28.1.2025

Polisen hade bett om uppgifter gällande en på sjukhusets psykiatriska avdelning intagen patients identitet på grund av att patienten var misstänkt för ett misshandelsbrott som hade skett på avdelningen och vilket polisen utredde. Samtycke till att lämna ut uppgifterna hade inte erhållits och det undersökta brottet var inte sådant att skyldigheten att vägra vittna skulle väja.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att uppgiften om patientens identitet samtidigt avslöjar det vårdförhållande som beskriver patientens hälsotillstånd. Avseende omfattningen av skyldigheten att vägra vittna skulle i ärendet avgöras om den sekretessbelagda uppgiften om vårdförhållandet är en känslig uppgift enligt 17 kap. 14 § 1 mom. i rättegångsbalken.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att bedömningen av en uppgifts känslighet när uppgiften gäller ett vårdförhållande ska avgöras från fall till fall. I detta fall var det fråga om ett psykiatriskt vårdförhållande. En persons psykiska hälsa anses vara en framhävt personlig fråga och störningar i den psykiska hälsan förknippas i samhället med särskild känslighet. Ytterligare är inom den psykiatriska vården förtrolighet en central del av vården. Uppgiften om det psykiatriska vårdförhållandet skulle anses vara en sådan känslig hälsouppgift enligt rättegångsbalken som omfattas av skyldigheten att vägra vittna. Polisen hade inte rätt att få de begärda uppgifterna.

Se och jämför HFD 2018:93

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 24 § 1 mom. 25 punkten och 29 § 1 mom. 1 punkten

Lagen om patientens ställning och rättigheter 13 § (653/2000)

Polislagen 4 kap. 2 § 1 mom.

Rättegångsbalken 17 kap. 14 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Anne E. Niemi, Petri Helander, Tuomas Kuokkanen, Toni Kaarresalo och Emil Waris. Föredragande Minna Miettinen.