4.7.2014

A Ab sålde tjänster inom diskretionär kapitalförvaltning, vilket innebar att kunden befullmäktigade A Ab att i enlighet med villkoren i ett avtal mellan kunden och A Ab självständigt förvalta kundens egendom för hans eller hennes räkning. A Ab analyserade placeringsalternativ och investerade i placeringsobjekt samt gav köp- och säljuppdrag åt en värdepappersmäklare som A Ab utsåg. För sina kapitalförvaltningstjänster fick A Ab ett arvode, som räknades i procent av avkastningen. Utöver detta tog A Ab av sina kunder ett separat arvode för varje köp- och försäljningstransaktion. Arvodet utgjorde i allmänhet 0,25 - 1,0 procent av transaktionens värde. Det totala arvodet bestod således av det arvode som värdepappersmäklaren debiterade A Ab samt A Ab:s eget arvode.

A Ab:s verksamhet med att analysera placeringsobjekt och fatta placeringsbeslut samt genomföra köp och försäljningar av värdepapper ansågs utgöra en enda ekonomisk helhet, så A Ab skulle betala mervärdesskatt för de arvoden som bolaget fick för denna verksamhet. Med beaktande av vad som framgick av unionens domstols dom i målet C-44/11, Deutsche Bank, skulle A Ab betala mervärdesskatt även för de arvoden som bolaget fick av sina kunder för genomförande av köp och försäljningar av värdepapper. Saken påverkades inte av att bolagets tillämpade en arvodesstruktur som skilde sig från den som beskrivs i domen i målet C-44/11. Omröstning 4 - 1 om skälen.

Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten, 42 § 1 mom. 6 punkten och 2 mom. samt 73 § 1 mom.

Rådets direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt 2006/112/EG artikel 135.1 f.

Unionens domstols dom i målen C-44/11, Deutsche Bank, C-41/04 Lebov och C-349/96 Card Protection Plan