30.6.2016

A:s far B hade till A överlåtit aktier i ett aktiebolag. Enligt gåvobrevet ingick i gåvan inte gåvogivarens andel i fonden för inbetalt fritt eget kapital, vilken vid gåvotidpunkten stod för största delen av bolagets förmögenhet. A hade redan före gåvan ägt aktier i bolaget. De fysiska personer som var delägare i bolaget hade före gåvan ingått ett delägaravtal, enligt vilket medlen i fonden för inbetalt fritt eget kapital skulle delas på ett sätt som inte motsvarade ägarandelarna i aktierna i bolaget, eftersom inte heller inbetalningarna till fonden hade skett på ett sätt som skulle ha motsvarat dessa andelar. Även A hade förbundit sig att iaktta delägaravtalet, enligt vilket A inte skulle få någon utbetalning alls av fondmedlen.

Eftersom i bolagets bolagsordning inte fanns bestämmelser om att bolagets aktier inte skulle medföra lika rätt vid utbetalning av bolagets medel, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att aktiernas värde vid gåvobeskattningen hade kunnat beräknas med bolagets totala substansvärde som grund. Eftersom i gåvobrevet dock hade tagits in ett villkor om att medlen i fonden för inbetalt fritt eget kapital skulle vara gåvogivarens och eftersom A hade förbundit sig till en sådan fördelning att A inte skulle få medel ur fonden när bolaget delade ut dem, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att det var frågan om en sådana gåvogivaren tillhörig förmån av penningvärde vars värde skulle beaktas som avdrag vid gåvobeskattningen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det värde på aktierna som beräknats med bolagets substansvärde som grund skulle minskas med den del av aktiernas värde som grundade sig på värdet på den fond för inbetalt fritt eget kapital som funnits i bolaget. Skatteåret 2010.

Lagen om skatt på arv och gåva 9 § 1 och 3 mom., 20 § 1 mom. och 21 §