9.12.2015

Magistraten hade efter att ha inhämtat utlåtande av nämnden för namnärenden inte godkänt föräldrarnas anmälan till den del som föräldrarna som sin son tredje förnamn anmält Merikarhu. Namnet stod till sin form i strid med finskt namnskick.

I sitt utlåtande till högsta förvaltningsdomstolen anförde nämnden för namnärenden att det namn som föreslagits som förnamn för barnet såväl till sin uppbyggnad som betydelse var att uppfatta som ett släktnamn. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att med hänsyn till de omständigheter som anförts om det förslagna namnets uppbyggnad och betydelse skulle namnet anses stå i strid med inhemskt namnskick. I ärendet hade inte anförts i namnlagen avsedda skäl att avvika från kravet att namnet skulle vara förenligt med namnskicket. På dessa grunder stod magistratens beslut att inte godkänna anmälan om barnets namn inte i obalans med skyddet för ändringssökandenas, det vill säga föräldrarnas, skydd för sitt familje- och privatliv.

Namnlagen 14 § 2 mom. och 32 b §

Europeiska människorättskonventionen artikel 8

Europeiska människorättsdomstolens dom i målet Johansson v. Finland 16.9.2007.