Go to front page
Legislation

486/1983

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 156/2025.

Handels- och industriministeriets beslut om besiktning av skjutvapen och -förnödenheter

Up-to-date
Keywords
Skjutvapen
Type of statute
Beslut
Administrative sector
Arbets- och näringsministeriet
Date of Issue
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/1983/486/ajantasa/2100-01-01/swe
Original statute published in the Statute Book of Finland
SDK 486/1983

Handels- och industriministeriet har med stöd av 22 § förordningen den 27 augusti 1982 om besiktning av skjutvapen och -förnödenheter (656/82) beslutat:

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §

Detta beslut gäller skjutvapen och -förnödenheter som avses i förordningen om besiktning av skjutvapen och -förnödenheter (656/82) .

2 § (27.10.1995/1220)

Säkerhetsteknikcentralen kan meddela tekniska anvisningar och anvisningar som gäller säkerheten vilka förenhetligar tillämpningen av denna föreskrift.

3 §

I detta beslut avses:

1)

med typbesiktning för konstaterande av säkerheten vid användning av anordning, redskap eller skjutförnödenhet utförd besiktning av anordnings- eller redskapstypens konstruktion och funktion;

2)

med allmänn besiktning före provskjutning utförd besiktning av skjutvapen varvid konstateras att skjutvapnet motsvarar de om vapnet lämnade uppgifterna och att dess mekanismer fungerar på avsett vis;

3)

med tryckmätning med tryckmätningsvapen utförd mätning av det tryck som skjutförnödenheten utvecklar;

4)

med funktionsprov med standardpipa eller med av tekniska inspektoratet godkänt skjutvapen utförd provskjutning av skjutförnödenhet;

5)

med provskjutningspatroner patroner som används vid provskjutning med skjutvapen och i fråga om vilka det tryck som utvecklas eller kulans rörelseenergi motsvarar de krav som C.I.P. ställer för patroner som används vid besiktning av ifrågavarande vapen;

6)

med grundläggande provskjutning provskjutning som utförs med hagelgevär, om de för vapnet avsedda patronernas genomsnittliga maximitryck (P max ) inte överstiger följande värden:

Hagelgevärs kalibermått

Genomsnittligt P max

12 ≤ kalibermått < 16

650 bar

kalibermått = 16

680 bar

16 < kalibermått

720 bar

7)

med högeffektpatroner patroner vars genomsnittliga P max överstiger de i C.I.P:s tabeller angivna värdena; samt

8)

med speciell provskjutning provskjutning som utförs för hagelgevär med högeffektpatroner.

2 kap.Besiktning av skjutvapen

Allmänt

4 §

Skjutvapen som godkänts vid besiktningar och provskjutning skall stämplas med kontrollstämpel, varav framgår provskjutningstyp.

2 mom. har upphävts genom B 27.10.1995/1220 . (27.10.1995/1220)

5 §

Hela det parti som är föremål för besiktning kan utmönstras, om det finns grundat skäl att antaga att vid tillverkningen har använts olämplig råvara eller att det har uppstått ett tillverkningstekniskt fel.

6 §

Bestämmelserna om besiktning av skjutvapen i detta beslut tillämpas även på alla de väsentliga delar av skjutvapen som kan fogas till vapen utan regleringsåtgärder, vilka kan inverka på delens funktion eller dess hållfasthet.

Ett vapen som är sammansatt av i 1 mom. avsedd delar, vilka har besiktats och provskjutits med ett tryck som motsvarar det högsta tillåtna trycket för ifrågavarande vapen behöver inte besiktas på nytt.

Besiktning av hagelgevär

A. Allmän besiktning

7 §

På hagelgevär som lämnas för besiktning skall finnas:

1)

tillverkarens namn eller registrerat varumärke;

2)

tillverkningsnummer;

3)

uppgift om kaliber och patronlägets längd;

4)

loppets diameter med 0,1 millimeters noggrannhet eller kvalitetsbeteckning för det stål som använts samt pipväggens minsta tjocklek;

5)

svartkrutsbeteckning i skjutvapen i vilket endast svartkrut får användas; samt

6)

andra uppgifter som är erforderliga med tanke på säkerheten vid användningen.

8 §

Vid allmän besiktning skall kontrolleras att:

1)

hagelgevär är försett med de i 7 § förutsatta beteckningarna;

2)

vapnets tekniska egenskaper överensstämmer med beteckningarna;

3)

måtten på patronläget motsvarar de mått som är angivna i C.I.P:s tabell;

4)

hagelgevär kan laddas med för det avsedd patron genom normal laddningsrörelse;

5)

laddningsmekanismen i halvautomathagelgevär fungerar felfritt;

6)

hanen rör sig fritt, nospartiet är i spänt läge ovanför baskylen och att nosen är finslipad;

7)

säkringsanordningarna fungerar felfritt; samt att

8)

spänn- och avtryckningsmekanismerna fungerar felfritt.

9 §

Loppets diameter kontrolleras med en i C.I.P:s tabell fastställd tolk eller med flerpunkts- eller elektriskt mätdon.

Måttbesiktning av patronläget utförs med tolkar eller flerpunkts-, elektriska eller pneumatiska mätdon.

10 §

Vid allmän besiktning skall ett hagelgevär utmönstras om

1)

det saknar beteckningar enligt 7 §;

2)

det är rostigt eller dess utsida är otillräckligt slutbearbetad;

3)

pipan har råvaru- eller tillverkningsfel, såsom repor eller lödningsfel, eller loppet har borrings- eller poleringsfel som försvårar besiktningen efter skjutningen;

4)

laddnings-, spänn-, avtrycknings-, tillslutnings- eller säkringsmekanismen fungerar felaktigt;

5)

det inte kan laddas genom normal laddningsrörelse med provskjutningspatroner som fyller de mått som fastställts i C.I.P:s tabell;

6)

patronlägets mått inte överensstämmer med de i C.I.P:s tabell fastställda måtten; samt om

7)

loppets diameter inte motsvarar de i C.I.P:s tabell fastställda måtten.

B. Provskjutning

11 §

Varje hagelgevär skall genomgå provskjutning med provskjutningspatroner som uppfyller de krav som C.I.P. ställt.

Grundläggande provskjutning utförs genom att från varje pipa avfyras minst två provskjutningspatroner vars tryck mätt enligt 39 § utvecklar det i C.I.P:s tabell nämnda trycket för grundläggande provskjutning.

Speciell provskjutning utförs genom att från varje pipa avfyras minst två provskjutningspatroner vars tryck mätt enligt 39 § utvecklar det i C.I.P:s tabell nämnda trycket för speciell provskjutning. Denna provskjutning skall utföras med hagelgevär som är avsett för skjutning av högeffektpatroner vars P max beroende på kalibern överstiger 650, 680 eller 720 bar.

Grundläggande provskjutning behöver inte utföras med hagelgevär som har genomgått speciell provskjutning.

12 §

Hagelgevär skall efter provskjutning underkastas en besiktning, varvid konstateras om skjutningen har orsakat funktions- eller måttändringar.

13 §

Efter provskjutning skall ett hagelgevär utmönstras om

1)

det uppenbarligen har skadats;

2)

man har konstaterat tändhattsbristning beroende på hagelgeväret, patronen tänts vid tillslutande av vapnet, patronläget, övergångskonen eller loppets trångborrning vidgats eller loppets cylinderformade del skadats;

3)

lödning har lossnat i hakarna eller spångarna, glappen mellan baskylen och baknivån i fällbart hagelgevär är större än det av C.I.P. fastställda värdet, låsblecket har brustit eller ändrat form och väsentliga delar av slutstycket har skadats eller ändrat form; samt

4)

funktionen av laddnings-, spänn-, avtrycknings-, tillslutnings- eller säkringsmekanismer har ändrats på grund av skjutning.

C. Besiktningsstämpling

14 §

Hagelgevär som godkänts vid besiktning förses med stämplar i enlighet med 4 §. Stämplarna anbringas på pipan och antingen på låslådan eller på väsentliga delar av slutstycket så att stämplarna klart kan urskiljas.

D. Besiktningsbevis

15 §

I det bevis som utfärdas över besiktning av hagelgevär skall finnas åtminstone följande uppgifter:

1)

hagelgevärets modell;

2)

tillverkare och tillverkningsnummer;

3)

nominell kaliber;

4)

patronlägets längd; samt

5)

provtryck.

Beviset kan på tillverkarens begäran även förses med andra uppgifter om hagelgeväret.

Besiktning av räfflat vapen

A. Allmän besiktning

16 §

På räfflat vapen som lämnas för besiktning skall finnas:

1)

tillverkarens namn eller registrerat varumärke;

2)

tillverkningsnummer;

3)

uppgift om patrontyp som ar avsedd för vapnet;

4)

svartkrutsbeteckning i ett vapen i vilket endast svartkrut får användas; samt

5)

andra uppgifter som är erforderliga med tanke på säkerheten vid användningen.

17 §

Vid allmän besiktning skall kontrolleras att:

1)

räfflat vapen är försett med de i 16 § förutsatta beteckningarna;

2)

vapnets tekniska egenskaper överensstämmer med beteckningarna;

3)

måtten på patronläget motsvarar de mått som är angivna i C.I.P:s tabeller;

4)

räfflat vapen kan laddas med för det avsedd patron genom normal laddningsrörelse;

5)

laddningsmekanismen i halvautomatvapen och rullmekanismen i revolver fungerar felfritt;

6)

hanen rör sig fritt, nospartiet i spänt läge är ovanför baskylen och att nosen är finslipad;

7)

säkringsanordningarna fungerar felfritt; samt att

8)

spänn- och avtryckningsmekanismerna fungerar felfritt.

18 §

Kontroll av diametern av räffelpipans räfflade del utförs med en tolk vars nominella mått är lika med kaliberns minimimått enligt C.I.P:s tabell i det vapen som skall mätas.

19 §

Besiktning av patronläget i räfflat vapen utförs med en profiltolk vars mått motsvarar de i C.I.P:s tabeller fastställda minimimåtten för patronlägen.

20 §

Vid allmän besiktning skall ett räfflat vapen utmönstras om

1)

det saknar beteckningar enligt 16 §;

2)

det är rostigt eller dess utsida är otillräckligt slutbearbetad;

3)

pipan har råvaru- eller tillverkningsfel såsom repor eller lödningsfel, eller loppet har borrnings- eller poleringsfel;

4)

laddnings-, rull-, spänn-, avtrycknings-, tillslutnings- eller säkringsmekanismerna fungerar felaktigt; samt

5)

pipans räfflade del och patronläget inte motsvarar de i C.I.P:s tabeller angivna måtten.

B. Provskjutning

21 §

Varje räfflat vapen skall genomgå provskjutning med provskjutningspatroner, vars P max är minst 30 % större än vad som tillåts i C.I.P:s tabeller i fråga om brukspatronerna för ifrågavarande vapen.

Används i stället för mätning av tryck mätning av kulans rörelseenergi, skall provskjutningspatronens rörelseenergi vara minst 10 % större än den största rörelseenergi som tillåts för brukspatron.

Provskjutningen utförs på följande sätt:

1)

minst två provskjutningspatroner avfyras f rån ett vapen i vars brukspatroner P max är ≥ 1 800 bar;

2)

minst en provskjutningspatron avfyras från ett vapen i vars brukspatroner P max är < 1 800 bar;

3)

minst två provskjutningspatroner avfyras från en pistol, oberoende av brukspatronernas tryck;

4)

minst en provskjutningspatron per patronläge avfyras från en revolver eller annat vapen i vilket pipan och patronläget utgör skilda stycken, oberoende av det tryck som utvecklas i brukspatronerna;

5)

minst två provskjutningspatroner avfyras från ett vapen för vilket rörelseenergin hos kulan i brukspatronerna framgår av C.I.P:s tabell; samt

6)

det antal patroner som är föreskrivet i ovanstående punkter avfyras från varje pipa i ett flerpipigt vapen.

22 §

Efter provskjutningen underkastas räfflat vapen en besiktning varvid kontrolleras om skjutningen har orsakat funktions- eller måttändringar.

23 §

Efter provskjutning skall ett räfflat vapen utmönstras om

1)

det uppenbarligen har skadats;

2)

man har konstaterat tändhattsbristning beroende på vapnet, patronen har tänts vid tillslutande av vapnet, patronläget eller övergångskonen har vidgats eller loppets räfflade del har ändrats;

3)

lödningen har lossnat i hakarna och spångarna, tillslutningsmellanrummet är mer än det av C.I.P. fastställda värdet, formförändring eller sprickbildning har skett i låsstommen eller lådan och väsentliga delar av slutstycket har ändrat form eller skadats; samt

4)

funktionen av laddnings-, rull-, spänn-, avtrycknings-, tillslutnings- eller säkringsmekanismen har ändrats på grund av skjutning.

C. Besiktningsstämpling

24 §

Räfflat vapen som godkänts vid besiktning förses med stämplar i enlighet med 4 §. Stämplarna anbringas på pipan och antingen på låslådans stomme eller på väsentliga delar av slutstycket.

I revolver eller annat vapen, i vilka pipan och patronläget utgör skilda stycken, stämplas pipan, rullen och stommen eller pipan, varje patronläge och väsentliga delar av slutstycket.

Stämplarna skall vara klart urskiljbara.

D. Besiktningsbevis

25 §

I det bevis som utfärdas över besiktning av räfflat vapen skall finnas åtminstone följande uppgifter:

1)

vapnets modell;

2)

tillverkare och tillverkningsnummer;

3)

nominell kaliber och patronens benämning; samt

4)

provtryck.

Beviset kan på tillverkarens begäran även förses med andra uppgifter om vapnet.

Besiktning av mynningsladdare

26 §

För mynningsladdare utförs allmän besiktning, provskjutning och besiktning efter provskjutningen i enlighet med C.I.P:s krav.

3 kap.Besiktning av arbetsredskap och vissa vapen som fungerar med hjälp av explosivt ämne

27 § (27.10.1995/1220)

Arbetsredskap som fungerar med hjälp av explosivt ämne skall uppfylla C.I.P.:s krav och typbesiktas enligt dem innan redskapet införs till landet och börjar tillverkas för försäljning.

4 kap.Besiktning av skjutförnödenheter

Allmänt

28 §

Skjutförnödenheter genomgår i Finland typbesiktning samt en besiktning av tillverknings- eller importpartiet, om förnödenheten inte har genomgått en besiktning utomlands i enlighet med C.I.P.:s krav. (27.10.1995/1220)

Typbesiktningen utförs av besiktningsorganet. (27.10.1995/1220)

Besiktning av tillverknings- eller importparti kan utföras även på besiktningsplats som avses i 7 § 2 mom. förordningen om besiktning av skjutvapen och -förnödenheter.

29 § (27.10.1995/1220)

Tillverkare av skjutförnödenheter som utför ovan i 28 § 3 mom. avsedda besiktningar kan av besiktningsorganet beviljas rätt att använda en besiktningsbeteckning. Rätt att använda besiktningsbeteckning kan beviljas även importör som till landet inför skjutförnödenheter från länder som inte hör till den internationella besiktningsorganisationen (C.I.P.) och låter besikta dem i enlighet med 7 § förordningen om besiktning av skjutvapen och -förnödenheter.

Rätten att använda besiktningsbeteckning gäller alltjämt under förutsättning att det i de besiktningar som besiktningsorganet utför i enlighet med C.I.P:s anvisningar visar sig att förutsättningar enligt detta beslut finns.

30 § (27.10.1995/1220)

En besiktningsplats som utför ovan i 28 § 3 mom. avsedda besiktningar skall ha tillgång till utrustning som är lämplig för ändamålet samt personal som är tillräckligt förtrogen med användningen av utrustningen. Detta konstateras vid en besiktning som besiktningsorganet verkställer innan besiktningsrätten godkänns.

Typbesiktning

31 §

Typbesiktning utförs för varje i Finland tillverkad typ av skjutförnödenheter samt i samband med importen för första importparti av varje skjutförnödenhetstyp.

Som skilda skjutförnödenhetstyper anses de olika varubenämningar som används i C.I.P:s måttabeller samt olika handelsbenämningarna.

Serietillverkade skjutförnödenheter som laddats av samma laddare med användning av samma slags krut och tändhattar samt kulor eller hagel av samma vikt anses utgöra ett och samma parti. De anses höra till samma importparti då de införs till landet av samma importör och då de levereras på samma gång.

Typbesiktning utförs för partier om minst 3 000 st. Vid besiktningen beaktas vad i 32-41 §§ är bestämt om besiktning av skjutförnödenheter, dock så, att det prov som tas för typbesiktning skall vara dubbelt så stort som provmängderna enligt 32 §.

Understiger storleken av det parti som skall tillverkas eller införas till landet 3 000 st., utförs provtagningen och besiktningarna i vardera fallet på ett sätt som besiktningsorganet har godkänt. (27.10.1995/1220)

Besiktning av tillverknings- och importpartier

A. Provtagning

32 §

På ett parti som skall besiktas tas prover enligt följande:

Besiktning

Partiets storlek

högst 35000 st

35001–150000 st

150001–500000 st

500001–1500000 st

a) visuell besiktning och måttbesiktning

125

200

315

500

b) tryckmätning

20

30

30

50

c) funktionsprov

20

32

32

50

Parti som skall besiktas får inte omfatta mer än 500 000 centralantändningspatroner och 1 500 000 kantantändningspatroner.

Provtagningen på importerade skjutförnödenheter utförs enligt förfarande som fastställts av C.I.P.

Vad i 31 § är bestämt om hänförandet av skjutförnödenheter till samma parti i samband med typbesiktning gäller även besiktning av tillverknings- och importparti.

B. Beteckning och besiktning av försäljningsförpackningar

33 §

Av hagelgevärspatronernas minsta försäljningsförpackning skall framgå:

1)

tillverkarens namn och registrerat varumärke;

2)

patronens kaliber;

3)

uppgift om det kortaste patronläge i vilket ifrågavarande patron får användas;

4)

krutslag då patronen innehåller svartkrut;

5)

antalet patroner;

6)

tillverkningsparti eller tillverkningsdatum; samt

7)

godkänd besiktningsbeteckning.

(27.10.1995/1220)

Halvladdade hagelgevärspatroner skall dessutom förses med en beteckning om hagelpatronens största tillåtna vikt.

I fråga om högeffektpatroner skall på förpackningen även finnas en tilläggsbeteckning, av vilken framgår att dylika patroner får skjutas endast med ett skjutvapen som genomgått motsvarande speciell provskjutning.

34 §

Av kulpatronernas minsta försäljningsförpackning skall framgå:

1)

tillverkarens namn och registrerat varumärke;

2)

patronens kaliber och typbeteckning;

3)

kulans rörelseenergi, om skjutförnödenheterna genomgått mätning av rörelseenergin;

4)

antalet patroner;

5)

tillverkningsparti eller tillverkningsdatum; samt

6)

godkänd besiktningsbeteckning.

(27.10.1995/1220)

35 §

Angående den minsta försäljningsförpackningen för ett provparti skall kontrolleras

1)

att förpackningen är försedd med de i 33 eller 34 § förutsatta beteckningarna; samt

2)

att förpackningen innehåller endast patroner som motsvarar beteckningarna på densamma.

Fel i fråga om tillverkarens namn eller registrerat varumärke, antalet patroner, uppgiften om tillverkningspartiet samt besiktningsbeteckningen tillåts beroende på partiets storlek enligt följande: (27.10.1995/1220)

Partiets storlek st

Det största tillåtna antalet fel

typbesiktning

besiktning av partiet

högs 35 000

3

2

35 001 – 150 000

5

3

150 001 – 500 000

8

5

500 001 – 1 500 000

12

8

Angående beteckning om patronens kaliber och hylsans längd samt den tilläggsbeteckningen angående högeffektpatron och i fråga om det i 1 mom. 2 punkten ställda kravet tillåts inte ett enda fel.

Provparti, i vilket antalet konstaterade fel överstiger det tillåtna, returneras i sin helhet för sortering, varefter partiet kan åter företes för besiktning.

C. Visuell besiktning

36 §

På patrons hylsbotten skall finnas typbeteckning för patronen samt tillverkarens märke. Kantantändningspatroner av .22 (5,6 mm) eller mindre kaliber får godkännas utan typbeteckning.

Hagelpatroner skall vara försedda med uppgift om hagelstorlek eller -mängd samt om hylsans längd då denna överstiger:

1)

65,0 mm för 20 och större kalibrar eller

2)

63,5 mm för 24 och mindre kalibrar.

Av beteckningen på högeffektpatron skall framgå, att dylika patroner får avfyras endast från skjutvapen som genomgått motsvarande speciell provskjutning.

37 §

Angående patronerna i ett provparti skall kontrolleras,

1)

att beteckningarna enligt 36 § på patronerna är klart urskiljbara; samt

2)

att inga fel förekommer i hylsorna.

Fel i fråga om tillverkarens stämpel, hagelstorleken och hylsans längd tillåts beroende på partiets storlek enligt vad i 35 § 2 mom. är bestämt.

I fråga om typbeteckning på centralantändningspatron och beteckning på högeffektpatron tillåts inte ett enda fel.

Hylsor med en högst 3 mm lång spricka i hylsans mynning får beroende på partiets storlek finnas högst den mängd som anges i 35 § 2 mom.

Större sprickor än 3 mm i hylsans mynning, andra sprickor i längd- eller tvärriktning, sprickor i hylsbottnen eller fel kaliber tillåts inte.

Befinns ett provparti innefatta fler fel än vad som kan tillåtas, returneras hela partiet för sortering, varefter partiet kan åter företes för besiktning.

D. Måttbesiktning

38 §

Genom måttbesiktning skall kontrolleras mått som är viktiga ur säkerhetssynpunktsamt de mått som identifierar patrontypen. Måtten skall överensstämma med C.I.P:s tabeller. (27.10.1995/1220)

I fråga om mått som är viktiga ur säkerhetssynpunkt tillåts inte ett enda fel.

Gränsmått för identifiering av typen kontrolleras med profiltolk vars mått motsvarar patronlägets minimidimensioner. Alla patroner i ett provparti skall passa in i denna profiltolk.

Tändhattsytan får inte sträcka sig utanför hylsbottnen.

Konstateras ett enda fel, skall hela partiet returneras för sortering, varefter partiet kan åter företes för besiktning.

E. Mätning av tryck

39 §

Tryckvärden som anges i detta beslut och i C.I.P:s tabeller är värden som bestämts med crushermetoden.

Crushercylindrarna skall vara tillverkade av l"Etablissement Central de l"Armement (ECA, Paris) eller kontrollerade mot dylika originaler.

Mätning får utföras även med andra metoder, förutsatt att den använda mätningsmetoden är kalibrerad med crushermetoden.

I stället för mätning av tryck får i fall som nämns i C.I.P:s tabeller även mätning av rörelseenergi användas.

5 mom. har upphävts genom B 27.10.1995/1220 . (27.10.1995/1220)

40 §

Mätning av tryck utförs med skjutförnödenheter som valts enligt 32 §. För typbesiktning skall skjutförnödenheter luftkonditioneras i 24 timmar under standardförhållanden. Under standardförhållanden är temperaturen 21°C ± 1°C och luftens relativa fuktighet 60 % ± 5 %.

I samband med besiktning av partier får tryckmätning dock utföras med skjutförnödenheter som luftkonditionerats under de förhållanden som råder i besiktningsutrymmet. Vid behov bör mätningsresultaten kontrolleras med skjutförnödenheter som luftkonditionerats under standardförhållanden.

41 §

De värden för trycket och rörelseenergin som mätts får inte överstiga värdena i C.I.P:s tabeller.

Om mätningsresultaten överstiger tabellvärdena kan en förnyad mätning med dubbelt så många patroner verkställas, ifall det högsta uppmätta värdet inte överstiger 1,25 x P max -värdet. Medelvärdet av den förnyade mätningen och den föregående normala mätningen får inte överstiga värdena i C.I.P:s tabeller.

Patroner som inte uppfyller kraven i 1 eller 2 mom. får saluföras endast som högeffektpatroner med beteckningar i enlighet med 33 § 3 mom.

F. Funktionsprov

42 §

Funktionsprov skall utföras med standardpipa eller med vapen vars patronläge är dimensionerat enligt C.I.P:s tabeller.

Vid besiktning av tillverknings- eller importparti kan funktionsprovet utföras på ett skjutvapen i fråga om vilket besiktningsorganet har konstaterat att dess dimensionering faller inom gränserna i C.I.P.:s tabeller. Måttuppgifterna om dylikt skjutvapen skall registreras. (27.10.1995/1220)

Vid funktionsprov används skjutförnödenheter som valts enligt 32 §.

Följande fel tillåts inte:

1)

att gaser avleds bakåt förbi slutstycket;

2)

att kulan eller rester av den fastnar i loppet;

3)

att hylsan spricker så att den i sin helhet eller delvis fastnar i loppet;

4)

att hylsan deformeras; samt

5)

att hylsbottnen spricker.

Om fel förekommer, returneras hela partiet för sortering, varefter det kan åter företes för besiktning.

5 kap.Särskilda bestämmelser

43 § (27.10.1995/1220)

43 § har upphävts genom B 27.10.1995/1220 .

44 §

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas på skjutvapen och -förnödenheter som tillverkats eller införts till landet efter sagda dag.

Ikraftträdelsestadganden

27.10.1995/1220:

Detta beslut träder i kraft den 1 november 1995.

De rättigheter att använda besiktningsbeteckning som avses i 29 § och som tekniska kontrollcentralen har beviljat innan detta beslut träder i kraft gäller också i foretättningen i enlighet med respektive beslut.

Top of page