153/1985

Syftet med adoption är att främja barnets bästa genom att ett förälder-barnförhållande fastställs mellan den som skall adopteras och adoptanten.

Adoption fastställs genom beslut av domstol.

Adoption av minderårigt barn kan fastställas, om adoptionen prövas vara till barnets bästa och det har utretts att barnet kommer att få god vård och uppfostran. Då fastställande av adoption söks, skall domstolen föreläggas utredning om att barnet är i adoptantens vård eller att denne annars sörjer för barnets vård och uppfostran.

Adoption av den som nått myndig ålder kan fastställas, om det utretts att denne såsom minderårig vårdats och uppfostrats av adoptanten och att adoption inte kunnat fastställas medan barnet var minderårigt eller att andra därmed jämförbara synnerligen vägande skäl för adoption föreligger.

Adoption kan inte fastställas, om vederlag givits eller utfästs med anledning av adoptionen eller om någon annan än adoptanten med tanke på fastställande av ett adoptivförhållande betalt eller förbundit sig att betala ersättning för barnets underhåll.

Överenskommelse eller förbindelse att betala sådant vederlag eller underhåll som avses i 1 mom. är ogiltig.

Eget barn kan inte adopteras. Adoptant kan dock adoptera eget barn som tidigare givits som adoptivbarn.

Adoptant skall ha fyllt 25 år.

Adoption kan dock fastställas, om adoptanten har fyllt 18 år och den som skall adopteras är adoptantens makes barn eller hans eget barn som tidigare givits som adoptivbarn, eller om andra synnerligen vägande skäl för adoption föreligger.

Makar kan under äktenskapet adoptera barn endast gemensamt, om inte annat stadgas i 2 och 3 mom.

Make kan ensam adoptera sin makes barn eller eget barn som tidigare givits som adoptivbarn.

Make kan ensam adoptera barn, om den andra maken på grund av sjukdom eller handikapp inte kan uttrycka sin vilja på ett giltigt sätt eller om den andra makens vistelseort är okänd.

Andra än makar kan inte adoptera barn gemensamt.

Adoption kan inte fastställas utan samtycke av den som skall adopteras, om denne har fyllt 12 år. Samtycke behövs dock inte, om barnet på grund av sjukdom eller handikapp inte kan uttrycka sin vilja.

Adoption kan ej heller fastställas mot barnets vilja, om det är yngre än 12 år men så utvecklat att avseende kan fästas vid dess vilja.

Adoption av minderårig kan inte fastställas, om ej barnets föräldrar givit sitt samtycke därtill och annat inte stadgas i 2 eller 3 mom. eller i 36 § 2 mom.

Adoption kan av synnerligen vägande skäl fastställas även om föräldrarna eller den ena av dem inte givit sitt samtycke till adoptionen eller återtagit tidigare givet samtycke, såvida det prövas att adoptionen på ett uppenbart avgörande sätt är till barnets bästa och att det, med beaktande av barnets bästa samt umgänget mellan barnet och föräldern, förhållandet mellan dem samt förhållandets natur, inte föreligger tillräckligt skäl till att föräldern ej givit sitt samtycke eller till att han återtagit givet samtycke.

Adoption kan enligt grunderna i 2 mom. fastställas även då förälder på grund av sjukdom eller handikapp inte kan uttrycka sin vilja på ett giltigt sätt eller då förälderns vistelseort är okänd.

Föräldrarnas samtycke till adoption skall ges till det organ som kommunen utser ( kommunens socialvårdsorgan ) och som avses i 6 § (736/92) socialvårdslagen eller till den adoptionsbyrå som avses i 3 kap. Utomlands skall samtycke ges till den som enligt 6 § lagen om utrikesförvaltningen (1164/87) kan fullgöra uppgifter som ankommer på notarius publicus eller så som 36 § 1 mom. stadgar. Närmare stadganden om mottagande av samtycke utfärdas genom förordning. (22.3.1996/175)

Innan samtycke ges skall för barnets förälder ordnas en överläggning, vid vilken syftet med, förutsättningarna för och rättsverkningarna av adoptionen skall klarläggas. För föräldern skall dessutom redogöras för all den sociala service och alla de ekonomiska stödåtgärder som står föräldern och barnet till buds.

Samtycke av barnets mor får inte tas emot förrän hon tillräckligt återhämtat sig efter nedkomsten och aldrig tidigare än åtta veckor efter barnets födelse.

Över samtycke till adoption skall upprättas handling som skall dateras och undertecknas av den som ger sitt samtycke.

Då adoption fastställts, skall adoptivbarnet vid tillämpningen av vad som gäller om rättslig verkan av släktskap och svågerskap anses såsom adoptivföräldrarnas och inte såsom de tidigare föräldrarnas barn, om inte annat stadgas särskilt eller följer av adoptivförhållandets natur.

Har make under äktenskapet eller sedan äktenskapet genom den andra makens död upplösts ensam adopterat den andra makens barn, skall barnet likväl anses såsom makarnas gemensamma barn.

Om adoptivbarns släktnamn stadgas i släktnamnslagen (694/85) .

Då adoptivförhållande fastställts, befrias barnets tidigare föräldrar från skyldigheten att svara för barnets underhåll.

Har tidigare förälder till barnet före adoptionen genom avtal förbundit sig eller genom domstols beslut ålagts att betala underhållsbidrag till barnet, befrias han från skyldigheten att erlägga de poster av underhållsbidrag som förfaller till betalning efter adoptionen. Har underhållsbidrag fastställts att utges i ett för allt, befrias förälder från att erlägga underhållsbidraget, om detta inte betalts före adoptionen. (22.3.1996/175)

Adoptionens rättsliga verkningar upphör, om adoptivföräldern och adoptivbarnet ingår äktenskap med varandra. Adoptivförhållandets upphörande grundar inte något rättsligt förhållande mellan adoptivbarnet och dess tidigare föräldrar och dessas släktingar.

Angående tillstånd till äktenskap som avses i 1 mom. stadgas i äktenskapslagen.

Syftet med adoptionsrådgivning är att i adoptionsärenden bevaka barnets bästa samt att genom överläggningar och åtgärder bistå barnet, barnets föräldrar och adoptanterna innan domstolen fastställer adoptionen samt vid behov även därefter.

Den allmänna planeringen, ledningen och övervakningen av adoptionsrådgivningen ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

Adoptionsrådgivningen tillhandahålls av kommunernas socialvårdsorgan samt av adoptionsbyråer som fått tillstånd av social- och hälsovårdsministeriet att tillhandahålla adoptionsrådgivning. (22.3.1996/175)

Vid adoptionsrådgivningen skall

Vid adoptionsrådgivningen skall adoptionsbyrån inhämta ett utlåtande av kommunens socialvårdsorgan om barnets samt adoptantens förhållanden. (22.3.1996/175)

Syftet med internationell adoptionstjänst är att

Den internationella adoptionstjänsten kan också för ett barn under 18 år som är bosatt i Finland och som behöver adoptivföräldrar förmedla en adoptant som är bosatt i en främmande stat, om adoptionen är förenlig med barnets bästa.

Den allmänna planeringen, ledningen och övervakningen av den internationella adoptionstjänsten ankommer på social- och hälsovårdsministeriet. (27.12.1992/1101)

Särskild sakkunnigmyndighet är nämnden för internationella adoptionsärenden i Finland ( nämnden för adoptionsärenden ) som är underställd social- och hälsovårdsministeriet. Nämnden fungerar också som den centralmyndighet som avses i artikel 6 stycke 1 i den konvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner som ingicks i Haag den 29 maj 1993 ( Haagkonventionen ). (22.3.1996/175)

Genom förordning stadgas närmare om sammansättningen och tillsättandet av samt uppgifterna för nämnden för adoptionsärenden. (22.3.1996/175)

Internationell adoptionstjänst tillhandahålls i Finland av kommunernas socialvårdsorgan och andra sammanslutningar som har fått tillstånd därtill av social- och hälsovårdsministeriet ( adoptionstjänstorgan ).

Adoptionstjänstorganen sköter som sådana auktoriserade organ som avses i III kap. Haagkonventionen de uppgifter som konventionen förutsätter och som i lag eller förordning eller genom social- och hälsovårdsministeriets beslut har anförtrotts dem.

Adoptionstjänstorganen får samarbeta endast med en sådan myndighet eller organisation eller ett sådant organ av annat slag som har motsvarande serviceuppgifter utomlands och som nämnden för adoptionsärenden godkänt ( utländskt adoptionstjänstorgan ). Nämnden kan återkalla ett godkännande, om skäl därtill finns.

Genom förordning stadgas närmare om adoptionstjänstorganens uppgifter.

22 § har upphävts genom L 22.3.1996/175 .

För internationell adoptionstjänst kan adoptionstjänstorgan uppbära avgift enligt vad som närmare stadgas genom förordning.

Adoptionstjänstorganet kan dessutom hos adoptanten uppbära ersättning för sådana kostnader som uppkommit i hans ärende och om vilka stadgas närmare genom förordning.

Adoptionstjänstorganet skall i varje enskilt fall försäkra sig om att sådan ersättning för adoption eller för barnets underhåll som avses i 3 § inte har givits eller betalts och inte heller utlovats eller utfästs.

Om någon som är bosatt i Finland ämnar adoptera ett barn under 18 år som är bosatt i en främmande stat skall denne begära internationell adoptionstjänst av ett adoptionstjänstorgan.

Innan en adoption fastställs i Finland eller utomlands, skall adoptanten av nämnden för adoptionsärenden ansöka om tillstånd, om

26 § har upphävts genom L 22.3.1996/175 .

Nämnden för adoptionsärenden kan bevilja tillstånd till adoption i fall som avses i 25 § 1 punkten, om de i 1-7 §§ stadgade förutsättningarna för adoption föreligger och internationell adoptionstjänst har tillhandahållits enligt 19-24 §§. (22.3.1996/175)

Nämnden för adoptionsärenden kan bevilja tillstånd i fall som avses i 25 § 2 punkten, om förutsättningarna enligt 1-11 §§ föreligger och nämnden har företetts ett utlåtande av en behörig myndighet eller annat behörigt organ i den stat där adoptanten är bosatt om adoptanten och hans förhållanden samt utredning över att han har befunnits behörig och lämplig som adoptivförälder, att han fått den rådgivning som krävs samt att barnet har rätt att resa in i och stadigvarande bosätta sig i den stat där adoptanten är bosatt. (22.3.1996/175)

Då nämnden beviljar tillstånd, kan den uppställa särskilt villkor eller särskild begränsning för adoptionen.

Tillståndet är i kraft en bestämd tid som kan vara högst två år. Nämnden kan på ansökan förlänga tillståndets giltighetstid med högst två år per gång efter att ha inhämtat utlåtande av adoptionstjänstorganet samt kommunens socialvårdsorgan eller adoptionsbyrån. Har barnet inom den tid som föreläggs i tillståndet placerats hos adoptanten i adoptionssyfte, fortsätter tillståndet att vara i kraft tills adoptionen har fastställts. Tillståndet upphör att vara i kraft, om barnet till följd av att placeringen har misslyckats skall fråntas adoptanten. (22.3.1996/175)

En förälder som ämnar ge sitt minderåriga barn som adoptivbarn eller den som ämnar adoptera ett minderårigt barn skall begära adoptionsrådgivning hos hemkommunens socialvårdsorgan eller hos en adoptionsbyrå som har fått tillstånd av social- och hälsovårdsministeriet.

Bestämmelser om behörig domstol i adoptionsärenden finns i 10 kap. i rättegångsbalken. (13.3.2009/154)

Ärende som gäller fastställande av adoption anhängiggörs genom skriftlig ansökan av adoptanten eller av adoptanterna gemensamt.

Innan ett ärende som gäller adoption av en minderårig upptas till prövning vid domstol, skall en sökande som är bosatt i Finland för domstolen förete en utredning över att adoptionsrådgivning skett så som 16-18 och 28 §§ stadgar. Om det gäller en adoption som avses i 25 §, skall sökanden förete en utredning över att tillstånd har beviljats. (22.3.1996/175)

Domstolen skall självmant förordna om inhämtande av all den utredning som behövs för att ärende som angår fastställande av adoption skall kunna avgöras.

Domstolen skall vid behov höra alla de personer som kan lämna uppgifter i adoptionsärendet.

Förälder till minderårigt barn samt barnets vårdnadshavare och förmyndare skall beredas tillfälle att bli hörda i ärende som gäller fastställande av adoption. Är föräldern omyndig, skall även hans vårdnadshavare och förmyndare beredas tillfälle att bli hörda. Har adoptanten förklarats omyndig, skall hans förmyndare likaså beredas tillfälle att bli hörd.

Hörande enligt 1 mom. behövs dock inte, om kallelse inte kan delges den som skall höras eller om vederbörandes åsikt redan tidigare tillförlitligt utretts eller det annars med tanke på ärendets avgörande kan anses obefogat att höra honom.

Sökanden, barnet och den som enligt 31 § 1 mom. skall höras har rätt att söka ändring i domstols beslut i ärende som gäller fastställande av adoption.

Ärenden som gäller fastställande av adoption skall i samtliga rättsinstanser handläggas i brådskande ordning.

Ansökan om fastställande av adoption prövas i Finland, om adoptanterna eller den som skall adopteras är bosatta här. (22.3.1996/175)

Ansökan om fastställande av adoption kan också prövas i Finland, om den som skall adopteras eller någondera adoptanten är finsk medborgare och myndigheterna i den stat där adoptanterna eller den som skall adopteras är bosatta eller har hemvist inte är behöriga att behandla ärendet eller det finns något annat vägande skäl att pröva ansökan i Finland. (22.3.1996/175)

Då den som skall adopteras och adoptanterna är finska, danska, isländska, norska eller svenska medborgare, prövas dock ansökan om fastställande av adoption i Finland endast om någondera adoptanten har hemvist i Finland.

4 mom. har upphävts genom L 13.3.2009/154 . (13.3.2009/154)

Förfarandet vid fastställande av adoption bestäms enligt finsk lag.

Förutsättningarna för adoption bestäms likaså enligt finsk lag.

Om den som skall adopteras är yngre än 18 år och det är uppenbart att han kommer att bosätta sig i en främmande stat, i vilken adoption som fastställts i Finland inte är giltig, och att han åsamkas väsentlig olägenhet av ogiltigheten, skall adoptionen inte fastställas.

Föräldrars samtycke till adoption kan i främmande stat ges även med iakttagande av den form och det förfarande som skall följas enligt lagen i denna stat.

Saknas samtycke av föräldrarna till adoption till följd av att adoption inte reglerats i den stat där samtycket borde ges, kan adoptionen fastställas, om det är tydligt att detta motsvarar föräldrarnas vilja.

Adoption och hävning av adoptivförhållande som skett i främmande stat erkänns i Finland som giltig enligt vad som stadgas nedan.

Beslut som givits i främmande stat eller annan rättslig åtgärd kan anses som sådant fastställande av adoption som avses i denna lag, såvida dess väsentliga syfte är att fastställa förälder-barnförhållandet, även om åtgärdens rättsliga verkningar i den staten inte skulle motsvara rättsverkningarna av adoption enligt finsk lag.

Om inte något annat följer av 2 mom. är en adoption som skett i en främmande stat utan särskild åtgärd giltig i Finland, om vardera adoptanten vid tidpunkten för adoptionen var bosatta eller hade sitt hemvist i eller var medborgare i denna stat, eller om adoptionen är giltig i den stat där adoptanterna vid tidpunkten för adoptionen var bosatta eller hade sitt hemvist.

En adoption som skett i en främmande stat och för vilken tillstånd av nämnden för adoptionsärenden borde ha sökts enligt 25 § är utan särskild åtgärd giltig i Finland endast om tillstånd har beviljats.

En adoption som fastställts i en främmande stat som är part i Haagkonventionen och som där intygats vara konventionsenlig är oberoende av vad 1 och 2 mom. stadgar utan särskild åtgärd giltig i Finland.

En adoption, som skett i en främmande stat och som inte med stöd av 1, 2 eller 3 mom. är giltig i Finland, är giltig här endast om Helsingfors hovrätt har fastställt den.

Hävning av adoptivförhållande som skett i främmande stat är utan särskild åtgärd giltig i Finland, om adoptivbarnet och vardera adoptivföräldern vid tidpunkten för hävningen antingen har haft hemvist i denna stat eller varit dess medborgare, eller om hävningen är giltig i de stater där adoptivbarnet och adoptivföräldrarna vid tidpunkten för hävningen har haft hemvist.

Annan hävning av adoptivförhållande som skett i främmande stat är giltig i Finland endast om Helsingfors hovrätt har fastställt den.

Utan hinder av vad som stadgats i 38 och 39 §§ är adoption eller hävning av adoptivförhållande, som enligt den mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige slutna konventionen, innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap (FördrS 20/31) skett i Finland, Danmark, Island, Norge eller Sverige, giltig i Finland utan särskild åtgärd.

Helsingfors hovrätt kan fastställa att en adoption som skett i en främmande stat är giltig, om någondera adoptanten eller den som skall adopteras vid tidpunkten för adoptionen har haft sådan anknytning till den stat där adoptionen skett på grund av att denne är bosatt eller har sitt hemvist där eller på grund av medborgarskap, att myndigheterna i denna stat kan anses ha haft tillräcklig anledning att uppta ärendet till prövning. (22.3.1996/175)

Helsingfors hovrätt kan fastställa att hävning av adoptivförhållande som skett i främmande stat är giltig, om adoptivbarnet eller någondera adoptivföräldern vid tidpunkten för hävningen har haft sådan anknytning till den stat där adoptivförhållandet hävts som avses i 1 mom.

Om adoption eller hävning av adoptivförhållande skett på annat sätt än genom beslut av myndighet, kan det fastställas att den är giltig endast då någon av parterna har haft sådan anknytning till den stat där adoptionen eller hävningen av adoptivförhållandet skett som avses i 1 eller 2 mom. och åtgärden är giltig enligt lagen i nämnda stat.

Även om en adoption med stöd av 38 § 1 mom. skall anses giltig i Finland, kan Helsingfors hovrätt på ansökan fastställa att adoptionen erkänns i Finland.

Vad 1 mom. stadgar gäller också en sådan hävning av adoptivförhållande som med stöd av 39 § 1 mom. skall anses giltig i Finland.

Ansökan om fastställande som avses i 38 § 4 mom., 39 § 2 mom. och 41 a § samt nedan i 42 b § skall göras hos Helsingfors hovrätt. (22.3.1996/175)

I hovrättens beslut i ärendet får ändring inte sökas.

Om en adoption har intygats vara förenlig med Haagkonventionen, har den åtminstone de rättsverkningar om vilka bestämmelser ingår i artikel 26 stycke 1 i Haagkonventionen.

Om en adoption har fastställts i en främmande stat som är part i Haagkonventionen och där intygats vara konventionsenlig, men inte enligt rättsordningen i denna stat har lett till att rättsförhållandet mellan barn och förälder upphört, kan Helsingfors hovrätt på ansökan av adoptivföräldrarna eller barnet fastställa att adoptionen är en adoption som verkar så att rättsförhållandet mellan barnet och dess tidigare föräldrar upphör. En förutsättning är ytterligare att de samtycken som avses i artikel 4 punkt c och d i Haagkonventionen har givits eller ges för en sådan adoption.

Sådan adoption som avses i 38 § 1 och 3 mom. eller sådan hävning av adoptivförhållande som avses i 39 § 1 mom. skall inte anses giltig i Finland, och hovrätten skall inte enligt 41 eller 41 a § fastställa att adoptionen eller hävningen av adoptivförhållande är giltig, om detta skulle leda till ett resultat som strider mot grunderna för Finlands rättsordning.

Om lagen i främmande stat har betydelse för avgörande av ärende som regleras i denna lag, skall domstolen eller annan myndighet, såvida den inte känner till lagen i den främmande staten och part inte företer utredning därom, begära utredning av nämnden för adoptionsärenden om innehållet i den främmande statens lag.

I de fall som nämns i 34 § 2 mom., 35 § 3 mom. och 41 § skall nämnden för adoptionsärenden beredas tillfälle att avge utlåtande Över de omständigheter som har betydelse för ärendets avgörande.

Domstol eller annan myndighet kan begära utlåtande av nämnden för adoptionsärenden över de omständigheter som avses i 36 och 37 §§.

Om den som skall adopteras är yngre än 18 år och är medborgare i Danmark, Island, Norge eller Sverige och har hemvist i den stat vars medborgare han är, skall domstolen innan adoptionen fastställs bereda barnavårdsmyndighet i denna stat tillfälle att avge utlåtande i ärendet.

Den domstol som fastställt en adoption kan på ansökan intyga att adoptionen har skett enligt Haagkonventionen.

Domstolen kan i ett ärende som avses i 1 mom. begära ett utlåtande av nämnden för adoptionsärenden.

Angående adoption av adoptivbarn gäller vad som i denna lag är stadgat i fråga om barn.

Adoptivbarn som inte är finsk medborgare kan förvärva finskt medborgarskap i den ordning som stadgas i medborgarskapslagen (401/68) .

Kommunernas socialvårdsorgan, adoptionsbyråerna och adoptionstjänstorganen skall förvara handlingar som gäller adoptivbarnet, dess föräldrar och adoptivföräldrar och som uppgjorts eller mottagits i samband med adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst i minst 100 år räknat från det handlingarna uppgjordes.

Ett adoptionstjänstorgan kan för förvaring överföra i 1 mom. nämnda handlingar till den kommuns socialvårdsorgan eller den adoptionsbyrå som tillhandahållit adoptionstjänstrådgivning i ärendet, om organet eller byrån samtycker till det. Om en adoptionsbyrå eller ett adoptionstjänstorgan nedlägger sin verksamhet enligt denna lag, skall de handlingar som avses i 1 mom. överföras för förvaring till den kommuns socialvårdsorgan som social- och hälsovårdsministeriet ger i uppgift att ta emot handlingarna.

Ett adoptivbarn och dess vårdnadshavare samt adoptivbarnets avkomlingar har rätt att under nödvändig vägledning få uppgift ur handlingar som avses i 1 och 2 mom. Uppgifter behöver inte lämnas ut, om det kan leda till fara för adoptivbarnets hälsa eller utveckling att uppgifter lämnas ut, eller om det i övrigt strider mot adoptivbarnets bästa eller annans enskilda bästa att uppgifter lämnas ut.

Vad som stadgas om sekretess i fråga om socialvårdens handlingar och tystnadsplikt för dem som handhar uppgifter i samband med socialvården tillämpas på sekretess för handlingar som inkommit eller uppgjorts vid handhavandet av uppgifter som avses i denna lag och på tystnadsplikt för dem som sköter de nämnda uppgifterna.

Social- och hälsovårdsministeriet kan på ansökan bevilja en samkommun eller någon annan kommunal sammanslutning eller en i Finland registrerad förening tillstånd att hålla en adoptionsbyrå. (22.3.1996/175)

Social- och hälsovårdsministeriet kan, efter att först ha inhämtat utlåtande i saken av nämnden för adoptionsärenden, bevilja en kommuns socialvårdsorgan, en samkommun eller någon annan kommunal sammanslutning eller en i Finland registrerad förening tillstånd att tillhandahålla internationell adoptionstjänst. (22.3.1996/175)

Tillstånd att upprätthålla adoptionsbyrå eller att sköta internationell adoptionstjänst kan beviljas sökande som i sin verksamhet inte eftersträvar ekonomisk vinst och som prövas vara i stånd att med yrkesskicklighet sköta adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst. Beviljande av tillstånd förutsätter dessutom att det med tanke på anordnandet av adoptionsrådgivningen eller den internationella adoptionstjänsten kan anses vara ändamålsenligt att sådan verksamhet inleds.

Tillstånd att upprätthålla adoptionsbyrå eller att sköta internationell adoptionstjänst beviljas för viss tid, högst fem år i sänder.

Social- och hälsovårdsministeriet kan, då det beviljar tillstånd, meddela närmare föreskrifter om bedrivande av adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst. (27.12.1992/1101)

En adoptionsbyrå och den som sköter internationell adoptionstjänst är skyldiga att lämna social- och hälsovårdsministeriet av ministeriet begärda uppgifter och utredningar som behövs för tillsynen. (27.12.1992/1101)

Social- och hälsovårdsministeriet kan återkalla tillstånd som det med stöd av 50 § har beviljat, om gällande stadganden och bestämmelser inte följs vid adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst eller om bristfälligheter eller missförhållanden har yppats i verksamheten och de inte avhjälps eller avlägsnas inom en tid som social- och hälsovårdsministeriet har utsatt.

Erbjuder någon genom att annonsera i tidning eller på annat sätt offentligt utan tillstånd barn för adoption eller möjlighet att ge barn som adoptivbarn, eller placerar någon annan än barnets förälder eller lagliga vårdnadshavare utan tillstånd i adoptionssyfte barn i enskilt hem för att uppfostras där, skall han för olaga förmedling av adoptivbarn dömas till böter.

För olaga förmedling av adoptivbarn döms även, om någon annan än adoptionstjänstorgan förmedlar adoptant från Finland för barn som finns utomlands, eller barn från utlandet som adoptivbarn till Finland.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.

Genom denna lag upphävs lagen den 19 januari 1979 om adoption (32/79) och II avdelningen 3 kap. lagen den 5 december 1929 angående vissa familjerättsliga förhållanden av internationell natur (379/29) .

Har domstol före den 1 januari 1980 givit samtycke till adoption, skall den lag som då gällde tillämpas på adoptivförhållandet, om inte annat stadgas nedan. Har domstol fastställt adoption efter den 1 januari 1980, skall stadgandena i denna lag tillämpas på adoptivförhållandet.

Adoptivförhållande som grundats före denna lags ikraftträdande kan inte hävas genom domstols beslut.

Har domstol före den 1 januari 1980 givit samtycke till adoption, skall domstolen på ansökan av adoptanten fastställa att stadgandena i denna lag skall tillämpas på adoptivförhållandet. På ansökan skall endast tillämpas vad som i 8 och 11 §§ samt 29 § 1 mom. och 34 § 4 mom. stadgas om samtycke av barn och om laga domstol.

Har domstol före den 1 januari 1980 givit samtycke till adoption, gäller om adoptivbarns arvsrätt och om rätten att ta arv efter adoptivbarn vad som är stadgat i den lag som då var gällande.

Vad som i 1 mom. är stadgat skall dock inte tillämpas, om domstol med stöd av 56 § 3 mom. fastställt att stadgandena i denna lag skall tillämpas på adoptivförhållandet. Har arvlåtaren avlidit innan domstolens beslut gavs, gäller likväl angående rätten till arvlåtarens kvarlåtenskap vad som är stadgat i den tidigare lagen.

Stadgandena i 37–46 §§ tillämpas också på sådan adoption och hävning av adoptivförhållande som skett innan lagen träder i kraft. Dock är sådan adoption eller hävning av adoptivförhållande som ansetts giltig innan denna lag träder i kraft fortfarande giltig.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.