HFD:2021:190
- Keywords
- Utlänningsärende, Internationellt skydd, Fel i förfarandet, Hörande av barn, Uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker, Jehovas vittne
- Year of case
- 2021
- Date of Issue
- Register number
- 1183/2020
- Archival record
- H4728
- ECLI identifier
- ECLI:FI:KHO:2021:190
Ändringssökandena ansökte om internationellt skydd och uppehållstillstånd på grund av rättskränkningar som i hemlandet riktats mot dem som Jehovas vittnen. Migrationsverket avslog ansökan. Förvaltningsdomstolen avslog besvären över Migrationsverkets beslut.
Familjens äldsta barn hade vid den tidpunkten när ärendet behandlades i Migrationsverket varit 12 år fylld. Migrationsverket hade inte hållit ett asylsamtal med barnet och barnet hade följaktligen inte blivit hörd enligt 6 § 2 mom. i utlänningslagen. Migrationsverket hade i samband med bedömningen av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker bedömt barnets bästa utgående från föräldrarnas berättelse.
I högsta förvaltningsdomstolen gällde ärendet särskilt bedömningen av barnets bästa och barnets rätt att bli hörd enligt 6 § i utlänningslagen i samband med behandlingen av familjens ansökan om internationellt skydd.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det varit Migrationsverkets plikt att utreda ärendet och att det 12 år fyllda barnet som var sökande borde ha getts en möjlighet att bli hörd innan ärendet som berörde hen avgjordes. Det hade därför till denna del skett ett fel i förfarandet när ärendet behandlades i Migrationsverket.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Migrationsverket hade bedömt förutsättningarna för internationellt skydd följdriktigt enligt ändringssökandenas berättelser, aktuell landinformation och den rättspraxis som bildats i motsvarande fall. Med beaktande av omständigheterna i ärendet var det inte av sådan avgörande betydelse för bedömningen av förutsättningarna för internationellt skydd att barnet inte blivit hörd, att beslutet endast på grund av detta fel i förfarandet skulle återförsändas till Migrationsverket för att höra barnet eller även familjens andra barn.
I ärendet skulle ännu familjens förutsättningar att beviljas uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker enligt 52 § i utlänningslagen bedömas.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att familjens uppfattning om skolsystemets brister i hemlandet och motsvarande önskan att barnen skulle gå i skola i Finland, inte är en grund för att bevilja uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker. Migrationsverket hade enligt de i beslutet framförda skälen kunnat avslå ändringssökandenas ansökan om uppehållstillstånd.
Högsta förvaltningsdomstolen avslog besvären. Slutresultatet i förvaltningsdomstolens beslut ändrades inte.
Utlänningslagen 6 §
Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Eija Siitari, Mika Seppälä, Taina Pyysaari och Veronica Storträsk. Föredragande Camilla Servo.