sådant föreläggande att säkra data som avses i 8 kap. 24 § i tvångsmedelslagen. (22.7.2011/823)

Avser begäran om rättshjälp att en person som är misstänkt för ett brott eller som är svarande i ett brottmål som är anhängigt utomlands skall höras vid förundersökning eller domstol enligt begäran om rättshjälp, får den som skall höras inte anhållas, häktas eller meddelas reseförbud.

Om begäran om rättshjälp innehåller en kallelse att infinna sig för att höras inför en utländsk myndighet, får en finsk myndighet inte ålägga den som kallats för att höras att hörsamma kallelsen eller mot denne använda tvångsmedel på grund av att kallelsen inte hörsammats. Om ett vittnes och en målsägandes skyldighet att hörsamma en kallelse av en domstol i ett annat nordiskt land stadgas i lagen om skyldighet att i vissa fall inställa sig vid domstol i ett annat nordiskt land (349/75) .

Justitieministeriet kan besluta att rättshjälp inte skall lämnas, om begäran har framställts av en stat som inte lämnar motsvarande rättshjälp på begäran av en finsk myndighet.

Delgivning av en handling verkställs med iakttagande av det förfarande som enligt finsk lag skall iakttas vid delgivning av motsvarande handling eller med iakttagande av ett i begäran angivet särskilt förfarande, om inte detta kan anses strida mot de grundläggande rättsprinciperna i Finland. Över delgivningen av handlingen skall utfärdas ett intyg av vilket framgår när, var och hur delgivningen har skett, vem handlingen har delgivits och till vem den har lämnats. (20.2.2004/149)

Delgivningen av en handling verkställs enligt 1 mom., om handlingen är avfattad på finska eller svenska eller om den åtföljs av en översättning till någotdera av dessa språk. I annat fall kan delgivningen verkställas endast så att handlingen överlämnas till den person som den skall delges, om denne samtycker till att ta emot handlingen. Delgivningen kan dock verkställas enligt 1 mom., om det är uppenbart att den som skall delges handlingen tillräckligt väl förstår det språk som använts i handlingen eller i en översättning som åtföljer den.

Närmare stadganden om förfarandet vid verkställande av en delgivning utfärdas genom förordning.

Delgivning av stämning eller kallelse kan förvägras, om kallelsen och till den eventuellt fogade andra handlingar som skall delges inte har sänts till den finska myndighet som har mottagit begäran i så god tid att den inkallade har haft skälig tid att infinna sig för att höras. Delgivningen kan dock verkställas om den som skall delges handlingen samtycker till att ta emot handlingen.

På basis av en begäran som en utländsk myndighet har framställt enligt denna lag kan åtgärder för väckande av åtal vidtas i Finland. Härvid skall iakttas vad finsk lag särskilt stadgar om väckande av åtal.

Gäller en begäran om rättshjälp som framställts av en utländsk myndighet hörande av vittnen eller sakkunniga, företeende av handlingar, förrättande av syn eller inhämtande av andra bevis eller hörande av parter och är domstolen behörig att vidta den begärda åtgärden, skall bevisupptagningen eller hörandet skötas av allmän underrätt, om

Bevisupptagningen eller hörandet av parterna sköts av underrätten på den ort inom vars domkrets den som ska höras har sitt hemvist eller är bosatt eller där bevisupptagningen eller hörandet annars lämpligen kan ske. Åklagaren ska vara närvarande då ärendet behandlas, om domstolen anser det vara behövligt att han eller hon är närvarande. Vid förfarandet ska i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs om rättegång i brottmål. (13.5.2011/454)

I andra fall än de som nämns i 20 § skall den behöriga förundersökningsmyndigheten sörja för att bevis och andra utredningar inhämtas och för att parter och andra personer blir hörda. Vid förfarandet skall i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om förundersökning med anledning av brott.

Den som på grund av en utländsk myndighets begäran om rättshjälp hörs vid en finsk domstol i egenskap av vittne eller sakkunnig eller infinner sig för att höras vid förundersökning har rätt att vägra att vittna eller yttra sig, om han har rätt eller skyldighet därtill enligt finsk lag eller enligt lagen i den stat som framställt begäran. Den främmande statens lag beaktas, om rätten eller skyldigheten att vägra vittna har konstaterats i den främmande statens begäran om rättshjälp eller om den utländska myndighet som framställt begäran bekräftar detta på begäran av den finska domstolen eller förundersökningsmyndigheten eller om domstolen eller förundersökningsmyndigheten annars känner till grunden för vägran.

På grundval av en begäran om rättshjälp som har framställts av en myndighet i en främmande stat kan det för inhämtande av bevis verkställas genomsökning, beslag och förelägganden att säkra data, utföras teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, inhämtande av lägesuppgifter för att nå misstänkta och dömda, inhämtande av basstationsuppgifter, systematisk observation, förtäckt inhämtande av information och teknisk observation samt genomföras täckoperationer, bevisprovokationer genom köp och kontrollerade leveranser och upptas signalement, om detta ingår i begäran om rättshjälp eller är nödvändigt för att verkställa begäran. (11.4.2014/301)

För att i Finland säkerställa verkställigheten av en förverkandepåföljd som med anledning av ett brott har bestämts eller kommer att bestämmas i en främmande stat kan tvångsmedel på begäran av en utländsk myndighet användas, om den förverkandepåföljd som i den främmande staten skall bestämmas eller har bestämts kunde verkställas i Finland.

Beträffande förutsättningarna för användning av tvångsmedel och det förfarande som skall iakttas vid användningen tillämpas vad som föreskrivs i 15 § 1 mom. i denna lag och i tvångsmedelslagen. (20.2.2004/149)

På grundval av en begäran om rättshjälp som en behörig myndighet i Finland har framställt hos en främmande stat kan en behörig tjänsteman i den staten, i enlighet med de förutsättningar och förfaranden som föreskrivs i 10 kap. i tvångsmedelslagen, ges rätt att under omedelbar tillsyn av den polisman som ansvarar för genomförandet av täckoperationen eller bevisprovokationen genom köp vidta sådana enstaka åtgärder enligt 10 kap. i tvångsmedelslagen som gäller täckoperationer eller bevisprovokationer genom köp, och som har preciserats i en skriftlig plan för genomförandet av täckoperationen eller bevisprovokationen genom köp.

På begäran av en myndighet i en främmande stat får, under samma förutsättningar som gäller för utlämnande till finska myndigheter, straffregisteruppgifter lämnas ut enligt denna lag för behandlingen av ett straffrättsligt ärende. Beslut om utlämnande av straffregisteruppgifter fattas av Rättsregistercentralen. Om inte något annat föreskrivs separat eller följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland, ska Rättsregistercentralen, när uppgifter som fåtts från en annan medlemsstat i Europeiska unionen lämnas ut, ställa som villkor att uppgifterna endast får användas för behandlingen av det straffrättsliga ärende för vilket de har begärts. Vid utlämnande av uppgifter som fåtts från Förenade kungariket ska Rättsregistercentralen iaktta bestämmelserna i artikel 651.4 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.

Bestämmelser om utlämnande av straffregisteruppgifter till behöriga myndigheter i andra medlemsstater i Europeiska unionen finns också i lagen om lagring av straffregisteruppgifter och om utlämnande av sådana uppgifter mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen (214/2012) samt när det gäller utlämnande av straffregisteruppgifter till behöriga myndigheter i Förenade kungariket också i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, och i lagen om tillämpning av bestämmelserna om utlämning för brott och utbyte av straffregisteruppgifter i handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket (470/2021) .

För kostnaderna för rättshjälp som lämnats på begäran av en främmande stats myndighet tas inte ut ersättning hos den främmande staten.

För de kostnader som avses i 1 mom. kan en ersättning dock tas ut, om kostnaderna är betydande eller exceptionella eller om det föreskrivs särskilt om det i lag eller i internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Utan hinder av skyldigheten att iaktta sekretess enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller någon annan lag får även handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till en främmande stat som begär rättshjälp för att användas som bevis i ett straffrättsligt ärende, om inte utlämnande av upplysningen eller handlingen till utlandet eller användning av upplysningen som bevis förbjudits eller begränsats i lag.

Rätten enligt 1 mom. gäller dock inte uppgifter som den som innehar dem har fått tillstånd att ta del av för vetenskaplig forskning eller statistikföring eller för myndigheters planerings- och utredningsuppgifter.

Om en främmande stats tjänsteman som utför övervakning, förföljande eller förundersökning med stöd av en internationell överenskommelse eller någon annan internationell förpliktelse eller som utför nämnda eller andra uppgifter med stöd av en begäran om rättshjälp som en finsk myndighet har framställt eller godkänt orsakar skada inom finskt territorium i sitt tjänsteuppdrag, jämställs tjänstemannen med en finsk tjänsteman när ersättningsskyldigheten fastställs.

När begäran om rättshjälp framställs till en utländsk myndighet kan justitieministeriet vid behov bekräfta att finska myndigheter i motsvarande fall kommer att lämna rättshjälp till den främmande stat som mottagit begäran.

När en finsk myndighet begär rättshjälp av en utländsk myndighet gäller i fråga om hemlighållande av handlingar och andra upptagningar samt tystnadsplikt och i fråga om parternas och myndigheternas rätt att få del av uppgifterna vad som stadgas i finsk lag.

Utöver vad som stadgas i 1 mom. skall i fråga om hemlighållande, tystnadsplikt, begränsningar i användningen av uppgifterna eller återsändande eller förstörande av överlåtet material iakttas bestämmelserna i gällande avtal mellan Finland och den främmande staten eller villkoren för den främmande statens rättshjälp.

Den som på kallelse, som delgivits honom enligt en rättshjälpsbegäran som en finsk myndighet gjort till en främmande stat, infinner sig för att höras som vittne eller sakkunnig vid en domstol i Finland eller för att bli förhörd vid förundersökning, har rätt att vägra avge vittnesmål eller yttra sig om han har rätt eller skyldighet därtill enligt finsk lag eller enligt lagen i den främmande stat som mottagit begäran. Den främmande statens lag beaktas, om rätten eller skyldigheten att vägra att vittna har konstaterats i den utländska myndighetens svar på en finsk myndighets begäran om rättshjälp, eller om den utländska myndighet som mottagit begäran bekräftar detta på begäran av den finska domstolen eller förundersökningsmyndigheten, eller om domstolen eller förundersökningsmyndigheten annars känner till grunden för vägran.

Om immunitet för vittnen, sakkunniga, målsägande, eller andra personer som skall höras vid utredning av brott samt för svarande i brottmål och misstänkta för brott vilka på kallelse av en finsk myndighet har kommit hit från en främmande stat, stadgas i lagen om immunitet i vissa fall för personer som deltar i rättegång och förundersökning (11/94) .

Närmare stadganden om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning. Justitieministeriet kan dessutom vid behov utfärda närmare bestämmelser om begärande och lämnande av internationell rättshjälp i straffrättsliga ärenden.