Go to front page
Legislation

436/1946

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 59/2025.

Lag om kollektivavtal

Up-to-date
Translations of statutes
Keywords
Plikt, Kollektivavtal
Type of statute
Lag
Administrative sector
Arbets- och näringsministeriet
Date of Issue
Entry into force
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/1946/436/ajantasa/2024-12-19/swe

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §

Kollektivavtal i denna lags mening är ett avtal, som av en eller flere arbetsgivare eller registrerade föreningar av arbetsgivare slutes med en eller flere registrerade föreningar av arbetstagare om villkor, som skola lända till efterrättelse vid arbetsavtal eller arbetsförhållanden i övrigt.

Med en förening av arbetsgivare avses i denna lag en förening till vars egentliga ändamål hör att bevaka arbetsgivarnas intressen i arbetsförhållandena, och med en förening av arbetstagare avses en förening till vars egentliga ändamål hör att bevaka arbetstagarnas intressen i arbetsförhållandena. Vid bedömningen av föreningens syfte beaktas förutom föreningens formella syfte också föreningens faktiska mål och verksamhet. (19.12.2024/950)

2 § (26.1.2001/58)

Kollektivavtal skall ingås skriftligen. Ett avtal kommer också till stånd om dess innehåll antecknas i det protokoll som görs upp vid förhandling mellan parterna och protokollets riktighet styrks på ett gemensamt överenskommet sätt.

Den som på arbetsgivarsidan är part i avtalet skall inom en månad efter att det har undertecknats sända avtalet i kopia och i elektronisk form till det ministerium som svarar för arbetarskyddet och tillsynen över detta. Den som på arbetsgivarsidan är part i ett riksomfattande kollektivavtal skall dessutom sända den nämnda myndigheten uppgifter om antalet medlemsföretag samt om antalet arbetstagare hos dessa företag, grupperade enligt de kollektivavtal som skall tillämpas i deras anställningsförhållanden. Om en enskild arbetsgivare särskilt avtalar skriftligen med en arbetstagarförening som avses i 1 § 2 mom. om att arbetsgivaren iakttar bestämmelserna i ett riksomfattande kollektivavtal, skall även denna arbetsgivare till den ovan avsedda myndigheten sända en utredning om antalet arbetstagare som omfattas av det avtal arbetsgivaren ingått.

Om en arbetsgivare eller en förening av arbetsgivare eller en förening av arbetstagare efteråt ansluter sig till kollektivavtalet eller innehavaren av ett företag enligt 5 § blir part i avtalet, eller om kollektivavtalet upphör att gälla med avseende på några eller alla parter, skall den som på arbetsgivarsidan är part i avtalet inom en månad sända en anmälan även om detta till den myndighet som avses i 2 mom.

Den som på arbetstagarsidan är part i ett riksomfattande kollektivavtal skall till den myndighet som avses i 2 mom. sända medlemsuppgifter över arbetstagare som är i arbete, grupperade enligt de kollektivavtal som skall tillämpas i deras anställningsförhållanden.

3 §

Kollektivavtal, som icke ingåtts för bestämd tid, kan, därest om uppsägningstiden icke annorlunda överenskommits, av part när som helst uppsägas att upphöra efter tre månader. Kollektivavtal, som slutits för längre tid än fyra år, gäller efter förloppet av fyra år såsom kollektivavtal, vars giltighetstid icke blivit bestämd.

Uppsägning bör ske skriftligen.

4 §

Bundna vid kollektivavtalet äro:

1)

de arbetsgivare och föreningar, vilka ingått kollektivavtalet eller vilka efteråt med begivande av tidigare parter i avtalet skriftligen biträtt detsamma;

2)

de registrerade föreningar, vilka direkt eller genom mellanled äro underföreningar till i föregående punkt nämnda föreningar; och

3)

de arbetsgivare och arbetstagare, vilka äro eller under avtalets giltighetstid varit medlemmar av förening, som är bunden vid avtalet; och äga dessa arbetsgivare och arbetstagare vid arbetsavtal, som slutes dem emellan, iakttaga kollektivavtalets bestämmelser.

Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal, må inom dess tillämpningsområde icke heller med arbetstagare, som står utanför avtalet men utför i kollektivavtalet avsett arbete, sluta arbetsavtal på villkor, som står i strid med kollektivavtalet.

Vad i 1 och 2 mom. är sagt, skall likväl iakttagas endast för såvitt förening, arbetsgivare eller arbetstagare icke är bunden av tidigare, på andra villkor avslutat kollektivavtal och såvida omfattningen av kollektivavtalets verkan icke blivit i avtalet begränsad.

5 §

Har innehavare av företag varit part i eller annars bunden av kollektivavtal, inträder hans efterträdare i alla de rättigheter och skyldigheter, som enligt kollektivavtalet tillkommo den tidigare innehavaren av företaget.

5 a § (19.12.2024/950)

Om ett kollektivavtal gör det möjligt att ingå lokala avtal mellan arbetsgivaren och förtroendemannen och kollektivavtalet inte innehåller bestämmelser som gäller förfarandet när en förtroendeman saknas och som tryggar lika förutsättningar att ingå avtal, kan ett lokalt avtal ingås med förtroendeombudet trots kollektivavtalet. Om inte något annat avtalas, är avtalet bindande för alla arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet.

När ett lokalt avtal ingås i en situation som avses i 1 mom. ska bestämmelserna om förfarandet enligt kollektivavtalet iakttas, med undantag för kraven på företrädare för personalen. Dessutom ska arbetsgivaren ge förtroendeombudet de uppgifter som behövs för ingående av avtalet samt ge förtroendeombudet tillräckligt med betänketid vid förhandlingar om avtalet och möjlighet att behandla avtalets betydelse tillsammans med personalen. Avtalet får inte kollektivavtalets rättsverkningar, om inte något annat har avtalats i kollektivavtalet. Avtalet kan oberoende av dess giltighetstid sägas upp av båda sidor med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader, om inget annat följer av kollektivavtalet eller det inte har avtalats om en kortare uppsägningstid i det lokala avtalet.

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf gäller inte medlemssamfund i Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan, Ålands landskaps- och kommunförvaltning, riksdagen, Finlands Bank eller Folkpensionsanstalten.

6 §

Står arbetsavtal till någon del i strid med kollektivavtal, som skall tillämpas med avseende å detsamma, är arbetsavtalet till denna del ogiltigt, och skola i stället för de ogiltiga villkoren motsvarande bestämmelser i kollektivavtalet lända till efterrättelse.

7 §

Arbetsgivare och arbetstagare, som är bundna av kollektivavtal och som medvetet bryter eller som på goda grunder hade bort inse att de bryter mot bestämmelser i avtalet, kan dömas att betala plikt, arbetsgivaren högst 23 500 euro och arbetstagaren högst 230 euro. (26.10.2001/864)

Ådömande av plikt kan upprepas intill dess det mot kollektivavtalet stridande sakläget är undanröjt.

Dessa bestämmelser kunna i kollektivavtal uteslutas eller ändras.

8 §

Kollektivavtal förpliktar de föreningar och arbetsgivare som är parter i eller annars bundna vid avtalet, liksom föreningar vars medlemmar eller i 4 § 1 mom. 2 punkten nämnda föreningar med föreningens samtycke ingått kollektivavtal, att undvika alla stridsåtgärder riktade mot avtalet i sin helhet eller mot någon enskild bestämmelse i avtalet. Föreningar som är bundna av avtalet är dessutom skyldiga att se till att också de föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som lyder under dem och omfattas av avtalet undviker sådana stridsåtgärder, och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet. (17.5.2024/246)

Förening som är part i kollektivavtal anses ha försummat sin i 1 mom. nämnda tillsynsskyldighet, om klar och ostridig bestämmelse i kollektivavtalet inte har tillämpats i enlighet med de i kollektivavtalet som parter medverkande föreningarnas enhälliga ståndpunkt och den oriktiga tillämpningen, med beaktande av omständigheterna, inte snabbt rättas till när den har kommit till föreningens kännedom. (7.9.1984/660)

8 a § (17.5.2024/246)

Under den tid i 8 § avsedd fredsplikt råder får inte en arbetskonflikt som stöder krav framställda i en annan arbetstvist ( sympatiaktion ) verkställas, om den ska anses vara oproportionerlig på det sätt som avses i 2 eller 3 mom.

En sympatiaktion ska anses vara oproportionerlig om

1)

arbetsgivarens service- eller produktionsverksamhet begränsas i större utsträckning än i fråga om den verksamhet som betjänar eller gynnar den arbetsgivare som omfattas av huvudtvisten, och

2)

begränsandet orsakar den arbetsgivare vars arbetstagare deltar i sympatiaktionen, eller dennes avtalspartner sådana skadliga följder som med beaktande av omständigheterna inte kan anses vara skäliga.

Om en sympatiaktion verkställs för att visa stöd utan att den har någon direkt inverkan på verksamheten hos den arbetsgivare som omfattas av huvudtvisten, får sympatiaktionen inte orsaka oproportionerliga skadliga följder i förhållande till huvudtvisten.

Föreningar som är bundna av ett kollektivavtal ska se till att de föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som lyder under dem och omfattas av avtalet undviker sådana sympatiaktioner som strider mot 1–3 mom.

8 b § (17.5.2024/246)

Med politisk stridsåtgärd avses en stridsåtgärd som syftar till att påverka överstatligt, riksomfattande, regionalt eller lokalt politiskt beslutsfattande.

En politisk stridsåtgärd som verkställs i form av arbetsinställelse under den tid i 8 § avsedd fredsplikt råder får inte fortsätta efter det att 24 timmar förflutit från inledandet av arbetsinställelsen. Dessutom ska arbetsinställelsen ordnas så att det inte uppstår störningar för produktionsverksamheten före eller efter arbetsinställelsen, om sådana störningar skäligen kan undvikas med de medel som den som verkställer arbetsinställelsen har till sitt förfogande. Denna skyldighet hindrar dock inte att en politisk arbetsinställelse verkställs.

En politisk stridsåtgärd som verkställs i annan form än arbetsinställelse får pågå i högst två veckor.

En politisk stridsåtgärd får inte verkställas om den verkställande föreningen inom 12 månader de facto fortsätter en politisk stridsåtgärd som den tidigare ordnat för att nå samma mål.

Föreningar som är bundna av ett kollektivavtal ska se till att de föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som lyder under dem och omfattas av avtalet undviker politiska stridsåtgärder som strider mot 2–4 mom.

9 §

En förening eller en arbetsgivare som är part i eller annars är bunden av ett kollektivavtal men som inte uppfyller sina i 8, 8 a och 8 b § avsedda förpliktelser baserade på avtalet ska i stället för skadestånd betala plikt, om inte något annat bestäms i avtalet. Det pliktbelopp som döms ut för brott mot eller försummelse av i 8, 8 a och 8 b § föreskriven fredsplikt eller tillsynsskyldighet som gäller fredsplikten är minst 10 000 euro och högst 150 000 euro. Det pliktbelopp som döms ut för försummelse av i 8 § föreskriven tillsynsskyldighet när det gäller iakttagande av kollektivavtalsbestämmelser är dock högst 37 400 euro, och då tillämpas inte det ovan föreskrivna minimibeloppet. (19.12.2024/950)

Består brott mot bestämmelserna i kollektivavtal däri, att en penningprestation, som grundar sig på avtalet, icke erlagts, kan överträdaren även förpliktas att erlägga penningbeloppet.

10 § (6.6.1986/424)

När plikt döms ut ska hänsyn tas till alla framkomna omständigheter, såsom skadans storlek, graden av skuld, den anledning till överträdelsen som den andra parten möjligen givit och föreningens eller företagets storlek. Om det finns särskilda skäl kan pliktbeloppet sättas ned eller behöver plikt inte alls dömas ut. (17.5.2024/246)

Ädömd plikt tillfaller, om annorlunda inte har bestämts i kollektivavtalet, den skadelidande, då förmögenhetsskada uppstått, men annars den part på vars yrkande domen meddelats. Finns det flera parter som har rätt till pliktbeloppet, skall i domen bestämmas hur det utdömda beloppet skall fördelas mellan parterna, med beaktande av storleken av den skada som orsakats var och en av dem eller deras medlemmar eller personer som de företräder.

11 §

Hava bestämmelser i kollektivavtal så väsentligen åsidosatts, att avtalsförhållandets fortsatta iakttagande skäligen icke kan fordras av övriga av avtalet bundna, kan kollektivavtalet förklaras omedelbart vara hävt.

Hava å ena sidan flere varit parter i kollektivavtal och har avtalet på grund av åtal mot någon av dem förklarats hävt, kan avtalet inom två veckor uppsägas jämväl för de övrigas vidkommande.

Har kollektivavtal förklarats hävt och har på samma sida som den, vilken därom fört talan, jämväl annan varit part i avtalet, äge denne rätt att inom två veckor uppsäga avtalet.

Sålunda uppsagt avtal skall genast upphöra att gälla.

12 §

Arbetsgivare, som äro bundna av kollektivavtal, skola anslå detsamma på arbetsplatsen.

13 §

Uraktlåter arbetsgivare att fullgöra honom enligt 12 § åliggande skyldigheter, straffes med högst tio dagsböter.

13 a § (26.10.2001/864)

De i 7 och 9 § nämnda beloppen skall genom förordning av statsrådet justeras treårsvis i motsvarighet till förändringen i penningvärdet.

14 §

Denna lag träder i kraft den l juli 1946, och genom densamma upphäves lagen den 22 mars 1924 om kollektivavtal (88/24) .

Ikraftträdelsestadganden

7.9.1984/660:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

På överträdelse av bestämmelse i kollektivavtal och på kampåtgärd som skett eller vidtagits före denna lags ikraftträdande tillämpas tidigare lag.

Regeringens proposition 39/84, Socialutsk. bet. 9/84, Stora utsk. bet. 89/84

6.6.1986/424:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

På överträdelse av bestämmelse i kollektivavtal och på kampåtgärder som inträffat före denna lags ikraftträdande tillämpas tidigare lag.

Regeringens proposition 248/85, Socialutsk. bet. 6/86, Stora utsk. bet. 43/86

26.1.2001/58:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.

Den som på arbetsgivarsidan är bunden av ett kollektivavtal som gäller vid lagens ikraftträdande skall inom en månad från lagens ikraftträdande sända kollektivavtalet i elektronisk form till det ministerium som svarar för tillsynen över arbetarskyddet. Den som på arbetsgivarsidan och den som på arbetstagarsidan är part i ett riksomfattande kollektivavtal skall inom en månad från lagens ikraftträdande sända de uppgifter som avses i 2 § 2 och 4 mom. till det ministerium som svarar för tillsynen över arbetarskyddet.

RP 157/2000 , ApUB 13/2000, RSv 215/2000

26.10.2001/864:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

I beslut om pliktbelopp som avses i denna lag kan beloppet anges i euro redan innan lagen träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 108/2001 , ApUB 6/2001, RSv 115/2001

17.5.2024/246:

Denna lag träder i kraft den 18 maj 2024.

Denna lag tillämpas i stället för en bestämmelse om arbetsfred i ett sådant kollektivavtal som gäller vid ikraftträdandet av denna lag, om inte parterna i kollektivavtalet inbördes har kommit överens om en mer omfattande fredsplikt än vad som anges i 8 a och 8 b § i denna lag.

Denna lag tillämpas inte på en sympatiaktion som har inletts eller som har anmälts till arbetsgivaren innan denna lag träder i kraft.

På en politisk stridsåtgärd som har inletts innan denna lag träder i kraft och som pågår när lagen träder i kraft tillämpas bestämmelserna i denna lag. Den politiska stridsåtgärden anses då ha inletts när denna lag träder i kraft.

På stridsåtgärder som strider mot 8 § i lagen och som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser i 9 och 10 § som gällde vid ikraftträdandet.

RP 12/2024 , AjUB 4/2024, RSv 29/2024

19.12.2024/950:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Lagens 5 a § tillämpas inte om det kollektivavtal vars bestämmelse ingåendet av lokala avtal grundar sig på har ingåtts före ikraftträdandet av denna lag.

RP 85/2024 , AjUB 14/2024, RSv 174/2024

Top of page