HFD:2023:57
- Keywords
- Markanvändning och byggande, Generalplan, Vindkraft, Landskapsplanens styrande verkan, Tillräcklig utredning
- Year of case
- 2023
- Date of Issue
- Register number
- 1823/2022
- Archival record
- 1675
- ECLI identifier
- ECLI:FI:KHO:2023:57
Kommunfullmäktige godkände en delgeneralplan för vindkraft enligt vilken det var möjligt att på de anvisade vindkraftsområdena placera sammanlagt 42 vindkraftsverk. Ett enskilt kraftverks maximihöjd över markytan fick vara högst 280 meter.
Delgeneralplaneområdet låg delvis inom ett område som i etapplandskapsplanen anvisats för vindkraft men en del av planområdet och hälften det vill säga 21 av de i delgeneralplanen anvisade vindkraftsområdena låg utanför etapplandskapsplanens områdesreserveringar för vindkraftsområden så att det riktgivande avståndet för vindkraftsverken från de i etapplandskapsplanen anvisade vindkraftsområdena som mest var 1,5 kilometer.
Frågan gällde om etapplandskapsplanens styrande verkan i tillräcklig utsträckning hade beaktats i delgeneralplanlösningen.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en etapplandskapsplan som styr vindkraftsbyggandet är utgångspunkt för planeringen av regionalt betydande vindkraftsprojekt och anvisar de områden där projekt i storleksklass av regional betydelse i första hand ska placeras. Etapplandskapsplanen är ändå en översiktlig plan över markanvändningen där planlösningarna är avsedda att preciseras i den mer detaljerade planläggningen. Etapplandskapsplanen innehåller till exempel inga lösningar gällande de på vindkraftsverksområdena anvisade vindkraftsverkens antal, storlek eller placering. Också de i etapplandskapsplanen anvisade översiktliga områdesgränserna är avsedda att preciseras i den mer detaljerade planeringen.
När man avviker från de i etapplandskapsplanen anvisade vindraftverksområdena måste man utgående från utredningar på generalplanenivå kunna försäkra sig om att etapplandskapsplanens centrala lösningar och syften med markanvändningen inte äventyras på grund av avvikelsen från områdesreserveringarna och att generalplanelösningen även i övrigt uppfyller innehållskraven enligt markanvändnings- och bygglagen.
Delgeneralplaneområdet var i detta fall avsevärt större än de i etapplandskapsplanen anvisade vindkraftverksområdena. Alla de i delgeneralplanen anvisade vindkraftverksområdena placerade sig ändå i närheten av de i etapplandskapsplanen angivna områdesreserveringarna och delgeneralplaneområdet kunde anses utgöra en projekthelhet som stöder sig på de i etapplandskapsplanen anvisade vindkraftverksområdena.
Trots att delgeneralplaneområdet var större än de i etapplandskapsplanen anvisade vindkraftverksområdena försvårade planlösningen inte enligt de utredningar som låg till grund för den genomförandet av etapplandskapsplanen och var inte heller i strid med etapplandskapsplanens centrala syften och principer. Delgeneralplaneområdet hade inte heller i etapplandskapsplanen reserverats för något sådant annat ändamål som hade hindrat utbyggnaden av vindkraft enligt planen. Det var följaktligen fråga om sådan precisering av den i etapplandskapsplanen anvisade markanvändningslösningen som inte kan anses vara i strid med markanvändnings- och bygglagens bestämmelser om att beakta landskapsplanens styrande verkan.
Markanvändnings- och bygglagen 9 §, 32 § 1 mom., 39 § 1, 2 och 3 mom. och 77 b §
Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Mika Seppälä, Kari Tornikoski, Taina Pyysaari och Jaakko Autio. Föredragande Petri Hellstén.