11.4.2011

Moderbolaget i en koncern, A Abp, var allmänt skattskyldig i Finland och ägde aktiestocken i finansieringsbolaget B N.V, som bildats i Belgien. A Abp hade ansökt om förhandsavgörande för inkomstbeskattningen för åren 1999-2000. I sitt beslut 23.8.1999 ansåg Centralskattenämnden och senare även högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut 20.3.2002 att vare sig den ifrågavarande skatteöverenskommelsen eller bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen hindrade att moderbolaget A Abp beskattades enligt lagen om beskattning av utländska bassamfund, då de i nämnda lag föreskrivna villkoren för beskattning i sig uppfylldes. Beskattningen för 1999 och 2000 förrättades så att B N.V:s inkomst beskattades som bolagets inkomst från bassamfund.

Efter att dessa beslut hade tagits gav Europeiska gemenskapernas domstol 12.9.2006 sin dom i målet C-196/04 (Cadbury Scweppes plc och Cadbury Scweppes Overseas Ltd). Enligt domen skulle artiklarna 43 EG och 48 EG tolkas så, att de utgör hinder för att en vinst som genererats i ett CFC-bolag i en medlemsstat ska inkluderas i beskattningsunderlaget för ett i en annan medlemsstat hemmahörande moderbolag när denna vinst är föremål för en lägre beskattningsnivå än den som tillämpas i sistnämnda land, såvida inte ett sådant inkluderande endast skall ske vid fall av rent konstlade upplägg som sker i syfte att undvika den nationella skatt som normalt skall betalas. Enligt domstolen fick en sådan beskattningsåtgärd därmed inte vidtas när det på grundval av objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående framgår att nämnda CFC- bolag verkligen har etablerats i värdmedlemsstaten, oavsett huruvida det föreligger skattemässiga skäl till etableringen, och att det bedriver faktisk ekonomisk verksamhet där.

Sedan gemenskapernas domstol hade givit nämnda dom i målet C-196/04 ansökte bolaget hos högsta förvaltningsdomstolen om återbrytande av de beslut där det hade varit frågan om beskattning av inkomst från bassamfund. Med anledning av ansökan konstaterade högsta förvaltningsdomstolen bland annat att vid den tidpunkt när de beslut som avsågs i ansökan fattades, hade frågan huruvida medlemsstaternas lagstiftning om bassamfund var förenlig med gemenskapsrätten inte varit föremål för prövning i gemenskapernas domstol. Eftersom man trots att frågan var tolkbar inte hade framställt någon begäran om förhandsavgörande till gemenskapernas domstol, hade det vid handläggningen inträffat ett fel i förfarandet som väsentligt hade kunnat inverka på beslutet.

Av utredningen i målet framgick att B N. V. faktiskt hade etablerat sig i Belgien och bedrivit faktisk ekonomisk verksamhet där på det sätt som avsågs i gemenskapernas domstols ovan nämnda dom. I ljuset av denna dom hade besluten även stått i strid med gemenskapsrätten och således haft ett felaktigt innehåll. Då saken dessutom var av stor ekonomisk betydelse och bolaget hade ansökt om återbrytande omedelbart efter att gemenskapernas domstol hade givit sin dom, beslöt högsta förvaltningsdomstolen återbryta centralskattenämndens och högsta förvaltningsdomstolens beslut samt den för åren 1999 och 2000 verkställda beskattningen till denna del och återvisa ärendet till Skatteförvaltningen för ny handläggning. Skatteåren 1999 och 2000.

Lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (1217/1994)
Förvaltningsprocesslagen 63 § 1 och 2 mom.
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, artiklarna 43, 48 och 234 (numera artiklarna 49, 54 och 257 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt)
Europeiska gemenskapernas domstols dom i målet C-196/04 Cadbury Schweppes plc och Cadbury Schweppes Overseas Ltd