324/1978

Arbetar i statens, kommuns eller annat offentligt samfunds ämbetsverk eller inrättning personer, vilka berörs av någon lag angående arbetarskydd och vilka icke står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, tillämpas på dem samt på ämbetsverket eller inrättningen lagen om tillsynen över arbetarskyddet (131/73) på sätt i denna förordning stadgas.

I denna förordning avses med:

1) tillsynslagen ovan i 1 § nämnda lag;

2) tillsynsförordningen förordningen om tillsynen över arbetarskyddet (954/73) ;

3) arbetsgivare inrättning eller samfund, som anordnar eller upprätthåller i 1 § avsett arbete, eller av denna utsedd företrädare;

4) arbetstagare den som utför i 1 § avsett arbete, dock icke värnpliktig, som utför arbete i anslutning till militärövning;

5) arbetsställe för tillsynen över arbetarskyddet ändamålsenlig helhet, om vilken arbetsgivaren besluter; samt

6) arbetarskyddschef i 9 § tillsynslagen avsedd arbetsgivare eller av arbetsgivaren utsedd person, som på arbetsstället ansvarar för samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna i angelägenheter som rör arbetarskyddet.

Denna förordnings 5–12 §§ gäller icke grundskola eller motsvarande skola, läroverk, högskola eller universitet, ej heller läroinrättning som medför samma kompetens som genomgången grundskola eller gymnasium. Statsrådet kan även på föredragning av det ministerium, till vars förvaltningsområde läroanstalten hör, förordna att 5–12 §§ icke tillämpas på läroanstalter, om vilka så bestämmes särskilt.

Tillsynen över efterlevnaden av stadgandena och bestämmelserna om arbetarskydd i arbete, som avses i 1 §, utövas av arbetarskyddsmyndigheterna. I tillsynsverksamheten skall i tillämpliga delar iakttagas vad i tillsynslagen och tillsynsförordningen är stadgat.

Ovan i 2 § avsedda arbetsgivare och arbetstagare skall i angelägenheter som rör arbetarskydd samarbeta på sätt denna förordning stadgas.

Om inte annat följer av stadgandena i denna förordning, skall arbetstagarna på sådana arbetsställen, där det i regel finns flera än 10 arbetstagare, bland sig för samarbete som avses i 5 § välja en arbetarskyddsfullmäktig eller samarbetsrepresentanter som utsetts för en viss avdelning eller arbetsplats. I fråga om samarbetsrepresentanterna skall i tillämpliga delar gälla vad som i denna förordning stadgas om arbetarskyddsfullmäktig.

Inom samma ämbetsverk eller inrättning valda arbetarskyddsfullmäktige bildar en arbetarskyddskommission, till vilken även arbetsgivaren äger rätt att utse företrädare för sig. I arbetarskyddskommission får finnas högst lika många företrädare för arbetsgivaren som i den finns företrädare för arbetstagarna. Vederbörande ministerium eller av detsamma förordnad myndighet kan dock förordna i 6 och 8 §§ avsedd arbetarskyddsfullmäktig att handha även arbetarskyddskommissions uppgifter.

Arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddskommission och arbetarskyddschef skall samarbeta med varandra i angelägenheter som gäller arbetarskydd.

Hör arbetsställe till ämbetsverk eller inrättning, vid vilken enligt annat stadgande eller annan bestämmelse skall väljas en eller flera personer att företräda arbetstagarna i angelägenheter som gäller dem, kan i 7 § 1 mom. avsedd myndighet förordna, att denne eller dessa skall handha även i denna förordning avsedda, på arbetarskyddsfullmäktig ankommande uppgifter. Likaså kan det förordnas att på arbetarskyddskommission ankommande uppgifter skall handhas av sådant specialorgan, som valts enligt annat stadgande eller annan bestämmelse och i vilket ingår högst lika många företrädare för arbetsgivaren som för arbetstagarna.

Vederbörande ministerium fastställer de uppgifter för arbetarskyddsfullmäktigen och arbetarskyddskommissionen som är nödvändiga för samarbetet inom arbetarskyddet. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad som i tillsynslagen och tillsynsförordningen stadgas om arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddskommission. (13.6. 1986/464)

Innan ett beslut som avses i 1 mom. fattas skall inhämtas hos det utlåtande i saken ett ministerium som ansvarar för arbetarskyddet och tillsynen över det. (26.3. 1997/264)

Närmare bestämmelser om valet av samt antalet och verksamhetsperioden för ovan i 6 § avsedda arbetarskyddsfullmäktige och i 7 § avsedda arbetarskyddskommissioner utfärdas av vederbörande ministerium eller av detta förordnad myndighet.

Utan hinder av stadgandena i denna förordning kan vederbörande ministerium dessutom utfärda nödigbefunna bestämmelser angående tillsättandet av och verksamhetsperioden för arbetarskyddsfullmäktige vid anstalter, som avses i 1 § 1 och 2 mom. lagen om skadestånd för olycksfall åt personer, som intagits i särskilda straff-, underhålls- och vårdanstalter (894/46) , med beaktande av att personer som icke står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande skall äga rätt att i mån av möjlighet deltaga i valet.

Då val av arbetarskyddsfullmäktige vid anstalter som anges i 2 mom. inte är ändamålsenligt på grund av den korta tid som arbetstagarna är intagna i anstalten eller av annan motsvarande särskild orsak, kan ministeriet eller av myndighet som ministeriet förordnat bestämma att arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddskommission skall ersättas med arbetarskyddsmöten som anordnas på arbetsplatserna. Arbetsgivaren skall ordna arbetarskyddsmöten på de arbetsplatser där det fortgående finns minst 10 arbetstagare. Dessa möten skall hållas så ofta som ministeriet med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och omsättningen på arbetstagare bestämmer, dock minst en gång om året. Om arbetarskyddsmöte skall arbetstagarna underrättas på förhand. Över mötet skall föras protokoll, som skall tillställas arbetsgivaren. (13.6.1986/464)

Då arbetstagarna på annan grund än med stöd av särskilt stadgande eller särskild bestämmelse, bland sig väljer en eller flera personer att handha arbetstagarnas gemensamma angelägenheter, kan i 7 § 1 mom. avsedd myndighet uppdraga åt dem att handha även på arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddskommission ankommande uppgifter, såframt arbetstagarna underrättas härom före valförrättningen och de som blivit valda åtager sig att handha sagda uppgifter.

Arbetarskyddsdistrikts vederbörande arbetarskyddsbyrå kan i enskilda fall av särskild orsak medgiva undantag från stadgandena i 5–11 §§ i denna förordning, såframt icke vederbörande ministerium vidtagit åtgärder för ordnande av i denna förordning avsett samarbete.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1979.