20.1.2005

Uleåborgs stadsfullmäktige hade godkänt en byggnadsordning, enligt vilken alla de områden i staden som inte omfattades av någon detaljplan hade anvisats vara sådana områden i behov av plantering som avses i 16 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Endast områden som omfattades av en delgeneralplan med rättsverkningar samt stadens utjordar var undantagna. Av en karta som hade fogats till byggnadsordningen framgick att i det område i behov av planering som avsågs i bestämmelsen hade inbegripits bland annat stora obebyggda områden i östra och sydöstra delen av staden. Bestämmelsen i byggnadsordningen hade inte i fråga om dessa områden eller annars heller motiverats närmare i byggnadsordningen eller handlingarna.

Med hänsyn till att områdena låg avsides och anslöt sig till större obebyggda områden, ansåg HFD att i ärendet inte hade presenterats tillräcklig utredning om att utbyggnadstrycket i Uleåborg under nästa årtionde skulle komma att rikta sig mot dessa områden. I ärendet hade inte heller presenterats någon annan utredning med stöd av vilken det hade varit möjligt att bedöma om det på området fanns sådana särskilda miljövärden eller miljöolägenheter som avsågs i nämnda lagrum. Stadsstyrelsen hade inte heller i sina förklaringar med anledning av besvären utrett detta. Under dessa förhållanden var stadsfullmäktige beslut lagstridigt till den del som det gällde bestämmelsen om vilket område som var i behov av planering, eftersom utredningen inte var tillräcklig.

14 § 2 och 3 mom. samt 16 § 1 och 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen
90 § 2 mom. i kommunallagen

Se och jfr HFD:2005:3.