18.5.2016

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att som en sådan placeringsfond som avses i artikel 135.1 g i mervärdesskattedirektivet och vars förvaltning enligt samma stycke i direktivet ska befrias från mervärdesskatt kan betraktas endast en placeringsfond som står under särskild tillsyn av staten. Trots att A Ab var en investeringsfond som till bolagsformen var ett aktiebolag, var bolaget dock inte ett sådant fondföretag som avses i direktivet 85/611/EEG om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). A Ab var inte heller ett i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder avsedd alternativ investeringsfond och den verksamhet som bolaget bedrev omfattades inte heller av någon annan speciallag om investeringsfonder (placeringsfonder). Eftersom A Ab inte kunde betraktas som en sådan särskild investeringsfond som avses i mervärdesskattedirektivet, var de tjänster som A Ab köpte från ett annat medlemsland inte tjänster för förvaltning av en särskild investeringsfond och inte sådana finansiella tjänster som avses i 42 § i mervärdesskattelagen.

Centralskattenämndens förhandsavgörande för tiden 16.10.2015 -- 31.12.2016.

Mervärdesskattelagen 42 §

Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) 1 och 4 §

Rådets direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt 2006/112/EG artikel 135.1 g

Rådet direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) artikel 1.2

Unionens domstols dom i målet C-595/13, Fiscale Eenheid X