869/2009

Denna lag tillämpas på yrkesmässig persontransport på väg med buss när transporten bedrivs som kollektivtrafik, om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70, nedan trafikavtalsförordningen , eller av andra EU-förordningar. Bestämmelserna i 2 § 1 och 6 punkten, 3–7 §, 8 § 1 mom., 9 § 1 och 2 mom., 47 och 48 §, 49 § 2 mom., 52 §, 53 § 2–4 mom. samt 57 och 58 § tillämpas också på kollektivtrafik som bedrivs enligt trafikavtalsförordningen. Bestämmelserna i 2 § 7 punkten, 14 §, 6 kap. och 53 § 5 mom. tillämpas enbart på kollektivtrafik som bedrivs enligt trafikavtalsförordningen.

Med yrkesmässig persontransport avses transport av personer mot ersättning i avsikt att idka näring eller skaffa försörjning eller förvärva inkomst på något annat sätt såsom huvudsyssla eller bisyssla eller annars vid sidan om annan näring.

Bestämmelserna i 2 § 1 och 7 punkten, 3–7 och 14 §, 6 kap. och 57 § tillämpas även på spårtrafik.

Bestämmelserna i 4 § tillämpas även på flygtrafik.

Bestämmelserna i 52 § tillämpas på yrkesmässig godstransport på väg med buss.

I denna lag avses med

Syftet med denna lag är att utveckla kollektivtrafiken så att människorna i hela landet har tillgång till sådana nödvändiga kollektivtrafiktjänster som svarar mot människornas dagliga behov av att förflytta sig. Målet är dessutom att trafiken i och mellan rikligt befolkade stadsregioner ska ha en så hög nivå på servicen att andelen för det kollektiva färdsättet ökar.

De myndigheter som avses i 14 § 1 mom. är skyldiga att bestämma nivån på servicen i kollektivtrafiken inom sitt behörighetsområde. Kommunikationsministeriet bestämmer nivån på servicen i trafiken på riksnivå. När nivån på servicen bestäms ska behoven hos olika befolkningsgrupper beaktas.

När myndigheterna bereder bestämmandet av nivån på servicen ska de till behövliga delar samarbeta sinsemellan samt med kommunerna och förbunden på landskapsnivå. Den angivna nivån på servicen gäller en viss tid.

Trafikidkarna ansvarar för planeringen av trafiken på marknadsvillkor.

De behöriga myndigheterna ansvarar för bestämmandet av tjänsterna när det gäller trafik som bedrivs enligt trafikavtalsförordningen. Ansvaret för planeringen av rutter och tidtabeller i den nämnda trafiken kan bäras av trafikidkarna eller myndigheterna eller delas av dem. Trafikidkarna ansvarar för planeringen av trafikproduktionen.

De behöriga myndigheterna ska planera kollektivtrafiktjänsterna i första hand som regionala helheter i syfte att åstadkomma ett välfungerande kollektivtrafiknät. Trafikbehoven och trafiktjänsterna ska om möjligt samordnas vid planeringen. Olika befolkningsgruppers, såsom barns, ungas, kvinnors, mäns, äldre personers och handikappades, behov ska beaktas. När myndigheterna planerar kollektivtrafiken ska de samarbeta med varandra och med andra kommuner.

I rådets förordning (EG) nr 169/2009 om tillämpning av konkurrensregler på transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar finns bestämmelser om samarbete mellan trafikidkare.

Det krävs trafiktillstånd för yrkesmässig persontransport på väg med buss. Trafiktillstånd krävs även i situationer som avses i artikel 1.4 b i EU:s förordning om trafikidkare när ett företags huvudsakliga verksamhet är någon annan än yrkesmässig persontransport på landsväg. (9.12.2011/1219)

Utan trafiktillstånd får dock interna persontransporter utföras med en buss som innehas av en koncern eller en jämförbar sammanslutning, en kommun, en samkommun eller en sammanslutning där en kommun har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997) .

Yrkesmässig persontransport på väg med buss mot ersättning är tillåten på basis av ett kollektivtrafiktillstånd, tillstånd för linjebaserad trafik eller tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik. Bestämmelser om bedrivande av trafik med stöd av ett avtal med en myndighet finns i trafikavtalsförordningen. (6.3.2015/177)

Ett kollektivtrafiktillstånd är ett sådant tillstånd att bedriva yrkesmässig persontrafik som avses i artikel 2.6 i EU:s förordning om trafikidkare. Ett kollektivtrafiktillstånd berättigar till att med buss bedriva sådan trafik som avses i trafikavtalsförordningen enligt avtal med den behöriga myndigheten, en kommun eller samkommun samt beställningstrafik i hela landet med undantag för landskapet Åland. Vid bedrivande av beställningstrafik får körningar från taxistationer inte tas emot. (9.12.2011/1219)

Ett tillstånd för linjebaserad trafik berättigar till att bedriva linjebaserad trafik med buss.

Ett tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik berättigar till att bedriva anropsstyrd kollektivtrafik med buss. Den som bedriver anropsstyrd kollektivtrafik får inte ta emot körningar från taxistationer och utan förbeställning inte heller på busshållplatser eller erbjuda körningar på offentlig plats, såsom exempelvis framför hotell eller restauranger.

Bestämmelser om bedrivande av internationell trafik finns i den överenskommelse som avses i rådets beslut 2002/917/EG om ingåendet av Interbusöverenskommelse om tillfällig internationell persontransport med buss, nedan Interbusöverenskommelsen , i bilaterala avtal och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006, nedan EU:s förordning om internationell busstrafik , där det även finns bestämmelser om bedrivande av cabotagetrafik. (6.3.2015/177)

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten beviljar kollektivtrafiktillstånd på ansökan.

Trafikverket ansvarar för den nationella utvecklingen av kollektivtrafiken.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten är den behöriga myndighet som avses i artikel 10 i EU:s förordning om trafikidkare. Dessutom kan polisen, arbetarskyddsförvaltningen, Skatteförvaltningen och tullverket delta i de kontroller som avses i artikel 10.1 d på basis av den behörighet som de har med stöd av någon annan lag. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har rätt att få handräckning av nämnda myndigheter vid kontrollerna. Trafiksäkerhetsverket är den nationella kontaktpunkt som avses i artikel 18 i förordningen. (21.12.2012/872)

Polisen på den ort där företaget har sitt faktiska och fasta driftsställe utfärdar de handlingar som avses i artikel 19.1 och de intyg som avses i artikel 19.2 i EU:s förordning om trafikidkare. Trafiksäkerhetsverket utfärdar de intyg om yrkeskunnande som avses i artikel 21.1 i förordningen.

Tillstånd för linjebaserad trafik beviljas av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentral inom vars behörighetsområde rutten finns. Om linjens rutt omfattar flera än en behörig närings-, trafik- och miljöcentrals behörighetsområde, beviljas tillståndet av den central på vars område den längsta sträckan av rutten finns. (22.12.2009/1694)

Tillstånd för linjebaserad trafik som bedrivs enbart i Hyvinge, Imatra, Kajana, Karleby, Kouvola, Nyslott, Raumo, Riihimäki, Rovaniemi, Salo, S:t Michel, Seinäjoki, Vasa eller Villmanstrand beviljas av den kommunala myndigheten. (17.12.2015/1503)

Den regionala kommunala myndigheten beviljar tillstånd för linjebaserad trafik som bedrivs enbart inom dess behörighetsområde. Regionala kommunala myndigheter är

(17.12.2015/1503)

Den behöriga kommunala myndigheten får ta ut en avgift för handläggningen av tillståndet för linjebaserad trafik. Avgiftsgrunden ska i tillämpliga delar motsvara principerna i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) . Närmare föreskrifter som avgiftsgrunderna utfärdas genom en taxa som kommunen godkänner.

Bestämmelser om de förfaranden som myndigheten ska följa när den beviljar tillstånd ingår i förvaltningslagen (434/2003) . (26.11.2010/1007)

Tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik beviljas av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentral inom vars behörighetsområde trafikens verksamhetsområde finns. Om trafikens verksamhetsområde finns inom flera än en behörig närings-, trafik- och miljöcentrals behörighetsområde, beviljas tillståndet av den central inom vars område största delen av verksamhetsområdet finns. (22.12.2009/1694)

Tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik som bedrivs enbart inom området för de kommuner som nämns i 12 § 2 och 3 mom. beviljas av den behöriga kommunala myndigheten. Tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik som bedrivs enbart inom behörighetsområdet för Samkommunen Helsingforsregionens trafik beviljas av Samkommunen Helsingforsregionens trafik. (26.11.2010/1007)

Den behöriga kommunala myndigheten får ta ut en avgift för handläggningen av tillståndet för anropsstyrd kollektivtrafik. Avgiftsgrunden ska i tillämpliga delar motsvara principerna i lagen om grunderna för avgifter till staten. Närmare föreskrifter som avgiftsgrunderna utfärdas genom en taxa som kommunen godkänner.

De behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna och de kommunala myndigheter som nämns i 12 § 2 och 3 mom. är sådana behöriga vägtrafikmyndigheter som avses i trafikavtalsförordningen. Den inbördes behörighetsfördelningen mellan myndigheterna följer 12 och 13 §, dock så att trafiktjänster som ordnas av den behöriga kommunala myndigheten i en obetydlig omfattning kan sträcka sig utanför dess egentliga behörighetsområde. Behörig myndighet i ärenden som gäller järnvägstrafik är kommunikationsministeriet och, inom sitt behörighetsområde, Samkommunen Helsingforsregionens trafik. Behöriga myndigheter i ärenden som gäller annan spårtrafik är de kommunala myndigheter som nämns i 12 § 2 och 3 mom. inom sitt behörighetsområde. (26.11.2010/1007)

De allmänna bestämmelser som avses i artikel 3.2 i trafikavtalsförordningen utfärdas genom förordning av statsrådet när de avser den allmänna trafikplikten med syfte att fastställa högsta taxa för samtliga eller för vissa grupper av passagerare. I artikel 4.1–4.3 i trafikavtalsförordningen bestäms om det obligatoriska innehållet i de allmänna bestämmelserna. I artikel 6 i trafikavtalsförordningen bestäms om de ersättningar som ska betalas enligt de allmänna bestämmelserna.

När de behöriga myndigheter som avses i 1 och 2 mom. tillämpar trafikavtalsförordningen ska de till behövliga delar samarbeta med varandra.

De myndigheter som avses i 1 mom. fattar beslut om att ordna kollektivtrafiktjänsterna inom sitt behörighetsområde eller inom en del av det i enlighet med trafikavtalsförordningen. Myndigheterna ska tillämpa trafikavtalsförordningen i enlighet med artikel 1.1 första stycket för att se till att det tillhandahålls tjänster av allmänt intresse som är bland annat tätare, säkrare, av bättre kvalitet eller förmånligare än vad enbart den fria marknaden skulle kunna erbjuda.

Andra kommuner eller samkommuner än de som avses i 14 § får för att komplettera kollektivtrafiktjänsterna på sitt område upphandla trafik enligt trafikavtalsförordningen med iakttagande av upphandlingslagen. Trafik som en kommun eller samkommun upphandlat får i obetydlig omfattning sträcka sig utanför dess egentliga behörighetsområde.

Behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om internationell busstrafik är de behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna, Trafiksäkerhetsverket och Statens ämbetsverk på Åland, av vilka trafikidkarna får de färdbladshäften för tillfällig trafik som avses i artikel 12 i förordningen och de färdbladshäften för cabotagetrafik som avses i artikel 17 i förordningen. Trafiksäkerhetsverket utfärdar det certifikat som avses i artikel 5.5 i nämnda förordning för trafik som bedrivs för egen räkning samt tar emot de meddelanden som avses i artikel 5.3 femte stycket. Polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet är de behöriga kontrollmyndigheter som avses i artiklarna 4.3, 18.2 och 19 i nämnda förordning.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten är behörig att bevilja ett gemenskapstillstånd enligt artikel 4 i den förordning som nämns i 1 mom., att återkalla tillståndet enligt artikel 21, 22.1 eller 22.3–22.5, att ålägga sanktioner enligt artikel 23.2 mot trafikidkare som är hemmahörande i någon annan stat än en medlemsstat i Europeiska unionen samt att registrera uppgifter i det nationella elektroniska registret över transportföretag enligt artikel 24. På Åland sköts dessa uppgifter av Statens ämbetsverk på Åland. (21.12.2012/872)

Behörig myndighet för sådan linjetrafik som avses i kapitel III i den förordning som nämns i 1 mom. är den behöriga närings-, trafik- och miljöcentral inom vars område rutten finns. På Åland beviljas tillstånd för linjetrafik av Statens ämbetsverk på Åland. Om linjens rutt finns inom flera än en behörig myndighets behörighetsområde, beviljas tillståndet av den myndighet inom vars område den längsta sträckan av rutten finns.

Utöver vad som i någon annan lag föreskrivs om konsumentombudsmannens och konsumenttvistenämndens behörighet är Trafiksäkerhetsverket den behöriga myndighet som avses i artiklarna 28.1 och 28.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004, nedan EU:s förordning om busspassagerares rättigheter .

Trafiksäkerhetsverket utfärdar det kontrolldokument för avreglerad tillfällig trafik som avses i artikel 6 i Interbusöverenskommelsen och beviljar det transporttillstånd som avses i artikel 15. Polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet är sådana kontrollmyndigheter som avses i artikel 18 i överenskommelsen.

Trafiksäkerhetsverket beviljar transporttillstånd för sådan tillfällig internationell persontransport med buss utomlands som baserar sig på ett bilateralt avtal mellan Finland och någon annan stat och beviljar på bilaterala avtal baserade tillstånd för rutter som överskrider riksgränserna.

Kollektivtrafiktillstånd beviljas en sökande

Kollektivtrafiktillstånd beviljas en juridisk person som uppfyller kraven i artiklarna 6 och 7 i EU:s förordning om trafikidkare och kraven i 1 mom. 3, 4 och 6 punkten i denna paragraf och vars trafikansvarige uppfyller kraven i artiklarna 4, 6 och 8 i den förordningen samt förutsättningarna i 1 mom. 2 och 5 punkten i denna paragraf. Dessutom ska verkställande direktören och de ansvariga bolagsmännen i det företag som är sökande ha ett gott anseende på det sätt som avses i 20 §. (6.3.2015/177)

Om inte något annat följer av 2 mom. har en trafikansvarig eller en fysisk person som är sökande inte gott anseende på det sätt som avses i artikel 6 i EU:s förordning om trafikidkare, om

En trafikansvarig och en fysisk person som är sökande ska emellertid anses ha gott anseende, om de gärningar som avses i 1 mom. inte visar att han eller hon är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig kollektivtrafik. Uppenbar olämplighet föreligger när

Om inte något annat följer av 2 mom. har en juridisk person som ansöker om kollektivtrafiktillstånd inte gott anseende på det sätt som avses i artikel 6 i EU:s förordning om trafikidkare, om

En juridisk person som ansöker om kollektivtrafiktillstånd ska dock anses ha gott anseende, om den gärning som ligger till grund för den dom som avses i 1 mom. 1 punkten inte visar att sökanden på det sätt som avses i 20 § 2 mom. är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig kollektivtrafik.

Den som ansöker om kollektivtrafiktillstånd och den trafikansvarige anses ha yrkesmässiga kvalifikationer, om de uppfyller de krav som ställs i artikel 8 i EU:s förordning om trafikidkare och har avlagt en företagarkurs i busstrafik samt över godkänt examensprov enligt nämnda artikel fått ett intyg som utfärdats av Trafiksäkerhetsverket eller av det ämbetsverk eller den inrättning som föregick Trafiksäkerhetsverket och som var behörigt att utfärda motsvarande intyg. Fullgörande av en företagarkurs krävs inte av den som under minst två år har innehaft ledande uppgifter i ett företag som bedriver persontrafik. Trafiksäkerhetsverket godkänner som deltagare i examensprovet den som inte behöver avlägga företagarkursen.

Företagarkurser i busstrafik omfattar minst 160 timmar. I kursens undervisning ska ingå åtminstone de ämnesblock som avses i artikel 8.1 i den förordning som nämns i 1 mom. och som nämns i bilaga I till nämnda förordning.

Trafiksäkerhetsverket ordnar det skriftliga examensprov som avses i artikel 8 i den förordning som nämns i 1 mom. och utfärdar ett intyg över avlagt examensprov. Trafiksäkerhetsverket kan anlita en utomstående expert för utarbetandet av provuppgifterna i examensprovet och ordnandet av provtillfället.

Tillstånd för linjebaserad trafik beviljas en sökande som har ett kollektivtrafiktillstånd och som förbinder sig att bedriva trafik i enlighet med sitt kvalitetslöfte enligt 48 §. (6.3.2015/177)

Den myndighet som beviljar tillstånd för linjebaserad trafik kan avslå ansökan, om

3 mom. har upphävts genom L 6.3.2015/177 . (6.3.2015/177)

När 2 mom. 1–4 punkten tillämpas kan en ansökan avslås även delvis. (6.3.2015/177)

Tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik beviljas en sökande som har ett kollektivtrafiktillstånd och som förbinder sig att bedriva trafik i enlighet med sitt kvalitetslöfte enligt 48 §. (6.3.2015/177)

Den myndighet som beviljar tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik kan avslå ansöka på de grunder som anges i 22 § 2 mom. 1–3, 5 och 6 punkten.

När en grund enligt 22 § 2 mom. 1–3 punkten tillämpas kan ansökan avslås även delvis.

Ett tillstånd som avses i ett bilateralt avtal mellan Finland och någon annan stat ska beviljas, om den transport som ansökan gäller kan anvisas tillstånd enligt en internationell förpliktelse som är bindande för Finland. Om endast en del av de sökande kan beviljas tillstånd på grund av det ringa antalet tillstånd, ska tillståndet beviljas de sökande som först ansökt om tillstånd.

25 § har upphävts genom L 9.12.2011/1219 .

26 § har upphävts genom L 9.12.2011/1219 .

I en ansökan om tillstånd för linjebaserad trafik ska anges rutten för trafiken, alla hållplatser, tidtabellen och den planerade tidpunkten då trafiken inleds, de tidpunkter då tidtabellerna för trafiken kan ändras och vid behov trafikens natur. Till ansökan ska vid behov fogas en utredning över att de trafikleder och hållplatser som ansökan gäller står till förfogande för trafik. Dessutom ska i ansökan uppges om inlämnandet av ansökan har föregåtts av i 7 § avsett samarbete mellan trafikidkare. Till ansökan ska fogas ett i 48 § avsett kvalitetslöfte om trafiktjänster eller i ansökan ska anges den webbadress där handlingen kan fås. Ansökan ska lämnas in till den behöriga myndigheten senast tre månader före den tidpunkt då trafiken ska inledas. (6.3.2015/177)

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också på en ansökan om ändring av ett tillstånd för linjebaserad trafik.

I en ansökan om tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik ska lämnas uppgifter om verksamhetsområdet, samordningen av resorna med tillhörande förmedling av information mellan passageraren, beställningsfunktionen och fordonet, de villkor som tillämpas på samordningen av resorna och den planerade tidpunkt då trafiken inleds. I ansökan ska dessutom uppges om inlämnandet av ansökan har föregåtts av i 7 § avsett samarbete mellan trafikidkare. Till ansökan ska fogas ett i 48 § avsett kvalitetslöfte om trafiktjänster eller i ansökan ska anges på vilken webbadress handlingen kan fås. Ansökan ska lämnas in till den behöriga myndigheten senast tre månader före den tidpunkt då trafiken ska inledas.

Bestämmelser i 1 mom. tillämpas också på en ansökan om ändring av ett tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik.

I en ansökan om transporttillstånd ska finnas de uppgifter som kommunikationsministeriet eller Trafiksäkerhetsverket begärt och som behövs för behandlingen av ansökan.

Trafiksäkerhetsverket kan bestämma en ansökningstid för transporttillståndet.

Tillståndshavaren är skyldig att utan dröjsmål till Trafiksäkerhetsverket återställa ett tillstånd som inte kommer att användas eller som inte använts.

Ett kollektivtrafiktillstånd är giltigt i fem år. Utöver kollektivtrafiktillståndet i original ska trafikidkaren ges så många styrkta kopior av kollektivtrafiktillståndet som motsvarar maximiantalet bilar som används i trafiken. Tillståndets och kopiornas säkerhetskomponenter ska uppfylla de krav som ställs på gemenskapstillstånd och kopior av tillstånd i artikel 4.2 i EU:s förordning om internationell busstrafik samt i bilaga I till förordningen. (6.3.2015/177)

Ett tillstånd för linjebaserad trafik gäller i högst tio år. I tillståndet ska fastställas dess giltighetstid, rutten för trafiken, alla hållplatser, tidtabellen och de tidpunkter då trafiken ska inledas och tidtabellerna kan ändras, samt vid behov trafikens natur. (6.3.2015/177)

Ett tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik gäller i högst fem år. I tillståndet ska fastställas dess giltighetstid, verksamhetsområdet, beskrivningen av samordningen av resorna och den tidpunkt då trafiken ska inledas. (6.3.2015/177)

Vid beställningstrafik med en buss som är utrustad med sittplatser för högst sexton passagerare ska minst fem personer vara med under transporten när beställaren är en enskild person. Transport av ett mindre antal personer är tillåten, om en större bil behövs på grund av passagerarnas bagage eller en rullstol som en passagerare behöver.

Om ett ärende som gäller förnyande av ett trafiktillstånd har anhängiggjorts senast tre månader före trafiktillståndets sista giltighetsdag, får bedrivandet av trafik fortsätta med det tillstånd som ska förnyas till dess att ärendet har avgjorts.

Bestämmelser om den behöriga myndighetens skyldighet att kontrollera om tillståndshavarna uppfyller kraven i artikel 3 i EU:s förordning om trafikidkare finns i artikel 12 i den förordningen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ska minst en gång per kalenderår i fråga om någon av de förutsättningar för beviljande av trafiktillstånd som anges i 19 § utreda om tillståndshavarna fortfarande uppfyller denna förutsättning. En utredning om organisationsanknutna personer ska göras endast om det föreligger en särskild orsak till det. (6.3.2015/177)

Som företag med högre risk betraktas en tillståndshavare som har dömts till straff eller påförts sanktioner för sådana brott eller förseelser som anges i 20 § 1 mom. eller 20 a § 1 mom. 1 punkten och gärningarnas antal motsvarar det som anges i lagrunmmen. Detsamma gäller en tillståndshavare vars trafikansvarige, verkställande direktör eller ansvarig bolagsman har dömts till straff eller påförts sanktioner för sådana brott eller förseelser som anges i 20 § 1 mom. och gärningarnas antal motsvarar det som anges i lagrummet.

En tillståndshavare upphör att vara ett företag med högre risk, om varken företaget eller dess trafikansvarige, verkställande direktören eller ansvarig bolagsman under det senaste året har dömts för nya brott eller förseelser samt om det totala antalet brott eller förseelser enligt 20 § 1 mom. och 20 a § 1 mom. inte längre uppnås.

Bestämmelser om kontroller i företag som genomförs av behöriga myndigheter, kontrollernas syfte och inriktandet av dem på företag med högre risk och andra företag finns i artikel 12 i EU:s förordning om trafikidkare. Företag med högre risk ska kontrolleras oftare och mer ingående än andra företag. Vid kontrollerna ska bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen iakttas.

Den som innehar ett kollektivtrafiktillstånd ska på begäran för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten lägga fram de handlingar som anges i artikel 5 i EU:s förordning om trafikidkare samt de beskattningsuppgifter som krävs i skattelagstiftningen. Om det material som ska kontrolleras har sparats i ett maskinläsbart datamedium, ska tillståndshavaren på begäran omvandla materialet till läsbar skriftlig form eller till en allmänt använd lagringsform. (21.12.2012/872)

Kontrollmyndigheten har för att kunna genomföra en kontroll rätt att få tillträde till lokaler och områden på driftsstället för innehavaren av ett kollektivtrafiktillstånd, till fordon som används i yrkesmässig trafik samt till depån. Den som innehar ett kollektivtrafiktillstånd ska ställa behövliga lokaler och anordningar till förfogande för genomförandet av kontrollen och även i övrigt bistå vid kontrollen. Kontroller får inte genomföras i lokaler som används för permanent boende.

Kontrollmyndigheten har rätt att i sin besittning ta det material som ska kontrolleras eller en kopia framställd av materialet för kontroll annanstans, om detta är möjligt utan att orsaka tillståndshavaren oskälig olägenhet. Materialet ska returneras omedelbart när det inte längre behövs.

Utöver vad som bestäms i artikel 13 i EU:s förordning om trafikidkare ska Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten för viss tid eller permanent återkalla ett kollektivtrafiktillstånd och dess styrkta kopior, om tillståndshavaren begär det eller om tillståndshavaren inte längre uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt 19 § 1 mom. 2 eller 5 punkten. Centralen ska också för viss tid eller permanent återkalla ett kollektivtrafiktillstånd och dess styrkta kopior, om tillståndshavaren vid bedrivande av trafik har tillåtit att en person som meddelats näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud handlar i strid med förbudet i 4 eller 11 § i lagen om näringsförbud (1059/1985) . (21.12.2012/872)

Om inte något annat följer av 35 §, ska centralen för viss tid eller permanent återkalla ett kollektivtrafiktillstånd och dess styrkta kopior, om

Bestämmelser om sanktionerna när en trafikansvarig förlorar sitt goda anseende finns i artikel 14.1 i den förordning som nämns i 1 mom.

En trafikansvarig kan anses lämplig för yrket tidigast två år efter det att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har fattat ett beslut enligt artikel 14.1 i den förordning som nämns i 1 mom. om att personen är olämplig att leda företagets transportverksamhet. Om förlusten av gott anseende helt eller delvis beror på ett fängelsestraff enligt 20 § 1 mom. 1 punkten och det har förflutit mindre än tre år från domen, ska fristen löpa ut när det har förflutit fem år från domen. (21.12.2012/872)

Om Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten återkallar ett kollektivtrafiktillstånd ska den samtidigt återkalla även tillståndshavarens tillstånd för linjebaserad trafik och tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik. Centralen ska också återkalla tillståndshavarens tillstånd för linjebaserad trafik och tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik, om giltighetstiden för tillståndshavarens kollektivtrafiktillstånd löper ut.

Innan Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten återkallar de trafiktillstånd som nämns i 1 mom. ska den höra de myndigheter som beviljar tillstånd för linjebaserad trafik och tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik och vilkas tillstånd tillståndshavaren har, och de i trafikavtalsförordningen avsedda behöriga myndigheter, kommuner och samkommuner med vilka ingåtts sådana avtal om allmän trafik som tillståndshavaren har.

Den myndighet som beviljar tillstånd för linjebaserad trafik och tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik ska återkalla ett tillstånd för linjebaserad trafik och ett tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik delvis eller helt och hållet, om tillståndshavaren begär det. Begäran ska lämnas in till myndigheten senast tre månader innan trafiken ska upphöra enligt planerna.

2 mom. har upphävts genom L 6.3.2015/177 . (6.3.2015/177)

3 mom. har upphävts genom L 6.3.2015/177 . (6.3.2015/177)

Den myndighet som beviljar trafiktillstånd kan återkalla ett trafiktillstånd, om det vid bedrivandet av trafiken har uppdagats allvarliga och betydande förseelser eller försummelser som hänför sig till tillgången på service, prisinformationen, de bilar som använts i trafik eller andra med dessa jämförbara omständigheter. Ett tillstånd för linjebaserad trafik och ett tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik ska återkallas, om trafiken inte har inletts vid den tidpunkt som fastställts i tillståndet eller om bedrivandet av trafik har upphört, om inte trafikidkaren anför något godtagbart skäl för sitt förfarande och inte lägger fram någon plan för tidpunkten då trafiken ska inledas. Ett tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik kan också återkallas, om begränsningarna i 9 § inte har följts och om de förseelser och försummelser som gäller begränsningarna är betydande eller allvarliga.

Den myndighet som beviljar trafiktillstånd kan återkalla ett tillstånd för linjebaserad trafik och ett tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik, om myndigheten har fattat ett beslut enligt 14 § 4 mom. att ordna trafiken i enlighet med artikel 5.1–5.3 i trafikavtalsförordningen och om trafik på marknadsvillkor skulle orsaka fortlöpande och allvarliga olägenheter för trafik som bedrivs enligt trafikavtalsförordningen. Myndigheten ska fatta beslut om återkallande av trafiktillståndet senast 18 månader före den tidpunkt då rättten att bedriva trafik upphör.

Om innehavaren av ett kollektivtrafiktillstånd eller en förare som är anställd av tillståndshavaren eller som annars anlitas av tillståndshavaren har dömts för upprepade och allvarliga förseelser mot bestämmelserna om trafik- eller fordonssäkerhet vid bedrivande av yrkesmässig busstrafik, ska Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten återkalla en eller flera styrkta kopior av ett kollektivtrafiktillstånd enligt 30 § 1 mom. för en tid av högst tre månader. Antalet sådana kopior av tillståndet som återkallas bestäms utifrån det totala antalet kopior av tillståndshavarens tillstånd och förseelsernas antal och hur allvarliga de är. Kopior av tillståndet återkallas likväl inte, om trafikidkaren eller den trafikansvarige har uppfyllt sin kontrollskyldighet och inte har kunnat förhindra förseelsen. (21.12.2012/872)

Innehavaren av ett kollektivtrafiktillstånd ges inte nya kopior av kollektivtrafiktillståndet under den tid då en eller flera kopior är återkallade.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ska i stället för att återkalla ett kollektivtrafiktillstånd och dess styrkta kopior i de fall som avses i 31 § 2 mom., i stället för att återkalla ett trafiktillstånd i de fall som avses i 34 § 1 mom. och i stället för att återkalla en styrkt kopia av ett kollektivtrafiktillstånd i de fall som avses i 34 a §, ge tillståndshavaren en varning, om ett återkallande av tillståndet eller kopian skulle vara oskäligt och de brister, förseelser och försummelser som har framkommit har rättats till eller är obetydliga. Detsamma tillämpas på andra behöriga myndigheter som med stöd av 34 § 1 mom. är behöriga att återkalla andra trafiktillstånd än kollektivtrafiktillstånd. (21.12.2012/872)

Om inte något annat följer av artikel 13 i EU:s förordning om trafikidkare och om grunden för återkallande av trafiktillståndet eller varningen är sådan att den kan rättas till, ska myndigheten innan tillståndet återkallas eller varningen ges bereda tillståndshavaren möjlighet att inom en utsatt tid rätta till bristen eller försummelsen. Den utsatta tiden får inte vara kortare än tre månader. Tillståndet kan återkallas om missförhållandet inte har rättats till inom den utsatta tiden.

När den tid som bestämts enligt 31 § 4 mom. har löpt ut fattar Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten beslut om huruvida den trafikansvarige är lämplig för yrket. Beslutet betraktas som en åtgärd för återupprättande enligt artikel 14.2 i EU:s förordning om trafikidkare. En förutsättning är att personen inte inom den utsatta tiden har dömts till ett sådant straff eller påförts en sådan annan sanktion enligt 20 § att han eller hon fortfarande inte kan anses ha gott anseende. Om han eller hon fortfarande inte kan anses ha gott anseende, sätter centralen ut en ny frist enligt 31 § 4 mom. (21.12.2012/872)

Upphandlingsförfaranden enligt detta kapitel används när koncessionsavtal som gäller landsvägstrafik och annan spårtrafik än järnvägstrafik ingås. Upphandlingsförfaranden enligt detta kapitel används när avtal som gäller järnvägstrafik ingås oavsett om de är koncessionsavtal eller andra i trafikavtalsförordningen avsedda avtal om allmän trafik. I artiklarna 4–8 i trafikavtalsförordningen finns bestämmelser om tilldelning av avtal utan konkurrensutsatt anbudsförfarande. I 42 § i denna lag bestäms om tilläggsbeställning och förlängning av avtalets giltighetstid.

På andra än i 1 mom. nämnda avtal om allmän trafik tillämpas upphandlingsförfaranden enligt upphandlingslagen eller lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (1398/2016) . På dessa avtal tillämpas trafikavtalsförordningen med undantag för bestämmelserna i artikel 5.2–5.6 och artikel 8.2–8.4. (29.12.2016/1408)

De behöriga myndigheterna enligt 14 § kan när koncessionsavtal ingås tillämpa ett förfarande där alla trafikidkare som avses i trafikavtalsförordningen kan lämna anbud ( förfarande i ett steg ) eller ett förfarande där alla de nämnda trafikidkarna kan lämna ansökan om deltagande och den behöriga myndigheten därefter bland dem som lämnat in en ansökan väljer ut dem som får lämna anbud ( förfarande i två steg ).

Utöver vad som bestäms i artikel 7 i trafikavtalsförordningen ska den behöriga myndigheten offentligt informera om koncessionsavtal som genomförs genom förfaranden enligt 36 § 3 mom. Annonserna ska sändas för publicering på webbadressen www.hankintailmoitukset.fi .

När tidsfristerna för upphandlingsförfarandet sätts ut ska hänsyn tas till upphandlingens storlek och avtalets längd samt hur lång tid som behövs för att utarbeta och sända anbuden. Tidsfristerna beräknas från den dag som följer på den då upphandlingsannonsen skickades för publicering. Om den behöriga myndigheten tillämpar förfarandet i två steg räknas anbudstiden från den dag då anbudsförfrågan skickades.

Vid ett förfarande i två steg ska minst 30 dagar reserveras för inlämnande av ansökan om deltagande. Vid ett förfarande i ett steg ska anbudstiden vara minst 45 dagar och vid ett förfarande i två steg minst 40 dagar.

Anbudsförfrågan ska utarbetas skriftligen och så tydligt att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och är jämförbara. I anbudsförfrågan ombeds trafikidkarna lämna sina anbud inom utsatt tid.

Anbudsförfrågan och i tillämpliga delar upphandlingsannonsen ska innehålla

Vid upphandling tillämpas dessutom bestämmelserna i 71–74 § i upphandlingslagen, vilka gäller beskrivning av föremålet för upphandlingen, användning av märken vid beskrivningen av föremålet för upphandlingen, teknisk utredning och påvisande av att anbud överensstämmer med kraven. I fråga om andra avtal som gäller järnvägstrafik än koncessionsavtal tillämpas dessutom vad som i 58 § i den lagen bestäms om annonseringsskyldighet i efterhand. (29.12.2016/1408)

Vid ett förfarande i två steg ska anbudsgivare väljas samt vid ett förfarande i ett steg anbudsgivarnas lämplighet bedömas utifrån förhandsanmälda grunder som hänför sig till anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella situation, tekniska prestationsförmåga eller yrkesmässiga kvalifikationer eller utifrån andra objektiva och icke-diskriminerande grunder.

Vid anbudsförfarande ska uteslutas trafikidkare som inte har tekniska, ekonomiska eller andra förutsättningar att genomföra upphandlingen eller som gjort sig skyldiga till de brott som nämns i 80 § i upphandlingslagen. En trafikidkare kan uteslutas på basis av 81 § i den lagen. (29.12.2016/1408)

Efter att anbud lämnats in kan den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 5.3 i trafikavtalsförordningen förhandla med de trafikidkare som lämnat anbud, om anbudsförfrågan inte har kunnat avfattas så exakt att det bästa anbudet kan väljas ut eller om anbuden inte till sitt innehåll motsvarar anbudsförfrågan. Det förutsätts dessutom att avtalsvillkoren enligt anbudsförfrågan inte ändras i väsentlig grad.

Syftet med de förhandlingar som avses i 1 mom. är att välja det bästa anbudet. Den behöriga myndigheten ska förhandla i syfte att anpassa anbuden till de krav som angetts i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. Förhandlingarna kan föras i successiva steg så att antalet trafikidkare som deltar i förhandlingarna under förhandlingen minskas på grundval av kriterier för valet av anbud.

Det anbud ska antas som för den behöriga myndigheten totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga utifrån kriterier som är kopplade till föremålet för upphandlingen eller det som har det lägsta priset. Kriterier för valet av det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan vara till exempel kvalitet på den service som anbudet gäller, fordonens kvalitet, fordonens tillgänglighet, integrering av servicen, pris, utbudets volym, passagerarpriser, miljöegenskaper samt uppfyllande av miljökrav.

När kriteriet för valet är att anbudet är det totalekonomiskt mest fördelaktiga ska kriterierna och deras inbördes viktning nämnas i upphandlingsannonsen eller förfrågningsunderlaget. Viktningen av de olika kriterierna kan också anges i form av ett lämpligt variationsintervall. Om en inbördes viktning av kriterierna av motiverad anledning inte kan göras, ska kriterierna anges i prioritetsordning.

Den behöriga myndigheten kan göra en tilläggsbeställning utan något anbudsförfarande, om tilläggsbeställningen motsvarar en tidigare upphandling genom ett förfarande i ett steg eller ett förfarande i två steg. En ytterligare förutsättning är att en eventuell senare upphandling utan anbudsförfarande har nämnts i den ursprungliga upphandlingsannonsen enligt 37 § 1 mom. och att avtalets längd med beaktande av tilläggsbeställningens tid inte överskrider den maximitid som anges i artikel 4.3 i trafikavtalsförordningen.

Ett koncessionsavtal kan innehålla avtalsvillkor för de mål enligt vilka trafiken utvecklas under avtalsperioden. Målen kan gälla uppnående av nivån på servicen eller ökning av antalet passagerare. I avtalsvillkoren kan trafikidkaren åläggas att delvis eller helt och hållet ansvara för valet av metoder som behövs för att målen ska uppnås.

Den ursprungliga giltighetstiden för ett koncessionsavtal kan förlängas om avtalet innehåller villkor som avses i 2 mom. och de mål som anges i villkoren eller en del av dem har uppnåtts genom trafikidkarens åtgärder. En ytterligare förutsättning är att möjligheten att förlänga avtalet har nämnts i den ursprungliga upphandlingsannonsen, att avtalets längd med beaktande av förlängningen av giltighetstiden inte överskrider maximitiden enligt 1 mom. och att trafikidkaren inte får någon annan gottgörelse för måluppfyllelsen.

Den upphandlande enheten ska fatta ett skriftligt beslut om de avgöranden som påverkar anbudssökandenas och anbudsgivarnas ställning samt om anbudsförfarandets utgång. Beslutet ska motiveras. De faktorer som väsentligen har påverkat avgörandet ska framgå av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till beslutet. Sådana faktorer är åtminstone grunderna för att en anbudssökande, en anbudsgivare eller ett anbud har förkastats och de grunder på vilka de godkända anbuden har jämförts. Av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till det ska det dessutom framgå när upphandlingskontraktet kan ingås. På upphandlingsbeslutet tillämpas dessutom 126 och 127 § i upphandlingslagen. (29.12.2016/1408)

Efter det att upphandlingsbeslutet har fattats ska den behöriga myndigheten ingå ett i artikel 3.1 i trafikavtalsförordningen avsett avtal om allmän trafik. Det obligatoriska innehållet i avtalet anges i artikel 4 i förordningen. Ett avtal om allmän trafik kan ingås och beslutet verkställas tidigast 21 dagar efter det att de trafikidkare som deltagit i anbudsförfarandet har fått eller anses ha fått del av beslutet och anvisningen om hur man söker ändring. Avtalet kan emellertid också ingås tidigare, om detta av ett tvingande allmänintresse eller av oförutsebara skäl som inte beror på den behöriga myndigheten är absolut nödvändigt. Väntetiden behöver inte iakttas, om upphandlingskontraktet sluts med den trafikidkare som lämnat det enda godtagbara anbudet och det i anbudsförfarandet inte längre deltar andra anbudsgivare eller anbudssökande vars ställning kan påverkas av valet av avtalspartner.

På upphandlingshandlingarnas offentlighet tillämpas 138 § i upphandlingslagen. (29.12.2016/1408)

I denna paragraf föreskrivs om särredovisningsskyldig trafikidkares skyldigheter. Med särredovisningsskyldig trafikidkare avses ett i punkt 5 i bilagan till trafikavtalsförordningen avsett trafikföretag som är skyldig att ha separat redovisning.

Den skyldighet att medge insyn som gäller för särredovisningsskyldiga trafikidkare omfattar skyldighet att lämna detaljerade uppgifter om de metoder genom vilka intäkterna och kostnaderna fördelas på olika verksamheter. De uppgifter som omfattas av denna skyldighet att lämna upplysningar ska förvaras i minst tio år efter utgången av räkenskapsperioden.

I fråga om de separata räkenskaper som avses i punkt 5 i bilagan till trafikavtalsförordningen är resultaträkningarna offentliga och ska presenteras som en not till den särredovisningsskyldiga trafikidkarens bokslut.

Trots vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) bestäms om sekretess, har kommunikationsministeriet och de behöriga myndigheter som avses i 14 § rätt att av de särredovisningsskyldiga trafikidkarna få de uppgifter som avses i trafikavtalsförordningen för skötseln av de uppdrag som avses i förordningen.

Trots sekretessbestämmelserna har kommunikationsministeriet rätt att vidarebefordra uppgifter som ministeriet fått med stöd av 4 mom. till Europeiska gemenskapernas kommission för användning i den utsträckning som förutsätts för den i trafikavtalsförordningen avsedda skyldigheten att medge insyn för bedömning av om de ersättningar som betalts är förenliga med förordningen.

Genom anslag som anvisats i statsbudgeten kan betalas

Närmare bestämmelser om beviljandet av statsunderstöd för kollektivtrafik utfärdas genom förordning av statsrådet. (6.3.2015/177)

Anslag som anvisats i statsbudgeten får för de ändamål som nämns i 45 § 1 punkten användas av kommunikationsministeriet inom ramen för dess behörighet enligt 14 § 1 mom. samt för de ändamål som nämns i 45 § 3 och 4 punkten, om det är fråga om strategiskt betydande projekt.

Trafikverket beslutar om kvoteringen för de behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna av det anslag som anvisats i statsbudgeten eller en del därav och bestämmer till behövliga delar om dess fördelning på andra ändamål som nämns i 45 § än sådana som avses i 1 mom. Trafikverket får själv använda anslaget för de ändamål som nämns i 45 § 3 och 4 punkten. Verket kan också bevilja kommuner eller samkommuner statsunderstöd för samma ändamål.

De behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna får för de ändamål som nämns i 45 § 1, 2 och 4 punkten använda det anslag som Trafikverket kvoterat. De kan också bevilja kommuner eller samkommuner statsunderstöd för ändamål enligt den paragrafen.

Den behöriga myndigheten ska bestämma att utbetalningen av ersättning från statsbudgeten eller en kommunal budget ska upphöra och att den ersättning som redan betalats ut helt eller delvis ska återkrävas, om ersättningstagaren

Den behöriga myndigheten kan bestämma att utbetalningen av ersättning från statsbudgeten eller en kommunal budget ska upphöra och att den ersättning som redan betalats ut helt eller delvis ska återkrävas, om

Ersättningstagaren ska på det belopp som återbetalas eller återkrävs, räknat från den dag då ersättningen betalades ut, betala en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter.

Om det återkrävda beloppet inte betalas senast den dag som satts ut av den behöriga myndigheten, ska en årlig dröjsmålsränta betalas på beloppet enligt 4 § i räntelagen.

Innehavaren av ett trafiktillstånd är skyldig att bedriva trafik enligt tillståndet, med yrkesskicklighet, omsorgsfullt och i övrigt på behörigt sätt. Trafik enligt trafikavtalsförordningen ska bedrivas i enlighet med ett avtal mellan den behöriga myndigheten och trafikidkaren.

2 mom. har upphävts genom L 6.3.2015/177 . (6.3.2015/177)

Innehavaren av ett trafiktillstånd och en sammanslutning av innehavare av trafiktillstånd ska ange kvaliteten på sina trafiktjänster ( kvalitetslöfte om trafiktjänster ). Innehavaren av trafiktillståndet ska kontrollera att kvalitetslöftet infrias.

I ett kvalitetslöfte om trafiktjänster ska fastställas åtminstone följande:

Innehavaren av ett trafiktillstånd och en sammanslutning av innehavare av trafiktillstånd ska lägga ut sitt kvalitetslöfte om trafiktjänster på sina webbsidor. Kvalitetslöftet ska också vara tillgängligt för allmänheten och passagerarna på annat sätt och utan ersättning.

Trots 1–3 mom. kan den behöriga myndigheten och trafikidkaren i ett i artikel 4 i trafikavtalsförordningen avsett avtal om allmän trafik komma överens om att den behöriga myndigheten svarar för avgivande av kvalitetslöftet om trafiktjänster, för publiceringen av det och för tillsynen över genomförandet av trafiken enligt avtalet.

Innehavaren av ett trafiktillstånd kan i form av underleveranser överlåta en del av den trafik som avses i innehavarens tillstånd för linjebaserad trafik och innehavarens tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik till den som har ett kollektivtrafiktillstånd eller ett i 2 § 3 punkten i lagen om taxitrafik (217/2007) avsett taxitillstånd. Ansvaret för skötseln av trafiken kvarstår hos innehavaren av tillståndet för linjebaserad trafik och tillståndet för anropsstyrd kollektivtrafik.

En underleverantör till den som bedriver trafik enligt trafikavtalsförordningen ska ha ett kollektivtrafiktillstånd eller ett i 1 mom. avsett taxitillstånd. I övrigt bestäms om underleverans i artikel 4.7 i trafikavtalsförordningen.

Den som bedriver beställningstrafik kan i form av underleverans överlåta en körning till den som har ett kollektivtrafiktillstånd eller ett i 1 mom. avsett taxitillstånd, om den som gjort beställningen accepterar det.

Om innehavaren av ett kollektivtrafiktillstånd avlider får dödsboet fortsätta trafiken under högst sex månader från dödsdagen, förutsatt att dödsboet inom tre månader från dödsdagen till tillståndsmyndigheten anmäler en trafikansvarig som uppfyller förutsättningarna enligt artikel 4 i EU:s förordning om trafikidkare.

51 § har upphävts genom L 9.12.2011/1219 .

I linjebaserad trafik och anropsstyrd kollektivtrafik får även transporteras gods. I linjebaserad trafik får i ett fordons passagerarutrymmen inte transporteras annat gods än passagerarnas handbagage. I trafik som bedrivs enligt trafikavtalsförordningen får gods transporteras, om det har överenskommits om detta med den behöriga myndigheten eller med kommunen eller samkommunen.

Godsförsändelser under 100 kg får transporteras i beställningstrafik så som överenskommits med beställaren och i trafik som bedrivs enligt trafikavtalsförordningen så som överenskommits med den behöriga myndigheten.

Trafiksäkerhetsverket utser de bussterminaler enligt artikel 12 i EU:s förordning om busspassagerares rättigheter där assistans för handikappade och rörelsehindrade personer ska tillhandahållas, efter att ha hört de behöriga myndigheter som avses i 12 § 2 och 3 mom. och de närings-, trafik- och miljöcentraler som är behöriga vägtrafikmyndigheter i enlighet med trafikavtalsförordningen, terminalinnehavarna samt representanter för ortens handikapporganisationer.

Omprövning av beslut om bedömning av ett prov som avses i 21 § och beslut om utseende av en bussterminal som avses i 52 a § får begäras på det sätt som avses i förvaltningslagen inom 30 dagar från det att uppgift om provresultatet eller utseendet av terminalen erhållits.

Andra än i 1 mom. avsedda beslut som fattats med stöd av EU:s förordning om internationell busstrafik, EU:s förordning om trafikidkare eller denna lag samt beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som avses i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

Förvaltningsdomstolens beslut i ärenden som gäller återkallande av trafiktillstånd och annat tillstånd samt återkrav av ersättning enligt 46 § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Beslut som fattats med stöd av denna lag och de i 2 mom. avsedda förordningarna får verkställas trots ändringssökande.

Bestämmelserna om rättsmedel i 132–134 §, 145 § 1 mom., 146 § 1 och 2 mom., 147 § 1 och 3 mom., 148, 149, 151 och 152 §, i det inledande stycket i 154 § 1 mom. och 154 § 1 mom. 1–4 punkten, 155 och 160–163 §, 165 § 1 och 2 mom. samt 167 och 169 § i upphandlingslagen tillämpas oberoende av upphandlingens värde på upphandlingsärenden enligt 36 § 1 mom. i denna lag. Utöver vad som nämns i 145 § 2 mom. i upphandlingslagen kan ett ärende föras till marknadsdomstolen av kommunikationsministeriet, om det gäller unionens tillsynsförfarande. Marknadsdomstolens beslut om en påföljd enligt 154 § 1 mom. 1–3 punkten i den lagen ska iakttas trots att ändring har sökts, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Marknadsdomstolens beslut om att bestämma en påföljd enligt 154 § 1 mom. 4 punkten i den lagen får verkställas bara med stöd av ett beslut som vunnit laga kraft. (29.12.2016/1408)

När trafik bedrivs ska i bilen medföras en giltig styrkt kopia av ett kollektivtrafiktillstånd enligt 30 § 1 mom. och vid behov en kopia av ett gemenskapstillstånd enligt artikel 4.2 i EU:s förordning om internationell busstrafik eller ett tillstånd som förutsätts enligt en internationell överenskommelse eller någon annan handling som på anmodan ska visas upp för en polis-, tull- eller gränsbevakningsman.

Om den som utför en transport inte genast kan visa upp en handling som avses i 54 §, ska en polis-, tull- eller gränsbevakningsman avbryta transporten, om det inte finns särskilda skäl att tillåta att den fortsätter.

Om transporten avbryts, har polis-, tull- och gränsbevakningsmannen rätt att vid behov omhänderta fordonets registerutdrag och registreringsskyltar. De ska återlämnas när det inte längre finns grund för avbrytandet av transporten.

Utöver vad som på något annat ställe i lag föreskrivs om konsumentmyndigheternas rätt att bestämma påföljder kan Trafiksäkerhetsverket förbjuda trafikidkare, en sammanslutning av trafikidkare, bussterminaloperatörer, researrangörer, resebyråer och biljettutfärdare att handla i strid med bestämmelserna i EU:s förordning om busspassagerares rättigheter eller förelägga den som handlat i strid med förordningen att ändra eller rätta till bristerna i sin verksamhet så att den överensstämmer med kraven i förordningen. Förbudet eller föreläggandet gäller till dess bristerna har avhjälpts. Trafiksäkerhetsverket kan förena ett förbud eller ett föreläggande med vite på det sätt som bestäms i viteslagen (1113/1990) .

Den som bedriver yrkesmässig persontrafik på väg med buss utan ett

(9.12.2011/1219)

Den som överlåter ett kollektivtrafiktillstånd, tillstånd för linjebaserad trafik, tillstånd för anropsstyrd kollektivtrafik eller något annat tillstånd som avses i 1 mom. för att användas av någon annan eller försummar skyldigheten att medföra eller visa upp trafiktillståndet, ska för trafiktillståndsförseelse dömas till böter.

En trafikidkare är skyldig att, trots företags- och yrkeshemlighet, till kommunikationsministeriet för bestämmande av den riksomfattande servicenivån på trafiken och till Trafikverket, eller en aktör som verkar på uppdrag av Trafikverket, för statistikföring, forskning och utveckling lämna ut uppgifter om utbudet och den faktiska efterfrågan inom den trafik som trafikidkaren bedriver samt om sin ekonomi. (6.3.2015/177)

En trafikidkare är skyldig att, trots företags- och yrkeshemlighet, till de behöriga myndigheterna enligt 3 kap. för bestämmande av servicenivån och för planering av trafiken lämna ut uppgifter om utbudet och den faktiska efterfrågan inom trafik som hör till dessa myndigheters behörighet. Trafikidkaren ska lämna ut aktuella uppgifter om rutter, hållplatser och tidtabeller till de behöriga myndigheterna och till Trafikverket för information om trafiktjänsterna. Den behöriga myndigheten ska lämna ut aktuella uppgifter om rutter, hållplatser och tidtabeller till Trafikverket för information om trafiktjänsterna. (6.3.2015/177)

De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. ska på myndighetens begäran lämnas ut inom en skälig tid och avgiftsfritt. Uppgifter om rutter, hållplatser och tidtabeller ska dock lämnas ut avgiftsfritt innan trafiken inleds eller ändras. Om uppgifterna inte lämnas ut på begäran och trots uppmaning, eller uppgifterna om rutter, hållplatser och tidtabeller inte lämnas ut innan trafiken inleds eller ändras, inom en skälig, minst en månad lång tid, kan myndigheten ålägga trafikidkaren att rätta till sin försummelse. Myndigheten kan förena ett åläggande med vite på det sätt som bestäms i viteslagen.

De myndigheter som nämns i 2 mom. har rätt att trots tystnadsplikten till en annan myndighet lämna ut de uppgifter de fått, om användningsändamålet inte ändras. Myndigheten har rätt att använda och publicera uppgifter om rutter, hållplatser och tidtabeller samt lämna ut uppgifterna för ändamål som syftar till att förbättra nivån på servicen i kollektivtrafiken och främja dess konkurrenskraft. Myndigheten har också rätt att i en anbudsförfrågan vid ett anbudsförfarande som gäller ordnande av trafik ta in sådana uppgifter om efterfrågan på trafiken som myndigheten har fått.

Närmare bestämmelser om vilka uppgifter trafikidkaren eller den behöriga myndigheten ska lämna ut med stöd av 1–3 mom. och i vilken form utfärdas genom förordning av statsrådet. Trafikverket meddelar närmare föreskrifter om användningen av hållplatskoder som har fastställts av Trafikverket och om utlämnande av uppgifter enligt 1–3 mom. via en teknisk anslutning eller i övrigt elektroniskt. (6.3.2015/177)

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag få nödvändiga uppgifter för att bevilja trafiktillstånd, genomföra kontroll och utreda förutsättningarna för återkallande av tillstånd.

Dessutom har närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten rätt att få sådana nödvändiga uppgifter som motsvarar de uppgifter som nämns i 1 mom. ur straffregistret, bötesregistret, fordonstrafikregistret, utsökningsregistret, näringsförbudsregistret och beskattningens datasystem samt nödvändiga uppgifter ur de nämnda registren för behandlingen av ärenden som gäller

De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. får begäras om

De uppgifter som avses i denna paragraf får hämtas via en teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Denna lag träder i kraft den 3 december 2009. Dess 14 och 61 § samt 62 § 2–4 mom. ska dock tillämpas från och med den 1 november 2009.

Genom denna lag upphävs lagen av den 15 februari 1991 om tillståndspliktig persontrafik på väg (343/1991) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Det bestämmande av nivån på servicen i kollektivtrafiken som avses i 4 § ska göras före utgången av 2011. De bestämmanden av nivån på servicen i kollektivtrafiken som gjorts före lagens ikraftträdande gäller till utgången av 2013.

De kvalitetslöften om trafiktjänster som avses i 48 § ska avges och publiceras före utgången av 2011. Före det ska kvalitetslöftet, med avvikelse från 27 § 1 mom. och 28 § 1 mom., uppges eller fogas till ansökan bara om det redan har avgetts och getts ut.

Behöriga myndigheter som avses i 12 § 2 mom. är till utgången av 2009 utöver dem som nämns i momentet även myndigheterna i kommunerna Esbo, Helsingfors och Vanda. Till utgången av 2009 är Huvudstadsregionens samarbetsdelegation behörig myndighet enligt 12 § 2 mom., 13 § 2 mom. och 14 § 1 mom. i stället för Samkommunen Helsingforsregionens trafik. Samarbetsdelegationen ingår också de i 62 § avsedda trafikeringsavtalen för övergångsperioden som gäller linjetrafik som bedrivs inom området för kommunerna Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt och Vanda.

De kollektivtrafiktillstånd som har beviljats innan denna lag har trätt i kraft gäller den tid som fastställts i tillstånden. (21.12.2012/872)

Linjetrafiktillstånd som beviljats före den 3 december 2009 betraktas som sådana avtal om allmän trafik som avses i artikel 8.3 punkterna b och d i trafikavtalsförordningen och som i enlighet med förordningen kan fortsätta att tillämpas högst till den 2 december 2019, förutsatt att den behöriga myndighet som avses i 14 § och trafikidkaren har ingått ett avtal enligt 3 mom. senast den 2 december 2009.

I de situationer som avses i 2 mom. ingår den behöriga myndigheten ett avtal med varje trafikidkare som bedriver linjetrafik ( trafikeringsavtal för övergångsperioden ). Linjetrafiktillståndet fogas till det avtal som gäller för respektive tillstånd. Trafikeringsavtal för övergångsperioden behöver inte föregås av något upphandlingsbeslut enligt 123 § i upphandlingslagen. Om trafikidkaren inte vill ingå något avtal, betraktas linjetrafiktillståndet som ett sådant tillstånd för linjebaserad trafik som avses i 9 § i denna lag. På tillståndet tillämpas då 9 mom. i denna paragraf. (29.12.2016/1408)

Ett trafikeringsavtal för övergångsperioden gäller till dess att linjetrafiktillståndets giltighetstid löper ut, dock högst till den 2 december 2019. Om trafikidkaren så önskar fortsätter avtalets giltighetstid dock till den 30 juni 2014 också i det fallet att linjetrafiktillståndets giltighetstid löper ut före det.

Inom behörighetsområdet för Samkommunen Helsingforsregionens trafik kan vardera avtalsparten säga upp ett trafikeringsavtal för övergångsperioden så att det upphör den 30 juni 2014 eller därefter med iakttagande av en uppsägningstid på 18 månader, om den behöriga myndigheten har fattat ett beslut enligt 14 § 4 mom. om att ordna trafiken i enlighet med trafikavtalsförordningen och ordnar trafiken genom anbudsförfarande. Inom Kervo och Kyrkslätt får vardera avtalsparten emellertid säga upp ett trafikeringsavtal för övergångsperioden så att det upphör den 30 juni 2013 eller därefter med iakttagande av en uppsägningstid på 18 månader, om den behöriga myndigheten har fattat ett beslut enligt 14 § 4 mom. om att ordna trafiken i enlighet med trafikavtalsförordningen och ordnar trafiken genom anbudsförfarande. (26.11.2010/1007)

Inom behörighetsområdet för de behöriga myndigheterna för städerna Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Tavastehus, Uleåborg och Åbo kan vardera avtalsparten säga upp ett trafikeringsavtal för övergångsperioden så att det upphör den 30 juni 2015 eller därefter med iakttagande av en uppsägningstid på 18 månader, om den behöriga myndigheten har fattat ett beslut enligt 14 § 4 mom. om att ordna trafiken i enlighet med trafikavtalsförordningen och ordnar trafiken genom anbudsförfarande.

Inom behörighetsområdet för andra än i 5 och 6 mom. avsedda kommunala behöriga myndigheter kan vardera avtalsparten säga upp ett trafikeringsavtal för övergångsperioden så att det upphör att gälla den 30 juni 2016 eller därefter med iakttagande av en uppsägningstid på 18 månader, om den behöriga myndigheten har fattat ett beslut enligt 14 § 4 mom. om att ordna trafiken i enlighet med trafikavtalsförordningen och ordnar trafiken genom anbudsförfarande.

I fråga om andra än i 5–7 mom. avsedda trafikeringsavtal för övergångsperioden kan vardera avtalsparten säga upp avtalet så att det upphör att gälla den 30 juni 2017 eller därefter med iakttagande av en uppsägningstid på 18 månader, om den behöriga myndigheten har fattat ett beslut enligt 14 § 4 mom. om att ordna trafiken i enlighet med trafikavtalsförordningen och ordnar trafiken genom anbudsförfarande.

Om trafikeringsavtal för övergångsperioden inte har ingåtts senast den 2 december 2009, betraktas linjetrafiktillstånd som beviljats innan denna lag har trätt i kraft som sådana tillstånd för linjebaserad trafik som avses i 9 § i denna lag. De är i kraft den tid som angetts i tillstånden och på dem tillämpas vad som i 27 § 2 mom. i denna lag bestäms om ändring av tillstånd för linjebaserad trafik, vad som i 32–34 § bestäms om återkallande av trafiktillstånd och vad som i 35 § bestäms om varning och när grunden för återkallande kan rättas till. Trots 33 § och 47 § 2 mom. ska ett linjetrafiktillstånd dock återkallas på tillståndshavarens begäran om trafik med stöd av tillståndet har bedrivits mindre än två år.

De köpeavtal som gäller köptrafik enligt lagen om tillståndspliktig persontrafik på väg och som ingåtts innan denna lag har trätt i kraft är i kraft den tid som anges i avtalen, om inte något annat följer av avtalet. Detsamma gäller avtal om bedrivande av anropsstyrd kollektivtrafik, om trafiken enligt avtalet ska bedrivas som beställningstrafik.

När 22 § 2 mom. 1–3 punkten samt 3 och 4 mom. tillämpas ska trafikeringsavtalen för övergångsperioden och de avtal som avses i 10 mom. jämställas med avtal om allmän trafik.