2.9.2010

Efter P:s död hade hans enda arvsberättigade bröstarvinge R avsagt sig sitt arv. Dödsbodelägarna bestod av X och Y, vilka som barn till R kommit i hans ställe, samt P:s änka L, till vars förmån P hade upprättat ett universaltestamente.

I avvittringen yrkade L att det skulle fastställas att hon var ägare till hälften av den fastighet som P inköpt. Yrkandet förkastades eftersom L inte hade visat att P vid köpet även handlat för hennes räkning.

Under sin livstid hade P gett gåvor till R och X. De gåvor som R fått ansågs utgöra förskott på hans arv. Eftersom X då han mottog gåvan inte hade varit en arvsberättigad bröstarvinge, ansågs den gåva han fått inte utgöra förskott på arv enligt bestämmelserna som gäller bröstarvingar.

Det förskott på arv som R hade fått betraktades i den avvittring efter P som förrättades mellan L och dödsbodelägarna som en minskning av dödsbodelägarnas andel och vid arvskiftet efter P som en minskning av X:s och Y:s laglotter.

Den talan gällande klander av avvittring och arvskifte som X och Y hade väckt skulle prövas även till den del den grundade sig på omständigheter som varit ostridiga under förrättningen men som sedermera hade bestridits i klandertalan.

Fråga även om förutsättningarna för utgivande av vederlag enligt 94 § äktenskapslagen uppfylldes.

ÄL 94 a §
ÄB 6 kap 1 § 1 mom
ÄB 6 kap 8 § 1 mom
ÄB 7 kap 3 § 3 mom
ÄB 7 kap 7 §
ÄB 23 kap 10 §