2.9.1992

Magistraten hade dömt barnets vårdnadshavare till ett vite och utsatt ett nytt vite, då vårdnadshavaren inte hade tillåtit den från vårdnaden skilda föräldern att i enlighet med ett domstolsutslag umgås med barnet. Vårdnadshavaren hade vid behandlingen av ärendet i magistraten och vid ansökan om ändring i hovrätten, där hon hade anhållit om muntlig förhandling, hänvisat till de skriftliga vittnesberättelser som hon ingett till magistraten. I berättelserna hade framkommit sådana omständigheter angående orsakerna till att umgängesrätten inte hade kunnat utövas som kunde inverka på avgörandet i ärendet. Med stöd av 17 kap. 11 § rättegångsbalken och för magistratens vidkommande med beaktande av reglerna i 11 § lagen om verkställighet av beslut som gäller vårdnaden om barn och umgängesrätt, hade de lägre instanserna inte bort avgöra ärendet utan att höra de personer som avgett berättelserna som vittnen. Ärendet återförvisades till magistraten.

Hela rättsfallet är i FKKO-registret