14.12.2017

Migrationsverket hade meddelat klaganden, som ville agera som företrädare och biträde för flyktingar, att det inte är tillåtet att spela in asylsamtal i form av ljud eller/och bild utan att Migrationsverket tar hand om inspelningen. Företrädaren, biträdet eller sökanden har möjlighet att be om Migrationsverkets inspelning. Inrikesministeriet understödde i sitt utlåtande Migrationsverkets ställningstagande att inte tillåta videoupptagning. Ministeriet ansåg bl.a. att en videoupptagning som görs på biträdets försorg kan störa samtalets gång och öka arbetsskeden, att det måste också tas hänsyn till hur inspelningen som biträdet gör ska användas och att även tjänstemannen omfattas av skydd för privatlivet.

Biträdande justitiekanslern konstaterade att till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta.  Inspelningen av ett asylsamtal hos myndigheten i form av ljud eller/och bild hör till sökandens yttrandefrihet. Denna frihet kan begränsas endast om det finns tillräckliga grunder för inskränkningen. Inskränkningarna bör bl.a. bygga på lagar som stiftats av riksdagen, inskränkningarna bör vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade samt grunderna för inskränkningar bör vara acceptabla och dikterade av något tungt vägande samhälleligt skäl. BJK ansåg att man borde utgå ifrån att myndigheten inte kan allmänt förbjuda sökanden, eller med sökandens samtycke företrädaren eller biträdet, att spela in samtalet där han eller hon själv är en part, är närvarande och kan göra observationer i situationen. Ett inspelningsförbud skulle enligt BJK begränsa sökandens yttrandefrihet. BJK kunde inte förena sig med Migrationsverkets tolkning att rätten att spela in asylsamtalet i ljud och bild uttryckligen tillhör den behöriga myndigheten, dvs. Migrationsverket, till skillnad från andra parter som möjligen deltar i asylsamtalet. I direktiven och utlänningslagen stadgas om myndighetens möjlighet att dokumentera asylsamtalen. I stadgandena bestäms dock inte att sökanden själv inte får spela in asylsamtalet. En allmän tolkningsprincip är att en avvikelse från grundläggande fri- och rättigheter ska tolkas restriktivt. Angående den enskilde tjänstemannens skydd för privatlivet konstaterade BJK att endast det att sökanden spelar in samtalet i form av ljud eller/och bild inte betyder en kränkning av tjänstemannens rättigheter. Inspelningen riktas i detta fall gentemot omständigheter vid samtalet i allmänhet, inte särskilt mot tjänstemannens person, vilket har betydelse i bedömningen. Det är rättsligt en annan sak om dessa inspelningar överlämnas vidare utan berättigande tillstånd emedan då kan biträdet eller sökanden göra sig skyldiga rentav till brott. Då är det en fråga som bedöms i efterhand.

BJK delgav inrikesministeriet och Migrationsverket sina synpunkter som han framfört i beslutet. Han bad inrikesministeriet meddela senast 31.3.2018 om ministeriet och Migrationsverket möjligen hade omvärderat Migrationsverkets förfaranden vad beträffar sökandes eller hans eller hennes företrädares eller biträdets möjlighet att göra en inspelning av  minderåriga och vuxna asylsökandes asylsamtal.   

Inrikesministeriet meddelade i sitt svar att ministeriet har diskuterat frågan med Migrationsverket. Migrationsverket förbjuder inte sökanden eller hans eller hennes företrädare eller biträde att uppta asylsamtalssituationen. Migrationsverket ger under våren 2018 en anvisning om de upptagningar av kundbetjäningssituationer vid asylenheten som kunder gör.