31.12.2007

KORSHOLMS TINGSRÄTTS DOM 27.4.2006

ÄNDRINGSSÖKANDE

A

MOTPART

B:s konkursbo

KÄROMÅL

Yrkanden

B:s konkursbo har yrkat att A och C åläggs att solidariskt erlägga till konkursboet såsom skadestånd eller återbetalning av olaglig vinstutdelning eller användning av bolagets tillgångar 30.846,42 euro samt på beloppet upplupen ränta 2.981,87 räknat från 1.1.2000 till 15.7.2005 dvs. kapital och räntor sammanlagt 33.828,29 euro jämte laglig dröjsmålsränta från dagen för stämningsansökans delgivning.

B:s konkursbo har även sekundärt yrkat att A åläggs att erlägga till konkursboet fordran på 30.846,42 euro jämte laglig dröjsmålsränta räknad från dagen för stämningsansökans delgivning.

- - -

Grunder

B:s konkursbo har anfört att Korsholms tingsrätt har genom sitt beslut 18.03.2005 försatt B i konkurs och förordnat vicehäradshövding E till konkursboets boförvaltare. Verkställande direktör och styrelsens suppleant är A som äger bolagets alla aktier. C, som tidigare var gift med A, är styrelsens ordinarie medlem. Boförteckningen i konkursen har fastställts och gäldenärsutredningen upprättats 12.5.2005. A har undertecknat och bestyrkt boförteckningen och i B:s tillgångar ingår en 47.294,50 euros fordran på A. I B:s bokslut från den 31.12.2003 finns en fordran på 47.294,50 euro på A. Fordran har uppstått genom att A har under en längre tid i små rater tagit medel ur B. Uttagen har i balansräkningen bokförts under namnet "Fordringar aktieägare" och "Lån A". - - -

B:s eget kapital har under åren 1999-2003 varit mellan -120.000,00 och -135.000,00 euro. Sen A har avkortat fordran uppgår lånekapitalet enligt bokföringen per 31.3.2005 till 30.846,42 euro och räntan till 2.981,87 euro eller sammanlagt till 33.828,29 euro.

Eftersom A äger bolaget och är dess verkställande direktör hör han till bolagets närmaste krets som avses i aktiebolagslagens 1 kap. 4 §. Fordran har ingen säkerhet och B hade inte eget kapital som skulle berättiga att bevilja ett sådant lån. Uttagen har gjorts i strid mot aktiebolagslagens 12 kap. 7 §. A och C är såsom bolagets direktör och styrelsemedlem ansvariga för skadan. Bolagets medel kan enligt aktiebolagslagen 12 kap. 1 § betalas till aktieägare enligt vad som stadgas i aktiebolagslagen om vinstutdelning. Vinstutdelning får inte överstiga det sammanlagda beloppet av vinst enligt fastställd balansräkning för den senaste räkenskapsperioden och bolagets övriga fria egna kapital. B:s eget kapital hade gått förlorat senast 31.12.1999. Enligt aktiebolagslagens 12 kap. 5 § skall en aktieägare återbetala medel som han fått ur bolaget i strid med denna lag, jämte årlig ränta, om han inte haft grundad anledning att anta att medlen har utdelats i enlighet med denna lag. Har bolaget beviljat penninglån eller ställt medel till någons förfogande i strid med aktiebolagslagen, skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 5 §. De som deltagit i fattandet eller verkställandet av utdelningsbeslutet är solidariskt ansvariga för den brist som föreligger efter återbetalningen av medel. A och C är ansvariga p.g.a. nämnda lagrum att återbetala bristande medel till B:s konkursbo. Styrelsemedlem och verkställande direktör är skyldiga att ersätta skada, som de vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vållande förorsakat bolaget. Både A och C är ansvariga för de uttag som har gjorts mot aktiebolagslagens bestämmelser. Uttagen har minskat B:s tillgångar och förorsakat det skada. B hade inte förutsättningar för vinstutdelning i form av uttag eftersom dess eget kapital länge hade varit negativt. A och C har förorsakat B skada. Bokslutet från räkenskapsperioden 1.1.2002-31.12.2002 och tidigare bokslut har granskats av revisorn F. F har i sin berättelse anmärkt om användning av bolagets medel och att styrelsemedlemmen och verkställande direktören kan vara ansvariga för den skada som uppstått p.g.a. penninguttag gjorda av verkställande direktören i strid mot aktiebolagslagen. De uttag som A gjort har bokförts som bolagets fordran på A.

- - -

A har bevakat sin lönefordran som inte heller finns med i B:s balans. B har inte betalat några arbetsgivarprestationer eller gjort förskottsinnehållning på inkomst. Oberoende av om motfordran finns eller inte kan den inte kvittas mot B:s fordran på A. Kvittningen förutsätter att A styrker att medlen lyfts på det sätt som stadgas i 12 kap. 7 § lagen om aktiebolag inom gränserna för det fria egna kapitalet.- - -

SVAROMÅL

Yrkande

A har bestridit käromålet eftersom han i konkursen bevakat en lönefordran uppgående till sammanlagt 69 545,00 euro, vilken bör kvittas mot B:s konkursbos skadeståndsfordran.

Grunder

A har ensam ägt samtliga aktier i B och under hela den tid B varit verksamt arbetat för det. Under år 1999, i samband med att skinnpriserna dalade och allmän oro utbröt på marknaden, fick B ekonomiska problem, vilket ledde till att det saknade medel för att betala lön åt A. Emedan A inte hade någon annan inkomstkälla och A inte kunde lämna djuren, var han tvungen att, som alla andra småföretagare "låna" medel ur B. Under åren 1999-2004 lyfte A antingen i små rater eller betalade familjens och den dåvarande hustruns räkningar med B:s medel. Vid bokföringsperiodens utgång bokfördes dessa uttag som A:s lån till B. Någon lön för utfört arbete hade han däremot inte erhållit av B. Förhållandet pågick under ovannämnda åren så, att A:s skuld till bolaget per den 31.12.2003 uppgick till 47.294,50 euro och räntan var då 2.368,22 euro. Under bokföringsperioden 1.1.2004-31.12.2004 har A med egna medel bortbetalt bolagets skulder med sammanlagt 17.229,50 euro. A:s skuld till bolaget inklusive ränta uppgick 31.12.2004 till 33.046,96 euro.

Det kan inte vara fråga om skadestånd eftersom A enligt bokföringen varit i skuld till B, varför skulden som sådan varit offentlig. Det är fråga om indrivning av en skuld som A har till B. A:s lönefordran på B uppgår därför sammanlagt till 69.545,00 euro. A har bevakat sin lönefordran i B:s konkurs, samt yrkat på kvittning av sin skuld till B mot sin lönefordran. Enligt 6 kap. 1 § har en borgenär rätt att med undantag som föreskrivs i 2 och 5 §§ använda sin konkursfordran till kvittning mot en skuld som borgenären har till gäldenären när konkursen börjar. En lönefordran medför rätt till betalning ur konkursboet, samtidigt som den inte är efterställd enligt lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning. Enligt konkurslagens stadganden är A berättigad att använda sin konkursfordran till kvittning mot sin skuld. Beträffande uttagen så är karaktären av dessa uttag lön. De är således lön åt A för utfört arbete och inte lån. A har också blivit beskattad för uttagen som förtäckt dividend som kapitalinkomst. - - -

TINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Motiveringar för avgörandet

- - -

Tingsrätten har konstaterat att fordran inte haft någon säkerhet och att B inte heller haft eget kapital som skulle berättiga att bevilja lån åt A. Uttagen och lånen har således gjorts i strid mot aktiebolagslagens 12 kap. 7 §. B:s eget kapital hade gått förlorat senast 31.12.1999. Vinstutdelning får inte enligt aktiebolagslagens 12 kap. 2 § överstiga det sammanlagda beloppet av vinst enligt fastställd balansräkning för den senaste räkenskapsperioden och bolagets övriga fria egna kapital. Tingsrätten anser således att medlen har tagits ut i strid med aktiebolagslagen. A har också varit medveten om detta. Revisorn har i sina berättelser anmärkt om användningen av bolagets medel. Bokföraren D har också berättat att det blev problem att betala ut lön och A tog ut medel ur bolaget för att betala privata kostnader. Det blev bokfört som fordran på aktieägare. Uttag utan kvitton eller verifikat som inte hörde till B blev bokfört på detta sätt. D hade diskuterat många gånger med A om att man inte får ta ut pengar om det inte finns fritt eget kapital.

Tingsrätten har ansett att man inte i efterskott kan behandla dessa uttag som lön. Det har inte betalats några arbetsgivarprestationer eller gjorts förskottsinnehållning på inkomst. Utbetalning av lön utan att erlägga arbetsgivaravgifter skulle ha varit en rättstridig handling. A har heller inte anmärkt på att de uttagna medlena blev bokförda som lån. De uttagna medlena har bokförts på lagenligt sätt. Eftersom medlena har tagits ur B i strid med aktiebolagslagen är A skadeståndsskyldig mot B:s konkursbo.

- - -

Tingsrätten har konstaterat att A och C inte har erhållit lön från B eftersom det inte fanns medel att betala åt dem. Vidare har tingsrätten konstaterat att lönerna inte har bokförts som obetalda i boksluten och det har heller inte antecknats i boksluten som lönefordringar. Ännu har tingsrätten konstaterar att enligt högsta domstolens prejudikat 1992:109, 1993:36, 1997:202 kan man inte kvitta en motfordran mot medel som har lyfts från bolaget i strid med aktiebolagslagen. Ur prejudikaten framgår det inte heller att omständigheterna vid lyftande av medlen skulle ha någon betydelse vid frågan huruvida de är kvittningsbara. På ovanstående grunder anser tingsrätten att några kvittningsbara fordringar inte föreligger.

Domslut

A och C åläggs att solidariskt erlägga till B:s konkursbo 30.846,42 euro samt på beloppet upplupen ränta 2.981,87 räknat från 1.1.2000-15.7.2005 dvs kapital och räntor sammanlagt 33.828,29 euro, dock så att C:s ansvar uppgår högst till 10.000,00 euro jämte laglig dröjsmålsränta på beloppena från dagen för stämningsansökans delgivning.

- - -

Ärendet har avgjorts av:

Tingsdomare Björn Beijar

VASA HOVRÄTTS DOM 31.12.2007

RÄTTEGÅNGEN I HOVRÄTTEN

BESVÄR

Yrkanden

A har yrkat att tingsrättens dom upphävs till den del han ålagts att till B:s konkursbo betala 30.846,42 euro och på beloppet upplupen ränta 2.981,87 euro.
- - -

Grunder

De medel som A under åren 1999-2004 tagit ur B har varit avsedda att utgöra hans lön från B. A har inte haft någon annan inkomstkälla och uttagen har använts till att betala A:s egna och hans familjs levnadskostnader. A har haft rätt till de gjorda uttagen och han har inte handlat i strid med lagen om aktiebolag (734/1978). Då uttagen inte utgör ett sådant penninglån som avses i 12 kap. 7 § lagen om aktiebolag, kan A inte åläggas att returnera medlen till B:s konkursbo. Under alla omständigheter borde A ha haft rätt att bokföringsmässigt kvitta sin lönefordran mot B:s motfordran.

BEMÖTANDE

Yrkanden

B:s konkursbo har yrkat att besvären förkastas.

- - -

Grunder

De av A gjorda uttagen kan inte uppfattas som hans lön från B. Ifall uttagen varit avsedda som lön, borde B ha betalat skatt på uttagen. Uttagen har inte bokförts som lön utan som B:s fordran på A. A har årligen godkänt och undertecknat balansräkningarna utan att anmärka på hur uttagen bokförts. B:s fordran på A har inte haft någon säkerhet och A har varit medveten om uttagens olaglighet. Eftersom A som bolagets verkställande direktör handlat uppsåtligt eller åtminstone av grov oaktsamhet, är han skyldig att ersätta B den skada som han vid fullgörandet av sitt uppdrag förorsakat B. Enligt stadgad rättspraxis kan man inte kvitta en motfordran mot medel som lyfts ur bolaget i strid med lagen om aktiebolag.

HOVRÄTTENS AVGÖRANDE

Domskäl

I ärendet är ostridigt att A som verkställande direktör och enda aktieägare i B tagit ut medel ur B för att betala privata kostnader. I B:s bokföring har A:s uttag bokförts som lån. B:s sammanlagda fordran på A har varit det i käromålet yrkade 33.828,29 euro.

A har i sina besvär gjort gällande att uttagen varit avsedda att utgöra hans lön från B. A hade arbetat för B utan att ha tagit ut lön för sitt arbete. Då A inte hade haft någon annan inkomstkälla, hade han varit tvungen att göra uttagen för att betala sina egna och familjens levnadskostnader. Det att uttagen i B:s bokföring hade antecknats som lån hade berott på bokföraren.

Det är ostridigt att A utfört arbete för B och att B inte betalat A lön för det. A:s uttag har dock i B:s bokföring antecknats som lån och B har inte följt de arbetsgivarförpliktelser som gäller vid löneutbetalning dvs. betalat arbetsgivaravgifter eller gjort förskottsinnehållning på de uttagna beloppen. A har godkänt att uttagen har bokförts som B:s lån till honom. Med hänsyn till dessa omständigheter och A:s ställning i B anser hovrätten liksom tingsrätten att A:s uttag inte kan betraktas som lön, utan det har varit fråga om lån till honom.

Enligt 12 kap. 7 § 1 mom. lagen om aktiebolag får bolaget bevilja den som hör till dess närmaste krets penninglån endast inom ramen för de såsom vinst utdelningsbara medlen och mot betryggande säkerhet. Hovrätten konstaterar att lånet som B beviljat åt A inte har haft någon säkerhet. Ostridigt är också att det inte funnits utdelningsbara medel i B. Penninglånet har således beviljats A i strid med ovan sagda lagrum i lagen om aktiebolag.

Enligt 12 kap. 5 § lagen om aktiebolag är en aktieägare skyldig att återbetala medel som han fått ur bolaget i strid med lagen, jämte ränta, om han inte haft grundad anledning att anta att medlen har utdelats i enlighet med lagen. Sagda lagrum skall enligt lagens 12 kap. 8 § 1 mom. i tillämpliga delar iakttas även då bolaget beviljat penninglån i strid med lagen. A som är i 1 kap. 4 § samma lag nämnd närstående är således enligt stadgandet i 12 kap. 8 § 1 mom. skyldig att återbetala lånet till B.

Lagen om aktiebolag har upphävts genom aktiebolagslagen (624/2006), som trätt i kraft 1.9.2006, dvs. efter att tingsrätten har avgjort ärendet. I den nya aktiebolagslagen ingår inga stadganden om närståendelån eller om skyldigheten att återbetala dylika lån. Enligt 17 § lagen om införande av aktiebolagslagen (625/2006) skall på skyldigheten att återbetala från bolaget olagligt utbetalda medel den gamla lagen tillämpas, om utbetalningen görs före den nya lagens ikraftträdande. Den gamla lagens 12 kap. 8 § skall dock inte längre tillämpas efter den nya lagens ikraftträdande. Detta innebär att ifall ett lån har beviljats en närstående i strid med stadgandena i den gamla lagen är denne inte i enlighet med den nya lagen återbetalningsskyldig enbart på grund av att lånet beviljats rättsstridigt. Detta är befogat, eftersom bolaget enligt den nya lagen ånyo kunde bevilja lånet till en närstående.

Hovrätten anser att nämnda ikraftträdelsestadgande inte är tillämpligt i det nu ifrågavarande ärendet då B försatts i konkurs och tingsrätten till och med avgjort ärendet innan den nya lagen trädde i kraft. A:s återbetalningsskyldighet bestäms därför enligt den gamla lagen.

A har beviljats penninglån i strid med lagen om aktiebolag. Med hänsyn härtill och i enlighet med vedertagen rättspraxis (HD:1992:109, HD:1993:36, HD:1997:202) har A inte rätt att kvitta sin påstådda lönefordran mot B:s motfordran på honom.

- - -

Domslut

Besvären förkastas. Tingsrättens dom ändras inte.

- - -

Ärendet har avgjorts av:

Hovrättspresidenten Mikko Könkkölä, hovrättsrådet Jorma Rudanko och hovrättsrådet för viss tid Lena Engstrand.
Föredragande fiskal Johanna Borgmästars

Uppgifter om laga kraft:

Lagakraftvunnen

+