18.3.2009

X och Y hade med ett köpebrev 24.4.2006 av Z köpt de aktier som berättigade till besittningen av en bostadslägenhet. Köpesumman hade varit 149 000 euro och av den hade sammanlagt 15 000 euro kvitterats betald genom undertecknandet av köpebrevet. Återstoden, 134 000 euro, skulle betalas senast 31.10.2006 eller genast när ägande- och besittningsrätten kunde överföras på köparna. Enligt köpebrevet övergick äganderätten till aktierna när köpesumman i sin helhet var betald, och då skulle även aktiebreven försedda med anteckning om transport överlämnas till köparna. Innan hela köpeskillingen var betald, hade avtalsparterna 12.5.2006 undertecknat ett frivilligt avtal om hävning av köpet. Enligt avtalet skulle säljaren återbetala de 15 000 euro som köparna hade betalt av köpeskillingen. Därefter hade parterna dessutom 16.8.2006 korrigerat hävningsavtalet. I korrigeringen konstaterades bland annat att orsaken till att köpet hävdes var att X och Y omedelbart efter köpslutet i de bärande väggarna i sovrummet hade observerat sprickor, som de inte hade observerat vid visningen av lägenheten. Eftersom äganderätten till bostadsaktierna enligt det suspensiva villkoret i köpebrevet inte före hävningen av köpet alls hade övergått på X och Y, hade ingen sådan överlåtelse av äganderätten till värdepapper skett för vilken ska betalas överlåtelseskatt enligt 15 § 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt. Den omständigheten huruvida köpet med stöd av villkoret i köpebrevet eller till följd av avtalsbrott hade kunnat hävas genom dom saknade betydelse i sammanhanget. Utan hinder av vad som föreskrivs i 21 § 3 mom. i lagen om överlåtelseskatt hade X och Y med anledning av köpet 24.4.2006 betalt överlåtelseskatt utan grund så som avses i 40 § 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt.

Finlands grundlag 81 § 1 mom.
Lagen om överlåtelseskatt 15 § 1 mom., 21 § 3 mom. och 40 § 1 mom.