Statsrådets beslut om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa
Not valid- Type of statute
- Beslut
- Administrative sector
- Social- och hälsovårdsministeriet
- Date of Issue
- Entry into force
- Remark
- Innehåller bilaga
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1992/1672/ajantasa/1999-12-08/swe
Statsrådet har vid föredragning från social- och hälsovårdsministeriet med stöd av 2 § lagen den 29 september 1978 om företagshälsovård (743/78) beslutat:
1 § Tillämpningsområde
En arbetsgivare, en inrättning eller ett ämbetsverk skall på egen bekostnad för en arbetstagare eller någon annan person, på vilken lagen om skydd i arbete (299/58, 27/87) tillämpas, på det sätt som bestäms i detta beslut ordna de första undersökningarna och periodiska undersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa.
2 § Särskild fara för ohälsa
Särskild fara för ohälsa förorsakas av sådana arbetsförhållanden där en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor sannolikt kan vålla sjukdom, för stor exponering eller fara för fortplantningsförmågan.
3 § Utredande av förekomsten av särskild fara för ohälsa och behovet av hälsoundersökningar
När frågan om behovet av hälsoundersökningar och längden av intervallerna mellan dem prövas på grundval av en arbetsplatsutredning och andra tillgängliga uppgifter samt den exempelförteckning som har fogats till detta beslut, skall beaktas
tidigare medicinsk erfarenhet av förekomsten av fall av ohälsa inom den berörda branschen eller på den aktuella arbetsplatsen,
farligheten hos kemiska ämnen, som används i arbetet eller uppkommer i arbetet eller arbetsmiljön, hos fysikaliska eller biologiska faktorer, exponeringens nivå, längd och periodicitet samt tidigare exponering,
resultat av arbetshygieniska mätningar samt
inom medicinen eventuellt allmänt godkända metoder för genomförandet av undersökningar för att en skada eller exponeringsnivån skall kunna påvisas.
4 § Hälsoundersökning
Sådana första undersökningar och periodiska undersökningar som avses i detta beslut är kliniska undersökningar som görs av läkare samt andra kompletterande undersökningar, undersökningar eller delar av undersökningar samt funktionstest och exponeringsmätningar som gjorts under en läkares övervakning.
Avsikten är att den första undersökningen skall göras innan sådant arbete som medför särskild fara för ohälsa påbörjas, men dock senast inom en månad efter att arbetet har påbörjats.
Under arbetets gång skall periodiska undersökningar i allmänhet äga rum med 1-3 års mellanrum i enlighet med exempelförteckningen och detta beslut, om det inte av särskilda skäl är nödvändigt att undersökningar görs oftare eller om inte annat bestäms med stöd av 7 § i detta beslut.
5 § Syftet med undersökningarna
Med hjälp av hälsoundersökningarna skall
hälsoriskerna i arbetsförhållandena identifieras och information skaffas fram för att bekämpningsåtgärder skall kunna vidtas
arbetstagarens exponering samt sådana ändringar i funktionsförmågan och hälsotillståndet som sannolikt förorsakas av denna utredas
utredas vilka verkningar hälsotillståndet eller förändringarna i hälsotillståndet har på arbetstagarens lämplighet för arbetet
arbetstagaren informeras om hälsoriskerna i arbetet och anvisningar ges om bekämpningen av skadorna
arbetstagaren hänvisas till undersökningar och vård när yrkessjukdom misstänks och
verkningarna av arbetarskyddsåtgärder och av andra ändringar följas.
På grundval av de uppgifter som de periodiska undersökningarna ger skall strävan alltid vara att i arbeten som medför fara för ohälsa eliminera denna fara samt förebygga eller bekämpa den fara som arbetstagaren utsätts för.
6 § Utlämnande av uppgifter
Om utlämnande och hemlighållande av uppgifter inom företagshälsovården stadgas i 6 § lagen om företagshälsovård (743/78) . Läkaren skall ge arbetsgivaren ett skriftligt utlåtande om resultaten av hälsoundersökningen, till den del de angår arbetarskydd och företagshälsovård, i vilket det vid behov skall ingå ett förslag om sådana arbetarskyddsåtgärder som på grundval av undersökningen har visat sig vara påkallade. Arbetarskyddsmyndigheten och en sådan sakkunnig som avses i 1 § 2 mom. lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/73, 29/87) har rätt att på begäran få detta utlåtande till påseende.
Om en person, som har utfört sådant arbete som avses i 1 §, övergår i ett på samma sätt farligt arbete hos en annan arbetsgivare, skall den första arbetsgivarens företagsläkare på begäran av den andra arbetsgivarens företagsläkare ge den sistnämnda läkaren uppgifter om hälsoundersökningar rörande personen i fråga.
Läkaren skall ge den undersökte ett utlåtande om resultaten av undersökningen samt nödvändiga anvisningar för undvikande av fara som hotar hälsan och för behandling av eventuellt konstaterad sjukdom.
Om det vid undersökningen konstateras en yrkessjukdom eller något annat av arbetet föranlett sjukligt tillstånd, skall läkaren anmäla saken på det sätt som stadgas i 22 § 2 mom. lagen om tillsynen över arbetarskyddet (131/73) .
7 § Övervakning av verkställighetsskyldigheten
Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att sådana undersökningar som avses i detta beslut ordnas på det sätt som särskilt stadgas därom.
Arbetarskyddsmyndigheten kan, på det sätt som särskilt stadgas därom, för bedömning av särskild fara för ohälsa också bestämma att nödvändiga arbetshygieniska mätningar och andra utredningar skall utföras.
Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta beslut.
Social- och hälsovårdsministeriet kan efter att ha hört arbetarskyddsstyrelsen godkänna de anvisningar som ges fackpersonalen inom företagshälsovården och som gäller utförandet av och innehållet i sådana undersökningar som avses i detta beslut.
8 §
En exempelförteckning över faktorer som medför särskild fara för ohälsa har fogats till detta beslut och skall beaktas då undersökningar ordnas.
9 §
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1993.
Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 11 augusti 1971 om läkarundersökningar i arbete, som avses i 44 § lagen om skydd i arbete (637/71) .
EXEMPELFÖRTECKNING ÖVER FAKTORER SOM MEDFÖR SÄRSKILD FARA FÖR OHÄLSA
Exempelförteckningen är inte täckande och särskild fara för ohälsa kan även förorsakas av andra än sådana faktorer som nämns i denna förteckning och med dem jämförbara faktorer. Vid prövningen av behovet av undersökningar skall även en eventuell exponering för flera faktorer och olika faktorers samverkan beaktas.
Fysikaliska faktorer
1. Buller
2. Vibration som drabbar händerna
3. Tryckväxlingar (dykningsarbete samt andra arbeten vid övertryck, t.ex. vård i tryckkammare)
4. Joniserande strålning
Exponeringen för joniserande strålning kontrolleras i första hand med stråldosmätare i enlighet med strålskyddslagen (592/91) och de föreskrifter som meddelas med stöd av den. Anvisningar om hälsoundersökningar av arbetstagare som har exponerats för strålning meddelas av strålsäkerhetscentralen.
5. Icke-joniserande strålning
Laserstrålning och annan optisk strålning Strålning som har en irradians som är skadlig för ögonen i arbete där tekniska förebyggande åtgärder inte till fullo kan säkerställas
Kemiska faktorer
1. Metaller
Aluminium och dess föreningar
Beryllium och dess föreningar
Kvicksilver och dess föreningar; oorganiska föreningar är t.ex. kvicksilveroxid och kvicksilverklorid och organiska föreningar t.ex. alkyl-, aryl- och alkoxikvicksilverföreningar
Kadmium och dess föreningar
Kobolt och dess föreningar
Krom och dess föreningar, t.ex. kromater, kromsyra
Bly och dess föreningar; oorganiska föreningar är t.ex. blyoxid och organiska föreningar tetraetylbly och tetrametylbly
Mangan och dess föreningar
Nickel och dess föreningar
Zink och dess föreningar
Vanadin och dess föreningar, t.ex. vanadinpentoxid
Volfram och dess föreningar.
2. Metalloider
Arsenik och dess föreningar, t.ex. arseniktrioxid och arsin
Antimon och dess föreningar
Fosfor och dess föreningar, t.ex. fosforsyra, fosforväte eller fosfin, organiska fosfater
Halogener och deras oorganiska föreningar, t.ex. klor, klordioxid och klorväte; fluor, fluorväte och fluorider, fluorpolymerernas sönderfallsprodukter samt brom, jod och deras oorganiska föreningar
Svavelföreningar, som t.ex. svaveldioxid, koldisulfid och svavelväte.
Selen och dess föreningar
Cyanföreningar, t.ex. cyanväte, cyanider, nitriler, amylnitril.
3. Oorganiska gaser
Fosgen
Kolmonoxid
Kvävets oxider
Ozon
4. Kolväten och deras blandningar (lacknafta o.a.)
Alifatiska kolväten, t.ex. metan, etan, hexan, etylen
Alicykliska kolväten, t.ex. terpener, cyklohexan och 1,3-butadien
Aromatiska kolväten, t.ex. bensen, toluen, xylen, styren och polycykliska aromatiska föreningar
Halogenderivat av kolväten, t.ex. koltetraklorid, kloroform, 1,2-dikloretan, tetrakloretan, tri- och tetrakloretylen, 1,1,1-trikloretan, metylenklorid eller diklormetan, kolväten som innehåller fluor, t.ex. freoner, polyklorerade bifenyler (PCB), vinylklorid
Nitro- och aminoderivat av kolväten, t.ex. amylnitrit, dinitrobensen, trinitrotoluen, anilin, naftylaminer, bensidin, trietanolamin
5. Nitroglycerol och nitroglykol
6. Alkoholer och glykoler
Metanol och etanol
7. Fenoler och deras derivat, t.ex. fenol eller hydroxylbensen eller karbolsyra, pyrokatekol, resorcinol, pyrogallol, kresol eller metylfenol, butylfenol eller pikrinsyra
8. Ketoner, t.ex. aceton, metyletylketon, metylisobutylketon, hydrokinon
9. Etrar, estrar och epoxider
Etrar och glykoletrar (cellosolver), t.ex. metoxi-, etoxi- och butoxietanol.
Estrar och cellosolvestrar, t.ex. etylacetat, cellosolvacetater
Epoxider, t.ex. etylenoxid
10. Aldehyder, t.ex. acetaldehyd, formaldehyd och akrolein
11. Organiska syror och syraanhydrider, t.ex. ftalsyra-, maleinsyra- och trimellitsyraanhydrid, jodättiksyra, fluorättiksyra, myrsyra
12. Andra kemiska agenser
12.1. Bekämpningsmedel
Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar, t.ex. betningsmedel som innehåller metoxietylkvicksilver, bisditiokarbamatföreningar, quintozen eller pentaklornitrobensen.
Bekämpningsmedel mot ogräs, t.ex. klorerade fenoxisyror, triaziner och glyfosat
Tillväxtreglerande ämnen, t.ex. klormekvat.
Bekämpningsmedel mot skadedjur, t.ex. nikotin, organofosfater, organiska klorföreningar, karbamater, pyretriner och syntetiska pyretroider.
I statsrådets beslut om tillämpning av lagen om skydd i arbete på hantering och spridning av bekämpningsmedel i skogsarbete (538/89) bestäms om hälsoundersökningar i sådana arbeten.
12.2. Skyddskemikalier; träskydds-, flembekämpningsmede
12.3. Plaster och konsthartser samt vid deras framställning använda ämnen och därvid alstrade mellanprodukter, t.ex. organiska peroxider, aminer, organiska syraanhydrider, epoxihartser, polyamider, isocyanater, akrylater och fenolhartser.
12.4. Naturhartser , t.ex. kolofoniumharts, tallharts, naturgummi
12.5. Reaktivfärgämnen och dispersa färgämnen
12.6. Antibiotika
12.7. Läkemedel mot cancer
13. Damm
13.1. Kvarts och andra kristallina former av kiseldioxid
13.2. Asbest och andra silikatfibrer som har en liknande sammansättning och som utgör en fara för hälsan.
I arbetarskyddsstyrelsens beslut (205/89) finns anvisningar om läkarundersökningar av personer som utför asbestarbete.
13.3. Organiskt damm , t.ex. mjöldamm, torrmjölk, foderjäst, fiskmjöl, enzymer, råkaffe, trädamm, pälsdamm, annat epitel av djur, råbomull, rålin och enzymdamm
14. Tobaksrök i omgivningen (8.12.1999/1154)
Biologiska faktorer
Bakterier och virus, sporer av svamp och mögel samt andra biologiskt aktiva ämnen som dessa frigör.
Ikraftträdelsestadganden
8.12.1999/1154:
Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2000.