28.6.2005

X stad hade inom sitt undervisningsväsende lediganslagit en rektorstjänst vid en skola för grundläggande utbildning (årskurserna 7-9). Enligt den annons med vilken tjänsten hade anslagits ledig att sökas, skulle den som valdes till tjänsten ha den behörighet som föreskrivs i lagstiftning, men dessutom ha ett grundmurat kunnande som pedagogisk ledare samt i skoladministration och ekonomi. Till tjänsten söktes en person som kunde utveckla skolans kultur och som hade de sociala färdigheter som behövdes i skolans ledning och skolväsendets samarbete. Vid ansökningstidens utgång fanns bland sökandena tre behöriga sökande som man ville ställa främst och som utbildningsnämnden intervjuade. Av dessa hade filosofie magister A då tre månaders erfarenhet av att stå i ledningen för en skola, medan filosofie magister B hade ca 13 års och pedagogie magister C ca 20 års erfarenhet av sådant arbete. Utbildningsnämndens beslut att välja A till tjänsten hade baserat sig på en jämförelse av sökandena, varvid man förutom utbildning och arbetserfarenhet även hade tagit hänsyn till omständigheter som hade framkommit vid utbildningsnämndens intervju av sökandena samt A:s, B:s och C:s personliga egenskaper. Med hänsyn till detta, och fastän B och C hade längre erfarenhet av att leda en grundskola, hade utbildningsnämnden, när den utgående från en helhetsbedömning hade beslutat välja A till tjänsten, inte förfarit i strid med de allmänna tjänsteutnämningsgrunder som föreskrivs i 125 § 2 mom. i grundlagen. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde därför förvaltningsdomstolens beslut, med vilket utbildningsnämndens beslut hade upphävts.