583/1986

För att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar skall stadgandena i denna lag iakttas.

Med smittsam sjukdom avses i denna lag en sådan sjukdom eller smitta som orsakas av mikroorganismer (mikrober) vilka förökar sig i kroppen eller av delar av sådana eller av parasiter. Såsom smittsam sjukdom anses även ett tillstånd som orsakas av gift (toxin) från mikroorganismer. Lagen om smittsamma sjukdomar kan också tillämpas på sjukdomar som orsakas av prioner.

Bekämpande av smittsamma sjukdomar omfattar i denna lag förebyggande, tidigt konstaterande och uppföljning av smittsamma sjukdomar, behövliga åtgärder för utredning eller bekämpning av epidemier samt undersökning, vård och medicinsk rehabilitering av den som insjuknat eller misstänks ha insjuknat i en smittsam sjukdom samt bekämpning av sjukhusinfektioner.

I denna lag avses med

De smittsamma sjukdomarna indelas i allmänfarliga, anmälningspliktiga och andra smittsamma sjukdomar.

En sjukdom kan anses som allmänfarlig smittsam sjukdom, om

En sjukdom kan anses som anmälningspliktig smittsam sjukdom, om

De allmänfarliga och anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna anges genom förordning av statsrådet.

Såsom person som misstänks ha insjuknat i smittsam sjukdom anses den som visar symptom vilka tyder på sådan sjukdom eller som på andra grunder kan antas sprida smitta.

Såsom insjuknad anses den hos vilken sjukdomen har konstaterats eller som på allmänt godtagbara medicinska grunder kan konstateras ha blivit smittad, om en spridning av sjukdomen med fog kan anses vara möjlig.

Spår i kroppen efter läkt sjukdom anses inte som smittsam sjukdom.

Den allmänna planeringen, ledningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

Regionförvaltningsverket ansvarar för planeringen, ledningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sitt verksamhetsområde. (22.12.2009/1543)

Inom sjukvårdsdistrikten ankommer ledningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar på sjukvårdsdistriktet. Sjukvårdsdistriktet är också regional sakkunnig inom bekämpningen av smittsamma sjukdomar och följer bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sjukvårdsdistriktet. Sjukvårdsdistriktet bistår det organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar i kommunen då smittsamma sjukdomar konstateras och epidemier utreds samt smittan spåras. Sjukvårdsdistriktet leder bekämpningen, uppföljningen och utredningen av sjukhusinfektioner inom sjukvårdsdistriktet.

Sakkunniginrättning vid bekämpning av smittsamma sjukdomar är Institutet för hälsa och välfärd. (22.12.2009/1543)

Som sakkunnigorgan vid bekämpning av smittsamma sjukdomar finns i samband med social- och hälsovårdsministeriet en delegation för smittsamma sjukdomar. Bestämmelser om sammansättningen och tillsättandet av delegationen samt om dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de uppgifter som avses i denna paragraf.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som lyder under social- och hälsovårdsministeriet, styr regionförvaltningsverkens verksamhet i syfte att förenhetliga deras verksamhetsprinciper, förfaringssätt och beslutspraxis vid styrningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Dessutom övervakar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården bekämpningen av smittsamma sjukdomar i synnerhet när det är fråga om

Bestämmelser om en närmare arbetsfördelning mellan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken vid styrningen och övervakningen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunerna ska inom sina områden organisera bekämpningen av smittsamma sjukdomar enligt denna lag som en del av folkhälsoarbetet i enlighet med vad som föreskrivs i folkhälsolagen (66/1972) , hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och denna lag. (30.12.2010/1341)

Den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar skall utreda arten och utbredningen av en misstänkt eller konstaterad smittsam sjukdom samt vidta nödvändiga åtgärder för förhindrande av att sjukdomen sprids.

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) , om inte något annat bestäms genom lag.

Staten svarar för organiseringen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet och fångvårdsväsendet samt vid statens vårdanstalter och andra liknande statliga inrättningar. När bekämpningen av smittsamma sjukdomar organiseras skall hälso- och sjukvårdspersonalen vid dessa inrättningar vid behov samarbeta med sjukvårdsdistriktet och kommunerna i området.

Social- och hälsovårdsministeriet beslutar om ekonomiskt betydande upphandling av sådana vacciner som behövs för vaccineringar enligt 11, 12 och 12 a §. Institutet för hälsa och välfärd ska sörja för att social- och hälsovårdsministeriets beslut om upphandling av vacciner verkställs. Institutet för hälsa och välfärd beslutar om annan upphandling av vacciner, efter att på förhand ha informerat social- och hälsovårdsministeriet om upphandlingen.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan det föreskrivas att Institutet för hälsa och välfärd ska sörja för att vacciner, antikroppar och undersökningsämnen som behövs för att förebygga andra farliga eller sällsynta smittsamma sjukdomar finns tillgängliga.

Institutet för hälsa och välfärd ska följa effekten och verkningarna av vacciner som används för förebyggande av smittsamma sjukdomar, vidta åtgärder för att utreda konstaterad eller misstänkt vaccineringskomplikation samt sörja för att de vacciner som avses i 25 § distribueras som sig bör.

Laboratorieundersökningar och laboratorieuppgifter som behövs för bekämpningen av smittsamma sjukdomar utförs vid Institutet för hälsa och välfärd samt i laboratorier som har godkänts för detta ändamål. Regionförvaltningsverket godkänner laboratorierna och övervakar deras verksamhet. Regionförvaltningsverket ska begära utlåtande av Institutet för hälsa och välfärd innan ett laboratorium godkänns.

En förutsättning för att ett laboratorium ska godkännas är att laboratoriet har lämpliga utrymmen och lämplig apparatur samt sådan yrkeskunnig personal som verksamheten förutsätter och att kvalitetskontrollen vid laboratoriet är ordnad på ett ändamålsenligt sätt.

Om det efter godkännandet framgår att det mikrobiologiska laboratoriet inte motsvarar förutsättningarna för att bli godkänt eller om det förekommer allvarliga brister i dess verksamhet, kan regionförvaltningsverket återta godkännandet.

För övervakningen av efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den har Institutet för hälsa och välfärd och regionförvaltningsverket rätt att inspektera laboratoriernas utrymmen och verksamhet och att granska de handlingar som behövs för övervakningen samt att utan ersättning och utan hinder av sekretessbestämmelserna få tillgång till behövliga uppgifter, utredningar, handlingar och annat material. Rätten att få information gäller också sådana uppgifter om privata affärs- eller yrkeshemligheter som behövs för övervakningen. Uppgifter, utredningar, handlingar och annat material ska lämnas till Institutet för hälsa och välfärd eller regionförvaltningsverket inom en av dem utsatt skälig tid. Om uppgifter, utredningar, handlingar och annat material inte lämnas inom utsatt tid, kan regionförvaltningsverket vid vite ålägga laboratoriet att lämna dem.

Kommunen ska anordna allmänna frivilliga vaccineringar och hälsoundersökningar för förebyggande av smittsamma sjukdomar. Närmare bestämmelser om allmänna frivilliga och andra vaccineringar kan utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs närmare om det nationella vaccinationsprogrammet och anmälan om biverkningar av vaccineringar samt om hälsoundersökningar av gravida.

För bekämpning av en epidemi som utgör ett direkt hot mot folkhälsan samt för behandling av den smittsamma sjukdomen samt dess följdsjukdomar kan social- och hälsovårdsministeriet besluta att avvikelse från bestämmelserna i läkemedelslagen (395/1987) kan göras som följer:

Kommunen ska anordna allmänna obligatoriska vaccineringar för förhindrande av spridning av en sådan smittsam sjukdom som kan orsaka avsevärd skada på hälsan för hela befolkningen eller en del av den, eller av andra viktiga hälsovårdsskäl. Statsrådet beslutar om tidpunkten för obligatorisk vaccinering och om vilken befolkningsdel, grupp eller åldersklass vaccineringsskyldigheten omfattar, hur länge beslutet är i kraft samt vad som i övrigt ska iakttas vid vaccineringen. Innan beslutet fattas ska ett utlåtande av Institutet för hälsa och välfärd inhämtas, om inte Institutet för hälsa och välfärd har gjort en framställning i saken. (21.12.2010/1244)

När obligatorisk vaccinering anses synnerligen brådskande kan social- och hälsovårdsministeriet fatta ett temporärt beslut om verkställandet av dem. Beslutet skall utan dröjsmål meddelas statsrådet, som skall fatta slutligt beslut i saken.

Inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet anordnas obligatoriska vaccineringar för varje åldersklass i syfte att förhindra att smittsamma sjukdomar sprids eller av andra viktiga hälsovårdsskäl. Social- och hälsovårdsministeriet beslutar om innehållet i det obligatoriska vaccinationsprogrammet inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet efter att ha inhämtat utlåtande av Institutet för hälsa och välfärd.

För att säkerställa vaccinsäkerheten ska Institutet för hälsa och välfärd föra ett register över vaccinbiverkningar. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska anmäla alla konstaterade eller misstänkta vaccinbiverkningar som de får kännedom om. I registret över vaccinbiverkningar ska de uppgifter som behövs för patientsäkerheten och vaccinsäkerheten antecknas, nämligen patientens namn och personbeteckning, uppgifter om vaccineringar, deras indikationer och biverkningar. Institutet för hälsa och välfärd lämnar ut uppgifter ur registret över vaccinbiverkningar till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet lämnar ut uppgifter som centret får om ett vaccin till Institutet för hälsa och välfärd. På registret över vaccinbiverkningar tillämpas lagen om riksomfattande personregister för hälsovården (556/1989) .

Uppgifterna om biverkningar ska bevaras i tio år efter att giltighetstiden för vaccinets försäljningstillstånd eller registrering har gått ut. Därefter ska uppgifterna förstöras inom ett år om inte Institutet för hälsa och välfärd av särskilda skäl bestämmer att de fortfarande ska bevaras högst fem år i sänder.

Regionförvaltningsverket kan förordna om obligatorisk hälsoundersökning av personer som vistas på någon ort inom dess verksamhetsområde eller på vissa arbetsplatser, i vissa inrättningar, i färdmedel eller på liknande ställen, om undersökningen behövs för förhindrande av att en allmänfarlig smittsam sjukdom sprids.

Obligatorisk hälsoundersökning utförs av läkare eller, om det finns särskilda skäl, under läkares uppsikt av någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården med lämplig utbildning. För konstaterande av en allmänfarlig smittsam sjukdom kan nödvändiga prov tas och sådan annan undersökning utföras som inte medför någon nämnvärd olägenhet för den som undersöks.

Då allmänfarlig smittsam sjukdom som medför smittorisk har konstaterats eller med fog kan väntas yppa sig, skall de hälsovårdsmyndigheter som avses i denna lag utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att sjukdomen sprids.

I detta avseende kan det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sitt verksamhetsområde (14.11.2003/935)

När någon annan än i 1 mom. avsedd smittsam sjukdom medför risk för spridning av smitta i området, kan det organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar i kommunen vid behov utfärda allmänna anvisningar som befolkningen skall iaktta samt förordna om stängning av läroanstalter, daghem och vårdanstalter. (14.11.2003/935)

När brådskande åtgärder behövs för att förhindra att en smittsam sjukdom som utgör ett allvarligt hot mot befolkningens hälsa och uppfyller kriterierna i 4 § 2 mom. sprids, kan social- och hälsovårdsministeriet och inom sitt verksamhetsområde regionförvaltningsverket fatta nödvändiga beslut om dem. Genom beslutet kan det under en bestämd tid vidtas sådana åtgärder som tillämpas i samband med allmänfarliga smittsamma sjukdomar.

När brådskande åtgärder behövs för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom som är allmänfarlig eller som uppfyller kriterierna i 4 § 2 mom. och utgör ett allvarligt hot mot befolkningens hälsa, kan social- och hälsovårdsministeriet och inom sitt verksamhetsområde regionförvaltningsverket eller det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittosamma sjukdomar fatta nödvändiga beslut om dem. Genom ett beslut kan en person som utsatts eller med fog misstänks ha utsatts för en ovan avsedd smittsam sjukdom, men som på grund av sitt hälsotillstånd inte behöver sjukhusvård, förordnas i karantän för viss tid. Genom beslutet kan förordnande om karantän även utfärdas för bagage, containrar eller andra varor. I brådskande fall kan den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar besluta om förordnande i karantän. Beslutet ska genast för fastställelse underställas det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. (22.12.2009/1543)

Beslut om förordnande i karantän kan fattas

En person kan förordnas i karantän även oberoende av sin vilja.

Genom beslutet kan förordnande om karantän utfärdas för en i 1 mom. avsedd person för högst en månad och för en vara för två månaders tid. Förvaltningsdomstolen kan på framställning av den myndighet som fattat beslutet förlänga tiden i karantän med högst två månader för en person och med tre månader för en vara, om kriterierna fortfarande föreligger.

Karantänen skall hävas omedelbart om kriterierna enligt 1 mom. inte längre föreligger. Beslutet om hävande fattas av den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar.

Om det för förhindrande av att en allmänfarlig smittsam sjukdom sprids är nödvändigt, skall den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar förordna om undersökning av den som har insjuknat i sjukdomen eller som med fog misstänks ha insjuknat, meddela nödvändiga anvisningar för förhindrande av smitta samt sörja för att den som har insjuknat anvisas lämplig vård.

Om spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom inte kan förhindras med hjälp av de åtgärder som nämns i 1 mom., kan det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar förordna att den som har insjuknat i sjukdomen eller som med fog misstänks ha insjuknat skall utebli från sitt förvärvsarbete högst sex månader utan avbrott. I brådskande fall kan den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar fatta beslut om frånvaro från arbetet. Beslutet skall genast för fastställelse underställas det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. (10.11.2006/989)

Det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar kan under de förutsättningar som nämns i 2 mom. förordna att en person skall utebli från sin dagvårdsplats eller läroanstalt högst sex månader utan avbrott. I brådskande fall kan den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar fatta beslut om frånvaro från dagvårdsplatsen eller från läroanstalten. Beslutet skall genast för fastställelse underställas det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. (10.11.2006/989)

Förvaltningsdomstolen kan på framställning av det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar förordna att den tid som anges i 2 och 3 mom. förlängs med högst sex månader i sänder, om de förutsättningar som nämns i 2 och 3 mom. fortfarande föreligger.

Den som har insjuknat i en allmänfarlig smittsam sjukdom eller som med fog misstänks ha insjuknat kan isoleras på en sjukvårdsanstalt, om

(14.11.2003/935)

Den som har insjuknat i allmänfarlig smittsam sjukdom kan på isoleringsplats oberoende av sin vilja ges sådan vård som är nödvändig för förhindrande av att sjukdomen sprids.

Det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar kan förordna att den som har insjuknat i en allmänfarlig smittsam sjukdom eller som med fog misstänks ha insjuknat skall isoleras enligt 17 § för högst två månader. I brådskande fall kan den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar fatta beslut om isolering. Beslutet skall genast för fastställelse underställas det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar.

Förvaltningsdomstolen kan på framställning av det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar förordna om en förlängning av isoleringen med högst tre månader, om de förutsättningar för isolering som nämns i 17 § föreligger efter den i 1 mom. angivna isoleringstiden.

Isoleringen skall hävas så snart förutsättningarna för isolering enligt 17 § inte längre föreligger.

Beslut om vård som avses i 17 § 2 mom. och om hävande av isolering fattas av den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar eller en behörig överläkare vid ett sjukhus.

Arbetsgivaren skall kräva tillförlitlig utredning av en arbetstagare om att denne inte lider av en bestämd allmänfarlig smittsam sjukdom, om arbetstagaren fullgör sådana uppgifter som nämns i 2 mom. och i vilka risken för att den smittsamma sjukdomen sprids är större än normalt eller följderna av sjukdomen är allvarligare än normalt. Genom förordning av statsrådet föreskrivs för vilka allmänfarliga smittsamma sjukdomar en sådan utredning skall krävas.

Förrän en utredning enligt 1 mom. har företetts får arbetstagaren inte fullgöra

Av den som sköter en sådan uppgift som avses i 2 mom. 3 punkten skall arbetsgivaren kräva information om resultatet av laboratorieundersökning eller annan undersökning då arbetstagaren återvänder från ett land där han eller hon kan ha ådragit sig en allmänfarlig smittsam sjukdom enligt 1 mom.

Om det med fog kan misstänkas att den som sköter ett arbete eller en uppgift enligt 2 mom. orsakar spridning av en smittsam sjukdom, kan det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar förordna att personen i fråga skall utebli från sitt förvärvsarbete under den tid då det finns risk för spridning av sjukdomen, dock högst sex månader utan avbrott. I brådskande fall kan den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar fatta beslut om frånvaro från arbetet. Beslutet skall genast för fastställelse underställas det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Förvaltningsdomstolen kan på framställning av det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar förlänga denna tid med högst sex månader i sänder, om det fortfarande finns risk för spridning av den smittsamma sjukdomen. (10.11.2006/989)

Myndighets beslut som avses i denna lag kan verkställas omedelbart, oberoende av underställning eller ändringssökande.

Den behandlande läkaren är i första hand ansvarig för att en patient som insjuknat i en allmänfarlig eller anmälningspliktig smittsam sjukdom och andra som eventuellt har smittats undersöks och får vård. Om den behandlande läkaren inte själv kan vidta åtgärderna, skall uppdraget överföras på den läkare som vid hälsovårdscentralen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar. Om uppdraget har överförts skriftligen, skall de uppgifter som gäller överföringen förstöras genast efter det att åtgärder för förebyggande av att smittan sprids har vidtagits, och de får inte införas i journalhandlingarna. Den som har insjuknat eller som med fog misstänks ha insjuknat i en allmänfarlig eller anmälningspliktig smittsam sjukdom är för förhindrande av att den smittsamma sjukdomen sprids skyldig att på förfrågan meddela den läkare som utreder saken på vilket sätt, när och var han eller hon har smittats samt namnet på den person som kan ha varit smittbärare.

En läkare eller en tandläkare som misstänker eller konstaterar en allmänfarlig eller anmälningspliktig smittsam sjukdom ska göra en anmälan om detta ( anmälan om smittsam sjukdom ) till Institutet för hälsa och välfärd. Anmälan om smittsam sjukdom behöver dock inte göras när det gäller sådana allmänfarliga eller anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i fråga om vilka nämnda myndighet utan svårigheter på annat sätt kan få tillgång till de uppgifter som behövs för bekämpning av sjukdomen eller förhindrande av att den sprids. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om vilka sjukdomar som befrielsen från anmälningsskyldigheten omfattar. (19.12.2008/1042)

Ett laboratorium som avses i 10 § 1 mom. ska till Institutet för hälsa och välfärd göra en anmälan om smittsam sjukdom när ett mikrobfynd som gäller en allmänfarlig eller anmälningspliktig smittsam sjukdom har konstaterats. Anmälan om smittsam sjukdom ska göras också beträffande sådana andra mikrobfynd som gäller smittsamma sjukdomar i fråga om vilka det för ett tidigt konstaterande av epidemier eller planeringen av bekämpningsprogram är viktigt att förekomsten av dem följs centraliserat ( andra mikrobfynd som ska registreras ). De andra mikrobfynd som ska registreras bestäms genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet föreskrivs också när mikrobstammar och prover ska fogas till en anmälan om smittsam sjukdom. (21.12.2010/1244)

Anmälan om smittsam sjukdom innehåller patientens identifieringsuppgifter och uppgifter om den som gjort anmälan samt sådana uppgifter om patienten, den smittsamma sjukdomen eller mikrobfyndet, det sätt på vilket smittan erhållits samt när och var detta skett och behandlingen som fastställs närmare genom förordning av statsrådet och som är nödvändiga för förebyggandet av smittsamma sjukdomar eller utredandet av epidemier och förhindrandet av att sådana sprids.

Som identifieringsuppgift anges patientens personbeteckning samt i anmälan som gäller en allmänfarlig eller anmälningspliktig smittsam sjukdom dessutom patientens namn. Då mikrobstammar eller prover bifogas en anmälan om smittsam sjukdom skall de specificeras med motsvarande identifieringsuppgifter som en anmälan om smittsam sjukdom. Om en patient hos vilken ett annat mikrobfynd som skall registreras har konstaterats inte har personbeteckning, anges patientens namn, födelsedatum och kön.

Den läkare som vid sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar ska, utifrån de uppgifter som läkaren skaffar från laboratoriet och den verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården där patienten vårdas, i det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar korrigera felaktiga uppgifter och komplettera bristfälliga uppgifter som gäller sjukvårdsdistriktets område. För förhindrande av att mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel och som fastställs genom förordning av statsrådet framträder och sprids kan den läkare som vid sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar föra ett separat register över bärare av nämnda mikrober ( regionalt register över bärare av mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel ). (19.12.2008/1042)

På grundval av de anmälningar som avses i 23 § 1 och 2 mom. ska Institutet för hälsa och välfärd föra ett riksomfattande register över smittsamma sjukdomar för bekämpning av smittsamma sjukdomar, förebyggande och uppföljning av spridningen av dem samt för statistikföring och forskning. (21.12.2010/1244)

En anmälan om smittsam sjukdom skall förstöras före utgången av det år som följer på anmälan. Uppgifterna i anmälan får inte kopieras eller överföras till patientregistret vid hälsovårdscentralen eller inom sjukvårdsdistriktet.

I det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar och det regionala registret över bärare av mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel införs som identifieringsuppgifter de uppgifter som nämns i 23 § 4 mom. Institutet för hälsa och välfärd kan komplettera uppgifterna i det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar med uppgifter ur befolkningsdatasystemet om patientens boendekommun, födelseland, nationalitet och eventuellt dödsfall. Uppgifter som innehåller identifieringsuppgifter får sparas så länge det är nödvändigt med tanke på registrens användningsändamål enligt 1 och 2 mom. Uppgifter om personens namn ska förstöras före utgången av det år som följer på det då sammanförandet av separata anmälningar som gäller samma fall av smittsam sjukdom har upphört ( sammanföringstid ). Inom samma tid ska personbeteckningarna i det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar ges en sådan form att enskilda personer inte kan identifieras på grundval av dem. I fråga om bedömningen av grunden för och behovet av behandling av uppgifterna gäller vad som föreskrivs i 12 § 2 mom. i personuppgiftslagen (523/1999) . (21.12.2010/1244)

Sammanföringstiden är i regel 12 månader. Sammanföringstiden är dock

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om sammanföringstiden.

De personuppgifter som införts i registren enligt 23 a § 1 och 2 mom. ska hållas hemliga. Institutet för hälsa och välfärd kan dock utan hinder av sekretessbestämmelserna ur det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar till den läkare som vid sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar lämna ut uppgifter om sjukvårdsdistriktet och till den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar uppgifter om hälsovårdscentralens verksamhetsområde i den mån detta är nödvändigt med tanke på skötseln av de uppgifter som ingår i bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sjukvårdsdistriktet och i kommunen. Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas att identifieringsuppgifter om en viss sjukdom inte lämnas ut till den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar, om detta är nödvändigt för säkerställande av skyddet för privatlivet för den som insjuknat i sjukdomen. (19.12.2008/1042)

Den läkare som vid sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar kan utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter ur anmälningarna enligt 23 a § 1 mom. samt uppgifter som läkaren med stöd av 1 mom. erhållit ur det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar till den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar i den mån detta är nödvändigt med tanke på skötseln av de uppgifter som ingår i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i kommunen, samt till sådana samfund som avses i 3 § lagen om blodtjänst (968/1994) i den mån detta är nödvändigt för förebyggande av smitta som sprids via blod.

Den läkare som vid sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar kan dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna ur det regionala registret över bärare av mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel lämna ut uppgifter om en patient till en annan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården inom samma specialupptagningsområde samt till den verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården där patienten vårdas i den mån detta är nödvändigt för att förebygga spridning av epidemin. (19.12.2008/1042)

De uppgifter som avses i 1–3 mom. kan också lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Institutet för hälsa och välfärd kan oberoende av sekretessbestämmelserna ge tillstånd till att personuppgifter lämnas ut ur det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar, om detta sker för vetenskaplig forskning som gäller hälso- och sjukvårdsverksamhet, förebyggande eller behandling av sjukdomar eller för annan bestämd vetenskaplig forskning i samband därmed och om utlämnandet uppfyller kraven i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) . Innan tillståndsbeslutet meddelas ska dataombudsmannen ges tillfälle att bli hörd. (21.12.2010/1244)

Om förebyggandet av att smittsamma sjukdomar sprider sig förutsätter åtgärder enligt 12, 12 a, 13–18 eller 20 §, skall den som tar emot en anmälan om smittsam sjukdom eller i brådskande fall den som är anmälningsskyldig utan hinder av sekretessbestämmelserna informera den behöriga myndigheten om detta. Läkaren skall också utan hinder av sekretessbestämmelserna till den kommunala hälsoskyddsmyndigheten anmäla en misstänkt eller konstaterad epidemi som sprider sig via dricksvatten eller livsmedel. Anmälan kan innehålla sådana i 23 § 4 mom. avsedda identifieringsuppgifter om personer som är nödvändiga för förhindrande av att epidemin sprids samt uppgifter om den smittsamma sjukdomen och sättet på vilket den smittar.

Den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar ska utan hinder av sekretessbestämmelserna till kommunens veterinärmyndighet anmäla en misstänkt eller konstaterad smittsam sjukdom som kan härstamma från djur eller som kan smitta från människor till djur ( zoonos ). Anmälan kan innehålla sådana i 23 § 4 mom. avsedda identifieringsuppgifter om personer som är nödvändiga för förebyggande av den fara som människor eller djur är utsatta för samt uppgifter om den smittsamma sjukdomen och sättet på vilket den smittar. Genom förordning av statsrådet anges de sjukdomar som ska anmälas till kommunens veterinärmyndighet. (19.12.2008/1042)

Livsmedelssäkerhetsverket ska anmäla fall av sådan misstänkt eller konstaterad djursjukdom som utgör fara för människans hälsa till Institutet för hälsa och välfärd och i brådskande fall även till social- och hälsovårdsministeriet.

Institutet för hälsa och välfärd ska till Livsmedelssäkerhetsverket anmäla om en misstänkt eller konstaterad allvarlig zoonos som utgör fara för människornas hälsa.

Vaccin som används för sådant förebyggande av smittsam sjukdom som anordnas med stöd av denna lag tillhandahålls kommunen gratis på statens bekostnad.

26 § har upphävts genom L 27.11.1992/1106 .

Den som för förhindrande av spridning av en smittsam sjukdom förordnats att utebli från sitt förvärvsarbete eller att hållas isolerad eller i karantän har rätt att få dagpenning enligt vad som i sjukförsäkringslagen (1224/2004) bestäms om dagpenning. Samma rätt har en vårdnadshavare, om ett barn under 16 år av ovan nämnd orsak skall hållas hemma och vårdnadshavaren av denna anledning är förhindrad att arbeta.

Utöver den dagpenning som avses i 1 mom. har den som saken gäller rätt att få ersättning för förlorad inkomst, i enlighet med vad som bestäms i sjukförsäkringslagen.

Har den ersättning som avses i 1 mom. betalts till arbetsgivaren med stöd av 7 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen och täcker inte ersättningen det lönebelopp eller motsvarande ersättning som arbetsgivaren betalt för tiden för frånvaron, isoleringen eller karantänen, har arbetsgivaren rätt att få ersättning även för det återstående beloppet i enlighet med vad som bestäms i sjukförsäkringslagen.

Om någon isolerats efter att ha vägrat underkasta sig andra åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att en sjukdom sprids, betalas inte i 2 mom. nämnd ersättning.

Har ett föremål för förhindrande av spridning av smittsam sjukdom enligt myndigheternas föreskrifter förstörts eller behandlats så att det fördärvats eller skadats, har ägaren rätt till ersättning för föremålet av kommunen. I ersättning betalas värdet av föremålet eller värdeminskningen.

Ersättning betalas inte för föremål vars värde är ringa, om inte särskilt vägande skäl föreligger.

Den som avses i 27 § 1 mom. har rätt att av kommunen få ersättning för sådan ekonomisk skada som han inte kunnat undgå genom åtgärder vilka skäligen har kunnat förutsättas av honom, och som inte ersätts med stöd av nämnda paragraf.

Om sökande av ändring i beslut som avses i denna lag gäller vad som i förvaltningsprocesslagen (586/1996) bestäms om ändringssökande, om inte något annat bestäms nedan. (29.1.1999/70)

Besvär över beslut av en kommunal myndighet anförs hos förvaltningsdomstolen. (14.11.2003/935)

Ändring i beslut som gäller förordnande om att någon skall utebli från sitt förvärvsarbete, vård som ges oberoende av personens vilja eller förordnande i isolering eller karantän kan sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

I beslut som enligt 18 § 1 mom. skall underställas det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar för fastställelse får ändring dock inte sökas genom besvär.

Då underställning gjorts eller besvär anförts kan underställnings- eller besvärsmyndigheten förbjuda verkställigheten av beslutet eller förordna att den skall avbrytas.

De underställnings- och fullföljdsärenden som avses i denna lag och som gäller frånvaro från förvärvsarbete, isolering och förordnande i karantän skall behandlas i brådskande ordning. De underställnings- och fullföljdsärenden som gäller vård oberoende av personens vilja, isolering och förordnande i karantän skall behandlas senast inom sju dagar.

Import av sådana mikroorganismer eller delar av dem vilka medför risk för sådan spridning av en smittsam sjukdom som avses i 4 § 2 mom. 1 och 2 punkten skall anmälas på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela anvisningar om användningen av vaccin, antikroppspreparat och andra läkemedel som är avsedda för förebyggande av smittsamma sjukdomar.

Innehåller internationella avtal som förpliktar Finland bestämmelser som avviker från denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser, skall avtalen följas.

Sjukvårdsdistriktet kan ingå avtal om vården av patienter med smittsam sjukdom med en annan samkommun eller kommun. (14.11.2003/935)

Om avtal inte fås till stånd om samarbete som med hänsyn till bekämpande av smittsamma sjukdomar skall anses nödvändigt, kan statsrådet bestämma att avtal skall ingås och med opartiskt beaktande av avtalsparternas intressen fastställa villkoren för samarbetet. (17.1.1991/76)

Om straff för brott mot bestämmelser eller allmänna eller särskilda föreskrifter som utfärdats för att förhindra att en allmänfarlig smittsam sjukdom sprids bestäms i 44 kap. 2 § strafflagen (39/1889) .

Om det vid den i 6 och 6 a § avsedda ledningen och övervakningen konstateras att en kommun eller samkommun vid ordnandet eller genomförandet av verksamhet enligt denna lag har förfarit felaktigt eller underlåtit att fullgöra sin skyldighet, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket ge kommunen eller samkommunen eller den tjänsteman som ansvarar för den felaktiga verksamheten en anmärkning för framtiden.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket kan, om ärendet inte föranleder en anmärkning eller andra åtgärder, uppmärksamgöra den övervakade på att verksamheten ska ordnas på behörigt sätt och att god förvaltningssed ska iakttas.

I en anmärkning eller ett påpekande som gjorts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket enligt denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

38 a § har upphävts genom L 12.12.2014/1107 .

Om regionförvaltningsverket, det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar eller den läkare som vid hälsovårdscentralen ansvarar för smittsamma sjukdomar konstaterar att spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom inte effektivt kan förhindras på något annat sätt, ska polisen på begäran av någon av dem lämna handräckning.

Arbetsgivaren skall tillåta en arbetstagare att under arbetstid få vaccinering som avses i 11 eller 12 § och att bli undersökt enligt 13 §, om detta inte utan svårigheter är möjligt vid annan tidpunkt.

Den del av den dagliga ordinarie arbetstiden som arbetstagaren använder för ändamål som nämns i 1 mom. räknas som tid i arbete.

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att av andra myndigheter få upplysningar som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter om vilka föreskrivs i denna lag.

Institutet för hälsa och välfärd har rätt att av de laboratorier som avses i 10 § på begäran få uppgifter om antalet undersökningar som gjorts för konstaterande av fall av smittsam sjukdom och om de laboratoriemetoder som använts. (21.12.2010/1244)

Institutet för hälsa och välfärd har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna av en researrangör och den som äger, innehar eller använder ett luftfartyg eller annat fartyg på begäran utan dröjsmål och ersättning få uppgifter om personbeteckning, namn, födelsedatum och kön samt kontaktuppgifter för den som varit passagerare på luftfartyget eller fartyget, om detta är nödvändigt för förhindrande av att en smittsam sjukdom som utgör ett allvarligt hot mot befolkningens hälsa sprids eller för skyddande av passagerarens egen hälsa. (19.12.2008/1042)

Institutet för hälsa och välfärd och den läkare som vid sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna av kommunens och statens hälsovårds- och hälsoskyddsmyndigheter samt de laboratorier som avses i 10 § få uppgifter som behövs för sådant utredande av orsaken till en epidemi som avses i 3 § samt att i detta syfte behandla uppgifter som de som insjuknat i en smittsam sjukdom och andra själva lämnar dem. Institutet för hälsa och välfärd och den läkare som vid sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna till de myndigheter som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar och till kommunens hälsoskyddsmyndigheter lämna ut sådana uppgifter som erhållits i samband med utredningar och som är nödvändiga för utförandet av de uppgifter som dessa myndigheter enligt lag ska sköta. Utlämnande av uppgifter som personerna själva har lämnat förutsätter dock att dessa personer inte har förbjudit utlämnandet av dem. Personuppgifterna ska förstöras när de inte längre behövs för utredningen. (21.12.2010/1244)

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Genom denna lag upphävs

Genom denna lag upphävs också 29–33, 35–45 och 48–50 §§ samt 57 § 2 och 3 mom. hälsovårdslagen av den 27 augusti 1965 (469/65) , av dem 29 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 17 september 1982 (679/82) , 36 § sådan den lyder i lag av den 19 februari 1980 (932/80) , 38 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 27 augusti 1976 (741/76) , 39 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 31 december 1974 (1039/74) , 42 § sådan den lyder i lag av den 17 september 1982 (679/82) , 43 § sådan den lyder i lagar av den 29 november 1974 och den 18 juni 1981 (885/74 och 452/81), 44 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 19 februari 1980 samt 57 § 2 och 3 mom. sådana de lyder i lag av den 1 juni 1984 (416/84) .

Särskild poliklinik för könssjukdomar vilken upprätthålls av kommunen överförs när denna lag träder i kraft till hälsovårdscentralen för att användas i dess verksamhet, om inte social- och hälsovårdsministeriet på framställning av kommunen godkänner att polikliniken överförs till centralsjukhuset för att användas i dess verksamhet.

Om åtgärder, som avses i lagen om organiseringen av arbetet för tuberkulosens bekämpande i vissa fall, när denna lag träder i kraft pågår i syfte att överföra kommunalförbunds för tuberkulosdistrikt tillgångar och skulder på kommunalförbund för centralsjukhus, skall åtgärderna vara genomförda vid utgången av år 1988.

Statsrådet kan av särskilda skäl bevilja förlängning av den tid som anges i 1 mom.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.