452/1950

För fäderneslandets och den lagliga samhällsordningens försvar är varje finsk man värnpliktig.

Om skyldigheten att på annat sätt deltaga i fosterlandets försvar eller att biträda detsamma gäller, vad därom är särskilt stadgat.

Med avseende å fullgörandet av sin värnplikt tillhör värnpliktig de aktiva trupperna, reserven eller lantvärnet.

På grundval av ett särskilt förständigande att träda i tjänst inleder under fredstid varje år sin beväringstjänstgöring i aktiv trupp ( beväringstjänst ) de värnpliktiga som under året fyller 19 eller 20 år. (23.12.1988/1169)

Reserven utgöres av värnpliktige, som efter fullgjord aktiv tjänstgöring överförts till reserven.

Övriga värnpliktige tillhöra lantvärnet.

Syftet med beväringstjänsten är att utbilda och träna de värnpliktiga för uppgifter inom det militära försvaret och att på så sätt bidra till att skapa förutsättningar för produktion av de trupphelheter som behövs i händelse av krig.

I samband med beväringstjänsten och repetitionsövningarna kan utbildning för åstadkommande av de färdigheter som den militära krishanteringen förutsätter kortvarigt ges de värnpliktiga som frivilligt söker sig till sådan utbildning.

En värnpliktig som fullgör beväringstjänst eller deltar i en repetitionsövning kan förordnas till tjänstgöring utomlands, om han

Angående invånarnas i landskapet Åland värnplikt gäller, vad därom är särskilt stadgat.

Tiden för beväringstjänsten är minst 180 dagar. Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga som skall utbildas för sådana genom förordning närmare angivna uppgifter inom manskapet, som förutsätter speciella färdigheter, är 270 dagar. Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga som utbildas till officerare och underofficerare samt för sådana genom förordning närmare angivna specialuppgifter inom manskapet vilka ställer de högsta kraven är 362 dagar.

För att tjänstgöringen skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt skall en värnpliktig vara på plats, om han inte på grund av sjukdom eller permission eller av någon annan motsvarande orsak eller på grund av att en nära anhörig allvarligt insjuknat eller avlidit särskilt befrias från tjänstgöringsuppgifterna. (11.12.1992/1260)

De värnpliktiga har rätt till den fritid som behövs för vila och rekreation.

Efter fullgjord aktiv tjänst hör värnpliktig till reserven till utgången av det år, under vilket han fyller femtio år. I reserven utgör de värnpliktiga en årsklass vilka samma år överförts till denna.

Officerare, institutofficerare och underofficerare hör till reserven till utgången av det år då de fyller 60 år. Officerare med överstes eller kommodors eller högre militärgrad hör dock till reserven tills de helt och hållet befrias från fullgörande av värnplikt. (30.12.1991/1728)

En värnpliktig som hör till reserven kan inkallas till repetitionsövningar, den som hör till manskapet för sammanlagt 40 dagar, den som har utbildats till en sådan uppgift inom manskapet som förutsätter speciella färdigheter eller till en sådan specialuppgift inom manskapet som ställer de högsta kraven för 75 dagar samt den som har utbildats till underofficer, institutofficer eller officer för 100 dagar. (14.4.2000/364)

Där särskilda omständigheter sådant påkalla, kunna till reserven hörande värnpliktige jämväl inkallas till extra tjänstgöring.

Värnpliktiga kan tillåtas att förutom repetitionsövningar utföra frivilliga övningar vid försvarsmakten. (11.12.1992/1260)

Syftet med repetitionsövningarna, den extra tjänstgöringen och de frivilliga övningarna är att

De allmänna dagarna för de värnpliktigas inträde i beväringstjänst fastställs av försvarsministeriet. (23.12.1988/1169)

För värnpliktig som inträtt i tjänst annan dag än den som fastställts enligt 1 mom. beräknas tjänstetiden från den dag då han inträdde i tjänst. (25.3.1983/325)

En värnpliktig som vid utgången av tjänstgöringstiden beräknad enligt denna lag tjänstgör utanför finskt område hemförlovas när han återvänt till finskt område. De extra tjänstgöringsdagarna räknas den värnpliktige till godo som repetitionsövning. (14.4.2000/364)

Avtjänar värnpliktig arreststraff då hans enligt denna lag beräknade tjänstetid upphör, fortgår hans tjänstgöring den tid han avtjänar straffet. (25.3.1983/325)

En värnpliktig som inte är i aktiv tjänst och inte heller hör till reserven tillhör lantvärnet från ingången av det år under vilket han fyller 18 år till utgången av det år under vilket han fyller 60 år.

Inom lantvärnet utgör alla de värnpliktiga som är födda samma år en åldersklass.

Till reserven hörande värnpliktige kunna inkallas i tjänstgöring vid partiell eller allmän mobilisering av krigsmakten.

Under tiden för allmän mobilisering kan lantvärnet eller del därav inkallas i tjänstgöring, värnpliktige, vilka fyllt femtio år, dock endast med riksdagens samtycke.

Då försvarsmakten eller del därav är mobiliserad, kvarstå de värnpliktige i tjänst, så länge behovet sådant kräver. Likaså kan även annars, då synnerliga skäl sådant påkalla, hemförlovningen av i tjänst varande värnpliktige tills vidare uppskjutas och de värnpliktige kvarhållas i tjänst utöver den normala tjänstgöringstiden.

En värnpliktig kan, för konstaterande av tjänstedugligheten, förordnas att genomgå besiktning och undersökning som utförs av läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälsovården i syfte att fastställa den värnpliktiges hälsotillstånd.

Om det vid uppbåd eller vid någon annan besiktning framgår att en värnpliktig har ett sådant svårt lyte, en sådan obotlig sjukdom eller en sådan utvecklingsstörning att han inte kan användas i tjänsten, skall han helt och hållet befrias från fullgörande av värnplikt.

Närmare föreskrifter om förrättande av besiktning eller undersökning enligt denna paragraf kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Värnpliktig, som vid uppnådd uppbådsålder icke nått erforderlig kroppslig eller själslig utveckling eller som på grund av kroppsskada eller sjukdom icke omedelbart kan godkännas för aktiv tjänst, skall förständigas att infinna sig till ny besiktning. Befinnes han av nämnda skäl oförmögen till tjänst för så lång tid att han uppenbarligen icke heller senare skulle kunna förständigas att träda i aktiv tjänst, må han befrias från aktiv tjänst under fredstid. Har ej den, som ålagts att undergå ny besiktning, senast under det år, varunder han fyller tjugofem år, godkänts för aktiv tjänstgöring eller blivit helt befriad från värnplikt, skall han befrias från aktiv tjänst under fredstid. Förständigande om ny besiktning må upprepas en eller flere gånger.

Värnpliktig, som förständigats att infinna sig till ny besiktning, är berättigad att anmäla sig till besiktning även tidigare än det år då ny besiktning är bestämd att äga rum.

Värnpliktig, som befriats från aktiv tjänst under fredstid, må vid allmän mobilisering inkallas i tjänst, om han vid ny besiktning befinnes duglig till tjänst.

Uppskov med fullgörandet av aktiv tjänst medgives i fredstid, i den ordning som närmare bestämmes genom förordning, för högst tre år i sänder åt värnpliktig, för vilken uppskov bör anses synnerligen behövligt för utbildning för yrke, bedrivande av studier eller ordnande av sina ekonomiska förhållanden eller ock av därmed jämförligt annat särskilt personligt skäl, ävensom åt värnpliktig, som är ledamot av riksdagen, för handhavandet av detta uppdrag, likväl icke för längre tid än till utgången av det år då han fyller tjugoåtta år.

2 mom. har upphävts genom L 23.12.1988/1169 . (23.12.1988/1169)

Konstateras en värnpliktig i beväringstjänst för längre tid vara oförmögen till tjänstgöring, skall han befrias från den tills vidare. Vid en ny besiktning skall avgöras om han på nytt skall förständigas att träda i beväringstjänst, befrias från beväringstjänst under fredstid eller helt befrias från värnplikt eller om han på nytt skall infinna sig till besiktning. Förständigande om ny besiktning kan upprepas en eller flera gånger. (23.12.1988/1169)

Om en värnpliktig som med stöd av 1 mom. befriats från aktiv tjänst under fredstid har varit minst fem månader i aktiv tjänst anses han ha fullgjort sin aktiva tjänstgöring. (16.1.1998/19)

Värnpliktig må anmäla sig till besiktning även tidigare än det år då ny besiktning är bestämd att äga rum.

Värnpliktig, som hos sitt befäl anhåller om undersökning av sitt hälsotillstånd, må icke förvägras sådan.

Den som fullgör vapentjänst har rätt att enligt den i 5 § angivna tiden för beväringstjänst få personlig permission under 6, 12 eller 18 dagar och den som fullgör vapenfri tjänst att få personlig permission under 16 dagar, vilken beviljas utan särskilt angiven orsak, samt dessutom att få faderskapsledighet under 6 dagar i samband med att ett eget barn föds. Har den värnpliktige under sin tjänstgöringstid utmärkt sig särskilt kan han, om förhållandena medger det, få duglighetspermission under sammanlagt högst 30 dagar. (14.4.2000/364)

En värnpliktig kan utöver permissionerna enligt 1 mom. av tvingande personliga skäl beviljas permission i högst sex månader. (11.12.1992/1260)

Genom förordning stadgas om innehavares av statens, kommuns och församlings tjänst eller befattning eller med annat offentligt uppdrag beklädd värnpliktigs befrielse från reservens repetitionsövningar och extra tjänstgöring, för såvitt dylik befrielse på grund av viktigt allmänt intresse prövas vara nödvändig; så ock om användningen av de värnpliktige, vilka med hänsyn till krigstid hänförts till av personalen vid trafik- och kommumkationsanstalter bildade trupper, vid övningar för dessa trupper i stället för vid reservens allmänna repetitionsövningar.

Om en värnpliktig som kallats till reservens repetitionsövning konstateras vara oduglig för tjänstgöring av hälsoskäl skall han, enligt vad som stadgas genom förordning, befrias från repetitionsövningen och vid behov åläggas att infinna sig till ny besiktning, om han inte blir befriad från tjänstgöring under fredstid eller helt befrias från fullgörande av värnplikt.

Uppskov med reservens repetitionsövningar kan beviljas en värnpliktig för vilken uppskovet är synnerligen nödvändigt av familjeskäl, på grund av ekonomiska angelägenheter eller av orsaker som har samband med utövning av yrke eller näring, och en värnpliktig som förbereder sig för någon befattning eller något yrke eller går i skola eller bedriver studier och vars utveckling skulle bli lidande om han inte fick uppskov, samt av särskilda skäl en värnpliktig vars deltagande i repetitionsövningarna skulle orsaka hans arbetsgivare väsentlig olägenhet eller skada i hans verksamhet.

En värnpliktig som på grund av sin tjänst eller sitt yrke vistas utomlands och som genom att delta i en repetitionsövning skulle orsakas kännbar olägenhet eller skada kan likaså beviljas uppskov från repetitionsövningen.

Utöver vad som stadgas i 1 och 2 mom. kan en person som avses i 19 § 2 mom. av särskilda skäl beviljas uppskov med reservens repetitionsövningar.

Genom förordning kunna i statens, kommuns och församlings ävensom i trafik- och kommunikationsanstalters tjänst varande personer tillsvidare befrias från inkallande i tjänst under krigstid, för såvitt dylik befrielse med hänsyn till viktigt allmänt eller militärt intresse synes nödvändig.

Vid mobilisering kunna även utövare av vissa yrken och andra enskilda personer, vilkas inkallande i aktiv tjänst kunde äventyra försvarsmaktens utrustning eller underhåll, den allmänna hushållningen eller andra allmänna intressen, tills vidare befrias från sådan tjänst.

Gjord anhållan om befrielse må ej gälla som giltigt skäl till uteblivande.

I militärlänet behandlas värnpliktsfrågorna av staben för militärlänet och uppbådsnämnden.

För konstaterande av de värnpliktigas duglighet för tjänst och för förordnande av dem till tjänst verkställs uppbåd militärlänsvis.

För förrättande av uppbåden tillsätts inom militärlänet minst en uppbådsnämnd. Uppbådsnämnden består av en ordförande och två medlemmar. Ordförande för uppbådsnämnden är kommendören för militärlänet eller en av honom förordnad officer med minst majors grad vid staben för militärlänet. Medlemmar av uppbådsnämnden är en av kommendören för militärlänet förordnad officer eller institutofficer som är förtrogen med värnpliktsfrågor samt en representant för den kommun vars uppbådade uppbådsförrättningen gäller. Kommunens representant, för vilken ett behövligt antal suppleanter skall utses, har rösträtt endast i frågor som gäller den egna kommunens värnpliktiga.

För förrättande av uppbåd utses ett behövligt antal uppbådsställen inom varje militärlän. Kommunen är vid behov skyldig att på begäran av staben för militärlänet mot skälig ersättning tillhandahålla en lämplig lokal för förrättande av uppbådet.

Närmare stadganden om uppbådsmyndigheterna och deras uppgifter samt om verkställande av uppbåden utfärdas genom förordning. Detaljerade föreskrifter som kompletterar förordningen meddelas av huvudstaben.

Uppbåd ordnas årligen så att de inleds tidigast den 1 september och avslutas senast den 30 november. (11.12.1992/1260)

Underkastade uppbåd är

(11.12.1992/1260)

Den som är underkastad uppbåd är i första hand skyldig att infinna sig till uppbåd i det militärlän under vars tillsyn han står. (11.12.1992/1260)

Om inte något annat stadgas genom förordning, är de som enligt 2 mom. 1 punkten är underkastade uppbåd, med undantag av dem som är bosatta eller på grund av sitt arbete vistas utomlands, skyldiga att delta i en hälsoundersökning på förhand. (23.12.1988/1169)

En finsk medborgare på vilken tillämpas det protokoll och den överenskommelse som nämns i 45 § 4 mom. är inte underkastad uppbåd i Finland under den tid han vid tillämpningen av dem anses vara medborgare i någon annan avtalsslutande stat än Finland. (30.12.1991/1728)

På utsatt tid skall var och en som är underkastad uppbåd personligen infinna sig på uppbådsplatsen, om han inte har laga förhinder eller om han inte i de fall som avses i 2 mom. ställt ombud för sig.

Ombud får ställas av en uppbåd underkastad, som

När staben för militärlänet anser det vara nödvändigt är en uppbåd underkastad som avses i 2 mom. likväl skyldig att infinna sig till en efterbesiktning som föreskrivs av staben för militärlänet. Av särskilda skäl kan en uppbåd underkastad som avses i 2 mom. 2 punkten på basis av läkarintyg befrias från fullgörande av värnplikt, trots att han inte företräds av ombud.

Besiktningen av värnpliktiga förrättas enligt en uppbådslängd som uppgörs av staben för militärlänet. (11.12.1992/1260)

Vid besiktningen biträdes uppbådsnämnden av därtill förordnad läkare eller vid behov av två läkare. Av läkare avgivet utlåtande över besiktningen är icke för uppbådsnämnden bindande.

Vid besiktningstillfället skall för envar besiktigad i längden antecknas besiktningens resultat och dess grunder samt åt den besiktigade utgivas intyg om vad beträffande honom beslutits.

De värnpliktiga som vid uppbåd eller vid en av militärlänets stab föreskriven besiktning har godkänts för tjänstgöring, förordnas att inom de två närmaste kalenderåren efter uppbådet träda i tjänst någon av de allmänna dagarna för inträde i beväringstjänst. Varje värnpliktig skall i god tid innan han träder i tjänst ges eller på annat sätt bevisligen tillställas ett förordnande att träda i tjänst. När en av staben för militärlänet föreskriven besiktning förrättas efter uppbåden, kan en värnpliktig som godkänts vid besiktningen förordnas att träda i tjänst omedelbart eller någon av de allmänna dagarna för inträde i beväringstjänst under besiktningsåret eller året därefter. Detsamma gäller när en värnpliktig förordnas att träda i tjänst sedan tiden för ett uppskov har gått ut. (11.12.1992/1260)

En värnpliktig som på grund av ett lagligt hinder inte har infunnit sig i beväringstjänst vid föreskriven tid skall träda i tjänst omedelbart efter det hindret upphört, om han inte av militärlänets stab har förordnats att träda i tjänst vid någon annan tidpunkt. (11.12.1992/1260)

Skyldigheten att fullgöra beväringstjänst under fredstid upphör vid utgången av det år under vilket den värnpliktige fyller 30 år.

De värnpliktiga som inträtt i aktiv tjänst skall, enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet, enligt eget val antingen avlägga krigsmannaed eller avge krigsmannaförsäkran.

Den, som är anhållen eller förvaras i rannsakningshäkte eller undergår frihetsstraff, besiktigas och inkallas i tjänst omedelbart, efter det sagda hinder upphört.

En värnpliktig som förordnats till beväringstjänst och som innan han skall träda i tjänst ådragit sig ett lyte eller en sjukdom som avses i 12 eller 13 §, kan på ansökan befrias från skyldigheten att på en bestämd tid infinna sig till tjänst. Kan beslut om befrielse inte fattas på basis av ansökan, är den värnpliktige skyldig att infinna sig till besiktning enligt vad staben för militärlänet bestämmer.

Ansökan om befrielse berättigar inte den värnpliktige att utebli från tjänsten.

Om en värnpliktig önskar träda i beväringstjänst som frivillig som 18-åring skall han i god tid före tidpunkten för inträde i beväringstjänsten det ifrågavarande året tillställa staben för militärlänet i fråga en skriftlig ansökan om saken.

Såsom villkor för antagande av frivillig gäller, att antalet frivilliga icke överstiger därför fastställd gräns och att, då sökanden önskat inträda i tjänst vid viss truppavdelning, han är lämplig för tjänstgöring i densamma.

Frivillig anses i alla avseenden likställd med dem, vilka inträtt i aktiv tjänst på grund av uppbåd.

En värnpliktig som i tjänsten visat fallenhet och lämplighet för officersuppgifter och som bedöms ha behövliga kunskaper, kan beordras att genomgå utbildning för officer i reserven. Om utbildningen stadgas genom förordning och bestäms som i fråga om militära kommandomål. (11.12.1992/1260)

En värnpliktig som konstateras vara lämplig för underofficersuppgifter och som bedöms ha behövliga kunskaper, kan beordras att genomgå utbildning för underofficer i reserven. Om utbildningen stadgas genom förordning och bestäms som i fråga om militära kommandomål. (11.12.1992/1260)

En värnpliktig, som konstateras vara lämplig att sköta någon annan i 5 § angiven uppgift som förutsätter längre tjänstgöringstid, kan beordras att genomgå utbildning för uppgiften. (23.12.1988/1169)

Order som avses i 1–3 mom. skall meddelas den värnpliktige senast tre månader innan hans tjänstgöringstid enligt 5 § annars skulle utgå. (23.12.1988/1169)

Om en värnpliktigs utbildning enligt 1–3 mom. på en kurs eller ett utbildningsavsnitt måste avbrytas av hälsoskäl eller av andra orsaker som är oberoende av den värnpliktige, kan den längre tjänstgöringstid som enligt 5 § fastställts för honom med hans samtycke förkortas till 180 eller 270 dagar enligt vad som bestäms genom förordning. (16.1.1998/19)

Om befrielse av en värnpliktig från fullgörande av värnplikt i vissa fall och om tjänstgöringsplikten för sådana värnpliktiga som av allvarliga samvetsskäl vilka grundar sig på religiös eller etisk övertygelse har befriats från vapentjänst i fredstid enligt denna lag och på ansökan har förordnats till civiltjänst stadgas särskilt.

En värnpliktig som står under åtal eller är dömd till straff för landsförräderibrott eller högförräderibrott kan i stället för att åläggas att inträda i aktiv tjänst eller inställa sig till reservövningar, beordras till arbete som direkt eller indirekt gagnar landets försvar.

Vill värnpliktig icke fullgöra honom såsom värnpliktig åliggande skyldigheter, kan han beordras till tjänstgöring skilt från övriga trupper och hållas i tjänst högst nittio dagar utöver den tid han annars borde hava tjänstgjort i aktiv trupp. Under denna tid eller under den tid han borde deltaga i reservens repetitionsövningar eller i extra tjänstgöring, så ock efter mobilisering, kan han användas i arbete, som direkt eller indirekt gagnar landets försvar.

En värnpliktig som av allvarliga samvetsskäl vilka grundar sig på religiös eller etisk övertygelse hindras att fullgöra sin värnplikt i vapentjänst och som ansöker om vapenfri tjänst, skall på ansökan befrias från vapentjänst i fredstid och förordnas till vapenfri tjänst. Den som förordnats till sådan tjänst benämns i denna lag vapenfri tjänstepliktig.

Tiden för beväringstjänsten för en vapenfri tjänstepliktig är 330 dagar. En vapenfri tjänstepliktig kan inkallas till repetitionsövningar för sammanlagt högst 75 dagar.

Ansökan om vapenfri tjänst skall vid uppbådet lämnas till uppbådsnämnden eller tillställas kommendören för militärlänet eller kommendören för det truppförband där personen i fråga tjänstgör. Ansökan skall innehålla försäkran om att samvetsskäl som avses i 36 a § föreligger.

Beslut om befrielse från vapentjänst samt om förordnande till vapenfri tjänst fattas i samband med uppbådet av uppbådsnämnden och i de fall som nämns i 36 f § av kommendören för militärlänet. (11.12.1992/1260)

Har en försäkran enligt 36 c § givits om att samvetsskäl enligt 36 a § föreligger, skall sökanden befrias från vapentjänst och förordnas till vapenfri tjänst.

För en vapenfri tjänstepliktig skall tjänstgöringen vid försvarsmakten ordnas så att hans övertygelse inte råkar i konflikt med tjänsteuppgifterna.

En vapenfri tjänstepliktig är inte skyldig att i tjänsten bruka vapen eller skjutförnödenheter, inte heller att öva sig i deras bruk eller att delta i skötseln av dem. Detsamma gäller andra redskap och förnödenheter vilkas direkta syfte är att förgöra eller skada fienden.

I övrigt skall en vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänstgöring enligt denna lag, och på honom skall tillämpas vad som stadgas om krigsmän.

Om en vapenfri tjänstepliktig vill övergå till vapentjänst, skall han skriftligen anmäla detta till kommendören för det truppförband där han tjänstgör. Kommendören fattar beslut om att tjänstgöringen fortsätter som vapentjänst. Om den som förordnats till vapenfri tjänst inte har inlett sin tjänstgöring, skall anmälan tillställas kommendören för det militärlän under vars tillsyn han står, och denne skall besluta om förordnande till tjänstgöring. (11.12.1992/1260)

Ansöker en värnpliktig som fullgör vapentjänst, på de grunder som nämns i 36 a § om vapenfri tjänst, skall han tjänstgöra som vapenfri tjänstepliktig på sitt tjänstgöringsställe tills hans ansökan har behandlats och beslut om hans tjänstgöringsställe har fattats.

Om en värnpliktig som fullgör vapentjänst eller vapenfri tjänst eller en värnpliktig som förordnats till sådan tjänst ansöker om civiltjänst, skall den som fullgör tjänst genast hemförlovas och förordnandet för den som förordnats till tjänst återkallas. Ansökan om civiltjänst skall sändas till staben för militärlänet. (11.12.1992/1260)

Har en värnpliktig i vapentjänst förordnats till vapenfri tjänst, bestäms den återstående tjänstgöringstiden så att redan tjänade dagar i sin helhet dras av från tjänstgöringstiden enligt den nya tjänstgöringsformen. Den tid som behövs för behandlingen av en ansökan enligt 36 f § 2 mom. räknas som tjänstgöringstid för den värnpliktige vid den tjänstgöring till vilken han förordnas sedan ärendet har behandlats. Om en vapenfri tjänstepliktig har förordnats till vapentjänst, fastställer huvudstaben enligt de föreskrifter som försvarsministeriet meddelar i vilken mån redan tjänade dagar skall räknas den värnpliktige till godo.

I beslut av huvudstaben, staben för militärlänet eller uppbådsnämnden i ett värnpliktsärende får ändring sökas genom besvär hos centralnämnden för uppbådsärenden. Besvärsskriften får också tillställas den myndighet som fattat beslutet. En besvärsskrift som gäller ett beslut av uppbådsnämnden skall dock tillställas staben för det militärlän som saken gäller. Besvär skall anföras inom 30 dagar från den dag då ändringssökanden fick del av beslutet.

Huvudstaben eller staben för militärlänet skall inom åtta dagar efter det besvärsskriften inkommit sända den jämte därtill hörande handlingar och sitt eget utlåtande till centralnämnden för uppbådsärenden.

Beslut om förordnande till eller inkallande i tjänst verkställs trots att besvär har anförts.

Centralnämnden för uppbådsärenden består av en lagfaren ordförande och vice ordförande med erfarenhet av domarvärv samt av fem andra medlemmar, av vilka tre skall ha avlagt juris kandidatexamen och två skall vara officerare, i minst överstelöjtnants grad och med kännedom om värnpliktsärenden. Av medlemmarna får högst tre vara anställda inom försvarsministeriets förvaltningsområde. Centralnämnden är beslutför, när ordföranden eller vice ordföranden, en officersmedlem och andra medlemmar är närvarande i en sådan sammansättning att företrädarna för försvarsministeriets förvaltningsområde inte är i majoritet av de närvarande medlemmarna. Om tillsättande av centralnämnden och om dess mandattid föreskrivs genom förordning.

Besvär som anförts hos centralnämnden för uppbådsärenden skall behandlas och avgöras i brådskande ordning. Beslut som meddelats i saken skall utan dröjsmål genom förmedling av huvudstaben eller staben för militärlänet tillställas ändringssökanden. Vid ärendets behandling i centralnämnden för uppbådsärenden iakttas i övrigt förvaltningsprocesslagen (586/1996) . (16.1.1998/19)

Centralnämndens beslut är slutligt.

Med tillsyn avses i denna lag kontakten mellan den värnpliktige och tillsynsmyndigheten i frågor som gäller värnplikten samt uppdateringen av värnpliktsregistrets uppgifter om den värnpliktiges boningsort samt kontaktinformation och uppgifterna om tjänsteduglighet.

Under tillsyn står de som hör till reserven, lantvärnet och de aktiva trupperna.

En värnpliktig står under tillsyn på det tillsynsområde där han har sin i lagen om hemkommun (201/1994) avsedda hemkommun eller folkbokföringskommun.

Tillsynen över de värnpliktiga utövas av staben för militärlänet och av den polismyndighet vilken såsom områdesövervakare är underställd staben enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. Tillsynen över de värnpliktiga som tjänstgör vid ett truppförband utövas av truppförbandet.

Områdesövervakarens tillsynsområde är häradet, om inte något annat bestäms genom förordning av statsrådet.

För tillsynen över en utomlands bosatt person som står under tillsyn svarar närmaste finska ambassad, legation eller konsulat som leds av en utsänd generalkonsul, en konsul eller en vicekonsul.

Den som står under tillsyn skall se till att hans boningsort, adress och övriga kontaktinformation samt omständigheter som inverkar på hans tjänsteduglighet är kända för den i 38 c § avsedda myndigheten.

Den som står under tillsyn skall på förfrågan av tillsynsmyndigheten lämna denna de i 1 mom. avsedda uppgifterna samt besvara tillsynsmyndighetens skriftliga förfrågningar inom 14 dagar räknat från den dag då han fick kännedom om förfrågan.

Närmare föreskrifter om skriftliga förfrågningar och om lämnande av uppgifter enligt denna paragraf kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om tillsynen över de värnpliktiga samt om besiktningen av de värnpliktiga enligt 12 § 1 mom. vid mobilisering bestäms närmare genom förordning av statsrådet.

Är det uppenbart att en beväring som helt och hållet vägrar fullgöra tjänstgöring enligt denna lag inte låter sig rätta av en påföljd som han påförs eller ådöms med stöd av 45 kap. strafflagen skall han, om han inte ansöker om civiltjänstgöring, i stället för att på honom tillämpas stadgandena i 45 kap. strafflagen, för vägran att fullgöra värnplikt dömas till straff enligt vad civiltjänstlagen (1723/91) stadgar om civiltjänstgöringsbrott. När straffet döms ut anses som återstående tjänstgöringstid för honom den tid som enligt 61 § civiltjänstlagen skulle ha fastställts som hans civiltjänstgöringstid, om han på ansökan hade godkänts för civiltjänst den dag han hemförlovas.

Om något annat inte stadgas i denna paragraf, iakttas i fråga om ett brott som avses i 1 mom. i tillämpliga delar 6 kap. civiltjänstlagen. När kommendören för ett truppförband enligt m vad som anges i 14 § militära rättegångslagen har beslutat tillställa åklagaren förundersökningsmaterialet i ett brott som gäller en bevärings vägran att fullgöra värnplikt, skall beväringen genast hemförlovas. Döms han inte för vägran att fullgöra värnplikt till fängelsestraff, förordnas han på nytt av militärmyndigheten till tjänstgöring.

Om den som avtjänar fängelsestraff för vägran att fullgöra värnplikt ansöker om civiltjänst, kan han friges villkorligt enligt vad som civiltjänstlagen stadgar om fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott.

När den som har dömts för vägran att fullgöra värnplikt har avtjänat hela fängelsestraffet eller när fängelsestraffet har förfallit, förordnas han inte längre att fullgöra sin värnplikt under fredstid.

Värnpliktig, som inte på utsatt tid infinner sig till uppbåd eller till särsklld besiktning eller som i fall som nämns i 24 § inte befullmäktigar ombud för sig eller insänder intyg över sin tjänstduglighet, skall för uteblivande från uppbåd dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Värnpliktig, som vid uppbåd eller annat besiktningstillfälle underlåter att efterkomma eller bryter mot order som givits honom av uppbådsmyndigheten, skall för olydnad vid uppbåd dömas till böter.

Den som för att undgå att fullgöra värnplikt eller för att erhålla lättnad beträffande fullgörandet av värnplikten tillfogar sig skada, skadar sin hälsa eller gör försök därtill eller som i denna avsikt lämnar osann uppgift eller på annat sätt förfar svikligt, skall för undvikande av värnplikt dömas till böter eller till fängelse i högst ett år eller, om brottet begås under krigstid i syfte att varaktigt eller för längre tid undgå fullgörandet av värnplikt, till fängelse i högst fyra år.

En värnpliktig som uppsåtligen försummar att besvara en i 38 d § 2 mom. avsedd förfrågan skall, om strängare straff för gärningen inte föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot tillsynsbestämmelserna dömas till böter.

Om något annat inte följer av 27 § 3 mom. kan en värnpliktig som begått ett i 40 eller 41 § nämnt brott och som befinns vara duglig till tjänstgöring, omedelbart föras till tjänstgöring, enligt vad som stadgas genom förordning.

För förrättande av uppbåd av värnpliktiga, för planering och ordnande av deras utbildning och tjänstgöring samt i syfte att skapa beredskap för mobilisation och verksamhet under undantagsförhållanden förs ett värnpliktsregister.

Värnpliktsregistret består av de uppgifter om värnpliktiga som huvudstaben får av befolkningsregistercentralen och övriga myndigheter enligt 42 c § och som den överför till staberna för militärlänen för att användas av dem och för vidarebefordran till truppförbanden. Registret kompletteras med uppgifter som fås av de värnpliktiga och myndigheterna i samband med förrättandet av uppbåd, under de värnpliktigas tjänstgöringstid och i samband med tillsynen över dem. (11.12.1992/1260)

Huvudstaben för ett riksomfattande värnpliktsregister över alla värnpliktiga, staben för militärlänet ett regionalt värnpliktsregister över värnpliktiga som är skrivna på dess område samt truppförbanden och de militära inrättningarna lokala värnpliktsregister över värnpliktiga som tjänstgör vid förbanden eller inrättningarna. (11.12.1992/1260)

Värnpliktsregistret kan föras som kortregister eller med hjälp av automatisk databehandling. Uppgifter kan överföras mellan det riksomfattande registret och de regionala och lokala registren.

I värnpliktsregistret antecknas enligt vad som stadgas närmare genom förordning de person- och adressuppgifter som behövs för tillsynen över den värnpliktige samt för hans placering och planeringen av hans militära utbildning liksom även uppgifter om den värnpliktiges yrke, familjeförhållanden, civila och militära utbildning, hälsotillstånd och tjänsteduglighet, om tiden och platsen för fullgörande av värnplikten samt om straff och disciplinära tillrättavisningar.

Registerföraren har rätt att för värnpliktsregistret oberoende av stadgandena om tystnadsplikt,

Registerföraren har dessutom rätt att, oberoende av stadgandena om tystnadsplikt, enligt vad som närmare stadgas genom förordning vid behov även av andra statliga och kommunala myndigheter få sådana uppgifter om de värnpliktiga som är av betydelse när tillsynen, placeringen och utbildningen av de värnpliktiga och deras tjänstgöring planeras och ordnas.

Folkpensionsanstalten är skyldig att till huvudstaben anmäla de värnpliktiga som har beviljats invaliditetspension enligt folkpensionslagen (347/56) eller handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/88) .

Om hemlighållande av uppgifter i värnpliktsregistret gäller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) . Också identifieringsuppgifterna för den som antecknats i värnpliktsregistret skall hållas hemliga. Som identifieringsuppgifter betraktas den berördes namn, personbeteckning, militärgrad, adress och annan kontaktinformation samt hemkommun och bostad där.

Utan hinder av tystnadsplikten enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och 42 d § i denna lag kan uppgifter ur värnpliktsregistret lämnas ut till

Utan hinder av vad som bestäms i 42 d § om hemlighållande av identifieringsuppgifterna för dem som antecknats i värnpliktsregistret har huvudstaben rätt att bestämma om utlämnande av identifieringsuppgifter för den frivilliga försvarsutbildningen samt i enskilda fall även för något annat godtagbart ändamål.

När ett sådant tillstånd att ta del av en sekretessbelagd handling som avses i 28 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet beviljas, skall till tillståndet fogas föreskrifter som behövs för att skydda försvarets och enskildas intressen.

Uppgifter om en person utplånas ur värnpliktsregistret senast ett år efter att personen i fråga inte längre hör till reserven eller lantvärnet.

Om förvaringen av uppgifter som har utplånats ur registret föreskrivs särskilt med stöd av arkivlagen (831/1994) .

För verkställighet av förvandlingsstraff för böter må värnpliktigs tjänstgöring i aktiv värnpliktslagen av den 15 september 1950 trupp eller vid reservens övningar icke avbrytas.

Till tjänstgöringstiden för en värnpliktig i beväringstjänst eller vid repetitionsövning hänförs inte permission som avses i 16 § 2 mom.

Till tjänstgöringstiden hänförs inte heller

Om tjänstgöringstiden för en beväring har avbrutits av skäl som nämns i 1 mom. 4 punkten, skall beväringen återsändas till sitt truppförband efter det han försatts på fri fot eller i villkorlig frihet från straffanstalten.

En utlänning som har antagits till finsk medborgare är i fråga om värnplikten likställd med en infödd finsk medborgare. Även om han redan överskridit den allmänna uppbådsåldern, skall han dock infinna sig till uppbåd eller till besiktning som förordnas av staben för militärlänet, om han inte redan har fyllt eller det året fyller 30 år. (11.12.1992/1260)

Person, som icke åtnjuter medborgarrätt i någon stat, men är stadigvarande bosatt i Finland, kan av länsstyrelsen förklaras värnpliktig, och är han därefter underkastad uppbåd på sätt i 1 mom. stadgas.

En utländsk medborgare som har antagits till finsk medborgare och som i den främmande staten under fredstid har fullgjort sin tjänstgöringsplikt som värnpliktig eller en del av den, kan av huvudstaben på ansökan helt eller delvis befrias från beväringstjänst under fredstid. Under samma förutsättningar kan en finsk medborgare som även har medborgarskap i någon annan stat av huvudstaben på ansökan helt eller delvis befrias från beväringstjänst under fredstid. Huvudstaben kan oberoende av de nämnda förutsättningarna av särskilda skäl på ansökan befria en finsk medborgare som även har medborgarskap i någon annan stat från beväringstjänst under fredstid, om hans egentliga bo och hemvist inte är i Finland och om han inte har någon faktisk anknytning till Finland. Beträffande en finsk medborgare som även har medborgarskap i någon annan stat gäller om värnplikten dessutom det som följer av internationella avtal som är förpliktande för Finland. (11.12.1992/1260)

Om en finsk medborgare även har danskt, norskt eller svenskt medborgarskap, gäller beträffande hans värnplikt dessutom vad som föreskrivs i protokollet mellan Finland, Danmark, Norge och Sverige angående Finlands anslutning till överenskommelsen av den 3 mars 1956 mellan Danmark, Norge och Sverige om förhållandet mellan värnplikt och medborgarskap i Danmark, Norge och Sverige samt vad som bestäms i den överenskommelse som nämns i protokollet (FördrS 44/68). (30.12.1991/1728)

Om förutsättningarna för befrielse från beväringstjänst enligt 3 mom. och om förfarandet vid befrielse stadgas närmare genom förordning. (30.12.1991/1728)

Ändring i ett sådant beslut av huvudstaben som avses i 3 mom. får sökas genom besvär hos centralnämnden för uppbådsärenden. Besvärsskriften skall tillställas huvudstaben eller utomlands en finsk beskickning eller ett finskt konsulat, som utan dröjsmål skall sända besvärsskriften till huvudstaben. Besvären skall anföras inom 30 dagar från den dag då ändringssökanden fick del av beslutet. (30.12.1991/1728)

En värnpliktig som avses i 1–3 mom. hör till reserven eller lantvärnet enligt vad huvudstaben beroende på den värnpliktiges ålder, tidigare utbildning och övriga duglighet till tjänst särskilt beslutar. (11.12.1992/1260)

Invånare i landskapet Åland, som varit befriad från allmän värnplikt och därifrån flyttat för att stadigvarande bosätta sig annorstädes i Finland, är därefter underkastad stadgandena i denna lag, och vare han skyldig att infinna sig till uppbåd, därest han icke redan uppnått eller under uppbådsåret uppnår trettio års ålder och icke därförinnan fullgjort för invånare på Åland särskilt stadgad tjänstgöringsskyldighet.

Angående verkställande av uppbåd med de invånare i landskapet Åland, vilka icke äro befriade från allmän värnplikt, kunna genom förordning utfärdas från stadgandena i denna lag avvikande bestämmelser.

Värnpliktiga må vid behov användas i uppgifter utanför försvarsväsendet, vilka främja landets försvar eller den militära utbildningen ävensom för handräckning vid stora olyckshändelser, vid efterletnings- och räddningsaktioner för räddande av människoliv eller vid bekämpning av storbränder.

Värnpliktiga kunna även användas, då försvarsmakten ger polisen handräckning, på sätt därom är stadgat särskilt. (5.12.1980/783)

1 mom. har upphävts genom L 1.12.1961/570 . (1.12.1961/570)

Åt till aktiv tjänst inkallad värnpliktigs anhöriga givas understöd ur statsmedel i enlighet med vad därom är särskilt stadgat. Åt till reservens repetitionsövningar, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under krigstid inkallad värnpliktig eller dennes anhöriga erlägges avlöning, såsom därom är särskilt stadgat.

3 mom. har upphävts genom L 1.12.1961/570 . (1.12.1961/570)

Genom förordning stadgas, vilka tjänsters eller befattningars vid försvarsväsendet eller till detsamma anknutna övriga inrättningar handhavande skall anses likvärdigt med tjänstgöring i aktiv tjänst, så ock huru de, som avgått från dylika tjänster eller befattningar, skola överföras till reserven och där kvarstå.

En person som är i tjänst enligt värnpliktslagen får inte utan tillstånd av kommendören för truppförbandet utöva näring eller yrke eller åta sig ett kommunalt eller något annat offentligt uppdrag, om det förutsätter utnyttjande av annan tid än fritid eller annars kan inverka menligt på skötseln av tjänsteåliggandena.

En värnpliktig i beväringstjänst får inte förbjudas att delta i verksamhet för utvecklande av tjänstgöringsförhållandena, om deltagandet kan ske utan att det hindrar fullgörandet av tjänstgöringsåliggandena.

En värnpliktig som tjänstgör enligt denna lag har rätt till fri inkvartering, kost, beklädnad och hälsovård, till fritt uppehälle i övrigt samt till ekonomiska och sociala förmåner så som om dessa stadgas eller bestäms särskilt. I ärenden som har samband med tjänstgöringen och som gäller rättssäkerhet eller social trygghet har den värnpliktige rätt till sakkunnighjälp vid behov.

När det gäller fullgörande av tjänstgöringsplikt enligt denna lag får ingen utan godtagbar grund ges en annan ställning än andra på grund av ras, börd, språk, religion eller politiska eller andra åsikter eller av någon annan därmed jämförlig orsak.

Det yttre hos en värnpliktig som är i tjänst skall uppfylla sådana krav som den militära enhetligheten och säkerheten i tjänstgöringen föranleder.

Kommendören för försvarsmakten meddelar närmare föreskrifter om krigsmäns yttre.

Om militärdräkterna bestäms särskilt.

Försvarsministeriet bestämmer om betalning ur statens medel av resekostnader, dagtraktamenten och arvoden till personer som avses i 21 § 2 mom. och 37 a § samt av övriga kostnader som föranleds av verkställande av uppbåd.

Huvudstaben bestämmer om betalning av arvode till områdesövervakaren.

De värnpliktigas undervisningsspråk är finska eller svenska. En finsk- eller svenskspråkig värnpliktig har, om han inte önskar något annat, rätt att förordnas till ett truppförband vars undervisningsspråk är hans modersmål.

Om försvarsmaktens kommandospråk bestäms i språklagen (148/1922) .

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag meddelas genom förordning av statsrådet.

Genom denna lag upphäves värnpliktslagen den 30 juni 1932 (219/32) jämte i densamma senare gjorda ändringar samt lagen den 12 mars 1948 om tillämpning av värnpliktslagen i och för verkställighet av de militära klausulerna i fredsfördraget (212/48) .

3 mom. har upphävts genom L 11.12.1992/1260 . (11.12.1992/1260)