1642/1993

Social- och hälsovårdsministeriet har med stöd av 20 § 2 mom. kemikalielagen av den 14 augusti 1989 (744/89) samt 4, 7, 9 och 11 §§ kemikalieförordningen av den 12 juli 1993 (675/93) beslutat:

1) Bilaga 2 till EES-avtalet:

– kommissionens direktiv 84/449/EEG

– kommissionens direktiv 88/302/EEG

– kommissionens direktiv 92/69/EEG

2) Bilaga 2 till EES-avtalet: rådets direktiv (92/32/EEG)

Bilaga I A

UPPGIFTER OCH UNDERSÖKNINGAR SOM SKALL INGÅ I DE TEKNISKA DOKUMENT ("GRUNDUPPSÄTTNINGEN") SOM AVSES I 4 §

Om det inte är tekniskt möjligt att ge vissa upplysningar, eller om de på vetenskapliga grunder förefaller onödiga, skall en klar motivering till detta tillställas social- och hälsovårdsministeriet för godkännande.

Namnen på de inrättningar som ansvarar för undersökningarna skall anges.

0. TILLVERKARENS OCH ANMÄLARENS IDENTITET. FRAMSTÄLLNINGSORT

För ett ämne som framställts utanför EES-avtalets avtalsparters områden och för vilket anmälaren i anmälningssyfte har utsetts till tillverkarens enda representant, anges namn och adress på de importörer som ämnar föra in ämnet till områdena.

1. ÄMNETS IDENTITET

1.1. Namn

1.1.1 Namn enligt IUPAC

1.1.2 Andra namn (allmänt känt namn, handelsnamn, förkortning)

1.1.3 CAS-nummer och CAS-namn (om sådant föreligger)

1.2 Molekyl formel och strukturformel

1.3 Ämnets sammansättning

1.3.1 Renhetsgrad (%)

1.3.2 Orenheternas natur, inklusive isomerer och biprodukter

1.3.3 Viktigaste (väsentliga) orenheter (%)

1.3.4 Om ämnet innehåller en stabilisator eller en inhibitor eller andra tillsatser anges dess natur, storlekssordning (ppm, %)

1.3.5 Spektraldata (UV, IR, NMR eller masspektrum)

1.3.6 HPLC, GC

1.4 Metoder för detektering och bestämning

En fullständig beskrivning av de använda metoderna eller relevanta litteraturhänvisningar.

Förutom detekterings- och bestämningsmetoderna skall upplysningar ges om de analysmetoder som anmälaren känner till och som kan användas för att upptäcka förekomsten av ett ämne och dess nedbrytningsprodukter när det kommit ut i naturen och när människor blivit utsatta för det.

2. UPPGIFTER OM ÄMNET

2.0 Produktion

Uppgifterna skall vara tillräckliga för en realistisk uppskattning av den exponering som människan och miljön utsätts för i samband med processen. Någon ingående beskrivning av processen, särskilt detaljer av kommersiellt känslig natur, krävs inte.

2.0.1 Den tekniska process som används i produktionen

2.0.2 Bedömning av exponeringen i samband med produktionen

– i arbetsmiljön

– i miljön

2.1 Föreslagna användningsändamål

Uppgifterna skall vara tillräckliga för en realistisk uppskattning av den exponering som människan och miljön utsätts för i samband med de föreslagna/förutsedda användningsändamålen.

2.1.1 Användningssätt: beskrivning av ämnets användningsändamål och de avsedda verkningarna

2.1.1.1 Tekniska processer i samband med användningen av ämnet (om de är kända)

2.1.1.2 Bedömning av exponeringen i samband med användningen (om den är känd)

– i arbetsmiljön

– i miljön

2.1.1.3 Den form i vilken ämnet marknadsförs: ämne, preparat, produkt

2.1.1.4 Koncentration av ämnet i preparat och produkter som marknadsförs (om den är känd)

2.1.2 Användningsområden samt bedömning av hur användningen fördelas på de olika användningsområdena:

– industri

– jordbruk och annan yrkesmässig användning

– allmän förbrukning

2.1.3 Mottagarnas namn (om de är kända och om det är ändamålsenligt att uppge dem)

2.1.4 Avfallskvantiteter och sammansättning på det avfall som uppstår vid förutsedd användning (om de är kända)

2.2 Uppskattade tillverknings- och/eller importmängder för vart och ett av de förväntade användningsändamålen eller användningsområdena

2.2.1 Total tillverknings- och/eller importmängd (ton/år)

– det första kalenderåret

– de följande kalenderåren

För ett ämne som framställts utanför EES-avtalets avtalsparters områden och för vilket anmälaren i anmälningssyfte utsetts till tillverkarens enda representant, anges denna information för var och en av de importörer som uppges i avsnitt 0.

2.2.2 Tillverknings- och/eller importmängder fördelade på punkterna 2.1.1 och 2.1.2 uttryckt i procent

– det första kalenderåret

– de följande kalenderåren

2.3 Rekommenderade metoder och säkerhetsåtgärder avseende:

2.3.1 hantering

2.3.2 förvaring

2.3.3 transport

2.3.4 brand (förbränningsgaser eller pyrolysprodukter, i de fall där föreslagen användning motiverar detta)

2.3.5 andra faror, särskilt kemisk reaktion med vatten

2.3.6 information om dammexplosion (vid behov)

2.4 Beredskapsåtgärder vid oavsiktligt utsläpp (läckage)

2.5 Beredskapsåtgärder vid personskador (t.ex. förgiftning)

2.6 Förpackning

3. ÄMNETS FYSIKALISK-KEMISKA EGENSKAPER

3.0 Ämnets tillstånd i 20°C och 101,3 kPa

3.1 Smältpunkt

3.2 Kokpunkt

3.3 Relativ densitet

3.4 Ångtryck

3.5 Ytspänning

3.6 Vattenlöslighet

3.8 Fördelningskoefficient (n-oktanol/vatten)

3.9 Flampunkt

3.10 Brandfarlighet

3.11 Explosiva egenskaper

3.12 Tändpunkt

3.13 Oxiderande egenskaper

3.15 Partikelstorlek:

När det är fråga om ämnen som eventuellt marknadsförs i en form som innebär fara vid inandning skall fördelningen av partikelstorlekar bestämmas i den form som introduceras på marknaden.

4. TOXIKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR

4.1 Akut toxicitet

Vid de test som avses under punkterna 4.1.1–4.1.3 skall andra ämnen än gaser tillföras på åtminstone två sätt, av vilka det ena bör vara oral tillförsel. Valet av det andra sättet beror på ämnets egenskaper och på vilket sätt det är mest troligt att människor utsätts för ämnet. Gaser och flyktiga vätskor bör tillföras genom inandning.

4.1.1 Oral tillförsel

4.1.2 Tillförsel genom inandning

4.1.3 Tillförsel genom huden

4.1.5 Hudirritation

4.1.6 Ögonirritation

4.1.7 Sensibilisering av hud

4.2 Upprepad dosering

Tillförselvägen bör vara den mest relevanta med avseende på exponeringen hos människor och ämnets akuta toxicitet samt egenskaperna. Dosering den orala vägen rekommenderas om hinder inte föreligger för detta.

4.2.1 Toxicitet på grund av upprepad dosering (28 dagar)

4.3 Andra effekter

4.3.1 Mutagenicitet

Ämnet skall undersökas i två test. Det ena skall vara ett bakeriologiskt test (reverse mutation test) med och utan metabolisk aktivering. Det andra skall vara ett icke-bakteriologiskt test, genom vilket kromosomaberrationer eller kromosomskador undersöks. Om inga hinder föreligger, skall testet normalt utföras in vitro, med och utan metabolisk aktivering. Om resultatet är positivt i någotdera testet, skall ytterligare test göras enligt metoderna i bilaga V till det direktiv som nämns i 3 §.

4.3.2 Screening-test om toxicitet för reproduktionen

4.3.3 Bedömning av ämnets toxikokinetiska reaktionssätt, i den mån detta framgår av grundmaterialet och annan relevant information

5. EKOTOXIKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR

5.1 Effekter på organismer

5.1.1 Akut toxicitet för fisk

5.1.2 Akut toxicitet för vattenloppor (Daphnia)

5.1.3 Tillväxthämmande effekt på alger

5.1.6 Bakteriehämmande effekt

I de fall då ämnet kan ha en hämmande verkan på bakterier skall ett test som undersöker ämnets bakteriehämmande verkan utföras innan undersökningen om biologisk nedbrytning inleds.

5.2 Nedbrytning

– biotisk

– abiotisk

Om ämnet inte är biologiskt lätt nedbrytbart skall följande test övervägas: hydrolys som en funktion av pH.

5.3 Screening-test av absorption och desorption

6. MÖJLIGHET ATT OSKADLIGGÖRA ÄMNET

6.1 Industriellt/yrkesmässigt bruk

6.1.1 Möjlighet till återvinning och återanvändning

6.1.2. Möjlighet till förhindrande av menliga verkningar

6.1.3 Avfallsbehandling

– kontrollerat utsläpp

– förbränning

– reningsverk för avloppsvatten

– annat

6.2 Allmän förbrukning

6.2.1 Möjlighet till återvinning

6.2.2. Möjlighet till förhindrande av menliga verkningar

6.2.3 Möjlighet till destruktion

– kontrollerat utsläpp

– förbränning

– reningsverk för avloppsvatten

– annat

Bilaga I B

UPPGIFTER OCH UNDERSÖKNINGAR SOM SKALL INGÅ I DE TEKNISKA DOKUMENT ("GRUNDUPPSÄTTNINGEN") SOM AVSES I 5 § 1 MOM.

Om det inte är tekniskt möjligt att ge vissa upplysningar eller om de på vetenskapliga grunder förefaller onödiga, skall en klar motivering till detta tillställas social- och hälsovårdsministeriet för godkännande.

Namnen på de inrättningar som ansvarar för undersökningarna skall anges.

Förutom de nedan föreskrivna upplysningarna kan social- och hälsovårdsministeriet, om det anser det nödvändigt för en riskbedömning, begära att anmälaren lämnar följande kompletterande upplysningar:

– ångtryck

– akut toxicitet på vattenloppor (Daphnia).

0. TILLVERKARENS OCH ANMÄLARENS IDENTITET. FRAMSTÄLLNINGSORT

För ett ämne som framställts utanför EES-avtalets avtalsparters områden och för vilket anmälaren i anmälningssyfte har utsetts till tillverkarens enda representant, anges namn och adress på de importörer som ämnar föra in ämnet till områdena.

1. ÄMNETS IDENTITET

1.1 Namn

1.1.1 Namnen enligt IUPAC

1.1.2 Andra namn (allmänt känt namn, handelsnamn, förkortning)

1.1.3 CAS-nummer och CAS-namn (om sådant föreligger)

1.2 Molekylformel och strukturformel

1.3 Ämnets sammansättning

1.3.1 Renhetsgrad (%)

1.3.2 Orenheternas natur, inklusive isomerer och biprodukter

1.3.3 Viktigaste (väsentliga) orenheter (%)

1.3.4 Om ämnet innehåller en stabilisator eller en inhibitor eller andra tillsatser anges dess natur, storleksordning (ppm, %)

1.3.5 Spektraldata (UV, IR, NMR eller masspektrum)

1.3.6 HPLC, GC

1.4 Metoder för detektering och bestämning

En fullständig beskrivning av de använda metoderna eller relevanta litteraturhänvisningar.

Förutom detekterings- och bestämningsmetoderna skall upplysningar ges om de analysmetoder som anmälaren känner till och som kan användas för att upptäcka förekomsten av ett ämne och dess nedbrytningsprodukter när det kommit ut i naturen och när människor blivit utsatta för det.

2. UPPGIFTER OM ÄMNET

2.0 Produktion

Uppgifterna skall vara tillräckliga för en realistisk uppskattning av den exponering som människan och miljön utsätts för i samband med processen. Någon ingående beskrivning av processen, särskilt detaljer av kommersiellt känslig natur, krävs inte.

2.0.1 Den tekniska process som används i produktionen

2.0.2 Bedömning av exponeringen i samband med produktionen

– i arbetsmiljön

– i miljön

2.1 Föreslagna användningsändamål

Uppgifterna skall vara tillräckliga för en realistisk uppskattning av den exponering som människan och miljön utsätts för i samband med de föreslagna/förutsedda användningsändamålen.

2.1.1 Användningssätt: beskrivning av ämnets användningsändamål och de avsedda verkningarna)

2.1.1.1 Tekniska processer i samband med användningen (om de är kända)

2.1.1.2 Bedömning av exponeringen i samband med användningen (om den är känd)

– i arbetsmiljön

– i miljön

2.1.1.3 Den form i vilken ämnet marknadsförs: ämne, preparat, produkt

2.1.1.4 Koncentration av ämnet i de preparat och produkter som marknadsförs (om den är känd)

2.1.2 Användningsområden samt bedömning av hur användningen fördelas på de olika användningsområdena

– industri

– jordbruk och annan yrkesmässig användning

– allmän förbrukning

2.1.3 Mottagarnas namn (om de är kända och om det är ändamålsenligt att uppge dem)

2.2 Uppskattade tillverknings- och/eller importmängder för vart och ett av de förväntade användningändamålen eller användningsområdena

2.2.1 Total tillverknings- och/eller importmängd (ton/år)

– det första kalenderåret

– de följande kalenderåren

För ett ämne som framställts utanför EES-avtalets avtalsparters områden och för vilket anmälaren i anmälningssyfte utsetts till tillverkarens enda representant, anges denna information för var och en av de importörer som uppges i avsnitt 0.

2.2.2 Tillverknings- och/eller importmängder fördelade på punkterna 2.1.1 och 2.1.2 uttryckt i procent

– det första kalenderåret

– de följande kalenderåren

2.3 Rekommenderade metoder och säkerhetsåtgärder avseende:

2.3.1 hantering

2.3.2 förvaring

2.3.3 transport

2.3.4 brand (förbränningsgasernas eller pyrolysprodukternas natur, i de fall där föreslagen användning motiverar detta)

2.3.5 andra faror, särskilt kemisk reaktion med vatten

2.4 Beredskapsåtgärder vid oavsiktligt utsläpp (läckage)

2.5 Beredskapsåtgärder vid personskador (t.ex. förgiftning)

2.6 Förpackning

3. ÄMNETS FYSIKALISK-KEMISKA EGENSKAPER

3.0 Ämnets tillstånd i 20° C och 101,3 kPa

3.1 Smältpunkt

3.2 Kokpunkt

3.6 Vattenlöslighet

3.8 Fördelningskoefficient n-oktanol/vatten

3.9 Flampunkt

3.10 Brandfarlighet

4. TOXIKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR

4.1 Akut toxicitet

Vid de test som avses under punkterna 4.1.1 och 4.1.2 räcker tillförsel på ett sätt. Andra ämnen än gaser skall testas genom oral tillförsel. Gaser skall testas genom inandning.

4.1.1 Oral tillförsel

4.1.2 Tillförsel genom inandning

4.1.5 Hudirritation

4.1.6 Ögonirritation

4.1.7 Sensibilisering av hud

4.3 Andra effekter

4.3.1 Mutagenicitet

Ämnet skall undersökas i ett bakteriologiskt test (reverse mutation test) med och utan metabolisk aktivering.

5. EKOTOXIKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR

5.2 Biotisk nedbrytning

Bilaga I C

UPPGIFTER OCH UNDERSÖKNINGAR SOM SKALL INGÅ I DE TEKNISKA DOKUMENT ("GRUNDUPPSÄTTNINGEN") SOM AVSES I 5 § 2 MOM.

Om det inte är tekniskt möjligt att ge vissa upplysningar, eller om de på vetenskapliga grunder förefaller onödiga, skall en klar motivering till detta tillställas social- och hälsovårdsministeriet för godkännande.

Namnen på de inrättningar som ansvarar för undersökningarna skall anges.

0. TILLVERKARENS OCH ANMÄLARENS IDENTITET. FRAMSTÄLLNINGSORT

För ett ämne som framställts utanför EES-avtalets avtalsparters områden och för vilket anmälaren i anmälningssyfte har utsetts till tillverkarens enda representant, anges namn och adress på de importörer som ämnar föra in ämnet till områdena.

1. ÄMNETS IDENTITET

1.1. Namn

1.1.1 Namnen enligt IUPAC

1.1.2 Andra namn (allmänt känt namn, handelsnamn, förkortning)

1.1.3 CAS-nummer och CAS-namn (om sådant föreligger)

1.2 Molekylformel och strukturformel

1.3 Ämnets sammansättning

1.3.1 Renghetsgrad (%)

1.3.2 Orenheternas natur, inklusive isomerer och biprodukter

1.3.3 Viktigaste (väsentliga) orenheter (%)

1.3.4 Om ämnet innehåller en stabilisator eller en inhibitor eller andra tillsatser anges dess natur, storleksordning (ppm, %)

1.3.4 Spektraldata (UV, IR, NMR eller masspektrum)

1.3.6 HPLC, GC

1.4 Metoder för detektering och bestämning

En fullständig beskrivning av de använda metoderna eller relevanta litteraturhänvisningar.

Förutom detekterings- och bestämningsmetoderna skall upplysningar ges om de analysmetoder som anmälaren känner till och som kan användas för att upptäcka förekomsten av ett ämne och dess nedbrytningsprodukter när det kommit ut i naturen och när människor blivit utsatta för det.

2. UPPGIFTER OM ÄMNET

2.0 Produktion

Uppgifterna skall vara tillräckliga för en realistisk uppskattning av den exponering som människan och miljön utsätts för i samband med produktionsprocessen. Någon ingående beskrivning av processen särskilt detaljer av kommersiellt känslig natur, krävs inte.

2.0.1 Den tekniska process som används i produktionen

2.0.2 Bedömning av exponeringen i samband med produktionen

– i arbetsmiljön

– i miljön

2.1 Föreslagna användningsändamål

Uppgifterna skall vara tillräckliga för att en realistisk uppskattning av den exponering som människan och miljön utsätts för i samband med de föreslagna/förutsedda användningsändamålen.

2.1.1 Användningssätt: beskrivning av ämnets användningsändamål och de avsedda verkningarna

2.1.1.1 Tekniska processer i samband med användningen av ämnet (om de är kända)

2.1.1.2 Bedömning av exponeringen i samband med användningen (om den är känd)

– i arbetsmiljön

– i miljön

2.1.1.3 Den form i vilken ämnet marknadsförs:

– ämne, preparat, produkt

2.1.1.4 Koncentration av ämnet i preparat och produkter som marknadsförs (om den är känd)

2.1.2 Användningsområden samt bedömning av hur användningen fördelas på de olika användningsområdena:

– industri

– jordbruk och annan yrkesmässig användning

– allmän förbrukning

2.1.3 Mottagarnas namn (om de är kända och om det är ändamålsenligt att uppge dem)

2.2 Uppskattade tillverknings- och/eller importmängder för vart och ett av de förväntade användningsändamålen eller användningsområdena

2.2.1 Total tillverknings- och/eller importmängd (ton/år)

– det första kalenderåret

– de följande kalenderåren

För ett ämne som framställts utanför EES-avtalets avtalsparters områden och för vilket anmälaren i anmälningssyfte utsetts till tillverkarens enda representant anges denna information för var och en av de importörer som uppges i avsnitt 0.

2.2.2 Tillverknings- och/eller importmängder fördelade på punkterna 2.1.1 och 2.1.2 uttryckt i procent

– det första kalenderåret

– de följande kalenderåren

2.3 Rekommenderade metoder och säkerhetsåtgärder avseende:

2.3.1 hantering

2.3.2 förvaring

2.3.3 transport

2.3.4 brand (förbränningsgasernas eller pyrolysprodukternas natur, i de fall där föreslagen användning motiverar detta)

2.3.5 andra faror, särskilt kemisk reaktion med vatten

2.4 Beredskapsåtgärder vid oavsiktligt utsläpp (läckage)

2.5 Beredskapsåtgärder vid personskador (t.ex. förgiftning)

2.6 Förpackning

3. ÄMNETS FYSIKALISK-KEMISKA EGENSKAPER

3.0 Ämnets tillstånd i 20° C och 101,3 kPa

3.9 Flampunkt

3.10 Brandfarlighet

4. TOXIKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR

4.1. Akut toxicitet

Tillförsel på ett sätt räcker. Andra ämnen än gaser skall testas genom oral tillförsel. Gaser skall testas genom inandning.

4.1.1 Oral tillförsel

4.1.2 Tillförsel genom inandning

Bilagan 1 D <vtref vtid="7.10.1994/876">(7.10.1994/876)</vtref> fattas för tillfället.

Bilaga II

KOMPLETTERANDE UPPGIFTER OCH UNDERSÖKNINGAR SOM KRÄVS I 4 § 2 MOM.

Om det inte är tekniskt möjligt att ge vissa upplysningar eller om de på vetenskapliga grunder förefaller onödiga, skall en klar motivering till detta tillställas social- och hälsovårdsministeriet för godkännande.

Namnen på de inrättningar som ansvarar för undersökningarna skall anges.

NIVÅ 1

Fysikalisk-kemiska undersökningar

Tilläggsundersökningarna av de fysikalisk-kemiska egenskaperna beror på resultaten av undersökningarna enligt bilaga I. Undersökningar av det här slaget kan till exempel omfatta utvecklande av sådana analytiska metoder som möjliggör att ett ämne eller dess nedbrytningsprodukter upptäcks, samt undersökning av produkterna vid nedbrytning under värme.

Toxikologiska undersökningar

Fertilitetsundersökning (en djurart, en generation, hane och hona, det mest relevanta sättet att tillföra ämnet)

Om osäkra fynd görs hos den första generationen, krävs att den andra generationens djur undersöks. Beroende på dosen i undersökningen kan indikationer på teratogenicitet fås. Om sådant oberserveras, skall en egentlig teratologisk undersökning göras.

– Teratologisk undersökning (en djurart, det mest relevanta sättet att tillföra ämnet)

Denna undersökning krävs om teratogenicitet inte har undersökts i samband med fertilitetsundersökningen.

– Subkronisk och/eller kronisk toxicitetsundersökning, inklusive specialundersökningar (en djurart, hane och hona, det mest relevanta sättet att tillföra ämnet) krävs, om det på basis av resultaten av den undersökning enligt bilaga I A genom vilken verkningarna av upprepad dosering utreds eller annan relevant information finns behov av fortsatta undersökningar.

Som exempel på effekter som visar att fortsatta undersökningar behövs kan nämnas

a) allvarliga eller irreversibla skador

b) en mycket låg effektlös nivå ("no effect" level) eller avsaknad av en sådan

c) ett klart samband i den kemiska strukturen mellan det ämne som är föremål för undersökning och andra ämnen som har konstaterats vara farliga

– tilläggsundersökningar av mutagenicitet och/eller screening-test beträffande karcinogenicitet i enlighet med de principer som framgår av bilaga V till det direktiv som nämns i 3 § i beslutet.

Om båda testen i grunduppsättningen är negativa skall fortsatta test utföras enligt ämnets specifika egenskaper eller användningsändamål.

Om ett test eller båda testen i grunduppsättningen är positiva, skall en tilläggsundersökning göras med två andra in vivo -testmetoder vilka har samma eller olika verkningspunkter (end point).

– Grundläggande toxikokinetisk information.

Ekotoxikologiska undersökningar

– Fördröjd toxicitet med Daphnia magna (21 dagar)

– Test med växter

– Test med maskar

– Tilläggsundersökningar i fråga om toxicitet hos fiskar

– Ackumulation i organismer: en art, helst fisk

– Tilläggsundersökningar i fråga om nedbrytning, om tillräcklig nedbrytning inte har visats i undersökningar enligt bilaga I.

– Tilläggsundersökningar i fråga om absorption/desorption, beroende på resultaten av de undersökningar som föreskrivs i bilaga I.

NIVÅ 2

Toxikologiska undersökningar

Undersökningsprogrammet skall omfatta följande undersökningar, om det inte finns starka och väl underbyggda skäl för avvikelse:

– Undersökning av kronisk toxicitet

– Karcinogenicitetsundersökning

– Fertilitetsundersökning (t.ex. en tre generationers undersökning), endast om en effekt på fertiliteten observerats vid undersökningar enligt nivå 1

– Toxicitetsundersökning i fråga om avkommans utveckling för utredning av peri- och postnatala verkningar

– Teratologisk undersökning (hos en art som inte användes på nivå 1)

– Toxikokinetiska tilläggsundersökningar som täcker biotransformation och farmakokinetik

– Ytterligare test för klarläggande av organ- eller systemtoxicitet

Ekotoxikologiska undersökningar

– Ytterligare test i fråga om ackumulation, nedbrytning, rörlighet och absorption/desorption

– Tilläggsundersökningar i fråga om toxicitet hos fiskar

– Undersökningar i fråga om toxicitet hos fåglar

– Tilläggsundersökningar i fråga om toxicitet hos andra organismer.

Bilagan III(26.8.2002/762)

Ikraftträdelsestadganden

7.10.1994/876:

Detta beslut träder i kraft den 17 oktober 1994.

Gemensamma EES-kommitténs beslut 21.3.1994 Nr 7/94. Bilaga 2 till EES-avtalet: kommissionens direktiv 93/105/EG

9.12.1994/1132:

Detta beslut träder i kraft den 15 december 1994.

19.3.2001/261:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2001.

Kommissionens direktiv 2000/21/EG, EGT nr L 103, 28.4.2000, s. 70

26.8.2002/762:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2002.