16.12.2015

A hade placerat 500 000 euro i obligationer emitterade av ett stort internationellt finansbolag. Obligationerna hade vid ett tillfälle som ordnades av B Ab marknadsförts som kapitalgaranterade. I marknadsföringsbroschyren nämndes inte något om den s.k. emittentrisken för den händelse emittenten blir insolvent, men där konstaterades att man inte bör placera i obligationerna utan att ta del av den i värdepappersmarknadslagen avsedda broschyr angående produkten av vilken den nämnda risken framgick. A hade inte bekantat sig med broschyren. Emittenten gick i konkurs och A förlorade en del av sitt placerade kapital. A ansåg i sitt käromål att marknadsföringen hade varit felaktig. A yrkade att B Ab skulle åläggas att ersätta honom för det belopp som han hade placerat i obligationerna. Av de skäl som framgår av domen ansåg Högsta domstolen att marknadsföringen hade varit osann eller vilseledande och förpliktade B Ab att ersätta A för skadan.

VärdepappersmarknadsL 2 kap 1 § (495/1989)

VärdepappersmarknadsL 9 kap 2 § (495/1989)