HFD:2023:42
- Keywords
- Beskattning av personlig inkomst, Skattepliktig inkomst, Löneinkomstens belopp, Faktureringstjänst, Egenanställning, Beskattningens förutsägbarhet
- Year of case
- 2023
- Date of Issue
- Register number
- 882/2022
- Archival record
- 1401
- ECLI identifier
- ECLI:FI:KHO:2023:42
A avtalade med sin slutkund om en arbetsprestation och ersättningen som betalades för den. A och andelslaget B, som producerade faktureringstjänster, avtalade för sin del om att fakturera för arbetsprestationen som A utförde för sin slutkund genom att använda andelslagets faktureringstjänst. Slutkunden erlade betalningen för arbetsprestationen som den fick till andelslaget, vilket erlade betalningen vidare till A efter att ha innehållit sitt arvode, som var sju procent av det mervärdesskattefria vederlaget, och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.
Om det mervärdesskattefria bruttobeloppet som A fakturerade sin slutkund skulle anses vara A:s löneinkomst, borde det i ärendet anses att andelslaget skulle utföra en separat tjänst till A som svarar mot andelslagets arvode och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, så att detta belopp slutligen skulle hänföras till andelslagets inkomst. Högsta förvaltningsdomstolen hade dock i sitt tidigare årsboksavgörande HFD 2020:123, som gällde mervärdesbeskattningen av ett andelslag som producerade faktureringstjänster, ansett att andelslaget mot det arvode som det erhöll inte utförde en separat tjänst till den som utförde arbetsprestationen, utan att andelslaget hade erhållit sitt arvode bara en gång utan att ha erlagt arvodets andel till den som utförde arbetet.
Skattesystemets förutsägbarhet och beskattningspraxis enhetlighet förutsatte att tolkningen i olika skatteslag i situationer som den föreliggande var konsekvent ifall det inte finns särskilda skäl till att avgöra ärendet annorlunda. Eftersom det inte fanns sådana särskilda skäl, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att A och andelslaget inte företog olika rättshandlingar för inkomstbeskattningens och mervärdesbeskattningens del. Därför skulle arvodet om sju procent som andelslaget innehöll och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift inte räknas som A:s skattepliktiga löneinkomst.
Centralskattenämndens förhandsavgörande för skatteåren 2021 och 2022
Inkomstskattelagen 29 § 1 mom. och 61 § 2 mom.
Lagen om förskottsuppbörd 13 § mom. 1 punkten
Se HFD 2020:123
Ärendet har avgjorts av justitieråden Hannele Ranta-Lassila, Vesa-Pekka Nuotio, Anne Nenonen, Joni Heliskoski och Tero Leskinen. Föredragande Andreas Byggmästar.