Go to front page
Legislation

813/1972

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 59/2025.

Förordning om bestridande av bevisningskostnader med statens medel

Not valid
Denna förordning har upphävts genom L 14.6.2013/439 , som gäller fr.o.m. 1.9.2013.
Keywords
Rättegång, Bevisningskostnad, Statsunderstöd
Type of statute
Förordning
Administrative sector
Justitieministeriet
Date of Issue
Entry into force
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/1972/813/ajantasa/2001-11-22/swe

På föredragning av justitieministern stadgas med stöd av 19 § lagen den 15 september 1972 om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/72) :

Ersättningsbeloppen

1 §

Av statens medel får till vittne, till målsägande och dennes lagliga ställföreträdare samt till deras ledsagare, vilka inställt sig vid domstol, bestämmas att utgå i ersättning för kostnader för resa och för uppehälle samt för ekonomisk förlust i denna förordning stadgade belopp.

2 §

Vid bestämmandet av ersättning anses resa ha börjat, då ersättningsberättigad avrest från vistelseorten, och avslutats, då han har anlänt eller, efter det han blivit hörd, utan dröjsmål skulle ha kunnat anlända till sin vistelseort.

3 §

Har ersättningsberättigad på tjänstens vägnar eller av annan orsak erhållit fri resa, får han icke ersättning för resekostnaderna. Om han erlagt endast en del av resekostnaderna, skall enbart denna del ersättas honom.

4 §

I ersättning för resekostnader bestämmes att utgå ett belopp, som motsvarar kostnaderna för en plats i lägsta klass med nyttjande av den kortaste vägen och det billigaste resesättet. Är det nödvändigt att under tågresa använda sovvagnsplats eller avgiftsbelagd sittplats och under båtresa hyttplats, skall avgiften härför även ersättas.

Resekostnader, som föranletts av nyttjande av annan väg än den kortaste och annat resesätt än det billigaste, ersättes, om totalsumman av dessa samt av de ersättningar som skall utgå för kostnader för uppehälle och för ekonomisk förlust blir fördelaktigare för staten. Såsom ersättning för resekostnader kan härvid dock erläggas högst det belopp som skulle erläggas åt tjänsteman i statens tjänst för motsvarande tjänsteresa enligt andra reseklassen.

5 §

I ersättning för kostnader för uppehälle utgår dagtraktamente räknat från resans början för varje dygn, som helt eller delvis åtgått för resan (resedygn) , och logiersättning för varje befogad inkvartering under resan annorstädes än i transportmedlet.

6 § (30.4.1987/469)

Dagtraktamentets belopp per resedygn är lika stort som det fulla dagtraktamente eller, om resan under ett resedygn varar högst 8 timmar, det partiella dagtraktamente som betalas till statstjänstemän.

7 § (24.9.1982/714)

I logiersättning erläggs det belopp, som den ersättningsberättigade på ett trovärdigt sätt påvisar att han betalt eller kommer att betala för logi under resan, dock högst en ersättning i enlighet med statens tjänstekollektivavtal.

8 § (5.10.2000/839)

Såsom ekonomisk förlust ersätts förlust av förvärvsinkomst eller annan inkomst, befogad betalning av lön till vikarie eller till hemvårdare eller barnskötare eller annan materiell förlust som den ersättningsberättigade lider på grund av att han inställt sig vid domstol. Maximibeloppet för ersättning för ekonomisk förlust är likväl 350 mk per dygn.

Utbetalning av ersättningar

9 § (22.11.2001/1070)

Ersättningar för bevisningskostnader som betalas med statens medel fastställs genom beslut eller dom av domstolen.

10 § (22.11.2001/1070)

Ersättningar för bevisningskostnader betalas per bankgiro eller med betalningsanvisning. Till personer som är närvarande i domstolen kan ersättningen av särskilda skäl betalas kontant.

Förskott

11 §

Begäran om förskott för resekostnader och kostnader för uppehälle för resa till domstol kan framställas muntligen eller skriftligen.

12 § (22.11.2001/1070)

Beslut om förskott skrivs ut enligt ett formulär som fastställs av justitieministeriet.

13 §

Exemplar av beslutet skall tillställas den domstol, vid vilken förskottstagaren skall inställa sig, samt den som begärt förskott, medan ett exemplar behålles av den som beviljat förskottet.

14 § (22.11.2001/1070)

Förskott betalas per bankgiro eller med betalningsanvisning till den som anhållit om det eller, om förskottet inte på detta sätt i tid står till förfogande för den som anhållit om det, i kontanta medel.

15 §

I samband med erläggandet av förskott skall förskottstagaren upplysas om skyldigheten att återbetala beloppet eller del därav till staten i det fall, att mottagaren icke fullgör den uppgift, för vilken förskottet beviljats. Åt honom skall även givas instruktioner för den händelse, att uppgiften på grund av laga förfall eller av annan orsak icke blir fullgjord eller att fullgörandet avbrytes.

Kompletterande stadganden

16 § (22.11.2001/1070)

Kallelser till domstol skrivs ut enligt ett formulär som fastställs av justitieministeriet.

17 § (16.5.1985/394)

17 § har upphävts genom F 16.5.1985/394 .

18 § (22.11.2001/1070)

Om ersättningar för bevisningskostnader som en domstol har bestämt att skall betalas sänks i fullföljdsdomstolen eller om domstolen bestämmer att förskott skall återbetalas, indrivs sänkningen eller förskottet med iakttagande av det förfarande som skall tillämpas på indrivning av ersättningar som tilldömts staten.

19 § (22.11.2001/1070)

Justitieministeriet meddelar vid behov närmare anvisningar om verkställigheten av denna förordning.

20 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

Ikraftträdelsestadganden

24.9.1982/714:

Denna förordning träder i ikraft den 1 oktober 1982.

16.5.1985/394:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1985.

30.4.1987/469:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1987.

5.10.2000/839:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2001.

22.11.2001/1070:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Top of page