1537/1992

På beskattningsbar förmögenhet skall betalas förmögenhetsskatt till staten enligt denna lag. Den beskattningsbara förmögenheten fås när de nedan föreskrivna avdragen görs från de skattepliktiga tillgångarna.

På beskattning av en begränsat skattskyldigs förmögenhet tillämpas utöver denna lag vad som stadgas särskilt.

Vid beräknandet av den nettoförmögenhet som ligger till grund för kapitalinkomstandelen av företagsinkomst enligt inkomstskattelagen (1535/92) samt vid fastställandet av värdet av en fastighet som ligger till grund för fastighetsskatt värderas egendomen så som avses i denna lag.

Om beskattningsförfarandet, förskottsuppbörden och skatteuppbörden stadgas särskilt.

Skyldiga att betala skatt på förmögenhet är

I inkomstskattelagen stadgas när en person skall anses vara bosatt i Finland.

Tillgångar i Finland är bland annat

De som avses i 12 § inkomstskattelagen är skyldiga att betala förmögenhetsskatt endast för fastigheter som är belägna här, för tillgångar som hör till näringsverksamhet som de bedriver här, för aktier i finska aktiebolag och andelar i finska andelslag samt för sina andelar i finska sammanslutningars och samfällda förmåners tillgångar.

De som avses i 13 § inkomstskattelagen är skyldiga att betala förmögenhetsskatt endast för tillgångar ombord på ett finskt fartyg eller ett fartyg som enligt nämnda paragraf kan jämställas med ett finskt fartyg samt för tillgångar här.

Skatten på ett minderårigt barns förmögenhet bestäms så att barnets beskattningsbara förmögenhet fogas till den förälders förmögenhet vars förmögenhet är större. Som barnets andel av skatten på den sammanlagda förmögenheten anses den skatt som återstår när skatten för barnets förälder har dragits av.

Tillämpas inte på ett barns föräldrar stadgandena om makar i inkomstskattelagen eller har endast den ena av föräldrarna under skatteåret försörjt barnet, läggs vid uträkningen av skatten barnets beskattningsbara förmögenhet till den beskattningsbara förmögenheten för den av föräldrarna som skall anses ha försörjt barnet.

I denna lag avses med makar och minderåriga barn detsamma som i 7 och 8 §§ inkomstskattelagen. På fosterbarn tillämpas dock inte stadgandena om sambeskattning av förälders och barns förmögenhet.

Samfund och samfällda förmåner som avses i inkomstskattelagen beskattas som särskilda skattskyldiga.

Fria från förmögenhetsskatt är

Inhemska dödsbon som avses i 17 § inkomstskattelagen beskattas som särskilda skattskyldiga. Ett inhemskt dödsbo som bedriver näringsverksamhet beskattas som en särskild skattskyldig för tre år efter det år då arvlåtaren avled och därefter som en sammanslutning. (12.11.1993/934)

På en under skatteåret avliden persons dödsbo tillämpas de stadganden som skulle ha tillämpats på den avlidne.

En sammanslutning som avses i 4 § inkomstskattelagen är inte särskilt skattskyldig.

Den beskattningsbara förmögenhet som fastställs för en näringssammanslutning fördelas mellan delägarna för att beskattas enligt deras andelar av sammanslutningens förmögenhet. Den del av sammanslutningens skulder som överstiger dess tillgångar fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar för att beaktas vid deras förmögenhetsbeskattning.

En beskattningssammanslutnings tillgångar fördelas mellan delägarna för att beskattas enligt deras andelar av sammanslutningens tillgångar.

Som likställd med ägare anses

Har någon i annat fall rätt till avkastningen av en annans egendom, räknas egendomens värde enligt vad som anses skäligt helt eller delvis, dock minst i den omfattning som nämns i 32 §, som tillgång för den som är berättigad till avkastningen och till övriga delar som tillgång för ägaren.

Som skattepliktiga tillgångar anses den i pengar uppskattbara egendom som den skattskyldige har vid skatteårets utgång med nedan angivna undantag.

Skattepliktiga tillgångar är bland annat

Skattepliktiga tillgångar är inte

Vad som föreskrivs i 1 mom. 16 punkten gäller även motsvarande depositioner inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och sådana masskuldebrev som har bjudits ut till allmänheten för teckning och som har emitterats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av ett offentligt samfund eller en bokföringsskyldig räntebetalare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (21.12.2004/1165)

Egendom som hör till tillgångarna uppskattas till det gängse värde som den hade vid skatteårets utgång i ägarens besittning och på den ort där den fanns. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris.

Ett företags nettoförmögenhet är den återstod som fås då företagetss skulder dras av från dess skattepliktiga tillgångar.

Som en fysisk persons och ett inhemskt dödsbos skattepliktiga tillgångar betraktas 30 procent av företagets till näringsverksamheten hörande nettoförmögenhet eller av den fördelade andelen av samfundets dylika nettoförmögenhet. (29.12.1994/1481)

När ett företags skattepliktiga tillgångar räknas ut anses som

Skulder värderas till det nominella värdet när ett företags nettotillgångar räknas ut. Om skulden har bundits till index eller till någon annan jämförelsegrund, anses som dess värde ett värde som motsvarar den förändrade jämförelsegrunden.

Värdet på skulder som avses i 34 § 1 mom. 2 punkten bestäms enligt värderingsgrunden för motsvarande rättighet. En räntefri skuld värderas som en räntefri fordran enligt 31 § och en skuld i utländsk valuta som en fordran i utländsk valuta enligt 30 §.

Om skillnaden mellan det sammanlagda värdet på de egendomsposter som avses i 1 mom. och skulderna överstiger det sannolika överlåtelsepriset för företaget, anses det sannolika överlåtelsepriset vara företagets värde.

Om ett samfunds skatteår utgår den 30 september eller tidigare, anses vid tillämpningen av 1 mom. 4 punkten som beskattningsvärdet för samfundets fastigheter, byggnader eller konstruktioner samt värdepapper beskattningsvärdet för året före skatteåret. (29.11.1996/924)

Som värde på skog anses nettointäkten av skogen multiplicerad med talet 10.

Om värdet på ett skogsbestånd väsentligt avviker från medelvärdet av likartade skogsmarkers skogsbestånd i samma kommun, skall värdet av skogen, som har uträknats på ovan nämnt sätt, höjas eller sänkas enligt prövning. Till skog räknas mark och trädbestånd.

Som värde av jordbruksmark och dess växtbestånd anses markens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med sju. Till jordbruksmark räknas åker, trädgård, naturäng och naturbete.

Skattestyrelsen faställer årligen kommunvis den genomsnittliga årliga avkastningen per hektar åker så att ändringen av denna avkastning i jämförelse med den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret.

Finns det på grund av att kommunindelningen har ändrats under skatteåret skillnader mellan de senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningarna i kommunens olika delar, anses som den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för åker ett i förhållande till avkastningsarealerna vägt medeltal.

Som genomsnittlig årlig avkastning för trädgård anses 150 procent och som genomsnittlig årlig avkastning för naturäng och naturbete 35 procent av den för åker fastställda genomsnittliga årliga avkastningen.

Värdet av täckdikad jordbruksmark ökas med ett av skattestyrelsen årligen per hektar fastställt tilläggsvärde. Detta täckdikningstillägg fastställs så att ändringen av tillägget i jämförelse med det senast fastställda täckdikningstillägget motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret.

Det gängse värdet av platsen där en gårdsbruksenhets produktionsbyggnad är uppförd, vari inbegrips marken under byggnaden samt gårdsplanen i dess omedelbara närhet, bestäms genom att det beskattningsvärde som med stöd av 15 § har fastställts för jordbruksmark av motsvarande storlek multipliceras med talet 4.

Värdet av platsen för en gårdsbruksenhets bostadsbyggnad bestäms enligt 23 §.

Stenbrott, grus-, ler- och torvtäkt eller annan förmån som hör till en gårdsbruksenhet och som utnyttjas för annat än jord- eller skogsbrukets eget behov värderas till det kapitalvärde som förmånen beräknas ha vid utgången av skatteåret med hänsyn till nettoinkomsten därav, den tid förmånen sannolikt kan utnyttjas och en räntesats om 8 procent.

Värdet på bostadsbyggnaden på en gårdsbruksenhet fastställs enligt 24 §.

Som värde på en produktionsbyggnad eller konstruktion som hör till jord- eller skogsbruket anses den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen.

Som värde på maskiner, redskap och anordningar som används i jordbruket eller skogsbruket anses den del av anskaffningsutgiften för egendomen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen, dock inte ett belopp som överstiger det gängse värdet.

Som värde på andra husdjur än de som avses i 10 § 10 punkten anses deras gängse värde enligt vad som bestäms i skattestyrelsens beslut om grunder för bestämmandet av husdjurs värde.

Värdet på andra fastigheter än gårdsbruksenheter bestäms särskilt för markens och för byggnadernas vidkommande.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet för mark, med vilken även avses ett sådant område av byggnadsmark på en gårdsbruksenhet för vilket stads- eller byggnadsplan har fastställts, skall beaktas fastighetens bruksändamål, byggnadsrätt, läge, trafikförbindelser, lämplighet för byggnadsändamål och hur långt de kommunaltekniska arbetena framskridit samt den skäliga prisnivå som har konstaterats på basis av de priser som på den fria marknaden har betalts på orten under normala förhållanden för fastigheter vilka till sin art och sitt läge är jämförbara.

Värdet på ett område av byggnadsmark på en gårdsbruksenhet, från vilket den skattskyldige har sålt och fortfarande kan sälja mark för byggnadsändamål, bestäms i tillämpliga delar enligt 1 mom. Härvid skall dock dessutom beaktas andelen av den mark som av byggnadsmarkområdet skall användas för vägar och allmänna områden samt den tid som beräknas förflyta innan marken sannolikt kommer att användas som byggnadsmark.

Om byggnadsrätten för en tomt eller byggnadsplats inte har utnyttjats helt och om värdet av de byggnader som är belägna på den inte är litet i jämförelse med tomtvärdet, skall värdet av tomten minskas i skälig mån.

I skattestyrelsens beslut om de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för mark av annan fastighet än gårdsbruksenhet skall uträknas vid beskattningen fastställs årligen för varje kommun närmare de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för mark skall räknas ut.

Enligt vad som närmare bestäms i finansministeriets beslut om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader och i finansministeriets beslut om grunderna för återanskaffningsvärdet av vattenkraftverk och dess konstruktioner anses som värde av byggnader, konstruktioner och vattenkraftverk återanskaffningsvärdet minskat med följande årliga åldersavdrag:

Om byggnaden eller konstruktionen har skadats eller annars nedgått i värde mera än vad åldersavdragen förutsätter, skall återanskaffningsvärdet minskas med det belopp som motsvarar värdeminskningen. Har i byggnaden eller konstruktionen sedan den har blivit färdig utförts grundliga förbättringar eller betydande underhållsarbeten, skall åldersavdraget sänkas enligt prövning.

Som värdet av en byggnad eller konstruktion som är i bruk anses utan hinder av 1 mom. minst 20 procent av byggnadens eller konstruktionens återanskaffningsvärde. Som värdet av de byggnader och konstruktioner som avses i 1 mom. 4 och 5 punkten anses dock alltid minst 40 procent av återanskaffningsvärdet. (4.11.1994/955)

Beskattningsvärdet för en byggnad som blivit färdig före 1989 fastställs så att det är högst 30 procent högre än det värde som har fastställts för byggnaden vid beskattningen för året före skatteåret, om inte en större värdestegring följer av att byggnaden har renoverats.

Om det sammanlagda beloppet av de ovan angivna värdena på en gårdsbruksenhets eller annan fastighets olika delar och förmåner är högre än fastighetens sannolika överlåtelsepris, anses detta som fastighetens värde.

Med fastighet avses detsamma som i inkomstskattelagen.

Beskattningsvärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 procent av det gängse värdet, med de undantag som föreskrivs i 3 mom. Med offentligt noterade värdepapper avses i denna lag

(15.12.2000/1085)

Beskattningsvärdet för andelar i sådana placeringsfonder och fondföretag som avses i 2 § 2 och 10 punkten lagen om placeringsfonder (48/1999) anses vara 70 procent av det gängse värdet. (15.12.2000/1085)

Som skattepliktiga tillgångar för ett inhemskt dödsbo eller en fysisk person, som ensam eller tillsammans med make, förälder, barn eller barns bröstarvinge äger minst 10 procent av aktierna i ett i 1 mom. nämnt bolag, anses 30 procent av det gängse värdet av en aktie. (29.11.1996/924)

Skattestyrelsen fastställer beskattningsvärdet för i 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen avsedda aktier, teckningsrätter och aktiedepåbevis som är föremål för offentlig handel samt för placeringsfondandelar som avses i 2 § 2 punkten lagen om placeringsfonder. Ändring i skattestyrelsens beslut får inte sökas genom besvär. (15.12.2000/1085)

Beskattningsvärdet för sådana anställningsoptioner som avses i 66 § 3 mom. inkomstskattelagen är 70 procent av det gängse värdet i sådana fall när anställningsoptionen noteras offentligt eller när den berättigar till offentligt noterade aktier.

Med undantag av de aktier som avses i 26 § 1 mom. och 28 § uträknas beskattningsvärdet för aktier i inhemska aktiebolag och aktiernas matematiska värde utgående från bolagets nettotillgångar vilka har justerats enligt bokslutet för året före skatteåret. Bolagets nettotillgångar fås genom att bolagets skulder dras av från dess tillgångar. Tillgångar är bolagets anläggnings-, omsättnings-, investerings- och finansieringstillgångar samt andra sådana tillgångar och sådana utgifter med lång verkningstid som har förmögenhetsvärde. Skuld anses vara de poster som tas upp bland balansräkningens passiva under främmande kapital, poster som avses i 34 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt kapitallån, då de till sin ekonomiska karaktär är främmande kapital. Tillgångar anses dock inte vara latenta skattefordringar enligt 5 kap. 18 § bokföringslagen (1336/1997) . Skuld anses inte vara sådana anslutningsavgifter som avses i 34 § 2 mom. eller latenta skatteskulder enligt 5 kap. 18 § bokföringslagen. (15.12.2000/1085)

En akties matematiska värde och beskattningsvärde uträknas så att bolagets justerade nettotillgångar divideras med antalet av de aktier i bolaget som finns på marknaden. Av bolaget inlösta och i övrigt förvärvade egna aktier lämnas obeaktade när det matematiska värdet och beskattningsvärdet räknas ut. (15.12.2000/1085)

En akties beskattningsvärde får överstiga beskattningsvärdet för det föregående året med högst 50 procent.

Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om uträkning av ett bolags nettotillgångar, matematiska värde och beskattningsvärde, beaktande av förändringar i ett aktiebolags förhållanden samt om fastställande av det matematiska värdet och beskattningsvärdet för aktier i nya bolag. Förordningen gäller grunderna för beskattningsvärdet för affärsaktier. (15.12.2000/1085)

Om en akties på ovan nämnda sätt uträknade beskattningsvärde överstiger aktiens sannolika överlåtelsepris, anses aktiens sannolika överlåtelsepris vara beskattningsvärdet.

Som skattepliktiga tillgångar för ett inhemskt dödsbo eller en fysisk person, som ensam eller tillsammans med make, förälder, barn eller barns bröstarvinge äger minst 10 procent av aktierna i ett i denna paragraf avsett bolag som idkar näringsverksamhet, anses 30 procent av beskattningsvärdet av en aktie. (29.11.1996/924)

Med avvikelse från vad beskattningslagen (482/58) stadgar om rätt att söka ändring får ändring i ett med stöd av denna paragraf uträknat matematiskt värde eller beskattningsvärde sökas även av det aktiebolag vars aktier värdet gäller.

Beskattningsvärdet för en aktie i ett bostadsaktiebolag, för en aktie i ett fastighetsaktiebolag som medför rätt att besitta en viss lägenhet och för en andel i ett bostadsandelslag fastställs på basis av bolagets eller andelslagets bokslut för året före skatteåret och de i bokslutet upptagna fastigheternas enligt 11 och 22-25 §§ uträknade beskattningsvärden.

I finansministeriets beslut om grunderna för bostadsaktiers beskattningsvärde meddelas närmare föreskrifter för uträknande av beskattningsvärdet för en kvadratmeter lägenhetsyta i fråga om bostads- och fastighetsaktiebolag samt bostadsandelslag och för uträknande av beskattningsvärdet för aktier som medför rätt att besitta en lägenhet.

Om en akties på ovan nämnda sätt uträknade beskattningsvärde överstiger det sannolika överlåtelsepriset, anses detta utgöra beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet för en andel i ett andelslag vars medlemsantal och kapital inte är bestämda på förhand uträknas så att det motsvarar insatsen. Är andelsrätten förenad med särskilda förmåner som förutsätter avvikelse från detta förfarande, kan insatsens beskattningsvärde vid behov fastställas enligt vad som i 27 § stadgas om uträkning av en akties beskattningsvärde.

Utländsk valuta och fordringar i utländsk valuta uppskattas enligt det officiella värde som Finlands Bank tillämpade på skatteårets sista dag. Är en fordran i utländsk valuta bunden till ett visst penningvärde, får den omvandlas till finsk valuta enligt detta värde.

En fordran upptas till sitt nominella värde. En osäker fordran uppskattas till sitt sannolika värde. En räntefri fordran som inte har förfallit till betalning vid skatteårets utgång ges det värde som den hade vid utgången av skatteåret, beräknat enligt en räntesats om 8 procent och med beaktande av endast hela år.

Som beskattningsvärde för andra obligationer, debenturer och masskuldebrev än de som avses i 26 § 1 mom. anses det gängse värdet. (15.12.2000/1085)

Värdet på nyttjanderätt, rätt till avkastning av egendom eller annan förmån som gäller för obegränsad tid uppgår till årsinkomsten av rättigheten multiplicerad med 12,5.

Värdet på en nyttjanderätt, pension och annan förmån för den skattskyldige under hans återstående livstid uträknas genom att årsinkomsten av förmånen multipliceras med en koefficient som fastställs enligt den förmånsberättigades ålder som följer:

En förmån som tillkommer den skattskyldige för vissa år uppskattas till det kapitalvärde som den har vid skatteårets utgång, beräknat enligt antalet hela år som återstår av den tid som förmånen varar och en räntesats om 8 procent.

Från de skattepliktiga tillgångarna avdras den skattskyldiges skulder, vilka är bland annat

Som skuld anses inte ett företags eget kapital, fonder, andra reserveringar än sådana som avses i 1 mom. eller anslutningsavgifter som den skattskyldige har förbundit sig att återbära till betalaren när denna avstår från sin anslutningsförmån eller som kan överföras på tredje man.

Skulder som hänför sig till depositioner enligt 10 § 1 mom. 16 punkten, masskuldebrevslån enligt lagen om källskatt på ränteinkomster eller depositioner och masskuldebrev enligt 10 § 2 mom. får inte dras av. (21.12.2004/1165)

Om värdering av skulder bestäms i 13 §.

Den som vid utgången av skatteåret inte var bosatt i Finland och ett utländskt samfund har rätt att dra av endast den skuld och förpliktelse som hänför sig till egendom som vid utgången av skatteåret fanns här.

Om en skattskyldig som bedriver rörelse i Finland direkt eller indirekt är beroende av en person som inte är bosatt i Finland eller av ett utländskt företag som ekonomiskt deltar i hans företag eller som har inflytande på dess ledning eller i vilket den skattskyldige deltar ekonomiskt eller på vars ledning han kan inverka, får från den skattskyldiges tillgångar inte dras av den del av skulden som skall anses som placering av kapital som kan jämställas med eget kapital i den härvarande rörelsen.

Från tillgångarna för en skattskyldig som har bott i Finland och under skatteåret försörjt sitt minderåriga barn eller fosterbarn avdras för varje sådant barn 2 000 euro. (26.10.2001/897)

Om båda makarna har tillgångar, får avdraget göras endast av den make vars tillgångar är större.

Har den skattskyldige vid skatteårets utgång använt en byggnad som han äger eller en lägenhet som han besitter i egenskap av aktieägare i ett bostadsaktiebolag eller medlem i ett bostadsandelslag enbart eller huvudsakligen som stadigvarande bostad för sig eller sin familj, avdras från den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar 10 000 euro. Avdraget beviljas enligt 37 § 2 mom. (26.10.2001/897)

Avdraget görs också om det i en byggnad som den skattskyldige äger finns två eller flera lägenheter och någon av dem har använts så som avses i 1 mom.

Förmögenhetsskatten fastställs på basis av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet. Skatten för fysiska personer, inhemska dödsbon som beskattas som särskilda skattskyldiga och samfällda förmåner fastställs enligt en progressiv förmögenhetsskatteskala, och skatten för samfund enligt förmögenhetsskatteprocenten för samfund, enligt vad som årligen stadgas i lagen om skatteskalorna.

Det belopp av den beskattningsbara förmögenheten som eventuellt överstiger jämna tio euro beaktas inte. (26.10.2001/897)

En förälder och ett minderårigt barn påförs skatten var för sig enligt de andelar som nämns i 4 §. (26.10.2001/897)

Från förmögenhetsskatten avdras den för samma skatteår fastställda inkomstskatten för dividend som med stöd av 33 b § i inkomstskattelagen skall betraktas som kapitalinkomst. När den inkomstskatt som skall avdras räknas ut görs från dividendinkomsten inga avdrag som gäller inkomst eller skatt. Från förmögenhetsskatten avdras högst det belopp av skatt som debiterats utgående från kapitalinkomsten. (30.7.2004/720)

Regeringen har rätt att för avskaffande eller lindring av internationell dubbelbeskattning under förutsättning av ömsesidighet ingå avtal med en främmande stat om fördelning av beskattningsrätten mellan nämnda stat och Finland i fråga om vissa tillgångar eller om att en skattskyldig helt eller delvis skall befrias från skatt i Finland. Beskattning på basis av ett sådant avtal skall anses ha skett enligt denna lag.

Har Finlands beskattningsrätt begränsats genom avtal för undvikande av internationell dubbelbeskattning eller genom annat internationellt avtal, eller har Finland helt avstått från att utnyttja sin beskattningsrätt i fråga om vissa tillgångar tillämpas, om detta enligt avtalet är tillåtet, vid beskattningen av den skattskyldige här den skattesats som hade bort tillämpas om hans beskattningsbara förmögenhet hade fastställts utan att avtalet hade beaktats.

Den skattskyldige får inte dra av en skuld eller förpliktelse som hänför sig till tillgångar befriade från skatt i Finland enligt ett avtal som avses i 1 eller 2 mom., även om den annars hade fått dras av enligt denna lag.

Leder ett avtal som avses i 1 mom. till att från den skatt som skall fastställas i Finland dras av utländsk skatt, skall från den skatt som betalas här för samma tillgångar dras av det belopp som visas ha blivit betalt i den andra staten. Härvid anses även det belopp som en finsk myndighet har överfört eller överför till behörig myndighet i den andra staten för att användas till avkortning av den skattskyldiges skatt, såsom betalt i den främmande staten. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar en lika stor del av skatten här som tillgångarna i den främmande staten utgör av den skattskyldiges här uträknade totala förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Lagen tillämpas första gången vid förmögenhetsbeskattningen för 1993.

Hänvisas i annan lagstiftning till lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) eller till de lagar som nämns i 159 § 2 mom. i den lagen, skall hänvisningen anses avse motsvarande lagrum i inkomstskattelagen eller denna lag.

Nämns i annan lagstiftning skattepliktig eller beskattningsbar egendom eller egendomsskatt, skall det anses att därmed avses skattepliktig eller beskattningsbar förmögenhet eller förmögenhetsskatt.