1512/1991

Denna förordning gäller användning av joniserande strålning och annan verksamhet som medför exponering för joniserande strålning.

På användningen av kärnenergi tillämpas denna förordning till de delar som avses i 3 § 1 mom. strålskyddslagen (592/91) .

Med ekvivalentdos avses produkten av den i genomsnitt från strålningen till vävnaden eller organet överförda energin och strålningens viktningskonstant.

Med effektiv dos förstås den viktade summan av ekvivalentdoserna för de vävnader och organ som exponerats för strålning.

Enheten för ekvivalentdosen och den effektiva dosen är sievert (Sv).

Med övervakning av strålningsexponering avses åtgärder i syfte att övervaka och bestämma strålningsexponeringen för arbetstagare i strålningsarbete med hjälp av dosövervakning och övervakning av de arbetsförhållanden som påverkar strålningsexponeringen. (23.12.1998/1143)

Med Euratom-fördraget avses fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. (31.12.1994/1598)

Utöver vad som stadgas i strålskyddslagen samt stadgas eller bestäms med stöd av den skall Strålsäkerhetscentralen

Den effektiva dos som en arbetstagare erhåller vid strålningsarbete får inte överskrida medeltalet 20 millisievert (mSv) per år under fem år, och inte 50 mSv under något år.

Ekvivalentdosen för ögats lins får inte överskrida 150 mSv per år och ekvivalentdosen för vilken punkt som helst på händerna, fötterna eller huden 500 mSv per år.

När en ung person som fyllt 16 men inte 18 år deltar i användningen av strålkällor i sin yrkesutbildning får den effektiva dos som personen härvid erhåller inte överskrida 6 mSv per år. Ekvivalentdosen för ögats lins får inte överskrida 50 mSv per år och ekvivalentdosen för vilken punkt som helst på händerna, fötterna eller huden 150 mSv per år.

Foster skall skyddas på samma sätt som enskilda personer ur befolkningen. När en kvinna meddelat att hon är gravid skall hennes arbete ordnas på så sätt att fostrets ekvivalentdos är så låg som praktiskt är möjligt och åtminstone inte överskrider 1 mSv under återstoden av graviditeten.

När en kvinna meddelat att hon ammar får hon inte utföra sådant arbete där betydande mängder radioaktiva ämnen kan hamna i kroppen.

Användningen av strålning skall planeras och ordnas så att den effektiva dos som någon annan än den som utför strålningsarbete utsätts för under ett år inte överskrider 1 mSv. Ekvivalentdosen för ögats lins får inte överskrida 15 mSv under ett år eller ekvivalentdosen för vilken punkt som helst på huden 50 mSv.

Strålsäkerhetscentralen meddelar närmare anvisningar om tillämpningen av maximivärdena för strålningsexponering och om uträkningen av strålningsdoser.

Strålsäkerhetscentralen skall vid behov uppställa gränsvärden som är lägre än maximivärdena enligt 3–6 § ( dosrestriktioner ), om de behövs för genomförande av optimeringsprincipen enligt 2 § strålskyddslagen samt för beaktande av den exponering som föranleds av olika strålkällor.

Vid tillämpningen av maximivärdena för strålningsexponering beaktas inte strålningsexponering till följd av medicinsk användning av strålning

Genom social- och hälsovårdsministeriets beslut bestäms om grunderna för begränsning av strålningsexponeringen vid sådana medicinska undersökningar och andra åtgärder där en person utsätts för strålning i andra syften än för undersökning eller behandling av en sjukdom.

Vid tillämpningen av maximivärdena för strålningsexponering beaktas inte exponering som orsakas av omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att begränsa risken för strålning till följd av en olycka och för att få strålkällan under kontroll. Dessa åtgärder skall vidtas så att den strålningsexponering som situationen medför blir begränsad till minsta möjliga.

Om strålningsexponeringen till följd av åtgärder som avses i 1 mom. kan överskrida en i 3 § föreskriven dosgräns skall vidtagandet av åtgärderna ske på frivillig grund. De som vidtar åtgärderna skall vara medvetna om de risker som är förknippade med åtgärderna. För alla som deltar i omedelbara åtgärder skall strålningsexponeringen fastställas och för dem skall ordnas motsvarande hälsokontroll som för arbetstagare som hör till kategori A.

Om det inte är fråga om räddning av människoliv får den effektiva dosen för personer som deltar i åtgärder enligt denna paragraf inte överskrida 0,5 Sv eller ekvivalentdosen för vilken punkt som helst på huden 5 Sv.

Sedan de omedelbara åtgärderna som är nödvändiga för att begränsa risken för strålning och få strålkällan under kontroll har vidtagits skall dosgränserna enligt 3 § tillämpas på det skyddsarbete som utförs för att lindra följderna av olyckan och på andra åtgärder. Skyddet för arbetstagarna, övervakningen av strålningsexponeringen och hälsokontrollen skall ordnas enligt vad som bestäms om strålningsarbete.

En gravid kvinna får inte vid ett olyckstillfälle eller därefter anvisas att utföra åtgärder som medför exponering för strålning.

Strålningsarbete är arbete där arbetstagarens strålningsexponering kan överskrida något av maximivärdena enligt 6 §.

Arbetstagare som utför strålningsarbete klassificeras enligt följande:

För arbetstagare i kategori A skall ordnas dosövervakning för uppföljning av strålningsdoserna till följd av arbetet. Övervakningen skall grunda sig på individuella mätningar av doserna eller andra individuella fastställelser av doserna.

Om verksamhetens art så kräver skall vid sidan av den individuella mätningen av doserna eller i stället för den användas andra dosövervakningsmetoder som godkänts av Strålsäkerhetscentralen på så sätt att strålningsexponeringen för varje arbetstagare i kategori A kan fastställas.

Verksamhetsutövaren skall se till att resultaten av dosövervakningen meddelas arbetstagaren och den ansvariga läkaren.

Övervakningen av de arbetsförhållanden som påverkar arbetstagarnas strålningsexponering skall ordnas med hjälp av de metoder som godkänts av Strålsäkerhetscentralen så att den uppfyller följande krav:

För andra än arbetstagarna i kategori A skall dosövervakning ordnas i den omfattning som är motiverad för att kraven i 1 mom. skall uppfyllas.

1 mom. har upphävts genom L 24.3.2017/173 . (24.3.2017/173)

Den som utför hälsokontrollen skall vid behov underrätta Strålsäkerhetscentralen om sådana iakttagelser vid hälsokontrollen som kan ge anledning att utreda om arbetstagaren har utsatts för strålning på ett avvikande sätt.

Strålsäkerhetscentralen meddelar närmare anvisningar om verkställandet av hälsokontrollen.

Verksamhetsutövaren skall utan dröjsmål anmäla följande iakttagelser till arbetstagaren, den läkare som ansvarar för hälsokontrollen av arbetstagarna och Strålsäkerhetscentralen:

Verksamhetsutövaren ansvarar för att avvikande strålningsexponeringar och orsakerna till dem utreds och rapporteras och att behövliga korrigerande åtgärder vidtas.

I ansökan om säkerhetstillstånd skall följande uppgifter lämnas på det sätt som arten och omfattningen av användningen av strålning förutsätter:

Till ansökan skall fogas sökandens ämbetsbetyg eller ett utdrag ur behörigt register om sökanden är ett privat samfund eller en privat stiftelse.

Innehavaren av säkerhetstillstånd skall ställa en i 19 § strålskyddslagen angiven säkerhet för att kostnaderna för oskadliggörandet av radioaktivt avfall och eventuella åtgärder i syfte att rena omgivningen kommer att betalas, om dessa utgifter uppskattas bli högre än 500 000 mk.

När strålsäkerhetscentralen beviljar säkerhetstillstånd skall den uppskatta behovet av säkerhet samt bestämma säkerhetens storlek. Om säkerhet krävs, skall samtidigt som villkor för tillståndet uppställas att verksamheten inte får påbörjas förrän de handlingar som stycker att säkerhet har ställts har överlåtits till strålsäkerhetscentralen.

Som säkerhet godtas proprieborgen en bank som ställts av eller kreditförsäkring som meddelats av ett i 1 § lagen om försäkringsbolag (1062/79) angivet försäkringsbolag.

Strålsäkerhetscentralen skall tillställas en anmälan inom två veckor från det då

Om en ändring som planerats i verksamheten är så väsentlig att den förutsätter en ändring av säkerhetstillståndet, skall en ansökan om detta göras i god tid innan den ändrade verksamheten inleds.

Strålsäkerhetscentralen skall utan dröjsmål underättas när

2 mom. har upphävts genom F 23.12.1998/1143 . (23.12.1998/1143)

När mellan Europeiska unionens medlemsstater transporteras radioaktiva ämnen som är fast inneslutna i solida material, eller inneslutna i en behållare som är tillräckligt stark för att förhindra spridning av radioaktiva ämnen skall innehavaren av de radioaktiva ämnena innan transporten inleds skaffa en sådan utredning som avses i rådets förordning (Euratom) nr 1493/93 om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater.

Utöver vad som stadgas i 1 mom. skall den som exporterar radioaktiva ämnen kvartalsvis inlämna en rapport till den behöriga myndigheten i mottagarlandet så som bestäms i rådets förordning.

Vid transport av kärnämnen skall iakttas vad som i kärnenergilagen (990/87) eller i övrigt stadgas eller bestäms.

19 § har upphävts genom F 31.12.1994/1598 .

Angående sådana strålningsalstrande apparater som med stöd av 17 § 1 mom. 3 punkten strålskyddslagen befrias från säkerhetstillstånd kan förordnas att de skall anmälas till det register som förs av Strålsäkerhetscentralen. Förordnandet om anmälan till registret skall innefattas i beslutet om befrielse. (31.12.1994/1598)

Innehavaren av en strålningsalstrande apparat svarar för riktigheten av de uppgifter som anmäls till registret.

21 § har upphävts genom F 31.12.1994/1598 .

22 § har upphävts genom F 31.12.1994/1598 .

Innehavare av säkerhetstillstånd som berättigar till användning eller innehav av i 31 a § i strålskyddslagen avsedda slutna strålkällor med hög aktivitet är skyldiga att varje kalenderår lämna Strålsäkerhetscentralen av denna fastställda uppgifter om de slutna strålkällor med hög aktivitet som innehas.

Tillverkaren eller importören skall vid överlåtande av en sluten strålkälla med hög aktivitet bifoga detaljerade skriftliga uppgifter om källans struktur och de egenskaper som inverkar på säkerheten.

Före överlåtandet skall tillverkaren eller importören dessutom kontrollera att strålkällans identifieringsuppgifter och de märkningar som anger dem samt de märkningar som varnar för den risk för strålning som källan orsakar är korrekta.

En verksamhetsutövare som överlåter en sluten strålkälla med hög aktivitet till en annan verksamhetsutövare skall bifoga de uppgifter som avses i 1 mom.

Innan det godkännande som avses i 31 e § i strålskyddslagen ges skall Strålsäkerhetscentralen hos mållandets behöriga myndigheter försäkra sig om att det inte från mållandets sida finns något hinder för överföringen av en strålkälla med hög aktivitet och att mottagaren i mållandet är berättigad att ta emot källan.

Grundavgiften för den säkerhet som avses i 31 f § i strålskyddslagen är 10 000 euro. Tilläggsavgiften är 1 000 euro per avgiftsenhet.

Antalet avgiftsenheter räknas ut genom att den siffra som anger aktiviteten hos en sluten strålkälla med hög aktivitet divideras med ett tal som är hundra gånger den aktivitetsnivå som anges i bilaga 1 till rådets direktiv 2003/122/Euratom om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor.

Om antalet avgiftsenheter är högre än hundra kan Strålsäkerhetscentralen beräkna och fastställa en lägre tilläggsavgift än den som räknats ut enligt 1 mom.

Om verksamhetens art förutsätter att radioaktiva ämnen i mindre utsträckning släpps ut i luften, avloppsnätet eller i övrigt i miljön, skall det särskilt säkerställas att mängderna av de ämnen som släpps ut hålls under de gränsvärden som strålsäkerhetscentralen har uppställt och att de är så små som det är möjligt med praktiska åtgärder.

Strålsäkerhetscentralen fastställer grunderna samt uppställer de gränsvärden för halt och aktivitet som behövs för avgörande av om avfall skall anses vara radioaktivt avfall.

24 a § har upphävts genom F 26.2.2009/93 .

Om det inte finns en sådan särskilt godkänd anläggning som avses i 10 § 3 mom. i strålskyddslagen, svarar Strålsäkerhetscentralen för de praktiska åtgärderna för oskadliggörande av radioaktivt avfall. Strålsäkerhetscentralen kan avtala med avfallsinnehavaren om att staten mot en engångsersättning slutgiltigt tar avfallet i sin besittning.

Ansvaret för avfallet överförs på staten när avfallet har överlämnats till Strålsäkerhetscentralen. Efter detta vidtar Strålsäkerhetscentralen de åtgärder som behövs för att på ett säkert sätt lagra avfallet för lång tid.

Strålsäkerhetscentralen skall se till att de uppgifter som hör till den i 51 § strålskyddslagen angivna ombesörjningsplikten för staten fullgörs.

Resultaten av den utredning som avses i 45 § strålskyddslagen skall utan dröjsmål bringas till strålsäkerhetscentralens kännedom.

Verksamhetsutövaren skall vidta de åtgärder som med beaktande av den utförda utredningen och andra omständigheter är motiverade för begränsning av den strålningsexponering i arbetet som föranleds av naturlig strålning, om utredningen visar att det är troligt att

Strålsäkerhetscentralen uppställer krav på begränsning av radonhalten i inandningsluften i arbetslokaler där arbete utförs endast sporadiskt eller kortvarigt.

Om det även efter de begränsande åtgärderna är sannolikt att arbetstagarnas exponering för naturlig strålning inte skäligen kan sänkas så att den underskrider värdena enligt 27 § skall verksamhetsutövaren ordna uppföljning av arbetstagarnas exponering och hälsokontroll i tillämpliga delar med iakttagande av bestämmelserna i 3 kap.

Om en utredning enligt 45 § strålskyddslagen visar att en arbetstagare i flygarbete kan utsättas för kosmisk strålning som ger en effektiv dos på över 1 mSv per år skall verksamhetsutövaren

Strålsäkerhetscentralen skall innan verksamheten inleds tillställas en anmälan om följande funktioner:

I anmälan enligt 1 mom. skall följande uppgifter lämnas:

Anmälan enligt denna paragraf skall även göras beträffande arbete i underjordiska utrymmen i vilka det inte finns luftkonditionering, om arbetstagarens arbetstid är längre än 100 timmar per år. I anmälan skall lämnas de uppgifter som anges i 2 mom. 1 och 5 punkten.

Strålsäkerhetsdelegationen har till uppgift att

Delegationen består av en ordförande och en vice ordföranden samt sju andra medlemmar. Varje medlem har en personlig suppleant.

Delegationen kan vid behov tillsätta sektioner och den kan ha permanenta sakkunniga.

Tullmyndigheterna övervakar för sin del importen och exporten av radioaktiva ämnen samt iakttagandet av det förbud som anges i 27 § 3 mom. strålskyddslagen.

Tullmyndigheten skall säkerställa att för import, export eller transitering av radioaktivt avfall finns ett sådant dokument för godkännande som avses i 24 a §.

Strålsäkerhetscentralen har rätt att av tulverket få för skötseln av sina uppgifter nödvändiga uppgifter om de strålningsalstrande apparater och radioaktiva ämnen som importeras och exporteras.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på sådana transporter av radioaktiva ämnen som avses i 18 §.

När strålkällor förs in i eller ut ur gemenskapen skall deras art och mängd samt tillståndsplikt klart meddelas i tulldeklarationen eller i en utredning som har fogats till den. I tulldeklarationen skall dessutom anges numret på det tillstånd som ger rätt till export eller import.