320/2017

Denna lag tillämpas på transportservice, på persontillstånd i samband med den samt på trafik- och transportregistret.

Denna lag tillämpas på tjänsteleverantörer som har ett verksamhetsställe i Finland eller som annars står under finsk jurisdiktion. Lagen tillämpas också på leverantörer av transporttjänster som trafikerar en tjänst med start- eller slutpunkt i Finland eller som går via Finland.

Denna lag tillämpas på drift av de luftfartygskategorier som avses i artikel 2.8 i den i 120 § 2 punkten avsedda EASA-förordningen. (26.6.2020/535)

I denna lag avses med

För transport av personer eller gods på väg i förtjänstsyfte mot ersättning ( yrkesmässig transport på väg ) behövs tillstånd. Tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, nedan EU:s förordning om trafikidkare , behövs för

(14.1.2022/60)

Utan persontrafiktillstånd får dock följande utföras:

Utan godstrafiktillstånd får dock transporteras gods inom Finland med traktor vars högsta tillåtna hastighet är högst 60 kilometer i timmen. Gods får transporteras med buss också av den som har persontrafiktillstånd. Genom förordning av statsrådet får dessutom annan sådan inrikes godstransport i Finland som på grund av godsets karaktär eller den korta transportsträckan har en endast obetydlig inverkan på transportmarknaden befrias från tillståndsplikt.

Bestämmelser om rätten att med fordon som är registrerade någon annanstans än i Finland eller med fordon som utländska företag hyrt i Finland bedriva yrkesmässig transport av gods eller personer i Finland och om rätten att för finländska fordon vid behov få transporttillstånd till andra stater finns i 3 kap. (30.12.2020/1256)

För yrkesmässig transport av personer på väg och tillhandahållande av sådana tjänster för allmänheten med sådan personbil, paketbil, lastbil, trehjuling, lätt fyrhjuling eller tung fyrhjuling som avses i fordonslagen ( taxitrafik ) behövs taxitrafiktillstånd eller person- eller godstrafiktillstånd. Den som innehar person- eller godstrafiktillstånd ska göra anmälan till Transport- och kommunikationsverket om bedrivande av taxitrafik.

Utan taxitrafiktillstånd får dock följande utföras:

Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd till en fysisk person som

Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd till en juridisk person som

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. är en förutsättning för beviljande av persontrafiktillstånd och godstrafiktillstånd att den som tillståndssökanden har utsett till trafikansvarig uppfyller kraven enligt artiklarna 4, 6 och 8 i EU:s förordning om trafikidkare samt enligt 1 mom. 1 punkten i denna paragraf. Dessutom ska verkställande direktören, styrelseordföranden, den enda ordinarie styrelsemedlemmen och de ansvariga bolagsmännen i en juridisk person som söker tillstånd ha sådant gott anseende som avses i 8 §.

Transport- och kommunikationsverket beviljar det förartillstånd som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg ( EU:s förordning om tillstånd för godstrafik ).

Tillstånd av Ålands landskapsregering att bedriva persontransport och godstransport berättigar också till sådana transporter mellan Åland och övriga Finland.

Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan taxitrafiktillstånd till en fysisk person (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan taxitrafiktillstånd till en juridisk person (23.11.2018/984)

En förutsättning för beviljande av taxitrafiktillstånd är, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom., att tillståndssökanden har faktiskt och fast verksamhetsställe i Finland och att den som tillståndssökanden har utsett till trafikansvarig har gott anseende på det sätt som avses i 8 §. Verkställande direktören och de ansvariga bolagsmännen i det företag som söker tillstånd ska också ha gott anseende på det sätt som avses i 8 §. (29.3.2019/371)

Tillstånd av Ålands landskapsregering att bedriva taxitrafik berättigar också till taxitrafik mellan Åland och övriga Finland. (9.4.2021/299)

Företagarutbildningen i taxitrafik ska innehålla undervisning om den kommersiella och ekonomiska ledningen av ett taxiföretag, om den för taxiföretagare centrala lagstiftningen om fordon och trafik samt om lagstiftningen om beskattning, bokföring, sysselsättning, löner, social trygghet, pensioner och försäkring.

Utbildningen omfattar minst 21 timmar.

Det företagarprov som avläggs efter utbildningen ska innehålla frågor om alla de helheter som avses i 1 mom. Den utbildningsorganisation som ordnat provet beviljar dem som godkänts i provet ett intyg. Deltagande i ett företagarprov förutsätter att personen har deltagit i företagarutbildningen.

För ordnandet och övervakningen av företagarprovet svarar en utbildningsorganisation som ordnar företagarutbildning och som Transport- och kommunikationsverket har beviljat ett godkännande enligt 35 a §.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om innehållet i och genomförandet av företagarutbildningen och företagarprovet samt om grunderna för bedömningen av provet.

Den som har taxitrafiktillstånd, persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd ska utse en trafikansvarig som de facto och kontinuerligt leder företagets trafikverksamhet och företräder företaget, om inte något annat följer av EU:s förordning om trafikidkare. I en koncern eller en jämförbar sammanslutning får samma person utses till trafikansvarig för flera juridiska personer.

Om inte något annat följer av artikel 6 i EU:s förordning om trafikidkare ska som faktorer som äventyrar anseendet för en trafikansvarig eller en fysisk person vid bedömningen av anseendet beaktas huruvida

En trafikansvarig eller en fysisk person kan inte anses ha gott anseende, om hans eller hennes anseende har äventyrats av ett skäl som anges i 1 mom. och detta visar att han eller hon är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik. Vid bedömningen av uppenbar olämplighet beaktas huruvida

En fysisk persons anseende äventyras också om personen under de senaste två åren har dömts eller påförts sanktion för någon av de allvarligaste överträdelserna av Europiska unionens regler enligt bilaga IV till EU:s förordning om trafikidkare eller för en allvarlig överträdelse som anges i den förteckning som Europeiska kommissionen med stöd av artikel 6.2 a i den förordningen har godkänt.

En fysisk person kan inte anses ha gott anseende på det sätt som avses i artikel 6 i EU:s förordning om trafikidkare, om hans eller hennes anseende har äventyrats av en anledning som anges i 3 mom. och detta visar att han eller hon är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik. Vid bedömningen av uppenbar olämplighet beaktas antalet allvarliga överträdelser av nationella bestämmelser och Europeiska unionens bestämmelser samt antalet allvarligaste överträdelser av Europeiska unionens regler enligt bilaga IV till EU:s förordning om trafikidkare för vilka personen har dömts eller påförts sanktioner.

Vad som föreskrivs i 3 och 4 mom. gäller inte en i 6 § avsedd person som söker ett taxitrafiktillstånd.

Vid bedömningen av anseendet hos en juridisk person som söker eller innehar taxitrafiktillstånd, persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd ska som en faktor som äventyrar anseendet beaktas att tillståndssökanden eller tillståndshavaren under de senaste fem åren har dömts till samfundsbot. En juridisk person kan inte anses ha gott anseende om dess anseende har äventyrats av ovannämnda anledning och detta visar att den är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik. Vid bedömningen av uppenbar olämplighet beaktas de omständigheter som nämns i 8 § 2 mom.

En juridisk person kan inte heller anses ha gott anseende, om dess verkställande direktör, styrelseordförande, enda ordinarie styrelsemedlem eller ansvariga bolagsman inte uppfyller kravet på gott anseende enligt 8 §.

Anseendet hos en juridisk person som söker eller innehar persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd äventyras också om den juridiska personen under de senaste två åren har dömts eller påförts sanktion för någon av de allvarligaste överträdelserna av Europeiska unionens regler enligt bilaga IV till EU:s förordning om trafikidkare eller för en allvarlig överträdelse i den förteckning som Europeiska kommissionen med stöd av artikel 6.2 a i den förordningen har godkänt.

En juridisk person som avses i 3 mom. kan inte anses ha gott anseende på det sätt som anges i artikel 6 i EU:s förordning om trafikidkare, om dess anseende har äventyrats av en anledning som nämns i 3 mom. och detta visar att den är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik. Vid bedömningen av uppenbar olämplighet beaktas antalet allvarliga överträdelser av nationella regler och Europeiska unionens regler samt antalet allvarligaste överträdelser av Europeiska unionens regler enligt bilaga IV till EU:s förordning om trafikidkare för vilka transportföretaget har dömts eller påförts sanktioner.

Taxitrafiktillstånd, persontrafiktillstånd och godstrafiktillstånd gäller tio år från den dag det beviljats.

Ett taxitrafiktillstånd, persontrafiktillstånd och godstrafiktillstånd kan ändras eller förnyas på ansökan hos Transport- och kommunikationsverket. På förnyande av tillstånd tillämpas vad som föreskrivs om beviljande av tillstånd. Vid ändring av tillstånd bör förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt 5–9 § beaktas till den del de inverkar på ändringen av tillståndet. (29.3.2019/371)

Om en ansökan om förnyande av tillstånd har väckts senast en månad före tillståndets sista giltighetsdag, får trafiken fortsätta med det tillstånd som ska förnyas tills ärendet har avgjorts. (4.5.2018/301)

En tillståndshavare ska utan dröjsmål meddela Transport- och kommunikationsverket förändringar i förutsättningarna för beviljande av tillstånd. (23.11.2018/984)

Om en fysisk person som har taxitrafiktillstånd, persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd avlider, får dödsboet fortsätta trafiken under högst sex månader från dödsdagen, om dödsboet inom tre månader från dödsdagen till Transport- och kommunikationsverket anmäler en trafikansvarig som uppfyller kraven enligt denna lag.

Som riskföretag enligt artikel 12 i EU:s förordning om trafikidkare betraktas en innehavare av person- eller godstrafiktillstånd som definieras som riskföretag enligt följande förordningar:

I denna paragraf avses med beställare av godstransport en sådan näringsidkare som beställer en transport och som enligt 10 § 1 mom . i handelsregisterlagen (564/2023) är skyldig att göra en etableringsanmälan och en enskild näringsidkare även i övrigt samt staten, en kommun, en samkommun, landskapet Åland, en kommun och en samkommun i landskapet Åland, en församling, en kyrklig samfällighet, något annat religionssamfund eller någon annan offentligrättslig juridisk person eller en motsvarande utländsk aktör. (23.3.2023/601)

Den som beställer en godstransport eller dennes företrädare ska innan avtal ingås om transport utreda att

(14.1.2022/60)

Avtal får inte ingås om de förutsättningar som anges i 2 mom. inte är uppfyllda. Avtal får inte heller ingås, om beställaren är medveten om eller borde vara medveten om att den andra avtalsparten inte har för avsikt att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter som arbetsgivare.

En utredning enligt 2 mom. behöver inte göras, om

Beställaren eller dennes företrädare behöver inte heller göra en utredning enligt 2 mom., om det avtalade transportpriset exklusive mervärdesskatt är mindre än 500 euro för transportavtal som ingåtts under en tremånadersperiod eller om värdet på vederlaget, exklusive mervärdesskatt, i ett underleverantörsavtal för en inrikes transport i Finland enligt 3 § 3 mom. är högst 10 000 euro. (29.3.2019/371)

En tillhandahållare av förmedlingstjänster ska försäkra sig om att den näringsidkare som svarar för transporten har behövligt taxitrafiktillstånd, persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd.

Den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller dennes i Finland etablerade företrädare ska årligen före utgången av januari meddela Transport- och kommunikationsverket totalbeloppen av de ersättningar som tillhandahållarna av transporttjänster har fått för de förmedlade transporterna och som tillhandahållaren av förmedlingstjänster har kännedom om, såvida myndigheten inte har tillgång till uppgifterna utifrån en motsvarande anmälan till Skatteförvaltningen. (23.11.2018/984)

En tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik svarar och sörjer för att det i fordon för taxitrafik används taxameter som uppfyller kraven enligt lagen om mätinstrument (707/2011) eller något annat instrument eller system som på ett tillförlitligt sätt samlar in följande uppgifter i elektronisk form för varje taxiresa:

Tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik svarar för att uppgifterna enligt 1 mom. förvaras så att deras innehåll inte kan ändras och så att de utan svårighet kan granskas och vid behov skrivas ut i läsbar form. De insamlade uppgifterna ska förvaras i en databas som förvaltas av en tredje part och till vilken de överförs automatiskt.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare tekniska föreskrifter om de andra instrument eller system som avses i 1 mom. samt om förvarandet av de uppgifter som samlats in med dem.

Bestämmelser om hur uppgifterna ska förvaras finns i 2 kap. 7 § 1 mom. och 9 § i bokföringslagen (1336/1997) . Bestämmelser om bevaringstiden för uppgifterna finns i 2 kap. 10 § 2 mom. i bokföringslagen, 209 n § i mervärdesskattelagen och 12 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) .

En tjänsteleverantör som bedriver yrkesmässig transport av gods på väg med ett fordon eller en fordonskombination vars största tillåtna totalmassa överstiger 2,5 ton men är högst 3,5 ton ska registrera sig hos Transport- och kommunikationsverket. Transport- och kommunikationsverket inför i trafik- och transportregistret registreringsanmälningar som görs av juridiska eller fysiska personer som har getts ett företags- och organisationsnummer i enlighet med 9 § i företags- och organisationsdatalagen. Registreringsplikt föreligger dock inte om tillstånd med stöd av 3 § 3 mom. i denna lag inte krävs för verksamheten.

Innehavare av taxitrafiktillstånd, persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd eller sådana tjänsteleverantörer som avses i 16 § ska se till att de motordrivna fordon som de använder i trafik är registrerade i det trafik- och transportregister som avses i 216 § och att tillståndspliktig användning har angetts som fordonens användningsändamål.

Innehavare av persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd och sådana tjänsteleverantörer som avses i 16 § ska dessutom se till att de motordrivna fordon som används för yrkesmässig person- och godstrafik innehas uteslutande av dem och har införts i trafik- och transportregistret.

Innehavare av godstrafiktillstånd får använda hyrda motordrivna fordon som är registrerade i en annan medlemsstat i Europeiska unionen för godstrafik under en period av högst 30 på varandra följande dagar under ett kalenderår utan att fordonet är registrerat i Finland. Innehavare av godstrafiktillstånd ska innan ett sådant hyrt fordon används meddela Transport- och kommunikationsverket fordonets registreringstecken och hyresavtalets längd, vilka om villkoren uppfylls antecknas i det trafik- och transportregister som avses i 216 §. Hyresavtalets längd får vara högst 30 på varandra följande dagar. Ett sådant hyrt fordon ska registreras i Finland efter det att det använts i 30 dagar eller så ska fordonet lämna landet. Antalet sådana hyrda fordon får uppgå till högst 25 procent av företagets fordonspark av motordrivna fordon som är registrerade för tillståndspliktig godstrafik. Om ett företag har en fordonspark av motordrivna fordon bestående av två eller tre fordon, får företaget använda ett sådant hyrt fordon. I ett sådant hyrt fordon ska i elektroniskt format eller på papper medföras fordonets registreringsintyg samt hyresavtalet eller en bestyrkt kopia av det samt, om föraren inte är den som egentligen hyr fordonet, arbetsavtalet eller en bestyrkt kopia av det. (3.2.2023/157)

Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. gäller inte ett ersättande fordon som används på grund av att det fordon som används för transporterna tillfälligt är ur funktion under en kort tid och inte transporter med ett sådant fordon utrustat med automatiserat körsystem som används i trafik med stöd av ett provnummerintyg som Transport- och kommunikationsverket beviljat med stöd av 116 och 116 a § i fordonslagen. (23.3.2023/495)

Innehavare av persontrafiktillstånd som har mer än 15 bussar som används i trafik, eller innehavare av godstrafiktillstånd som har mer än 15 fordon eller fordonskombinationer som används i trafik och vars största tillåtna totalmassa överstiger 3 500 kilo, ska förbereda sig för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden och se till att företagets verksamhet fortgår så störningsfritt som möjligt också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) och vid störningar under normala förhållanden. Tillståndshavaren ska bedöma de risker som hotar kontinuiteten i verksamheten och på det sätt som dess verksamhet kräver delta i beredskapsplanering. Tillståndshavaren ska göra upp en beredskapsplan, varvid särdragen i den persontrafik eller godstrafik som innehavaren bedriver ska beaktas.

Närmare bestämmelser om den beredskap för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. Dessutom får närmare tekniska föreskrifter om det närmare innehållet i och uppgörandet av den i 1 mom. avsedda beredskapsplanen meddelas av Transport- och kommunikationsverket.

18 a § gällde temporärt 1.7.2021–31.12.2021 genom L 676/2021.

I detta kapitel avses med

Fordon som är registrerade utomlands eller som hyrs i Finland av utländska företag ska för transporter som avses 3 § ha transporttillstånd från Transport- och kommunikationsverket, transporttillstånd från International Transport Forum eller tillstånd enligt Europeiska unionens rättsakter, om inte något annat följer av internationella överenskommelser eller unionslagstiftningen.

Kommunikationsministeriet kan på grundval av reciprocitet i enlighet med en internationell förpliktelse och överenskommelse som är bindande för Finland avtala om mindre avvikelser från tillståndsarrangemangen.

Transport- och kommunikationsverket kan i enskilda fall av tvingande skäl tillåta en sådan transport som inte överensstämmer med internationella överenskommelser.

Den som ansöker om transporttillstånd för internationell trafik för utrikestransporter eller på bilaterala avtal baserat tillstånd för passagerartrafikrutter som överskrider riksgränserna ska i tillståndsansökan lämna de uppgifter som Transport- och kommunikationsverket har begärt och som behövs för behandling av ansökan. (23.11.2018/984)

Om endast en del av de sökande kan beviljas transporttillstånd för internationell trafik på grund av det ringa antalet tillstånd, ska tillstånd beviljas de sökande vars transport effektivast utnyttjar den transporträtt som hänför sig till det tillstånd som ansökan gäller. Om endast en del av de sökande kan beviljas på bilaterala avtal baserat tillstånd för passagerartrafikrutter som överskrider riksgränserna på grund av det ringa antalet tillstånd, ska tillstånd beviljas dem som först ansökt om det.

Tillståndshavaren är skyldig att utan dröjsmål till tillståndsmyndigheten återlämna ett tillstånd som avses i 21 § och som inte kommer att användas eller som inte har använts. Tillståndsmyndigheten kan kräva att transporttillståndet återlämnas, om tillståndshavaren inte använder tillståndet och inte heller börjar använda tillståndet inom en skälig frist som bestäms av tillståndsmyndigheten.

Transportföretag som är etablerade i en EES-stat och som uppfyller villkoren för att bedriva transportverksamhet på väg och för att få tillträde till marknaden för varutransporter mellan medlemsstater har rätt att som en integrerad del av en internationell kombinerad transport utföra vägtransporter, oavsett om detta innebär en gränspassage mellan Finland och en EES-stat.

Om en internationell kombinerad transport utförs för någon annans räkning, ska i transportdokumentet utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag noggrant anges pålastnings- och urlastningsstationen för järnvägssträckan samt lastnings- och lossningshamnen för den inre vattenvägen eller havstransporten. Dessa uppgifter ska anges i dokumentet före transporten och bestyrkas av järnvägs- eller hamnmyndigheterna genom en stämpel eller på något annat jämförbart sätt när den del av transporten avslutats som har skett på järnväg, inre vattenvägar eller till sjöss.

När en släpvagn eller påhängsvagn som tillhör ett företag som utför transporter för egen räkning på den avslutande sträckan av en vägtransport transporteras av en dragbil som tillhör ett företag som utför transport för andras räkning krävs för transporten inte det i 1 mom. angivna dokumentet, men för transporten ska ett annat dokument visas upp som anger den del av transporten som utförs eller ska utföras på järnväg eller inre vattenvägar eller till sjöss.

När den som avsänder godset som en del av en internationell kombinerad transport för egen räkning utför den inledande transporten på väg i enlighet med rådets första direktiv om fastställande av vissa gemensamma regler för internationella transporter (31962L2005) (yrkesmässiga godstransporter på väg), får trots definitionen i direktivet den som ska ta emot godset transportera det för egen räkning på den avslutande sträckan med en dragbil i sin besittning, även om släpvagnen eller påhängsvagnen har registrerats eller hyrts av den som har avsänt godset.

Om den inledande transporten på väg i en internationell kombinerad transport utförs av avsändaren med dragbil som är i avsändarens besittning, men vars släpvagn eller påhängsvagn har registrerats eller hyrts av den som ska ta emot godset, ska trots vad som sägs i det direktiv som nämns i 3 mom. även den inledande transporten anses utföras för egen räkning, om mottagaren utför den avslutande delen av vägtransporten för egen räkning i enlighet med direktivet

Trots vad som i 19 § 2 punkten föreskrivs om kombinerade transporter tillämpas på kombinerade transporter de allmänna principer för cabotagetransport som föreskrivs i artikel 8 i EU:s förordning om tillstånd för godstrafik.

En fysisk person som är verksam som förare inom taxitrafiken ( taxiförare ) ska ha körtillstånd för taxiförare. (4.5.2018/301)

Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan körtillstånd för taxiförare till en person som (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket får dock inte bevilja körtillstånd för taxiförare, om personen på det sätt som framgår av straffregistret under de senaste fem åren innan ansökan om körtillstånd avgjorts har gjort sig skyldig till (9.4.2021/299)

Transport- och kommunikationsverket får inte heller bevilja körtillstånd, om personen på det sätt som framgår av bötesregistret under de senaste tre åren innan ansökan om körtillstånd avgjorts har gjort sig skyldig till

(9.4.2021/299)

När sökanden har beviljats körtillstånd, kan Transport- och kommunikationsverket på begäran bevilja ett temporärt intyg över det. Vad som i övrigt föreskrivs om körtillstånd tillämpas också på temporära intyg. (9.4.2021/299)

6 mom. har upphävts genom L 9.4.2021/299 . (9.4.2021/299)

Ett godkänt prov för taxiförare visar att aspiranten har de kunskaper och färdigheter och den kompetens som behövs för uppgiften som taxiförare. Provet ska innehålla frågor om assistans till passagerarna och om omsorg om deras säkerhet, om olika passagerargruppers särskilda behov, om kundbetjäningssituationer inom taxitjänsterna samt om faktorer som påverkar säkerheten för transporter och trafik.

Transport- och kommunikationsverket svarar för ordnandet och övervakningen av provet. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om innehållet i och genomförandet av provet samt om anmälan till provet.

Ett körtillstånd för taxiförare är i kraft fem år från beviljandet av tillståndet. För taxiförare som fyllt 68 år är tillståndet dock i kraft två år från beviljandet. Om beslutet om ett nytt körtillstånd har fattats före sökandens befintliga körtillstånd löper ut, är det nya körtillståndet i kraft den föreskrivna tiden från det att giltighetstiden för det föregående körtillståndet löper ut.

Ett körtillstånd kan förnyas genom ansökan hos Transport- och kommunikationsverket. Ansökan om förnyande av körtillstånd får göras tidigast sex månader innan giltighetstiden för körtillståndet löper ut. För förnyande av körtillstånd gäller vad som föreskrivs om beviljande av körtillstånd i 25 § 2 mom. 1 och 2 punkten samt 3 och 4 mom. Om den som ansöker om förnyande av ett tillstånd under tillståndets giltighetstid har gjort sig skyldig till en sådan gärning som avses i 25 § 3 mom., kan tillståndet trots det förnyas om det att tillståndet inte förnyas kan anses oskäligt med beaktande av de straff som redan påförts eller administrativa påföljder som redan bestämts för gärningen. (9.4.2021/299)

3 mom. har upphävts genom L 26.3.2021/229 , gällde temporärt 1.6.2020–28.3.2021 genom L 407/2020. (26.3.2021/229)

Den utbildningsorganisation som ordnat utbildningen beviljar den som har genomgått sådan förarutbildning i taxitrafik som är inriktad på grupper med särskilda behov ett utbildningsintyg. Den förarutbildning som är inriktad på grupper med särskilda behov ska omfatta undervisning i inverkan av nedsatt rörlighet och funktionsbegränsningar på användningen av taxitjänster, bemötande av och kommunikation med kunder med nedsatt rörlighet och funktionsbegränsning, assistans till grupper med särskilda behov och assistans med att ta sig in i fordon samt särskilda frågor som gäller skol- och dagvårdstransporter.

Den förarutbildning som är inriktad på grupper med särskilda behov omfattar 21 timmar, av vilka minst sju timmar ska vara praktisk undervisning.

Den som har haft ett sådant gällande körtillstånd för taxiförare som avses i den upphävda lagen om yrkeskompetens för taxiförare (695/2009) och vars deltagande i lagstadgad utbildning eller fortbildning som avses i den lagen kan påvisas får utbildningsintyget genom att genomgå den praktiska undervisningen i förarutbildning som är inriktad på grupper med särskilda behov.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om utbildningens innehåll och det praktiska genomförandet.

En fysisk person som vid person- och godstransporter i vägtrafik framför en lastbil eller buss eller en fordonskombination som består av ett sådant fordon och ett släpfordon ska ha yrkeskompetens i vägtrafik och uppfylla kraven på minimiålder. Kraven gäller också medborgare i andra EES-stater samt sådana medborgare i andra länder som är anställda hos ett företag som är etablerat i en EES-stat eller som anlitas som förare av ett företag som är etablerat i en EES-stat.

En lastbils- eller bussförare ska förutom yrkeskompetens ha körrätt för det fordon eller den fordonskombination som framförs.

Denna lag tillämpas också på personer som framför traktorer eller andra fordon eller fordonskombinationer, om kravet är körkort för lastbil eller buss.

Föraren behöver dock inte yrkeskompetens, om

Yrkeskompetens förvärvas genom utbildning för grundläggande yrkeskompetens för trafikformen i fråga och genom avläggande av det teoriprov som ingår i utbildningen eller ett prov för grundläggande yrkeskompetens. Yrkeskompetensen gäller fem år och kan förlängas med fem år i taget genom fortbildning. Avläggande av grundläggande yrkeskompetens krävs inte av den på vilken på basis av tidpunkten för beviljande av körkort för trafikformen i fråga kan tillämpas bestämmelserna om hävdvunna rättigheter i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG, nedan direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik .

De läroämnen som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens samt målen för läroämnena anges i avsnitt 1 i bilaga I till direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik. De innehåller basuppgifter om kraven på verksamheten som förare, om omständigheter som påverkar säkerheten för förare, transporter och trafik samt om god yrkesutövning vid framförandet av fordonet och i andra föraruppgifter. Grundläggande yrkeskompetens avläggs särskilt för utövande av respektive lastbilsförar- eller bussföraryrke och där kan den övriga utbildning som krävs i Europeiska unionens lagstiftning räknas till godo.

I samband med avläggande av grundläggande yrkeskompetens för bussförare genomförs också den utbildning rörande medvetenhet om funktionshinder som avses i artikel 16.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004, nedan EU:s förordning om busspassagerares rättigheter .

Grundläggande yrkeskompetens ska förvärvas enligt denna lag, om förarens permanenta bosättningsort enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort är i Finland. Förare som är medborgare i andra länder och som är anställda hos ett företag som är etablerat i en EES-stat eller som anlitas som förare av ett företag som är etablerat i en EES-stat ska förvärva grundläggande yrkeskompetens enligt denna lag, om föraren är anställd hos ett företag i Finland eller har beviljats arbetstillstånd i Finland.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om innehållet i den grundläggande yrkeskompetens som avses i denna paragraf samt om i 1 mom. avsedda hävdvunna rättigheter, i 2 mom. avsett tillgodoräknande av annan utbildning och genomförandet av i 3 mom. avsedd utbildning. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de prov som hör till dess behörighet och administrationsansvar och som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens samt hur de genomförs i praktiken.

Lastbilar i klass C och fordonskombinationer i klass CE får framföras av fysiska personer som har fyllt 18 år eller, om den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom utbildning för grundläggande yrkeskompetens i snabbare tempo, 21 år. Lastbilar i klass C1 och fordonskombinationer i klass C1E får framföras av den som har fyllt 18 år också när den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom en utbildning i snabbare tempo.

Bussar i klass D och fordonskombinationer i klass DE får framföras av fysiska personer som har fyllt 21 år eller, om den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom en utbildning i snabbare tempo, 23 år. Bussar i klass D1 och fordonskombinationer i klass D1E får framföras av den som har fyllt 21 år också när den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom en utbildning i snabbare tempo.

Bussar i klass D och fordonskombinationer i klass DE får trots 2 mom. framföras i lokaltrafik på regelbundna, högst 50 kilometer långa rutter av den som har fyllt 21 år också när den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom en utbildning i snabbare tempo.

Den som i samband med sådan yrkesutbildning som avses i artikel 3.1 a i direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik har avlagt grundläggande yrkeskompetens för bussförare annat än genom utbildning för grundläggande yrkeskompetens i snabbare tempo, får trots 2 mom. framföra bussar i klass D1 eller klass D i Finland, med undantag för Åland, om han eller hon har fyllt 18 år och har erhållit körrätt för fordonsklassen i fråga. En förare som inte har fyllt 20 år får framföra bussar i klass D bara i lokaltrafik på regelbundna, högst 50 kilometer långa rutter och flytta fordon i klass D utan passagerare.

Utbildningen för grundläggande yrkeskompetens omfattar 280 timmar, av vilka minst 20 timmar ska vara körundervisning. Utbildningen för grundläggande yrkeskompetens kan också genomföras i snabbare tempo. Då omfattar den 140 timmar, av vilka minst 10 timmar ska vara körundervisning.

Den grundläggande yrkeskompetensen kan utvidgas så att den omfattar också någon annan transportform. Personen ska då avlägga de delar av läroämnesförteckningen som avses i 29 § 2 mom. som motsvarar transportformen och den kompetens som ska avläggas. Den kompletterande utbildningen omfattar 70 timmar, av vilka minst fem timmar ska vara körundervisning. I snabbare tempo omfattar den kompletterande utbildningen 35 timmar, av vilka minst tre timmar ska vara körundervisning.

I det teoriprov som ska avläggas som avslutning på utbildningen ska ingå minst en fråga för varje mål i den förteckning över läroämnen som avses i 29 § 2 mom. och, om yrkeskompetensen utvidgas i enlighet med 2 mom. i denna paragraf, för varje mål för transportformen i fråga. Den som godkänns i provet får ett intyg över genomgången utbildning för grundläggande yrkeskompetens eller utbildning för grundläggande yrkeskompetens i snabbare tempo. Inom yrkesutbildningen kan en anteckning om genomförd utbildning också tas in i det betyg över avlagd examen som avses i 57 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) .

Inom utbildningen för grundläggande yrkeskompetens ska iakttas vad som i denna lag föreskrivs om utbildningens innehåll och genomförande. Om den som genomgår utbildning för grundläggande yrkeskompetens inte har körrätt för det fordon som ska användas i körundervisningen, ska bestämmelserna om körkortsutbildning för motsvarande klass tillämpas vid körundervisningen.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om innehåll och genomförande av utbildning för grundläggande yrkeskompetens och det prov som ingår i utbildningen samt om anmälan till provet. Genom förordning av statsrådet får också bestämmelser utfärdas om lektionernas längd.

Provet för grundläggande yrkeskompetens består av ett teoriprov och ett praktiskt prov. Teoriprovet är tvådelat och ska uppfylla kraven i punkt 2.2 a i avsnitt 2 i bilaga I till direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik.

I det praktiska provet ingår ett körprov. I samband med det bedöms i enlighet med punkt 1 i läroämnesförteckningen med beaktande av säkerhetsbestämmelserna graden av avancerad träning i rationell körning i olika trafiksituationer och trafikmiljöer som förare kan träffa på i sitt arbete. Körprovets längd är minst 90 minuter, av vilket högst en tredjedel kan genomföras med hjälp av en avancerad simulator eller på ett särskilt testområde, framför allt vid bedömningen av agerande, behärskande av fordonet, rationell körning och körning i svåra och varierande förhållanden. I det praktiska provet ingår dessutom en deluppgift där man bedömer den kompetens som den aktuella transportformen kräver, särskilt i fråga om punkterna 1.4–1.6, 3.2, 3.3 och 3.5 i läroämnesförteckningen som handlar om att kunna lasta fordonet och samtidigt uppfylla kraven på säkerhet och ett korrekt utnyttjande av fordonet, säkerställa passagerarnas säkerhet och bekvämlighet, förebygga brottslighet och människosmuggling samt förebygga fysiska risker och bedöma krissituationer. Längden på denna deluppgift är minst 30 minuter.

Den grundläggande yrkeskompetensen kan utvidgas till att gälla andra transportformer genom att man avlägger motsvarande praktiska prov och av teoriprovet de delar i läroämnesförteckningen som gäller transportformen och kompetensen i fråga.

Den som godkänns i provet får ett intyg över att ha avlagt provet för grundläggande yrkeskompetens. Inom yrkesutbildningen kan en anteckning om avlagt prov för grundläggande yrkeskompetens också tas in i det betyg över avlagd examen som avses i 57 § i lagen om yrkesutbildning.

Beroende på den yrkeskompetens som ska avläggas ska den lastbil eller buss som används i provet för grundläggande yrkeskompetens uppfylla kraven på provfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort. Den som kör fordonet i körprovet i det praktiska provet ska ha körrätt för fordonet. På körundervisningen vid avläggande av yrkeskompetens tillämpas 33 § 4 mom., om den som avlägger yrkeskompetensen inte har körrätt för det fordon som används i undervisningen.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om provet för grundläggande yrkeskompetens och hur det ska genomföras samt om anmälan till provet.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i det prov för grundläggande yrkeskompetens som hör till dess behörighet och om hur provet ska genomföras i praktiken. (30.12.2020/1256)

Det teoriprov som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens och provet för grundläggande yrkeskompetens kan avläggas stegvis under en yrkesutbildning som innefattar avläggande av en examen eller samlad kompetens enligt 1 § i lagen om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser (93/2017) . Utbildningen ska vara i minst sex månader och högst tre år.

Under den yrkesutbildning som avses i 1 mom. får ett fordon eller en fordonskombination framföras i Finland utan yrkeskompetens av en studerande som

Godkännandedokumentet får avse transporter som utförs i Finland med undantag för Åland både under utbildningen och under loven mellan utbildningsperioderna. Närmare bestämmelser om godkännandet och om verksamheten som förare får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I utbildningen för grundläggande yrkeskompetens som ges i samband med yrkesinriktad examensutbildning som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildning ska iakttas av Utbildningsstyrelsen bestämda examensgrunder.

En förare ska genomgå fortbildning för att upprätthålla och komplettera yrkeskompetensen eller för att den ska träda i kraft på nytt. Kravet på fortbildning gäller också förare som på grundval av de hävdvunna rättigheter som avses i 29 § 1 mom. inte behöver avlägga grundläggande yrkeskompetens. I fortbildningen ska ingå undervisning i läroämnen som är viktiga i uppgiften som förare och som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens samt undervisning om ett tryggt, ekonomiskt och miljövänligt körsätt. I fortbildningen kan övrig utbildning som krävs i Europeiska unionens lagstiftning räknas till godo. I undervisningen ska iakttas ett utbildningsprogram för fortbildning som fastställts av Transport- och kommunikationsverket.

Fortbildningen ska omfatta 35 timmar under en period på fem år. Över genomgången fortbildning ska ett intyg utfärdas. Om fortbildningen ges i flera avsnitt, ska ett intyg utfärdas över avsnitt av fortbildningen som omfattar minst sju timmar undervisning.

En förare som har sin vanliga vistelseort i Finland eller som arbetar i Finland ska genomgå fortbildning enligt denna lag.

Närmare bestämmelser om fortbildningens innehåll, om tillgodoräknande i fortbildningen av annan utbildning som krävs i Europeiska unionens lagstiftning, om tidpunkten då fortbildningen ska genomgås och hur den ska genomföras samt om övriga krav som gäller fortbildningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vid godkännande av ett utbildningscentrum för utbildning för grundläggande yrkeskompetens och fortbildning iakttas bilaga I till direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik.

Undervisnings- och kulturministeriet kan som utbildningscentrum godkänna en sökande som har ett sådant tillstånd att ordna examina och utbildning som avses i 22 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning och om utbildningen ingår i den yrkesutbildning som ges vid utbildningscentrumet. Huvudstaben kan som utbildningscentrum godkänna en enhet vid Försvarsmakten som ordnar förarutbildning vid Försvarsmakten. Transport- och kommunikationsverket kan som utbildningscentrum godkänna andra än ovannämnda anordnare av yrkesutbildning och utbildningsanordnare som har tillstånd att hålla bilskola och ordna förarundervisning för erhållande av körrätt för lastbil eller buss eller fordonskombinationer av dessa. Transport- och kommunikationsverket kan dessutom som ett utbildningscentrum som enbart ordnar fortbildning godkänna sådana andra företag, stiftelser eller sammanslutningar som med avseende på utbildningens art och omfattning har tillräckliga pedagogiska, yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen. Bestämmelser om tillsynen över utbildningscentrumen finns i 193 § i denna lag.

I ansökan ska det beskrivas hur utbildningscentrumet och den utbildning som ges där uppfyller kraven. Godkännandet ges tills vidare, dock högst för den tid under vilken utbildningsanordnaren med stöd av ett i 2 mom. avsett tillstånd att ordna examina och utbildning har rätt att ordna yrkesutbildning. Om det sker ändringar i de uppgifter som enligt den myndighet som godkänt utbildningscentrumet krävs för ett godkännande, ska utbildningscentrumet omedelbart informera den myndighet som godkänt utbildningscentrumet om detta.

Närmare bestämmelser om kraven på utbildningscentrumen och om de uppgifter som ska lämnas i ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

För ordnande av i 26 a § avsedd förarutbildning som är inriktad på grupper med särskilda behov och i 6 a § avsedd företagarutbildning krävs ett godkännande av Transport- och kommunikationsverket.

Transport- och kommunikationsverket godkänner på ansökan som utbildningsanordnare enligt denna paragraf en utbildningsorganisation

Den ansökan med vilken en utbildningsorganisation ansöker om godkännande som anordnare av utbildning i taxitrafik ska omfatta uppgifter om utbildningsanordnaren, utbildningsprogrammet och genomförandet av det samt en redogörelse för undervisningspersonalens behörighet.

Vid ansökan om godkännande ska sökanden uppge

Av utbildningsprogrammet ska det framgå hur de ämnesområden som avses i 6 a § 1 mom. och 26 a § 1 mom. behandlas och hur de praktiska övningar som ingår i utbildningsprogrammet dimensioneras enligt antalet deltagare samt motsvarande uppgifter om de praktiska arrangemangen vid övningarna.

Transport- och kommunikationsverket fastställer på ansökan utbildningsprogrammet i samband med godkännandet av utbildningsanordnaren och förnyandet av utbildningsprogrammet. Ett fastställt utbildningsprogram är i kraft högst fem år. Transport- och kommunikationsverket kan på särskild ansökan fastställa ett utbildningsprogram endast för i 6 a § avsedd företagarutbildning eller i 26 a § avsedd förarutbildning som är inriktad på grupper med särskilda behov. Även någon annan än en godkänd utbildningsanordnare eller den som ansöker om godkännande kan ansöka om fastställande av ett utbildningsprogram.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om det förfarande som ska iakttas vid ansökan om och beviljande av godkännande som utbildningsanordnare, om villkoren för fastställande av utbildningsprogrammet och om de villkor för ordnande av undervisningen i praktiken, undervisningslokaler, undervisningsutrustning, undervisningsredskap och elevgruppsstorlek som behövs för tillsynen över utbildningsprogrammet.

Ett utbildningscentrum ska ha tillräcklig undervisningspersonal med hänsyn till verksamhetens omfattning, en föreståndare som ansvarar för undervisningen samt ändamålsenligt undervisningsmaterial och ändamålsenliga lokaler. Ett utbildningscentrums ansvariga föreståndare ska styra, övervaka och utveckla undervisningen och utbildningen och också i övrigt faktiskt sköta de uppgifter som ingår i uppdraget.

Lärarna ska ha de kunskaper i undervisning och pedagogik som undervisningsuppgiften förutsätter samt tillräcklig kännedom om branschen. Körlärare och föreståndare som ansvarar för undervisningen ska vid utbildning för grundläggande yrkeskompetens ha behörighet för körundervisning för erhållande av körrätt för fordon av motsvarande klass som de fordon som används i undervisningen samt erfarenhet av branschen som skaffats genom verksamhet som förare eller körlärare. Utbildningscentrumet ansvarar för att undervisningspersonalen har den kännedom om undervisningssektorn och branschen och lagstiftningen inom den som undervisningsverksamheten förutsätter.

Den som studerar i en sådan utbildning som avses i 84 § 4 mom. i körkortslagen (386/2011) får vara lärare i utbildning för grundläggande yrkeskompetens, om

De fordon som används vid körundervisningen ska motsvara den yrkeskompetens som avläggs och uppfylla de krav som föreskrivs i 32 § 5 mom.

Närmare bestämmelser om behörighetsvillkor för föreståndare som ansvarar för undervisningen, för dem som bedömer prov och för lärare samt om de fordon och det övriga undervisningsmaterial som ska användas inom utbildningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En utbildningsanordnare som godkänts i enlighet med 35 a § ska ha tillräcklig undervisningspersonal med hänsyn till verksamhetens omfattning, en person som svarar för utbildningen samt ändamålsenligt undervisningsredskap och ändamålsenliga lokaler. Den person som svarar för utbildningen ska styra, övervaka och utveckla undervisningsverksamheten och utbildningen och också i övrigt faktiskt sköta de uppgifter som ingår i uppdraget.

Den person som svarar för utbildningen och lärarna ska ha de pedagogiska färdigheter som undervisningsuppgiften förutsätter, förtrogenhet med inlärning och handledning samt de kunskaper och den yrkeskunskap som undervisningsuppgiften förutsätter, inbegripet förtrogenhet med de bestämmelser, föreskrifter och förfaranden som gäller taxibranschen.

Den person som ansvarar för utbildningen vid en utbildningsorganisation för i 26 a § avsedd förarutbildning i taxitrafik som är inriktad på grupper med särskilda behov eller en av lärarna inom denna utbildning ska ha minst ett års erfarenhet av att vara verksam som taxiförare på heltid.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om behörighetsvillkoren för den som ansvarar för utbildningen samt för den undervisningspersonal som används i utbildningen.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i denna lag svarar en utbildningsanordnare som godkänts i enlighet med 35 a § för att den har ett giltigt utbildningsprogram som fastställts av Transport- och kommunikationsverket och för att utbildningen ges i enlighet med de uppgifter som lämnats vid ansökan om godkännande och villkoren för godkännandet. Om det sker väsentliga förändringar i de uppgifter som lämnats vid ansökan om godkännande, ska utbildningsorganisationen utan dröjsmål underrätta Transport- och kommunikationsverket om detta.

Utbildningsorganisationen ska till Transport- och kommunikationsverket anmäla uppgifter om

De uppgifter som avses i 2 mom. 2 punkten införs i det trafik- och transportregister som avses i denna lag. Anmälningarna ska göras utan dröjsmål och med iakttagande av vad som i denna lag föreskrivs eller med stöd av den bestäms om anmälan. En i 2 mom. 1 punkten avsedd anmälan ska göras senast tio dygn innan utbildningen börjar och en i 2 punkten avsedd anmälan inom två veckor från det att utbildningen eller företagarprovet har slutförts med godkänt resultat.

En godkänd utbildningsanordnare ska föra förteckning över lärare och de personer som svarar för utbildningen och alla handlingar som gäller de utbildningar som ordnats, de lärare som deltagit i utbildningarna och de personer som slutfört utbildningen ska bevaras av utbildningsanordnaren i sex kalenderårs tid räknat från det år som följer på det år då utbildningen slutfördes. När bevaringstiden gått ut ska personuppgifterna om dem som slutfört utbildningen utplånas.

Den som ordnar prov för yrkeskompetens i vägtrafik ska vara tillförlitlig och solvent och ha tillräckliga yrkeskunskaper och tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar för att ordna sådana prov som avses i denna lag och i direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik. Den som ordnar prov ska ha en föreståndare som ansvarar för proven och som styr, övervakar och utvecklar provverksamheten och även i övrigt faktiskt sköter de uppgifter som ingår i uppdraget, med hänsyn till verksamhetens omfattning ha tillräckligt med personal som utför bedömningarna samt fordon som uppfyller kraven i 32 § 5 mom. och övriga lämpliga redskap och lokaler som behövs vid examination.

Den som bedömer prov ska vara tillförlitlig och insatt i bedömning och i grunderna för de prov som ska bedömas och ha de kunskaper och den yrkesskicklighet som behövs för uppgiften och som förvärvats genom lämplig utbildning eller arbetserfarenhet. Den som ordnar prov svarar för att bedömaren har nödvändig behörighet. Den föreståndare som har ansvar för ett prov ska vara insatt i bedömning och i grunderna för de prov som ordnas och ha de kunskaper och den yrkesskicklighet som behövs för uppgiften och som förvärvats genom lämplig utbildning eller arbetserfarenhet.

Som anordnare av prov kan på ansökan godkännas ett företag, en stiftelse eller någon annan sammanslutning. I ansökan ska beskrivas provet, hur det ska genomföras och bedömningsprinciperna. Provet ska ordnas på det sätt som anges i ansökan och enligt godkännandet och villkoren för detta. Den godkännande myndigheten ska omedelbart informeras om ändringar som gäller ordnandet av provet. Om kraven på godkännande inte längre uppfylls, bestämmelserna som gäller provet inte iakttas eller provet i övrigt inte ordnas på lämpligt sätt, kan den som ordnar provet få en anmärkning eller en varning samt en uppmaning att avhjälpa observerade brister inom utsatt tid. Om uppmaningen inte iakttas, kan godkännandet återkallas.

Med avvikelse från 3 mom. ovan kan proven ordnas också vid ett utbildningscentrum som godkänts av undervisnings- och kulturministeriet inom ramen för yrkesinriktad förarutbildning eller vid Försvarsmakten i samband med Försvarsmaktens förarutbildning. I fråga om dem som ordnar prov enligt denna paragraf och godkännandet av dem, utnämningen av bedömare, utfärdande av intyg och övervakningen av prov svarar en myndighet som fastställts i 193 § i denna lag.

Den som bedömer prov kan inte, förutom i fråga om yrkesinriktad förarutbildning eller Försvarsmaktens förarutbildning enligt 4 mom., ge utbildning vid ett utbildningscentrum enligt denna lag. Närmare bestämmelser om prov, hur de genomförs och ordnas och om uppgifterna och behörighetskraven för bedömarna och den föreståndare som ansvarar för proven får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utbildningscentrumet ska föra bok över sina elever och den undervisning de fått, de fordon som använts i undervisningen, undervisningssättet samt de undervisningsintyg som utfärdats över undervisningen. Den som ordnar prov ska förvara uppgifter som gäller ordnandet av provet och dem som avlagt provet i fråga om ett prov eller delar av ett prov. Utbildningscentrumet eller den som ordnar prov ska förvara de uppgifter som gäller ordnandet av utbildning eller prov och dem som genomgått utbildning eller avlagt prov under de sex kalenderår som följer på det år då utbildningen slutfördes eller provet avlades. Därefter ska uppgifterna om dem som genomgått utbildningen eller avlagt provet utplånas. Uppgifter får för behandlingen av ett ansökningsärende lämnas till den som beviljar yrkeskompetensbevis eller körkortstillstånd. Transport- och kommunikationsverket ska för tillsynsändamål till myndigheter i andra medlemsstater lämna information om yrkeskompetensbevis som har utfärdats eller återkallats.

Yrkeskompetens påvisas med en anteckning om yrkeskompetens som görs i ett yrkeskompetensbevis för förare eller i körkortet. Uppgifter om yrkeskompetens ingår i det trafik- och transportregister som avses i 216 §.

Yrkeskompetensen är i kraft i fem år från utfärdandet av det intyg som avses i 31 § 3 mom. eller 32 § 4 mom. eller från utfärdandet av det intyg över genomgången fortbildning för fortsatt yrkeskompetens som avses i 34 § 2 mom. eller från utfärdandet av föregående anteckning om yrkeskompetens.

Ett yrkeskompetensbevis eller en anteckning i körkortet förutsätter att yrkeskompetensen har förvärvats eller upprätthållits enligt 29 § 1 mom. och att sökanden har giltig körrätt i Finland. Ansökan görs hos Transport- och kommunikationsverket. En ansökan om anteckning i körkortet görs med iakttagande av det som föreskrivs i körkortslagen.

Föraren ska medföra ett sådant dokument som avses i 1 mom. vid körning och på begäran visa upp det för polisen eller någon annan trafikövervakare. En polis-, tull- eller gränsbevakningsman får avbryta körningen om dokumentet inte medförs och yrkeskompetensen inte kan styrkas på något annat sätt i enlighet med 1 mom. Fortsatt körning får tillåtas om förarens identitet kan styrkas på tillförlitligt sätt. Föraren kan åläggas att styrka sin kompetens för polisen inom en utsatt tid. (14.1.2022/60)

Närmare bestämmelser om anteckning av de tidsfrister som avses i 2 mom. och det förfarande som tillämpas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Yrkeskompetensbevis för förare ska följa modellen i bilaga II till direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik.

Innan ett yrkeskompetensbevis enligt 1 mom. lämnas ut, kan en förare av särskilda skäl och för en bestämd tid ges ett temporärt dokument som bevis över yrkeskompetensen. Ett temporärt dokument godkänns som bevis på yrkeskompetens endast i Finland med undantag för Åland.

Ett yrkeskompetensbevis för förare postas till sökanden med iakttagande av bestämmelserna i körkortslagen om sändande av körkort per post.

Närmare bestämmelser om de anteckningar som påvisar yrkeskompetens, om utfärdande av temporära dokument och om ansökan om yrkeskompetensbevis får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Innehavare av dokument som utfärdats i någon annan EES-stat än Finland eller i landskapet Åland och som överensstämmer med 40 § 1 mom. får framföra lastbil eller buss i Finland. Bestämmelser om ömsesidigt erkännande av körkort och anteckningarna i dem finns i körkortslagen.

En i 27 § 1 mom. avsedd medborgare i ett annat land som är anställd hos ett företag som är etablerat i en annan EES-stat eller som ett sådant företag anlitar som förare kan styrka sin yrkeskompetens med ett förartillstånd enligt EU:s förordning om tillstånd för godstrafik som utfärdats av den EES-staten, under förutsättning att den EES-stat som utfärdat tillståndet inte förutsätter att förarens yrkeskompetens styrks med något annat dokument. (30.12.2020/1256)

Bestämmelser om ersättande av yrkeskompetensbevis som utfärdats i någon annan EES-stat än Finland eller i landskapet Åland med ett yrkeskompetensbevis för förare enligt denna lag eller med en anteckning i körkortet enligt denna lag samt närmare bestämmelser om det förartillstånd som avses i 2 mom. och hur det används för att påvisa yrkeskompetens får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I detta kapitel avses med

I fråga om kör- och vilotider och användning av färdskrivare gäller vad som föreskrivs i kör- och vilotidsförordningen, färdskrivarförordningen och AETR-överenskommelsen

Bestämmelser om anställningsvillkoren för förare som utstationerats till Finland och om anmälan om utstationering av förare finns i lagen om utstationering av arbetstagare.

En person som fyllt 16 år kan vara förarbiträde, om förutsättningarna enligt artikel 5.2 i kör- och vilotidsförordningen uppfylls.

Bestämmelser om arbetsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna och om verkställigheten av övervakningen samt tillämpningen av de undantag som anges i artikel 13.1 och 13.3 och artikel 14 i kör- och vilotidsförordningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket utfärdar verkstadskort till en sökande som har beviljats tillstånd enligt 180 § i fordonslagen för installation och reparation av digitala färdskrivare.

Transport och kommunikationsverket utfärdar förarkort till en sökande som

Förarkort utfärdas också till en sökande som begär att ett förarkort som utfärdats i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen ska bytas ut i Finland på det sätt som anges i artikel 30 i färdskrivarförordningen.

Transport- och kommunikationsverket utfärdar ett företagskort till en sökande som är antecknad i Patent- och registerstyrelsens och Skatteförvaltningens företags- och organisationsdatasystem.

Transport- och kommunikationsverket utfärdar kontrollkort till en tillsynsmyndighet på ansökan.

Närmare bestämmelser om ansökan om färdskrivarkort, förnyelse av färdskrivarkort, kortinnehavarens anmälningsskyldighet samt om kortens giltighetstid utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om förarens skyldigheter i samband med användningen av färdskrivare och förarkort finns i kör- och vilotidsförordningen, färdskrivarförordningen och AETR-överenskommelsen.

Föraren ska meddela arbetsgivaren om han eller hon inte har ett giltigt förarkort. Bestämmelser om förarens skyldigheter när förarkort saknas finns i artikel 29 i färdskrivarförordningen. Föraren ska för registrering av uppgifterna om kör- och vilotider överlämna förarkortet också till arbetsgivaren eller till det företag som endast tillfälligt anlitar föraren.

Närmare bestämmelser om de undantag från tillämpningen av färdskrivarförordningen som avses i artikel 3.2 och 3.3 i förordningen, om hur föraren ska använda färdskrivaren samt om reparation av färdskrivaren utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arbetsgivaren svarar för att ett fordon som är utrustat med en digital färdskrivare inte överlämnas för att framföras till en förare som inte har ett giltigt förarkort, om det inte finns i färdskrivarförordningen eller i AETR-överenskommelsen nämnda skäl för att fordonet får framföras utan förarkort.

Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter när färdskrivarskivor lämnas ut eller uppgifter skrivs ut ur en digital färdskrivare finns i artikel 33.1 och 33.2 i färdskrivarförordningen.

För specificering av företagets uppgifter om kör- och vilotider ska företaget med hjälp av företagskortet låsa uppgifterna i den digitala färdskrivaren så att integritetsskyddet för den som registrerats inte äventyras.

Företaget ska se till att de periodiska besiktningar av färdskrivare som föreskrivs i färdskrivarförordningen utförs. Angående företagets skyldigheter när funktionsstörningar uppträder i färdskrivaren eller den annars fungerar felaktigt föreskrivs i artikel 37 i färdskrivarförordningen.

För övervakningen av kör- och vilotider, hanteringen av rättigheter och skyldigheter i anslutning till ett anställningsförhållande samt för styrningen av transporter ska företaget kopiera de uppgifter om kör- och vilotider i fordonets digitala färdskrivare som gäller det egna företaget. Om fordonet finns i Finland, ska uppgifterna kopieras åtminstone varannan månad och när företaget överlåter besittningen av fordonet eller när den digitala färdskrivaren tas ur bruk. Arbetsgivaren och det företag som tillfälligt anlitar en förare ska med högst tre veckors mellanrum kopiera förarkortets uppgifter om kör- och vilotider för de veckor under vilka föraren varit i arbete. Om fordonet finns utomlands, ska uppgifterna kopieras när det anlänt till Finland.

Bestämmelser om företagets skyldighet att förvara, visa upp och överlämna färdskrivarskivorna eller kopior av dem finns i artikel 33.2 i färdskrivarförordningen. Bestämmelser om företagets och arbetsgivarens skyldighet att förvara de uppgifter som kopierats från digitala färdskrivare och förarkort finns i artikel 10.5 i kör- och vilotidsförordningen. Färdskrivarskivor som använts vid förarexamen eller uppgifter som registrerats i en digital färdskrivare under förarexamen behöver dock inte förvaras.

Företaget ska på förarens begäran ge honom eller henne en utskrift av de uppgifter om hans eller hennes kör- och vilotider som kopierats från den digitala färdskrivaren eller förarkortet. Uppgifter som kopierats från den digitala färdskrivaren eller förarkortet och som gäller andra företag eller som inte motsvarar det användningsändamål som avses i 1 mom. ska omedelbart förstöras.

Bestämmelser om verkstadens skyldigheter i samband med behandlingen av digitala färdskrivare finns i artiklarna 22 och 23 i färdskrivarförordningen. Verkstaden ska förvara den besiktningsrapport som avses i nämnda artikel 23 i två år räknat från den tidpunkt då rapporten utarbetades.

För att uppgifterna om kör- och vilotider ska kunna överlämnas till företaget och tillsynsmyndigheten ska verkstaden kopiera uppgifterna i den digitala färdskrivaren innan färdskrivaren repareras eller byts ut. Verkstaden ska förvara uppgifterna oförändrade i ett år efter det att de registrerats.

Verkstaden ska överlämna de uppgifter som avses i 2 mom. till det företag som har låst uppgifterna eller annars på ett tillförlitligt sätt redogjort för sin rätt till uppgifterna och bevisligen begärt att uppgifterna ska överlämnas. Uppgifterna ska på begäran också överlämnas till tillsynsmyndigheten.

Om det är omöjligt att kopiera de uppgifter som avses i 2 mom., ska verkstaden ge företaget ett intyg över detta och förvara en kopia av intyget på det sätt som föreskrivs i färdskrivarförordningen.

Arbetstiden för en förare som är egenföretagare får uppgå till i genomsnitt högst 48 timmar per vecka under en referensperiod på högst fyra månader. Den sammanlagda arbetstiden får dock inte överstiga 60 timmar per vecka.

Av tekniska skäl eller skäl som rör arbetets organisation får en förare som är egenföretagare överskrida den maximala veckoarbetstiden på 60 timmar, och referensperioden får vara sex månader vid beräkningen av den genomsnittliga maximala veckoarbetstiden på 48 timmar.

Arbetstiden för en förare som är egenföretagare får inte överstiga tio timmar, om en 24-timmarsperiod som inleds när den vila som avses i artikel 8 eller 9 i kör- och vilotidsförordningen eller i artikel 8 eller 8 b i AETR-överenskommelsen upphör, innefattar arbete som utförts nattetid mellan klockan ett och fem.

En förare som är egenföretagare får av tekniska skäl eller skäl som rör arbetets organisation överskrida den arbetstid som har samband med nattarbete.

En förare som är egenföretagare får inte arbeta mer än sex timmar i sträck utan rast. Om arbetstiden omfattar mellan sex och nio timmar, ska rasten vara minst 30 minuter. Om arbetstiden omfattar mer än nio timmar, ska rasten vara minst 45 minuter. Rasten får delas upp på flera perioder om minst 15 minuter. De raster som tas ut i enlighet med artikel 7 i kör- och vilotidsförordningen eller artikel 7 i AETR-överenskommelsen ska beaktas också när längden på rasterna enligt denna paragraf räknas ut.

En förare som är egenföretagare ska ha ett arbetstidsregister eller någon annan tillförlitlig rapport från de två föregående åren som ger information om arbetstider och raster enligt denna lag samt, om genomsnittlig arbetstid används, den referensperiod under vilken arbetstiden utjämnas till en veckoarbetstid på 48 timmar. Av arbetstidsregistret eller rapporten ska också de undantag som avses i 49 § 2 mom. och 50 § 2 mom. och motiven till dem framgå.

Ett järnvägsföretag får bedriva järnvägstrafik endast om

Vad som i 1 mom. 2, 3 och 5 punkten föreskrivs om järnvägsföretags rätt att bedriva järnvägstrafik gäller även andra järnvägsoperatörer.

Alla järnvägsoperatörer ska dessutom ha sådan ansvarsförsäkring som avses i 182 § i spårtrafiklagen eller något annat motsvarande arrangemang.

En koncession som beviljats i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är giltig i hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Koncession krävs inte av ett järnvägsföretag som har registrerats i någon annan stat än en EES-stat och som bedriver i den mellan Republiken Finlands regering och Ryska federationens regering ingångna överenskommelsen om direkt internationell järnvägstrafik (FördrS 84 och 85/2016) avsedd järnvägsgränstrafik enbart på spåranläggningar mellan riksgränsen och en järnvägsgränsstation och på spåranläggningar på en järnvägsgränsstation. Koncession krävs dock av ett företag som i järnvägsgränstrafik tar emot fordon från ett ryskt järnvägsföretag eller överlämnar sådana till ett ryskt järnvägsföretag på en järnvägsgränsstation i Finland. (17.5.2024/254)

Transport- och kommunikationsverket ska bevilja ett i Finland etablerat järnvägsföretag koncession för järnvägstrafik, om (23.11.2018/984)

Tillståndsmyndigheten kan kräva att få revisionsberättelsen samt relevanta dokument som upprättats av en bank, ett offentligt kreditinstitut, en bokförare eller en revisor.

Transport- och kommunikationsverket ska underrätta Europeiska unionens järnvägsbyrå om koncession som det beviljar järnvägsföretag. (23.11.2018/984)

Den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen uppfyller inte kravet på gott anseende enligt 54 § 3 punkten, om han eller hon under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren till bötesstraff för allvarligt brott mot bestämmelser eller föreskrifter om anställningsförhållanden eller gällande kollektivavtal, näringsutövning, bokföring, skuldförhållanden, bedrivande av trafik eller trafiksäkerhet och gärningen visar att personen är uppenbart olämplig att bedriva järnvägstrafik. Detta gäller också brott mot tullbestämmelser, om sökanden har för avsikt att bedriva internationell järnvägstrafik. (29.3.2019/371)

Sökanden uppfyller kravet på yrkesmässig kompetens enligt 54 § 2 punkten, om sökanden i den utsträckning som ansökan förutsätter har kunskaper och erfarenhet av att under säkra former bedriva och övervaka järnvägstrafik. (29.3.2019/371)

Sökanden uppfyller inte solvenskravet enligt 54 § 4 punkten, om

(29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket kan av särskilda skäl avvika från det krav som avses i 3 mom. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de utredningar den som ansöker om koncession ska lägga fram. (23.11.2018/984)

En ansökan om koncession ska avgöras inom tre månader från det att alla för avgörandet av ärendet behövliga uppgifter har sänts in till Transport- och kommunikationsverket. Koncessionen kan på ansökan beviljas med begränsningen att den endast gäller person- eller godstrafik.

Ett järnvägsföretags koncession är giltig så länge järnvägsföretaget uppfyller förutsättningarna enligt detta kapitel. Om järnvägsföretaget dock byter ägare eller om de som sköter uppgifter inom den operativa ledningen byts, ska företaget omedelbart underrätta Transport- och kommunikationsverket om ändringarna så att verket kan kontrollera att järnvägsföretagets nya ägare och de personer som utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen uppfyller de villkor som föreskrivs i 54 och 55 §. På basis av den information som verket fått kan det kräva behövliga ytterligare uppgifter av järnvägsföretaget.

Järnvägsföretaget ska inleda sin trafik inom sex månader från det att koncessionen beviljades. Transport- och kommunikationsverket kan på begäran av koncessionshavaren, med beaktande av den speciella arten av de tjänster som ska tillhandahållas, besluta att trafiken får inledas senare. Om koncessionshavaren inte har börjat bedriva trafiken inom utsatt tid eller har avbrutit trafiken för minst sex månader i följd, kan Transport- och kommunikationsverket be koncessionshavaren lägga fram en tilläggsutredning för att utreda förutsättningarna för koncessionens giltighet.

Om ett järnvägsföretag avser att ändra eller utvidga sin verksamhet betydligt, ska det lämna in en ny ansökan till Transport- och kommunikationsverket eller lämna sådan tilläggsutredning som verket begärt. Transport- och kommunikationsverket kan på grundval av ansökan bevilja ny koncession eller ändra koncessionen eller utifrån tilläggsutredningen ge sitt samtycke till fortsatt verksamhet.

Transport- och kommunikationsverket kan kräva en utredning, om koncessionshavarens rättsliga ställning ändras på ett sätt som kan ha betydelse för den koncessionsenliga järnvägstrafiken. Verket ska bedöma förutsättningarna för fortsatt verksamhet så snart som möjligt efter att ha fått koncessionshavarens utredning. Om Transport- och kommunikationsverket har anledning att misstänka att järnvägsföretaget inte uppfyller förutsättningarna för koncession enligt 54 §, har verket rätt att kontrollera om förutsättningarna uppfylls. Om Transport- och kommunikationsverket konstaterar att förutsättningarna för koncession inte uppfylls, ska verket vidta de åtgärder som avses i 243 § för att koncessionen ska hållas i kraft eller återkallas.

Transport- och kommunikationsverket ska underrätta Europeiska unionens järnvägsbyrå, om verket gör ändringar i en koncession som det har beviljat ett järnvägsföretag.

Järnvägsoperatörer ska förbereda sig för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden och se till att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen och vid störningar under normala förhållanden. De ska på det sätt som deras verksamhet kräver delta i beredskapsplanering och på förhand förbereda verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid störningar under normala förhållanden.

En järnvägsoperatör ska göra upp en beredskapsplan och därvid beakta synpunkterna bland olika aktörer i järnvägssystemet.

Beredskapsplanen ska dessutom innehålla information om hurdan assistans järnvägsföretaget erbjuder passagerare enligt artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/782 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer, nedan förordningen om järnvägars ansvar , i händelse av en allvarlig störning i trafiktjänsterna. (19.1.2023/88)

Närmare bestämmelser om den beredskap för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. Dessutom får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om det närmare innehållet i och uppgörandet av den i 2 mom. avsedda beredskapsplanen.

En trafikutövare som bedriver metro- eller spårtrafik på ett metrobannät eller ett spårvägsnät ( spårbunden stadstrafik ) ska till Transport- och kommunikationsverket lämna en skriftlig anmälan om den verksamhet som trafikutövaren bedriver. Den som bedriver spårbunden stadstrafik ( trafikutövare ) kan vara ett kommunalt affärsverk eller bolag eller något annat bolag eller någon annan sammanslutning som bedriver trafik på ett metrobannät eller ett spårvägsnät.

En trafikutövare ska uppfylla följande krav:

Den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen uppfyller inte kravet på gott anseende enligt 60 § 3 punkten, om han eller hon under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren till bötesstraff för allvarligt brott mot bestämmelser eller föreskrifter om anställningsförhållanden, näringsutövning, bokföring, skuldförhållanden, bedrivande av trafik eller trafiksäkerhet och gärningen visar att personen är uppenbart olämplig att sköta uppgifter inom trafikutövarens operativa ledning.

Den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen uppfyller kravet på yrkesmässig kompetens enligt 60 § 3 punkten, om han eller hon i den utsträckning som den verksamhet som ska bedrivas förutsätter har kunskaper och erfarenhet av att under säkra former bedriva och övervaka trafiken.

Trafikutövaren uppfyller inte solvenskravet enligt 60 § 5 punkten, om

En anmälan om bedrivande av spårbunden stadstrafik ska innehålla trafikutövarens namn och fullständiga kontaktuppgifter. Dessutom ska trafikutövaren i sin anmälan påvisa att kraven enligt 60 § uppfylls. Anmälan ska göras senast tre månader innan verksamheten inleds. (29.3.2019/371)

Trafikutövaren ska utan dröjsmål skriftligen underrätta Transport- och kommunikationsverket om förändringar i de uppgifter som avses i 1 mom. Anmälan ska även göras om avslutande av verksamheten. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de uppgifter som ska anmälas och om hur de ska ges in till Transport- och kommunikationsverket. (23.11.2018/984)

Trafikutövaren svarar för att metro- och spårvägstrafiksystemet drivs säkert samt för förvaltningen av de risker som har samband med driften i fråga om den verksamhet som trafikutövaren bedriver. Trafikutövaren ska i sin verksamhet beakta de säkerhetsmål för metro- och spårvägstrafiksystemet som Transport- och kommunikationsverket ställt upp med stöd av 3 mom. (23.11.2018/984)

Bestämmelser om ersättning för person- och sakskador i spårbunden stadstrafik finns i lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999) .

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om minimisäkerhetsnivån för metro- och spårvägstrafiksystemet och dess delar samt om säkerhetsmålen för metro- och spårvägstrafiksystemet. (23.11.2018/984)

Trafikutövaren ska ha ett säkerhetsstyrningssystem som erbjuder en systematisk metod för att identifiera faromoment och hantera risker och säkerställa att åtgärderna för att hantera de faromoment och risker som identifierats är effektiva. Förvaltningen av alla risker som hör till organisationens verksamhet ska tryggas genom säkerhetsstyrningssystemet.

Trafikutövarens verkställande direktör eller någon annan som svarar för den operativa ledningen svarar för att säkerhetsstyrningssystemet tas i bruk och förvaltas effektivt inom den organisation som de leder.

Säkerhetsstyrningssystemet ska upprättas skriftligt. Det ska innehålla en säkerhetspolitik som godkänts av organisationens verkställande direktör eller av någon annan direktör som hör till den högsta ledningen och ska ha meddelats hela personalen, kvalitativa och kvantitativa mål för upprätthållande och förbättring av säkerheten samt planer och förfaranden för uppnående av dessa mål.

I säkerhetsstyrningssystemet ska man särskilt beakta ansvarsfördelningen inom organisationen, att organisationen bedriver övervakning på samtliga nivåer, att personalen deltar i beslutsfattandet om styrningssystemet samt att säkerhetsstyrningssystemet förbättras kontinuerligt.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i säkerhetsstyrningssystemet. (23.11.2018/984)

Av den som sköter uppgiften som förare för metrotåg, spårvagnar eller fordon som används i underhållet av bannätet krävs att han eller hon

Endast den som genom läkarintyg visat att han eller hon på basis av sitt hälsotillstånd är lämplig att sköta en uppgift som förare får utföra nämnda uppgifter. Trafikutövaren ska säkerställa att den som sköter en uppgift som förare enligt 1 mom. genomgår en läkarundersökning innan han eller hon påbörjar skötseln av uppgiften. Därefter ska den som sköter en uppgift som förare regelbundet genomgå läkarundersökning.

Trafikutövaren har rätt att överföra den som sköter en uppgift som förare till andra uppgifter om denne har underlåtit att genomgå en sådan läkarundersökning som krävs.

I sin verksamhet svarar trafikutövaren för att de anställda eller de som deltar i verksamheten och sköter uppgifter som förare uppfyller behörighetsvillkoren enligt denna lag och de övriga krav på den som sköter uppgifter som förare som föreskrivs med stöd av denna lag.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om kraven på behörigheten för och hälsotillståndet hos personer som sköter uppgifter som förare, om läkarundersökningar och om hur ofta den som sköter en uppgift som förare ska påvisa sin behörighet. (23.11.2018/984)

Utövare av spårbunden stadstrafik ska förbereda sig för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden och se till att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen och vid störningar under normala förhållanden. De ska på det sätt som deras verksamhet kräver delta i beredskapsplanering och på förhand förbereda verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid störningar under normala förhållanden.

En utövare av spårbunden stadstrafik ska göra upp en beredskapsplan och därvid beakta särdragen i spårbunden stadstrafik och aktörernas synpunkter.

Närmare bestämmelser om den beredskap för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. Dessutom får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om det närmare innehållet i och uppgörandet av den i 2 mom. avsedda beredskapsplanen.

Detta kapitel tillämpas på fysiska personer som i person- eller godstågstrafik eller växelarbete framför rullande materiel och som enligt detta kapitel är behöriga för uppgiften som förare.

Detta kapitel tillämpas inte på

En järnvägsoperatör svarar för att förare som är anställda hos den eller deltar i verksamheten uppfyller de behörighetsvillkor som anges i och med stöd av detta kapitel.

En järnvägsoperatör ska beskriva och ta i bruk förfaranden för förarnas kompetens i det säkerhetsstyrningssystem som avses i 10 § i spårtrafiklagen. En järnvägsoperatör ska ha ett uppföljningssystem för uppföljning av förarnas kompetens.

För att framföra rullande materiel krävs tillstånd. Ett tillstånd kan styrkas genom ett förarbevis, som tillhör föraren. Föraren ska ha förarbeviset med sig när han eller hon framför rullande materiel, om inte tillståndets existens kan styrkas på annat sätt.

Ett tillstånd som utfärdats i Finland är i kraft också i andra EES-stater för förare som har fyllt 20 år. På motsvarande villkor är ett förarbevis som utfärdats i någon annan EES-stat i kraft i Finland.

Transport- och kommunikationsverket utfärdar på ansökan tillstånd till den som (23.11.2018/984)

Ett tillstånd ska dock inte beviljas om sökanden inte är lämplig att inneha det. En sökande kan anses vara olämplig att inneha ett tillstånd, om sökanden

Transport- och kommunikationsverket ska avgöra en ansökan om tillstånd inom en månad från det att den sökande har lämnat in alla uppgifter enligt 1 mom. för behandlingen av ansökan. Transport- och kommunikationsverket för in uppgifter som gäller tillstånd i trafik- och transportregistret och utfärdar ett sådant förarbevis som behövs för att styrka tillståndet. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket ska offentliggöra det förfarande som ska iakttas vid beviljande av tillstånd. (23.11.2018/984)

Ett tillstånd är i kraft tio år från det att det utfärdades om föraren har upprätthållit sin yrkeskompetens på det sätt som anges i järnvägsoperatörens säkerhetsstyrningssystem och de krav som ställs på förarens hälsotillstånd är uppfyllda.

Transport- och kommunikationsverket förnyar på ansökan en förares tillstånd, om förutsättningarna för beviljande av tillstånd uppfylls. Transport- och kommunikationsverket kontrollerar i trafik- och transportregistret om förutsättningarna uppfylls. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket ska avgöra en ansökan om förnyande av tillstånd inom en månad från det att den sökande har lämnat in alla uppgifter enligt 1 mom. för behandlingen av ansökan. Transport- och kommunikationsverket inför uppgifter som gäller tillstånd i trafik- och transportregistret och utfärda ett sådant förarbevis som behövs för att styrka tillståndet. (23.11.2018/984)

En förare ska ha tillräckliga medicinska förutsättningar för uppgiften, vilket ska styrkas med ett läkarintyg som utfärdats av en järnvägsläkare.

Den får inte vara förare som på grund av sjukdom, lyte eller skada, andra nedsättningar av funktionsförmågan eller på grund av någon annan liknande egenskap enligt bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen ( lokförardirektivet ) har väsentligt nedsatt förmåga att fortlöpande eller tillfälligt utföra en uppgift som förare. Också förarens sinnesfunktioner ska uppfylla kraven i bilaga II till lokförardirektivet. En förare får inte utan en järnvägsläkares godkännande framföra rullande materiel under påverkan av sådana läkemedel som kan påverka framförandet.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de krav som ställs på sinnesfunktionerna samt om sådana läkemedel, sjukdomar, lyten, skador och andra motsvarande omständigheter som påverkar möjligheterna att utföra uppgiften som förare samt om bedömningen och vården i samband med dem. (23.11.2018/984)

En förare ska i fråga om psykiska egenskaper, uppförande och personlighet uppfylla de krav på psykisk kapacitet och lämplighet som gäller för uppgiften som förare. Lämpligheten ska styrkas med ett positivt utlåtande av en järnvägspsykolog.

En person som har sådana konstaterade yrkespsykologiska brister vad gäller funktionell lämplighet eller andra psykiska egenskaper som avses i bilaga II till lokförardirektivet och som sannolikt påverkar förmågan att utföra uppgiften får inte vara förare.

En järnvägsläkare ska utföra en läkarundersökning på förare innan de börjar i sitt arbete. Som föraruppgifter anses också praktik- och utbildningsperioder som har samband med uppgiften.

Förare ska genomgå läkarundersökningar som uppfyller kraven i bilaga II till lokförardirektivet minst vart tredje år till 55 års ålder och därefter varje år, om inte en järnvägsläkare kräver att undersökningarna ska göras oftare. En läkarundersökning ska också alltid göras om det finns skäl att misstänka att en förares hälsotillstånd inte uppfyller kraven enligt 72 §. (29.3.2019/371)

Efter undersökningen ska järnvägsläkaren ge ett skriftligt läkarintyg om personens hälsomässiga lämplighet för uppgiften.

En läkare eller vårdinrättning som vårdar eller har vårdat en förare ska med förarens samtycke trots sekretessbestämmelserna på begäran ge järnvägsläkaren de uppgifter om förarens hälsotillstånd som behövs för läkarundersökningen.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om läkarundersökningar. (23.11.2018/984)

En järnvägspsykolog ska utföra en psykologisk personbedömning på förare innan de börjar i sitt arbete. Som föraruppgifter anses också praktik- och utbildningsperioder som har samband med uppgiften.

En psykologisk personbedömning ska också göras om det finns skäl att misstänka att en förare inte har psykisk kapacitet att utföra sina uppgifter.

Utifrån den psykologiska personbedömningen ska järnvägspsykologen ge ett skriftligt utlåtande om förarens psykiska lämplighet för uppgiften.

Järnvägspsykologen har trots sekretessbestämmelserna rätt att med förarens medgivande få behövliga uppgifter om förarens psykiska lämplighet från tidigare utförda psykologiska personbedömningar.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de psykiska egenskaper och den psykiska lämplighet som krävs av förare samt om hur en psykologisk personbedömning ska utföras. (23.11.2018/984)

Utöver ett tillstånd enligt 69 § ska en förare ha ett kompletterande intyg som styrker vilken rullande materiel föraren får framföra och på vilket bannät. Ett kompletterande intyg i kategori A berättigar föraren att trafikera vid växelarbete och ett kompletterande intyg i kategori B att trafikera i tågtrafik. (29.3.2019/371)

Det kompletterande intyget tillhör järnvägsoperatören, som på begäran ska ge föraren en till riktigheten bestyrkt kopia av intyget. Föraren ska ha det kompletterande intyget eller en till riktigheten bestyrkt kopia av det med sig när han eller hon framför rullande materiel.

En järnvägsoperatör ska i sitt säkerhetsstyrningssystem beskriva förfarandet för att bevilja och uppdatera kompletterande intyg enligt detta kapitel samt förfarandet då en förare anhåller om ett kompletterande intyg eller om att det uppdateras eller att järnvägsoperatörens beslut om att intyget ska återkallas ska tas upp till ny prövning. En järnvägsoperatör ska bevilja ett kompletterande intyg till en förare som är anställd hos operatören eller deltar i dess verksamhet, och som

Den som ansökt om ett kompletterande intyg får begära att järnvägsoperatören omprövar sitt beslut om beviljande, uppdatering eller återkallande av det kompletterande intyget. Sökanden ska begära omprövning av ett beslut utan ogrundat dröjsmål och senast inom 30 dagar från det att sökanden fått del av beslutet.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de språkkunskaper som ska krävas av förare samt om nivåkrav för språkkunskaper. (23.11.2018/984)

Ett kompletterande intyg är i kraft tills vidare, om

För att hålla det kompletterande intyget i kraft ska järnvägsoperatören ordna följande prov för föraren:

Järnvägsoperatören ska efter att ha hört föraren utan obefogat dröjsmål återkalla ett kompletterande intyg som den har utfärdat eller begränsa dess omfattning, om en förare inte uppfyller behörighetsvillkoren för intyget. Intyget kan återkallas eller dess omfattning begränsas helt och hållet eller för en viss tid.

Järnvägsoperatören ska utan dröjsmål underrätta föraren om beslutet att återkalla det kompletterande intyget eller begränsa dess omfattning.

Om en förare inte uppfyller förutsättningarna för kompletterande intyg och järnvägsoperatören inte har återkallat intyget eller begränsat dess omfattning och Transport- och kommunikationsverket får vetskap om detta, ska verket utan obefogat dröjsmål begära att den järnvägsoperatör som utfärdat det kompletterande intyget återkallar det, begränsar dess omfattning eller utför en kompletterande kontroll. (23.11.2018/984)

Om Transport- och kommunikationsverket eller den behöriga myndigheten i en annan EES-stat har begärt att den järnvägsoperatör i Finland som har utfärdat det kompletterande intyget återkallar intyget eller utför en kompletterande kontroll, ska järnvägsoperatören avgöra frågan inom fyra veckor från det att järnvägsoperatören tog emot begäran och underrätta den behöriga myndighet som framställt begäran om sitt beslut. (23.11.2018/984)

En förare får framföra rullande materiel på ett bannät som inte omfattas av förarens kompletterande intyg om föraren assisteras av en annan förare vars kompletterande intyg omfattar det bannätet, då det är fråga om

Järnvägsoperatören beslutar om och svarar för anlitandet av sådana assisterande förare som avses i 1 mom. och ska i förväg underrätta bannätsförvaltaren om att en assisterande förare anlitas.

En järnvägsoperatör ska föra ett register över de kompletterande intyg operatören utfärdar. I registret över kompletterade intyg ska järnvägsoperatören föra in

Registret över kompletterande intyg ska genomföras i enlighet med kommissionens beslut (2010/17/EG) om antagandet av grundläggande föreskrifter för register över lokförarbevis och kompletterande intyg enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG.

En läroanstalt och en examinator ska trots sekretessbestämmelserna lämna järnvägsoperatören för registret över kompletterande intyg behövliga uppgifter när en förare har genomgått den utbildning som krävs för kompletterande intyg eller avlagt ett prov enligt 78 § 2 mom.

Järnvägsoperatören får använda uppgifterna i registret över kompletterande intyg till att utfärda och återkalla kompletterande intyg, övervaka behörighet och behandla andra behörighetsfrågor.

Järnvägsoperatören ska radera uppgifterna om en förare ur registret tio år från utgången av det kompletterande intygets giltighetstid. Om det inom denna tidsfrist inleds en sådan utredning som avses i 166 § i spårtrafiklagen, får uppgifterna inte raderas förrän utredningen har slutförts.

Järnvägsoperatören får lämna ut uppgifter ur registret över kompletterande intyg endast om förutsättningar för utlämnande enligt denna paragraf föreligger. Uppgifter får inte lämnas ut om det finns grundad anledning att misstänka att utlämnandet kränker integritetsskyddet för den som söker eller innehar ett kompletterande intyg eller en sådan persons intressen eller rättigheter.

Under de förutsättningar som anges i 1 mom. och trots sekretessbestämmelserna ska järnvägsoperatören på begäran lämna ut uppgifter ur registret över kompletterande intyg till behöriga finländska myndigheter och till järnvägsmyndigheter och myndigheter för undersökning av olyckor i andra EES-stater. Utlämnandet av uppgifter ska vara nödvändigt för att mottagaren ska kunna fullfölja de uppgifter eller skyldigheter som föreskrivs i lag eller i Europeiska unionens lagstiftning.

Den som begär uppgifter ska begära dem skriftligt eller elektroniskt och motivera sin begäran. Den registeransvarige beslutar om utlämnande av uppgifter. Uppgifterna ska lämnas utan obefogat dröjsmål.

Uppgifter enligt 82 § och denna paragraf får också lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form enligt överenskommelse med den personuppgiftsansvarige. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska mottagaren visa att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. (29.3.2019/371)

Om den registeransvarige försätts i konkurs, svarar den nya järnvägsoperatör som tar över verksamheten för att uppgifterna i registret över kompletterande intyg bevaras.

Om ingen tar över verksamheten, ska den registeransvarige överföra registret över kompletterande intyg, inklusive uppgifterna, till Transport- och kommunikationsverket, som efter det svarar för att uppgifterna i registret bevaras. (23.11.2018/984)

Den som ansvarar för att uppgifterna i registret över kompletterande intyg bevaras ska bevara registeruppgifterna i enlighet med 83 §. (29.3.2019/371)

86 § har upphävts genom L 30.12.2020/1255 .

En järnvägsoperatör ska utan dröjsmål meddela Transport- och kommunikationsverket eller någon annan som beviljat förarens förarbevis när anställningsförhållandet för en förare i dess tjänst eller verksamheten för en förare som deltar i dess verksamhet inleds eller upphör.

Järnvägsoperatören ska också utan dröjsmål meddela Transport- och kommunikationsverket om arbetsoförmåga för en sådan förare som avses i 1 mom. varar längre än tre månader. Järnvägsoperatören ska utan dröjsmål meddela Transport- och kommunikationsverket också om andra ändringar som påverkar förarbevisets omfattning.

Transport- och kommunikationsverket är skyldigt att underrätta järnvägsoperatören om verket har vidtagit någon av de åtgärder som avses i 242 eller 243 § för att ändra, begränsa eller återkalla en förares förarbevis eller om det har utfärdat ett verksamhetsförbud enligt 249 §.

En förare som avses i 67 § ska för att få allmän och yrkesmässig kompetens genomgå de utbildningar som krävs för tillstånd och kompletterande intyg. Dessutom krävs det att en examinator har bedömt de prov som krävs för uppgiften som förare med godkänt resultat. (29.3.2019/371)

De utbildningar som krävs för tillstånd och kompletterande intyg enligt 1 mom. ska ordnas som skilda utbildningsdelar. Utbildningsdelen för tillstånd ska uppfylla de gällande kraven i bilaga IV till lokförardirektivet. Också de utbildningar om rullande materiel och bannät som ska anges i kompletterande intyg ska ordnas som skilda utbildningsdelar. Utbildningsdelen om rullande materiel ska uppfylla de gällande kraven i bilaga V och utbildningsdelen om bannätet de gällande kraven i bilaga VI till lokförardirektivet. Dessutom ska i utbildningen beaktas bestämmelserna om tillämpliga utbildningsmetoder i bilaga III till lokförardirektivet.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de utbildningsmetoder som ska tillämpas vid förarutbildningen och om utbildningens innehåll. (23.11.2018/984)

Sedan en sådan utbildning som avses i 88 § har slutförts ska föraren med godkänt resultat avlägga prov för att fastställa att föraren har de kunskaper och färdigheter som uppgiften förutsätter. Proven ska examineras av en examinator som har godkänts för uppgiften. Transport- och kommunikationsverket ska offentliggöra en förteckning över godkända examinatorer. (30.12.2020/1255)

Transport- och kommunikationsverket fastställer de prov som ska avläggas för att få tillstånd och förordnar de examinatorer som ska anlitas vid proven. Transport- och kommunikationsverket ska beskriva förfarandet för fastställandet av prov och förordnande av examinatorer när verket offentliggör det förfarande som ska iakttas vid beviljande av tillstånd enligt 70 § 4 mom. (29.3.2019/371)

Järnvägsoperatören fastställer de prov som ska avläggas för kompletterande intyg och förordnar de examinatorer som ska anlitas vid proven. Järnvägsoperatören ska beskriva förfarandet för fastställandet av prov och förordnande av examinatorer när operatören fastställer det förfarande som ska iakttas vid beviljande av kompletterande intyg enligt 77 § 1 mom. Förarens förmåga att arbeta som förare ska bedömas genom ett körprov som utförs på bannätet. Dessutom kan förarens förmåga att hantera avvikande situationer och funktionsstörningar och andra motsvarande förmågor mätas med hjälp av simulator. I fråga om kompletterande intyg för bannät i Finland får endast en examinator som Transport- och kommunikationsverket har godkänt examinera det prov som gäller kännedomen om bannätet, inklusive kännedom om rutter och trafikregler. (29.3.2019/371)

Proven ska genomföras så att intressekonflikter undviks. Examinatorn för provet för ett kompletterande intyg får dock höra till personalen hos den järnvägsoperatör som beviljar intyget.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om prov och ordnandet av dem. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket godkänner på ansökan och för högst fem år läroanstalter som avses i detta kapitel som anordnar utbildning för förare eller delar av utbildningen, om sökanden har god yrkeskunskap om järnvägssystemet och den kunskap och skicklighet uppgiften kräver samt ändamålsenligt undervisningsmaterial och ändamålsenliga lokaler. Transport- och kommunikationsverket ska offentliggöra en förteckning över godkända läroanstalter. (30.12.2020/1255)

Om läroanstalten utgör en del av en järnvägsoperatörs organisation, får järnvägsoperatören begära att det ärende som gäller godkännande av läroanstalten ska behandlas i samband med ett ärende som gäller ansökan om säkerhetsintyg för järnvägsoperatören.

Transport- och kommunikationsverket ska ompröva godkännandet av en läroanstalt, om det sker väsentliga ändringar i de föreskrivna behörighetskraven för förare eller kraven för godkännande av läroanstalter eller om läroanstalten begär det. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om kraven på läroinrättningar och om behörighetskraven för utbildare. (23.11.2018/984)

En läroanstalt ska ge förberedande utbildning till alla förare och personer som söker sig till föraruppgifter på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Om läroanstalten utgör en del av en järnvägsoperatörs organisation, ska utbildningen vara tillgänglig på lika villkor för alla, oberoende av om läroanstalten utbildar järnvägsoperatörens egen personal eller andra personer som behöver utbildning.

Läroanstalten svarar för utbildningens innehåll tillsammans med järnvägsoperatören eller den som har för avsikt att bli järnvägsoperatör.

Om omfattningen av den utbildning läroanstalten ger ändras väsentligt, ska läroanstalten begära ett nytt godkännande av Transport- och kommunikationsverket. (23.11.2018/984)

Om en läroanstalt som avses i detta kapitel inte har tillräckliga verksamhetsförutsättningar för att utföra handledning i framförande av rullande materiel, får en järnvägsoperatör utföra handledningen.

Det regleringsorgan som avses i 20 kap. i spårtrafiklagen kan ålägga ett järnvägsföretag att tillhandahålla handledning enligt 1 mom. i framförande av rullande materiel för bolag eller andra sammanslutningar som har för avsikt att inleda järnvägstrafik, om det inte finns andra genomförbara alternativ för handledningen. Skyldighet att tillhandahålla handledning kan påföras, om järnvägsföretaget bedriver trafik som motsvarar den trafik som ett bolag eller någon annan sammanslutning som begär handledning ämnar bedriva.

Om regleringsorganet ålägger ett järnvägsföretag att tillhandahålla handledning, ska organet beakta att järnvägsföretaget har tillräckliga förutsättningar för uppgiften och att handledningen inte oskäligt begränsar järnvägsföretagets verksamhet.

Det järnvägsföretag som tillhandahåller handledning beslutar om de praktiska arrangemangen för handledningen i samråd med läroanstalten. Järnvägsföretaget ska få skälig ersättning för handledningen med beaktande av de kostnader som den orsakar och en skälig avkastning. För ersättningen svarar det bolag eller den sammanslutning som begär handledning. Ersättningen ska vara rättvis för alla bolag och andra sammanslutningar som avses i detta moment och som får handledning. Det järnvägsföretag som tillhandahåller handledning kan kräva att ett bolag eller en sammanslutning som begär handledning betalar ett förskott för handledningen eller ställer en säkerhet för betalningen av avgiften.

Transport- och kommunikationsverket godkänner på ansökan examinatorer för prov som berättigar till förarbevis och kompletterande intyg, om den sökande är insatt i synnerhet i provets ämnesområde och har sådan praktisk erfarenhet av det att han eller hon förmår bedöma andras kunnande. (23.11.2018/984)

Examinatorer kan godkännas för högst fem år i sänder. Examinatorn ska genomföra de prov som berättigar till förarbevis och kompletterande intyg på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Examinatorn ska i samband med godkännandet ge en försäkran om detta.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om kompetenskrav för examinatorer och om upprätthållande av kompetens. (23.11.2018/984)

För handelssjöfart inom Finlands vattenområden får inte användas andra fartyg än finska, om det inte är fråga om utrikes fart. Andra än finska fartyg får inte heller användas för kryssningstrafik där kryssningsfartyget går från och till en finsk hamn.

Fartyg från stater som är medlemmar i Europeiska unionen har dock rätt att bedriva handelssjöfart enligt bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) och rådets förordning (EEG) nr 3921/91 om villkoren för att transportföretag skall få utföra inrikes transporter av gods eller passagerare på inre vattenvägar i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande.

Transport- och kommunikationsverket beviljar tillstånd för handelssjöfart med utländskt fartyg enligt 94 §, om inget fartyg som seglar under Finlands eller någon annan EU-medlemsstats flagg skäligen kan fås för ändamålet och

(29.3.2019/371)

Tillstånd beviljas för högst ett år i sänder. Innan tillstånd beviljas ska Transport- och kommunikationsverket höra dem som saken gäller, om inte annat följer av ärendets natur eller brådskande art. (23.11.2018/984)

Genom förordning av statsrådet kan enligt avtal med en främmande stat och under förutsättning av ömsesidighet föreskrivas att fartyg från den främmande staten har rätt att utan ett i 1 mom. avsett tillstånd bedriva i 94 § angiven handelssjöfart, antingen helt och hållet eller till de delar som bestäms i avtalet. (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om utredningar för ansökan om tillstånd. (23.11.2018/984)

Detta kapitel tillämpas på fartygspersonal som arbetar på finska fartyg. Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i denna lag, tillämpas på erkännandet lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) . I fråga om yrkespersoner inom sjöfarten är Transport- och kommunikationsverket behörig myndighet enligt den lagen. (30.12.2020/1256)

Detta kapitel tillämpas på fartygspersonal som arbetar på finska fiskefartyg med en längd på minst 10 meter. På fartområde I i inrikes fart tillämpas detta kapitel dock endast på fartygspersonal på fiskefartyg med en längd på minst 12 meter.

Detta kapitel tillämpas dock inte på fartygspersonal på

(29.3.2019/371)

På fartygspersonal på vajerfärjor och pråmar tillämpas endast de behörighetskrav som gäller radiopersonal.

I fråga om traditionsfartyg tillämpas behörighetskraven för fartygspersonal på lastfartyg då fartyget medför högst 12 passagerare, samt behörighetskraven för fartygspersonal på passagerarfartyg då fartyget medför fler än 12 passagerare. (19.6.2019/786)

I detta kapitel avses med

De som arbetar ombord på ett fartyg ska ha behörighet enligt detta kapitel.

Av medlemmarna av fartygspersonalen kan utöver det som annars krävs för tjänstgöringen också krävas specialbehörigheter enligt fartygets egenskaper eller enligt arbetsuppgifterna. Över påvisad behörighet utfärdas ett behörighetsbrev eller ett certifikat över specialbehörighet.

Den som har ett sådant behörighetsbrev för befäl eller certifikat över specialbehörighet i lastoperationer på tankfartyg som utfärdats av en behörig myndighet i någon annan stat, och som arbetar ombord på ett fartyg under finsk flagg, ska ha ett kompetensbevis över erkännande av behörighetsbrevet eller certifikatet över specialbehörighet.

När ett finskt fartyg har bortfraktats åt en utlänning för att användas i trafik mellan de stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet på sådana villkor att den utländska befraktaren kan bestämma om fartygets användning för sjöfart, ska fartygets befälhavare ha ett behörighetsbrev enligt denna lag och vid behov ett certifikat över specialbehörighet och motsvarande kompetensbevis. Den övriga fartygspersonalen ska ha ett sådant behörighetsbrev som deras respektive uppgifter förutsätter och vid behov ett certifikat över specialbehörighet och motsvarande kompetensbevis.

Befälhavaren på ett passagerarfartyg med en bruttodräktighet under 100, som används på ett namngivet och avgränsat område inom fartområde I i inrikes fart, ska ha förarbrev eller förarbrev A för fiskefartyg.

Befälhavaren på ett lastfartyg med en bruttodräktighet under 100, som används inom fartområde I i inrikes fart, ska ha förarbrev eller förarbrev B för fiskefartyg.

Befälhavaren på ett lastfartyg med en bruttodräktighet under 100 som används inom fartområdena II och III i inrikes fart ska ha fullgjort utbildningen för skeppare i inrikes fart och ha tjänstgjort fyra månader till sjöss. Utbildningen och sjötjänstgöringen för skeppare i inrikes fart ska styrkas genom ett intyg utfärdat av Transport- och kommunikationsverket och de kan ersättas med skepparbrev B för fiskefartyg. (30.12.2020/1256)

Befälhavaren på ett lastfartyg i inrikes fart med en bruttodräktighet om minst 100 men under 500 ska ha skepparbrev för inrikes fart eller skepparbrev B för fiskefartyg.

Befälhavaren på ett passagerarfartyg i inrikes fart med en bruttodräktighet under 300 ska ha skepparbrev för inrikes fart eller skepparbrev B för fiskefartyg. Av befälhavaren på ett passagerarfartyg som används i inrikes fart inom fartområde III krävs därtill minst 12 månaders sjötjänstgöring som styrman eller befälhavare.

Befälhavaren på ett passagerarfartyg i inrikes fart med en bruttodräktighet om minst 300 men under 500 ska ha skepparbrev för inrikes fart eller skepparbrev B för fiskefartyg och ha tjänstgjort 12 månader till sjöss som styrman eller befälhavare.

Befälhavaren på ett fartyg i inrikes fart med en bruttodräktighet om minst 500 men under 1 000 ska ha vaktstyrmansbrev eller skepparbrev A för fiskefartyg. Av befälhavaren på passagerarfartyg krävs därtill minst 12 månaders sjötjänstgöring som styrman eller befälhavare.

Befälhavaren på ett fartyg i inrikes fart med en bruttodräktighet om minst 1 000 men under 3 000 ska ha överstyrmansbrev eller vaktstyrmansbrev och ha tjänstgjort 36 månader till sjöss som styrman eller 24 månader som styrman, varav minst 12 månader som överstyrman.

Befälhavaren på ett fartyg med en bruttodräktighet under 500 i östersjötrafik eller närtrafik ska ha behörighetsbrev för befälhavare i närtrafik.

Befälhavaren på ett fartyg med en bruttodräktighet under 500 i europatrafik eller fjärrtrafik ska ha överstyrmansbrev och ha tjänstgjort 36 månader till sjöss som styrman eller 24 månader som styrman, varav minst 12 månader som överstyrman.

Befälhavaren på ett fartyg i internationell fart med en bruttodräktighet om minst 500 men under 3 000 ska ha överstyrmansbrev och ha tjänstgjort 36 månader till sjöss som styrman eller 24 månader som styrman, varav minst 12 månader som överstyrman.

Befälhavaren på ett fartyg med en bruttodräktighet om 3 000 eller mera ska ha sjökaptensbrev.

Den som hör till maskinbefälet på ett motorfartyg ska ha ett behörighetsbrev för motorfartyg och den som hör till maskinbefälet på ett ångfartyg ett behörighetsbrev för ångfartyg.

Ett fartyg ska ha en befälhavare och en maskinchef. Fartygets befälhavare får dock även tjänstgöra som maskinchef på fartyg med en maskineffekt under 350 kilowatt där maskinkontrollinstrumenten är placerade så att maskineriet kan styras från manöverplatsen. På ansökan av redaren kan Transport- och kommunikationsverket också fastställa bemanningen och utfärda ett bemanningscertifikat i enlighet med 6 § i lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009) så att fartygets befälhavare, som har den behörighet som krävs, får tjänstgöra som maskinchef på fartyg med en maskineffekt under 750 kilowatt där fartygets konstruktion och maskineriarrangemangen gör det möjligt att sköta båda uppgifterna samtidigt. Förfarandet får inte orsaka fara för människoliv, egendom eller miljön. (30.12.2020/1256)

Maskinchefen på ett fartyg i inrikes fart med en maskineffekt av minst 350 kilowatt men under 750 kilowatt ska ha maskinskötarbrev.

Maskinchefen på ett fartyg i inrikes fart med en maskineffekt av minst 750 kilowatt men under 3 000 kilowatt ska ha vaktmaskinmästarbrev och ha tjänstgjort minst 12 månader till sjöss som maskinmästare.

Maskinchefen på ett fartyg med en maskineffekt av minst 350 kilowatt men under 750 kilowatt i östersjötrafik och närtrafik ska ha maskinskötarbrev och ha tjänstgjort minst 12 månader till sjöss som maskinmästare.

Maskinchefen på ett fartyg med en maskineffekt av minst 350 kilowatt men under 750 kilowatt i europatrafik och fjärrtrafik ska ha vaktmaskinmästarbrev och ha tjänstgjort minst 12 månader till sjöss som maskinmästare.

Maskinchefen på ett fartyg i internationell fart med en maskineffekt av minst 750 kilowatt men under 3 000 kilowatt ska ha minst behörighetsbrev för maskinchefer på fartyg med en maskineffekt under 3 000 kilowatt.

Maskinchefen på ett fartyg med en maskineffekt av minst 3 000 kilowatt ska ha övermaskinmästarbrev.

Maskinchefen på ett ångfartyg ska ha ett behörighetsbrev i enlighet med ångpannornas totala effekttal.

Närmare bestämmelser om det behörighetsbrev som krävs av driftsövervakare av tryckbärande anordning på fartyg och om hur användare av tryckbärande anordningar ska göras förtrogna med uppgiften utfärdas genom förordning av statsrådet.

Föraren av en hyresbåt som hyrs ut bemannad ska ha ett förarbrev för hyresbåt, om båten enligt 2 § 1 mom. i sjötrafiklagen (782/2019) används i förtjänstsyfte mot ersättning. Om föraren av en hyresbåt som hyrs ut bemannad framför hyresbåten i internationell fart, ska han eller hon förutom ett förarbrev för hyresbåt även ha ett internationellt förarbrev för fritidsbåt.

Befälhavaren på ett fiskefartyg i klass I ska ha förarbrev B för fiskefartyg i fångstområde I och II och förarbrev A för fiskefartyg i fångstområde III.

Befälhavaren på ett fiskefartyg i klass II ska ha förarbrev A för fiskefartyg.

Styrmannen på ett fiskefartyg i klass III ska ha skepparbrev B för fiskefartyg och befälhavaren ska ha skepparbrev A för fiskefartyg.

Fartygets befälhavare får tjänstgöra som maskinchef endast på fiskefartyg med en maskineffekt under 350 kilowatt där maskinkontrollinstrumenten är så placerade att fartyget kan styras från manöverplatsen.

På ett fiskefartyg med en maskineffekt av minst 350 kilowatt men under 750 kilowatt ska en medlem av besättningen ha maskinskötarbrev.

Om fiskefartyget har en maskineffekt av minst 750 kilowatt, ska maskinchefen ha vaktmaskinmästarbrev.

Den som har genomgått säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg och som har

Fartygs radiooperatörer ska ha ett med stöd av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) utfärdat och giltigt behörighetsbevis som berättigar till användning av radiostationen i fråga.

Närmare bestämmelser om de trafikområden och fartyg för vilka det krävs behörighetsbevis som berättigar till användning av en radiostation får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som är befälhavare på ett passagerarfartyg eller lastfartyg i internationell fart ska ha fyllt 20 år. Befälhavaren på ett passagerarfartyg eller lastfartyg i inrikes fart ska ha fyllt 18 år.

Förpliktelserna enligt rådets direktiv 87/540/EEG om tillstånd att utföra varutransporter på vattenvägar inom nationell och internationell transport och om ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis, nedan direktivet om varutransporter på vattenvägar , är i kraft i Finland. På förare, besättning och trafikidkare på fartyg i inlandssjöfart i Finland tillämpas dock inte det direktivets bestämmelser om kraven för rätt att yrkesmässigt utöva verksamhet eller om examenskrav.

Av behöriga myndigheter i Europeiska unionens medlemsstater beviljade behörighetsbrev och tjänstgöringsjournaler för inlandssjöfart samt av Europeiska kommissionen erkända behörighetsbrev och tjänstgöringsjournaler för inlandssjöfart som har utfärdats av en behörig myndighet i ett tredjeland är i kraft i Finland på det sätt som anges i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2397 om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 91/672/EEG och 96/50/EG, nedan direktivet om yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart, sådan den lyder ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1233 om ändring av direktiv (EU) 2017/2397 vad gäller övergångsbestämmelser för erkännande av bevis från tredjeland . Övergångsbestämmelserna i artikel 38 i direktivet om yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart, inklusive den ändring i den som gjorts genom nämnda direktiv (EU) 2021/1233, gäller med undantag för skyldigheterna i punkt 2 i den artikeln. (14.1.2022/60)

Transport- och kommunikationsverket ska, om de villkor som anges i direktivet om yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart uppfylls, klassificera sådana avsnitt av en inre vattenväg som finns på finskt territorium som inre vattenvägar med havskaraktär och anmäla dem till Europeiska kommissionen.

Om det finns skäl att misstänka att ett tredjeland vars behörighetsbrev kommissionen har erkänt inte längre uppfyller kraven i artikel 10 i direktivet om yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart, ska Transport- och kommunikationsverket omedelbart underrätta Europeiska kommissionen om detta i enlighet med det direktivet.

Transport- och kommunikationsverket utfärdar på ansökan behörighetsbreven och certifikaten över specialbehörighet och för in uppgifter om dem i trafik- och transportregistret. Transport- och kommunikationsverket utfärdar dessutom behörighetsbevis enligt 104 § i enlighet med det internationella radioreglemente som utgör bilaga till konventionen om Internationella teleunionen (ITU) (FördrS 94/1996). (29.3.2019/371)

För utfärdandet av behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet förutsätts det att sökanden i fråga om ålder, hälsotillstånd, kunskaper, färdigheter, utbildning och erfarenheter uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för behörighetsbrevet eller certifikatet. Sökanden ska till stöd för sin ansökan lägga fram de uppgifter och den utredning som behövs för utfärdande av behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet.

För beviljande av behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet krävs det dessutom att Transport- och kommunikationsverket har godkänt utbildningsanordnaren och den utbildning som getts på det sätt som avses i 114 och 116 §. (30.12.2020/1256)

För genomförande av STCW-konventionen, SOLAS-konventionen, konventionen om arbete till sjöss från 2006 (FördrS 51 och 52/2013), direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk, rådets direktiv 97/70/EG om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd av 24 meter och däröver samt det internationella radioreglemente som utgör bilaga till konventionen om Internationella teleunionen får genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om behörighetsbrev, certifikat över specialbehörighet samt om behörighets- och specialbehörighetsvillkor. Genom förordning av statsrådet får också utfärdas närmare bestämmelser om de behövliga nationella behörighetsbreven och behörighetsvillkoren samt om de omständigheter som ska läggas fram i ansökan om behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet.

Transport- och kommunikationsverket fastställer formulären för behörighetsbrev, certifikat över specialbehörighet och kompetensbevis. Transport- och kommunikationsverket får för genomförande av Internationella sjöfartsorganisationens riktlinjer och rekommendationer samt för genomförande av direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk meddela närmare föreskrifter om specialbehörighet, om innehållet i och ordnandet av utbildning för sådan behörighet samt om krav på förtrogenhetsutbildning. Transport- och kommunikationsverket får också meddela närmare föreskrifter om förfarandet för ansökan om behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet. (30.12.2020/1256)

Av medlemmarna av fartygspersonalen kan utöver det som annars krävs för tjänstgöringen också krävas specialutbildning enligt fartygets egenskaper eller enligt arbetsuppgifterna.

En däcksman ska ha däcksmans utbildning och den som arbetar ombord på ett fiskefartyg ska ha genomgått säkerhetsutbildning. (29.3.2019/371)

Närmare bestämmelser om kraven på specialutbildning och förtrogenhetsutbildning enligt fartygstyp, fartområde och fartygspersonalens arbetsuppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. För genomförande av STCW-konventionen, SOLAS-konventionen och direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk får det genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om säkerhets-, brandbekämpnings- och sjukvårdsutbildning. (30.12.2020/1256)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om utbildning för däcksmän samt om säkerhetsutbildning för personer som arbetar ombord på fiskefartyg. (23.11.2018/984)

Behörighetsbreven och certifikaten över specialbehörighet gäller för viss tid eller tills vidare. För genomförande av STCW-konventionen och direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk får genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om giltighetstider för behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet. Närmare bestämmelser om giltighetstiderna för de nationella behörighetsbreven får utfärdas genom förordning av statsrådet.

När behörighetsbrev eller certifikat över specialbehörighet förnyas ska sökanden lägga fram utredning om att han eller hon har bevarat sin yrkeskompetens. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om förnyande av behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet samt om utredning om bevarad yrkeskompetens.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om den specialutbildning, utbildning ombord på fartyg och arbetserfarenhet som krävs för förnyande av behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet samt om förfarandena vid övergångsperioder. (23.11.2018/984)

4 mom. gällde temporärt 1.7.2021–31.12.2021 genom L 676/2021. (29.6.2021/676)

109 a § gällde temporärt 1.7.2021–31.12.2021 genom L 676/2021.

Transport- och kommunikationsverket utfärdar på skriftlig ansökan ett sådant i 98 § avsett kompetensbevis som visar att verket erkänner ett behörighetsbrev eller ett certifikat över specialbehörighet som utfärdats av en behörig myndighet i en annan stat. Med kompetensbeviset bekräftas att innehavaren av behörighetsbrevet kan arbeta ombord på ett finskt fartyg som befälhavare, överstyrman, styrman, maskinchef, första maskinmästare eller i en annan maskinmästar- eller elmästarbefattning eller sköta lastoperationer på tankfartyg. (29.3.2019/371)

Sådana behörighetsbrev, certifikat över specialbehörighet och skriftliga bevis som krävs för arbete ombord på ett fartyg som överensstämmer med STCW-konventionen och som har utfärdats av en behörig myndighet i en EES-stat ska erkännas. (30.12.2020/1256)

Transport- och kommunikationsverket kan erkänna ett behörighetsbrev eller ett certifikat över specialbehörighet utfärdat av en behörig myndighet i någon annan stat än en EES-stat, om (23.11.2018/984)

Kompetensbevis för befattningen som befälhavare, överstyrman, maskinchef och första maskinmästare på ett fartyg kan dock beviljas endast under förutsättning att personen känner till sjöfartslagstiftningen i Finland till den del den har betydelse för befattningen.

Kompetensbevisen ska utfärdas i enlighet med regel I/2.7 och I/2.8 i STCW-konventionen.

Transport- och kommunikationsverket får för genomförande av direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk meddela närmare föreskrifter om de dokument som ska bifogas till ansökan om kompetensbevis. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket får tillåta att en sjöfarare arbetar ombord på ett finskt fartyg i högst tre månader utan ett erkänt behörighetsbrev eller certifikat över specialbehörighet, om sjöfararen har ett giltigt behörighetsbrev eller certifikat över specialbehörighet som utfärdats av en behörig myndighet i en part i STCW-konventionen i enlighet med konventionens bestämmelser och som berättigar till arbete i befattningen i fråga och ansökan om erkännande av behörighetsbrevet eller certifikatet över specialbehörighet har gjorts hos Transport- och kommunikationsverket, om inte arbetandet äventyrar fartyget, miljön eller människoliv.

En förutsättning för arbete ombord är att sjöfararen har ett intyg från Transport- och kommunikationsverket över att ansökan om kompetensbevis mottagits.

Om Transport- och kommunikationsverket fattar ett nekande beslut om beviljande av kompetensbevis, upphör rätten att arbeta i följande hamn.

Transport- och kommunikationsverket kan på skriftlig ansökan utfärda ett intyg över erkännande också för en sökande som har ett behörighetsbrev för däcks- eller maskinbefäl som utfärdats av en behörig myndighet i en EES-stat och som inte baserar sig på STCW-konventionen. I fråga om yrkesbehörighet för inre vattenvägar tillämpas dock 106 §.

En förutsättning för att utöva yrket är sådan språkkunskap som behövs i befattningen i Finland.

Behörighetsbrev, certifikat över specialbehörighet, kompetensbevis och andra intyg över behörighet ska förvaras i original i skriftlig eller elektronisk form ombord på det fartyg där innehavaren av dokumentet arbetar. Innehavaren av ett behörighetsbrev, certifikat över specialbehörighet, kompetensbevis eller annat intyg över behörighet ska visa upp det, om en behörig myndighet kräver det och dess existens inte kan styrkas på något annat sätt.

Sådan utbildning inom sjöfarten som leder till ett behörighetsbrev, ett certifikat över specialbehörighet eller ett skriftligt bevis över en sjöfartsutbildning enligt STCW-konventionen som Transport- och kommunikationsverket beviljar, eller någon annan sjöfartsutbildning enligt STCW-konventionen för vilken utbildningsanordnaren enligt konventionen ska godkännas, får endast ges av en utbildningsanordnare som Transport- och kommunikationsverket har bedömt och godkänt i enlighet med den konventionen. Transport- och kommunikationsverket får bara av särskilda skäl bedöma och godkänna andra utbildningsanordnare än sådana som har verksamhet i Finland. (29.3.2019/371)

Utbildningsanordnaren ska ansöka om godkännande hos Transport- och kommunikationsverket. Verket bedömer om utbildningsanordnaren uppfyller kraven enligt STCW-konventionen, eller i de fall som avses i 3 mom. kraven enligt 115 §. Utifrån bedömningen godkänner verket de utbildningsanordnare som uppfyller kraven. Bedömningen kan innefatta en bedömning av de lokaler och den utrustning som används för utbildningen. (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket kan av särskilda skäl godkänna också en utbildningsanordnare med verksamhet i Finland som ger sådan utbildning som leder till ett behörighetsbrev, ett certifikat över specialbehörighet eller ett skriftligt bevis över en sjöfartsutbildning som inte överensstämmer med STCW-konventionen. Av särskilda skäl kan som utbildningsanordnare enligt detta moment godkännas också någon annan utbildningsanordnare än en sådan som har verksamhet i Finland. (29.3.2019/371)

Godkännandet ges tills vidare eller av särskilda skäl för viss tid.

Närmare bestämmelser om krav på utbildningsanordnare får utfärdas genom förordning av statsrådet. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om förfarandet för godkännande och om de dokument som ska bifogas ansökan. (23.11.2018/984)

En i 114 § 3 mom. avsedd utbildningsanordnare som godkänns av särskilda skäl ska ha (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket godkänner på ansökan utbildningar som uppfyller kraven i STCW-konventionen och av särskilda skäl andra utbildningar inom sjöfarten som leder till ett behörighetsbrev, ett certifikat över specialbehörighet eller ett skriftligt bevis över en sjöfartsutbildning. Godkännandet av utbildningen gäller utbildningens innehåll och utbildningsarrangemangen. En utbildning ska godkännas innan den inleds. (29.3.2019/371)

För att en utbildning ska godkännas förutsätts det att

Om utbildningskraven ändras väsentligt, ska en ny ansökan om godkännande göras. Transport- och kommunikationsverket ska informera utbildningsanordnarna om väsentliga ändringar i utbildningskraven. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om utbildningens innehåll och utbildningsarrangemangen, i första hand genom att tillämpa STCW-konventionen eller IMO:s eller ILO:s regler och rekommendationer. Transport- och kommunikationsverket får även meddela närmare föreskrifter om förfarandet för godkännande och om vilka dokument som ska bifogas ansökan. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket godkänner på ansökan räddningsverkens, polisens och Tullens utbildningssystem. Godkännandet av utbildningen gäller utbildningens innehåll och utbildningsarrangemangen.

För att ett utbildningssystem ska godkännas förutsätts det att den myndighet som avses i 1 mom. har

Beslutet om godkännande kan förenas med villkor som gäller fartygets längd, den last eller de maskiner som fartyget transporterar och fartområde. Om utbildningen eller verksamheten ändras väsentligt, ska en ny ansökan om godkännande göras.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet och om vilka dokument som ska bifogas ansökan.

Transport- och kommunikationsverket får utvärdera de utbildningsanordnare och den utbildning som verket godkänt. Vid utvärderingen kontrolleras att utbildningen och utbildningsarrangemangen motsvarar kraven enligt 114–117 §. (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de dokument som behövs vid utvärderingen.

En godkänd utbildningsanordnare ska omedelbart informera Transport- och kommunikationsverket om väsentliga ändringar i de uppgifter som getts i en ansökan enligt 114 eller 116 § eller som sökanden annars gett. (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska anmälas enligt denna paragraf och om hur de ska sändas till Transport- och kommunikationsverket.

I denna lag avses med

För lufttransport av passagerare, post eller gods mot betalning eller annan ersättning ( lufttrafik ) krävs operativ licens enligt lufttrafikförordningen.

Transport- och kommunikationsverket beviljar operativa licenser på ansökan. Utöver vad som i lufttrafikförordningen föreskrivs om förutsättningar för beviljande av operativ licens krävs det att de personer som fortlöpande och faktiskt kommer att stå för driften av sökandens verksamhet har gott anseende. En person uppfyller inte kravet på gott anseende, om han eller hon under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren till bötesstraff för allvarligt brott mot bestämmelser eller föreskrifter om anställningsförhållanden, näringsutövning, bokföring, skuldförhållanden, bedrivande av trafik eller trafiksäkerhet och gärningen visar att personen är uppenbart olämplig att bedriva lufttrafik. (23.11.2018/984)

De luftfartyg som lufttrafikföretag använder ska registreras i luftfartygsregistret i Finland. Transport- och kommunikationsverket kan tillåta att ett enskilt luftfartyg som ett lufttrafikföretag använder registreras i en annan EU-medlemsstat, om dess flygsäkerhet kan övervakas på ett ändamålsenligt sätt. (23.11.2018/984)

För bedrivande av lufttrafik på flygrutter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med start- eller ändpunkt i Finland krävs en operativ licens som beviljats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Transport- och kommunikationsverket kan i enskilda fall eller på grundval av internationella förpliktelser som är bindande för Finland bevilja även andra än ovan avsedda innehavare av en operativ licens ett tillstånd att bedriva sådan trafik.

Om inte något annat följer av 124 §, krävs för sådan regelbunden lufttrafik som avses i lufttrafikförordningen mellan Finland och ett tredjeland att

(29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket fastställer vid behov transportavgifterna, platsutbudet, tidtabellerna och övriga flygtrafikvillkor. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket kan särskilt intyga ett lufttrafikföretags trafikrättighet. (23.11.2018/984)

För regelbunden lufttrafik mellan Finland och tredjeländer behövs trafiktillstånd om utövandet av trafikrättigheter begränsas i ett luftfartsavtal.

Transport- och kommunikationsverket beviljar trafiktillstånd på ansökan. Om det finns ett begränsat antal trafiktillstånd och trafikrättigheter inte kan beviljas alla sökande, ska beslutet basera sig på en övergripande granskning, där hänsyn tas till passagerar- och godstrafikens behov, främjande av konkurrensen och en balanserad utveckling av flygtrafiken inom Europeiska unionen. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om de utredningar utifrån vilka de sökande jämförs. (23.11.2018/984)

Ett lufttrafikföretag som innehar en operativ licens som beviljats i en EES-stat får flyga enstaka flygningar eller en flygserie med flera flygningar ( icke-regelbunden lufttrafik ) mellan Finland och tredjeländer utan något särskilt tillstånd. Om ett lufttrafikföretag som bedriver regelbunden trafik enligt 123 § kräver det, kan Transport- och kommunikationsverket dock förbjuda bedrivande av icke-regelbunden lufttrafik, om det medför sådana ekonomiska olägenheter för det berörda lufttrafikföretagets verksamhet som inte kan betraktas som obetydliga, och om det lufttrafikföretag som bedriver icke-regelbunden lufttrafik med sin verksamhet kringgår begränsningarna för regelbunden lufttrafik. (29.3.2019/371)

Av lufttrafikföretag från tredjeländer krävs tillstånd för att flyga i icke-regelbunden trafik mellan Finland och tredjeländer. Transport- och kommunikationsverket kan på ansökan bevilja tillstånd, om lufttrafikföretaget visar att dess drifttillstånd och operativa licens eller tillstånd som motsvarar dessa gör det möjligt att bedriva trafiken och att det förfogar över materiel som lämpar sig för adekvata flygningar.

Transport- och kommunikationsverket kan vägra bevilja tillstånd om det finns anledning att misstänka att

(29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket meddelar föreskrifter om de dokument över ett tillstånd enligt 2 mom. med hjälp av vilka sökanden visar att tillståndsvillkoren uppfylls. Transport- och kommunikationsverket kan dessutom genom föreskrifter begränsa den andel som andra lufttransporter än de som säljs som en del av paketresor får utgöra av det totala platsutbudet på varje flygning, förutsatt att begränsningen baserar sig på internationell praxis som tillämpas allmänt i EES-staterna eller på ömsesidighet. I föreskrifterna ska beaktas Europeiska unionens lagstiftning om bedrivande av icke-regelbunden lufttrafik och dessutom

För regelbunden och icke-regelbunden lufttrafik över finskt territorium krävs tillstånd, om inte något annat avtalas mellan Finland och lufttrafikföretagets hemstat på grundval av ett bilateralt eller multilateralt avtal.

I andra än de fall som avses i 1 mom. beviljar Transport- och kommunikationsverket tillstånd för lufttrafik över finskt territorium. Tillstånd beviljas för antingen regelbunden lufttrafik eller icke-regelbunden lufttrafik. Tillstånd beviljas, om lufttrafikföretaget visar att dess drifttillstånd och operativa licens eller tillstånd som motsvarar dessa gör det möjligt att bedriva trafiken och att det förfogar över materiel som lämpar sig för adekvata flygningar. (23.11.2018/984)

Tillstånd kan vägras om det finns anledning att misstänka att

Transport- och kommunikationsverket får förbjuda, begränsa eller ställa villkor för bedrivande av lufttrafik på flygrutter vars avgångs- eller ankomstplats är i Finland. Ett förbud, en begränsning eller ett villkor får meddelas endast om det är nödvändigt för att upprätthålla flygsäkerheten, försvaret, territorialövervakningen, gränssäkerheten eller allmän ordning och säkerhet eller för att begränsa spridningen av en sådan exceptionell epidemi som avses i 3 § 7 punkten i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) .

Beslutet om att meddela ett förbud, en begränsning eller ett villkor får vara i kraft endast den tid som är nödvändig, dock högst 14 dygn. Om ett förbud, en begränsning eller ett villkor behöver förlängas efter 14 dygn, fattas beslut om detta av statsrådet. Förbudet, begränsningen eller villkoret får även då meddelas för högst 14 dygn i sänder. Beslutet ska omedelbart upphävas, om de villkor som anges i denna paragraf inte längre uppfylls.

De åtgärder som avses i 1 och 2 mom. ska på det sätt som avses i artikel 21 i lufttrafikförordningen följa principerna om proportionalitet och öppenhet och grundas på objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Vid beslut om åtgärder ska också i övrigt hänsyn tas till vad som föreskrivs i lufttrafikförordningen och tillämpliga internationella avtal om begränsning av lufttrafikrättigheter. Om det är fråga om någon annan situation än äventyrande av flygsäkerheten, ska en annan behörig myndighet göra en riskbedömning av situationen. Ett förbud, en begränsning eller ett villkor får meddelas endast om det är nödvändigt och proportionellt utifrån riskbedömningen.

I fråga om de åtgärder som avses i 1 mom. ska Transport- och kommunikationsverket sörja för kontakterna med Europeiska kommissionen, andra stater och deras behöriga myndigheter med beaktande av vad som föreskrivs i lufttrafikförordningen och tillämpliga internationella avtal. Statsrådet sörjer dock för kontakterna i fråga om de åtgärder som avses i 2 mom.

Bestämmelser om användning av luftfartyg för specialuppgifter ( specialiserad flygverksamhet ) finns i EASA-förordningen och i kommissionens förordning (EU) nr 965/2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, nedan flygdriftförordningen. I de fall då de förordningarna inte ska tillämpas krävs drifttillstånd för specialiserad flygverksamhet ( bruksflygtillstånd ). Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan bruksflygtillstånd till en sökande som har den organisation och personal som krävs för att bruksflyg ska kunna utföras på ett betryggande sätt och förfogar över materiel som lämpar sig för den planerade verksamheten. Bruksflygtillstånd beviljas för viss tid, vilken Transport- och kommunikationsverket bestämmer utifrån sökandens verksamhetsförutsättningar, de bestämmelser och föreskrifter som gäller verksamheten eller på någon annan motsvarande grund.

Något bruksflygtillstånd krävs inte om en verksamhetsutövare med hemort eller huvudsakligt driftställe i någon annan EES-stat visar att den uppfyller de krav på tillstånd och behörighet eller andra motsvarande krav som i den staten ställs på motsvarande verksamhet. Transport- och kommunikationsverket kan dock ställa sådana icke-diskriminerande villkor som behövs för att säkerställa att verksamheten är säker.

Transport- och kommunikationsverket kan tillåta att bruksflyg bedrivs efter anmälan eller utan tillstånd, om ett tillstånd inte behövs för att trygga säkerheten. Bruksflygtillstånd krävs inte för följande flygningar när de genomförs i enlighet med Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter:

Transport- och kommunikationsverket meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av bruksflygtillstånd och bedrivande av anmälningspliktig verksamhet som behövs för säker bruksflygverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

(16.2.2023/175)

Med undantag av obemannade statsluftfartyg ska luftfartyg som används för bruksflyg registreras i luftfartygsregistret i Finland. Transport- och kommunikationsverket kan bevilja ett luftfartyg som registrerats i en annan medlemsstat bruksflygtillstånd, om dess flygsäkerhet kan övervakas på ett ändamålsenligt sätt. Om inte något lämpligt i en medlemsstat registrerat luftfartyg står till förfogande för bruksflyg och om inte flygsäkerheten äventyras, kan Transport- och kommunikationsverket godkänna att ett luftfartyg som registrerats i luftfartygsregistret i ett tredjeland används. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de förutsättningar under vilka ett sådant luftfartyg kan godkännas för bruksflygningsuppdrag. (22.12.2021/1244)

Till den del transport av passagerare mot betalning eller ersättning som täcker kostnaderna med ett luftfartyg som avses i punkt 1 led a, d eller g i bilaga I till EASA-förordningen inte förutsätter operativ licens enligt lufttrafikförordningen eller bruksflygtillstånd enligt 127 § i denna lag och inget annat följer av Europeiska unionens lagstiftning eller av en internationell förpliktelse som är bindande för Finland, ska operatören göra en anmälan om flygverksamhet till Transport- och kommunikationsverket innan verksamheten inleds. (16.2.2023/175)

Transport- och kommunikationsverket får meddela sådana närmare föreskrifter som förutsätts för att flygverksamhet som avses i 1 mom. ska bedrivas på ett betryggande sätt. Föreskrifterna kan gälla

En innehavare av ett i Finland beviljat drifttillstånd eller den som lämnat en driftdeklaration till Finland ska förbereda sig för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden och se till att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen och vid störningar under normala förhållanden. De ska på det sätt som deras verksamhet kräver delta i beredskapsplanering och på förhand förbereda verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid störningar under normala förhållanden.

En i 1 mom. avsedd innehavare av drifttillstånd ska göra upp en beredskapsplan och därvid beakta särdragen i lufttrafik och aktörernas synpunkter.

Närmare bestämmelser om den beredskap för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. Dessutom får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om det närmare innehållet i och uppgörandet av den i 2 mom. avsedda beredskapsplanen.

Detta kapitel tillämpas vid luftfart inom finskt territorium, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning eller av en internationell förpliktelse som är bindande för Finland.

Bestämmelser om krav på och persontillstånd för flyg- och kabinbesättningar och om kontrollantbehörigheter finns i EASA-förordningen och i kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygande personal inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 216/2008, nedan förordningen om flygande personal . I de fall då de förordningarna inte tillämpas ska fysiska personer som hör till ett luftfartygs flygbesättning dock ha flygcertifikat jämte behörigheter och auktorisering samt medicinsk lämplighet. Den som hör till ett luftfartygs flygbesättning och andra fysiska personer som använder luftfartsradio ska också ha begränsad radiotelefonistbehörighet i enlighet med det radioreglemente som kompletterar Internationella teleunionens stadga och konventionen om Internationella teleunionen (FördrS 94/1996).

Bestämmelser om kompetenskraven för fjärrpiloter för obemannade luftfartyg och kraven på registrering av luftfartygets operatör finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg, nedan genomförandeförordningen om obemannad luftfart .

Med avvikelse från 1 mom. behöver inte andra medlemmar av luftfartygets flygbesättning än luftfartygets befälhavare ha de certifikat, behörigheter eller godkännanden som uppgiften kräver när det rör sig om skolflygningar eller kontrollflygningar för erhållande av sådana certifikat, behörigheter eller godkännanden.

Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan ett tillstånd som avses i 130 § om sökanden i fråga om ålder, hälsotillstånd, kunskaper, skicklighet, utbildning och erfarenhet uppfyller behörighetskraven för certifikatet i fråga. Verket inför uppgifter om tillstånd i trafik- och transportregistret och utfärdar de certifikat och intyg som behövs för att styrka tillståndet. Ett medicinskt intyg kan dock beviljas av en flygläkare, ett flygmedicinskt centrum eller Transport- och kommunikationsverket. Medicinska rapporter för kabinbesättning beviljas av en företagsläkare, en flygläkare eller ett flygmedicinskt centrum som Transport- och kommunikationsverket godkänt. (29.3.2019/371)

Ett tillstånd ska dock inte beviljas om sökanden inte är lämplig att inneha det. En sökande kan anses vara olämplig att inneha ett tillstånd, om sökanden

I tillståndet anges vilka uppgifter innehavaren har rätt att utföra. Tillståndet kan förenas med villkor som behövs för upprätthållande av flygsäkerheten.

Med avvikelse från vad som i språklagen (423/2003) föreskrivs om språk som används hos myndigheter kan Transport- och kommunikationsverket ordna prov på engelska i de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillstånd ska beviljas. (23.11.2018/984)

För att säkerställa flygsäkerheten får Transport- och kommunikationsverket, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt utifrån EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen antagit med stöd av den, meddela närmare föreskrifter om behörighetskrav för tillstånd och tillståndens giltighetstider. (23.11.2018/984)

För att ett medicinskt intyg ska beviljas förutsätts det att sökanden uppfyller de medicinska krav som Transport- och kommunikationsverket ställt och som motsvarar de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen och bestämmelserna i EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen antagit med stöd av den. (23.11.2018/984)

Ett medicinskt intyg beviljas för viss tid enligt de standarder och rekommendationer som avses i 1 mom., om det inte finns särskilda skäl att avvika från detta. För att ett medicinskt intyg ska beviljas och förnyas krävs det att personen godkänts vid en undersökning av en flygläkare.

Transport- och kommunikationsverket erkänner persontillstånd som beviljats utomlands och som krävs för en viss uppgift i enlighet med de internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Transport- och kommunikationsverket kan godkänna ett tillstånd som beviljats utomlands om förutsättningarna enligt detta kapitel uppfylls.

Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan luftfartygens besättning ett besättningskort. Till ansökan ska fogas en försäkran av innehavaren av operativ licens om att sökanden är anställd hos innehavaren.

För att ett besättningskort ska beviljas och gälla krävs det att sökanden

En flygelev får flyga ensam endast när

Bestämmelser om flygundervisning och teoriundervisning för att förvärva tillstånd, kvalifikationer, behörigheter och godkännanden för flygande personal på luftfartyg och hålla dem i kraft finns i EASA-förordningen och i förordningen om flygande personal. I de fall då de förordningarna inte ska tillämpas krävs tillstånd av Transport- och kommunikationsverkets ( utbildningstillstånd ) för utbildning för flygande personal. Transport- och kommunikationsverket beviljar utbildningstillstånd till en sökande som har den organisation och personal som krävs för trygg och adekvat flygutbildning och förfogar över materiel, lokaler och läromedel som lämpar sig för den planerade verksamheten.

Transport- och kommunikationsverket kan tillåta att sådan utbildning som avses i 1 mom. utövas efter anmälan eller utan tillstånd, om motsvarande utbildningsverksamhet enligt Europeiska unionens lagstiftning får utövas efter anmälan eller utan tillstånd och om ett tillstånd inte behövs för att trygga säkerheten.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om utbildning för flygande personal i fråga om

Minimiåldern är 12 år vid fjärrstyrning av ett obemannat luftfartygssystem i den öppna kategori som avses i artikel 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg och 15 år vid fjärrstyrning av ett obemannat luftfartygssystem i den specifika kategori som avses i artikel 5 i den förordningen.

Vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster kan tillhandahållas på statens landsvägsnät, gator som förvaltas av kommuner och på enskilda vägar. I egenskap av väghållare ansvarar Trafikledsverket för att trafikstyrnings- och trafikledningstjänsterna på det landsvägsnät som verket förvaltar ordnas på det sätt som trafiken på landsvägsnätet kräver och i den egenskapen sörjer verket också för trafikstyrnings- och trafikledningstjänsternas kvalitet och ser till att trafikstyrnings- och trafikledningstjänster tillhandahålls på lika villkor. Väghållaren kan ordna de vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster som avses i 137 § själv eller upphandla dem hos offentliga eller privata tjänsteproducenter. (29.3.2019/371)

Andra väg- och gatunätsförvaltare får avtala med en leverantör av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster om ordnandet av trafikledningen. Väg- och bannätsförvaltarna ska avtala om de praktiska trafikarrangemangen och trafikledningsarrangemangen när deras trafikleder står i förbindelse med varandra och det bedrivs trafik mellan dem. Trafikledsverket kan i samarbete med aktörer som representerar kommuner och enskilda vägar samordna vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster som tillhandahålls på landsvägar, gator och enskilda vägar.

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster har till uppgift att sörja för övervakningen av trafiksituationen på trafikleder ( lägesbilden av trafiken ) samt för anmälnings- och informationstjänsten i händelse av olyckor, farosituationer och situationer som påverkar smidigheten i trafiken. Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska dessutom tillhandahålla information om väderlek och förhållanden i anslutning till trafiken samt information om smidigheten i trafiken och trafikfrekvensen och skicket och driftbarheten hos anordningar som betjänar väghållningen och trafiken, andra omständigheter som påverkar trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken samt om andra omständigheter i anslutning till säkert framförande, säker styrning eller kontroll av ett trafikmedel. Informationen kan ges också via ett öppet gränssnitt på det sätt som avses i 146 §. (29.3.2019/371)

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafiksledningstjänster sköter dessutom i enlighet med Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter sådan reglering av trafiken som är nödvändig för att farosituationer och olyckor ska kunna förebyggas och smidigheten i trafiken säkerställas. Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafiksledningstjänster kan för högst ett dygn

(23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket utfärdar närmare föreskrifter om trafikarrangemang enligt 2 mom. I föreskrifterna ska beaktas olika myndigheters behörighet och det samarbete som leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster ska bedriva med dem vid genomförandet av åtgärderna. Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska lagra uppgifterna om sådana åtgärder enligt 2 § som den vidtagit. Transport- och kommunikationsverket kan vid behov ta upp till granskning en åtgärd enligt 2 mom. som vidtagits av en leverantör av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster. Transport- och kommunikationsverket kan besluta om avbrytande av åtgärden eller förlängning av åtgärdens giltighet, om behovet av åtgärden överskrider ett dygn. (23.11.2018/984)

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster kan tillhandahålla vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster enligt 137 § för att vid landsvägsgränsstationerna mellan Finland och Ryssland tullåtgärder och in- och utresekontroller av godstrafiken kan genomföras samt för att säkerställa att dessa löper smidigt. På uppgifterna tillämpas det som i denna lag föreskrivs om de uppgifter som avses i 137 §. Vid tillhandahållandet av tjänsterna får tjänsteleverantören i egenskap av personuppgiftsansvarig behandla följande relevanta personuppgifter:

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster kan använda ett system som automatiskt avläser fordonets registreringstecken eller den beteckning som identifierar fordonet. Automatisk avläsning får endast utföras på gränsövergångsstället och det närliggande parkeringsområdet. Personuppgifter som införts i datasystemet ska raderas efter att fordonet lämnat gränsövergångsstället.

Uppgifter som införts i datasystemet ska lämnas ut avgiftsfritt till Tullen och Gränsbevakningsväsendet med hjälp av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på den som är anställd hos leverantören av tjänster när han eller hon sköter uppgifter som avses i denna paragraf. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

En leverantör av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska vara tillförlitlig, ha rätt att utöva näring i Finland och ha den tekniska, finansiella, yrkesmässiga och verksamhetsmässiga beredskap som uppgiften kräver.

Som tillförlitlig kan inte betraktas en sådan tjänsteleverantör som är försatt i näringsförbud, som under de fem senaste åren har meddelats näringsförbud eller dömts till fängelsestraff, som under de tre senaste åren dömts till bötesstraff för ett allvarligt brott mot bestämmelser eller föreskrifter som gäller anställningsförhållanden, utövande av näring, bokföring eller skuldförhållanden eller som under de fem senaste åren har dömts till fängelsestraff för något annat allvarligt brott som kan antas inverka på tillförlitligheten eller visa på uppenbar olämplighet för sådana uppgifter som avses i detta kapitel. Bedömningen av en tjänsteleverantörs tillförlitlighet gäller personer som har bestämmande inflytande hos tjänsteleverantören samt personer som utför sådana uppgifter som avses i 137 §. (29.3.2019/371)

En leverantör av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska föra en drifthandbok. I drifthandboken fastställs de uppgifter och åtgärder som anknyter till upprätthållandet av tjänsteleverantörens verksamhet och tekniska system samt beredskapen för upprätthållandet av servicen under undantagsförhållanden.

En leverantör av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska säkerställa att dess personal har sådan kompetens som krävs för uppgiften och att personalen kan leda vägtrafiken på ett säkert och effektivt sätt.

På en vägtrafikledare som är anställd hos leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när denne utför uppgifter som avses i 137 §. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) . (29.3.2019/371)

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska förbereda sig på undantagsförhållanden och se till att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen och vid störningar under normala förhållanden.

Leverantören av vägtrafiktjänster ska på det sätt som dess verksamhet förutsätter delta i beredskapsplanering och förbereda verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid störningar under normala förhållanden.

Utöver vad som i beredskapslagen föreskrivs om statsrådets och ministeriets behörighet får närmare bestämmelser om ordnandet av beredskapsplanering som behövs för förberedelser för undantagsförhållanden och störningar under normala förhållanden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska sörja för riskhanteringen i fråga om de kommunikationsnät och informationssystem som denne använder och som är viktiga med tanke på trafiksäkerheten.

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafiksledningstjänster ska utan dröjsmål lämna Transport- och kommunikationsverket en anmälan om sådana betydande informationssäkerhetsrelaterade störningar som är riktade mot dess system och som kan utgöra en betydande risk för trafiksäkerheten. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i och utformningen av anmälan och hur den ska lämnas in. (23.11.2018/984)

Om det ligger i allmänt intresse att en avvikelse anmäls, kan Transport- och kommunikationsverket ålägga den som tillhandahåller tjänsten att informera om saken eller, efter att ha hört den anmälningspliktiga, själv informera om saken. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket ska bedöma om en sådan störning som avses i 1 mom. berör de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen och vid behov underrätta de berörda medlemsstaterna. (23.11.2018/984)

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska registrera och förvara lägesbilden av vägtrafiken så att upptagningarna är skyddade mot obehörig insyn. Dessa upptagningar ska förvaras i 14 dygn.

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska rapportera sådana väsentliga omständigheter som den upptäcker eller som har anmälts till den och som gäller olyckssituationer och farliga situationer, trafikledshållning, trafiksäkerhet, miljöskydd, räddningsverksamhet, territorialövervakning eller tullövervakning till

Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska dessutom underrätta de aktörer som avses i 1 mom. om åtgärder som den vidtar med stöd av 137 § 2 mom., om åtgärderna kan påverka skötseln av uppgifter för en aktör som avses i 1 mom. (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i anmälningsplikten enligt 1 mom. och sättet att göra anmälan. (23.11.2018/984)

Nödcentralsverket ska, utan obefogat dröjsmål, underrätta leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster om sådana störningar i trafiken som i väsentlig grad äventyrar trafiksäkerheten eller smidigheten i trafiken. Anmälan ska ske automatiskt via ett gränssnitt eller på annat sätt i elektronisk form.

Polisen, räddningsväsendet, nödcentralen och Meteorologiska institutet ska utan vederlag bistå leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster när den utför de uppgifter som ålagts den i denna lag genom att ge den sådan information och stöd av annat slag som den behöver, om det behövs med beaktande av hur allvarlig situationen är och dess särskilda karaktär, och det inte föreligger något hinder för biståndet som har att göra med myndighetens uppgifter.

Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs får myndigheterna trots sekretessbestämmelserna till leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster lämna ut sådan information som är nödvändig för att denne ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter. En myndighet kan som villkor för utlämnande av sekretessbelagd information uppställa att det görs en bedömning av informationssäkerheten. Sekretessbelagd information får inte överlåtas vidare, om inte den myndighet som överlåtit informationen ger särskilt tillstånd till detta.

Informationen ska lämnas ut avgiftsfritt via ett gränssnitt eller på annat sätt i elektronisk form.

Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster får använda den information som den erhållit för utförande av uppgifter enligt olika lagar också vid skötseln av andra lagstadgade uppgifter, om samma tjänsteleverantör tillhandahåller styrnings- och ledningstjänster för olika trafikformer.

Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs har leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster rätt att trots sekretessbestämmelserna eller affärs- eller yrkeshemligheter av andra myndigheter få sådan information som är nödvändig för att denne ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter. Rätten till information omfattar informationen om trafikstyrningsanordningar och deras funktion, farliga situationer och olyckor i trafiken, störningar i trafiken och i kommunikationsnäten, trafikmedlens position, väderlek och förhållanden samt annan information som gäller lägesbilden av trafiken eller trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken. Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster har rätt att få information av

Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster får inte överlåta information som betraktas som sekretessbelagda uppgifter eller företagshemligheter vidare, om detta inte är nödvändigt för att trygga den allmänna säkerheten eller trafiksäkerheten eller förebygga allvarliga miljöskador. Informationen ska då vara i ett sådant format att enskilda användare inte kan identifieras utifrån den och att företagshemligheter inte äventyras. Vad som sagts ovan hindrar dock inte att information lämnas ut till myndigheter på det sätt som avses i 147 §. (29.3.2019/371)

Uppgifterna ska lämnas ut via ett gränssnitt eller på annat sätt i elektronisk form. Tillgång till information och informationssystem med hjälp av ett gränssnitt och de stödtjänster, de användarvillkor, den programvara, de licenser och andra tjänster som eventuellt behövs för tillträdet ska tillhandahållas på rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor.

Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster får använda den information som den erhållit för utförande av uppgifter enligt olika lagar också vid skötseln av andra lagstadgade uppgifter, om samma tjänsteleverantör tillhandahåller styrnings- och ledningstjänster för olika trafikformer.

Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster ska tillhandahålla följande information i realtid i maskinläsbar form via ett öppet gränssnitt för att användas fritt för utförande av en uppgift som avses i 137 § 1 mom.: (29.3.2019/371)

Bestämmelser om regler för flödesplanering finns i kommissionens förordning (EU) nr 255/2010 om fastställande av gemensamma regler för flödesplanering. Bestämmelser om luftfartens vädertjänstleverantörers skyldighet att leverera väderinformation finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 om gemensamma krav för tillhandahållande av flygtrafiktjänster och om ändring av förordningarna (EG) nr 482/2008 och (EU) nr 691/2010.

Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster ska tillhandahålla följande statiska information i maskinläsbar form via ett öppet gränssnitt för att användas fritt:

Tillgång till information och informationssystem med hjälp av ett öppet gränssnitt och de stödtjänster, de användarvillkor, den programvara, de licenser och andra tjänster som eventuellt behövs för tillträdet ska tillhandahållas på rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor. Till den delen tillhandahållandet av informationen grundar sig på ett avtal med Trafikledsverket eller någon annan myndighet ska informationen lämnas avgiftsfritt. För bearbetad information får en avgift som bestäms på företagsekonomiska grunder tas ut. Den öppna informationen ska vara i sådan form att den inte kan kopplas till någon fysisk person och att skyddet för företagshemligheter inte äventyras. (23.11.2018/984)

Oberoende av affärs- eller yrkeshemligheter är leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster skyldig att till myndigheter och till andra som sköter uppgifter enligt lag lämna ut sådan information som är nödvändig för att dessa ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter. Informationen ska lämnas ut avgiftsfritt via ett gränssnitt eller på annat sätt i elektronisk form.

När det gäller lufttrafiken finns bestämmelser om utlämnande av uppgifter i kommissionens i 146 § 2 mom. nämnda förordning om fastställande av gemensamma regler för flödesplanering. (29.3.2019/371)

Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster ska säkerställa att den information som den fått med stöd av 144 eller 145 § utan obefogat dröjsmål via gränssnittet avgiftsfritt står till förfogande för andra leverantörer av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster som enligt lag tillhandahåller tjänster av motsvarande slag, om inte den myndighet som lämnat ut informationen förbjudit eller begränsat utlämnandet av den. (29.3.2019/371)

Leverantörerna av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster ska när de utvecklar sina tjänster och system samt datainnehållet se till att dessa är interoperativa med andra motsvarande tjänster. Närmare bestämmelser om säkerställandet av interoperabiliteten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster får använda den information som denne fått med stöd av 144 och 145 § när den tillhandahåller andra tjänster än de lagstadgade tjänsterna, men vid tillhandahållandet av sådana tjänster får information inte lämnas ut i strid med bestämmelserna i detta kapitel, och sekretessbelagd information får inte heller annars framgå i samband med tjänsten. Leverantören av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster får inte heller utnyttja den sekretessbelagda information som denne fått med stöd av 145 § på ett sätt som skulle skada de företagsekonomiska intressena hos den aktör som lämnat ut informationen.

En tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik och den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller kombinationstjänster ska se till att passageraren har tillgång till åtminstone följande information i elektronisk form:

En tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik behöver dock inte lämna information i elektronisk form, om det inte är ändamålsenligt eller skäligt på grund av att företaget är litet eller dess geografiska verksamhetsområde begränsat. I sådana fall ska informationen dock finnas allmänt tillgänglig i skriftlig form.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om hur informationen ska tillhandahållas för att det ska kunna säkerställas att informationens omfattning och jämförbarhet är tillräcklig. (23.11.2018/984)

Andra innehavare av persontrafiktillstånd än sådana som tillhandahåller tjänster inom flygtrafik, järnvägstrafik, trafik till sjöss och på inre vattenvägar och busstrafik som omfattas av EU:s förordningar om passagerarrättigheter samt de som tillhandahåller förmedlingstjänster eller kombinationstjänster ska se till att passageraren i elektronisk form har tillgång till åtminstone information om den service och assistans som står till förfogande för passagerare med funktionsnedsättning, fordonens tillgänglighet och vilken utrustning som underlättar för passagerarna att ta sig in i och ut ur fordonet samt kommunikationen med föraren. (19.1.2023/107)

Trafikidkare som tillhandahåller sådana persontrafiktjänster inom flygtrafik, järnvägstrafik, trafik till sjöss och på inre vattenvägar och busstrafik som omfattas av EU:s förordningar om passagerarrättigheter samt innehavare av stationer, terminaler och hamnar som avses i de förordningarna ska var och en för egen del tillhandahålla den information de har om

Den information som avses i 1 mom. ska tillhandahållas elektroniskt på webbsidor och i mobilapplikationer med iakttagande av vad som föreskrivs i 3 a kap. i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) .

En tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik svarar och sörjer vid taxitrafik för att

En taxiförare svarar och sörjer vid taxitrafik för att

(9.4.2021/299)

Föraren ska på begäran visa upp ett tillstånd, en kopia av tillståndet eller en utredning enligt 2 mom. 1 punkten för tillsynsmyndigheten samt vid behov på begäran av en passagerare muntligen redogöra för de uppgifter som avses i 2 mom. 2 punkten för passageraren. (9.4.2021/299)

En tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik samt den som tillhandahåller förmedlingstjänster ska innan en taxiresa inleds eller beställningen bekräftas informera konsumenten om resans totalpris inklusive skatt eller, om ett exakt pris inte kan anges i förväg, grunderna för prissättningen inklusive skatt. Totalpriset eller grunderna för hur priset bestäms ska anges på ett tydligt, entydigt och för konsumenten lättförståeligt sätt. Prisuppgifterna ska läggas fram på ett sådant sätt att de är lättillgängliga för konsumenterna innan resan börjar.

Om inget fast pris har avtalats för en taxiresa som erbjuds en konsument, ska resans pris grunda sig på den tillryggalagda sträckan och den tid som använts för resan och en taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument användas för att bestämma priset. För resan kan det dessutom tas ut en separat grundavgift och andra tilläggsavgifter, som passageraren på förhand känner till. De grunder för bestämmande av priset som används när priset bestäms får inte ändras under taxiresan. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare tekniska föreskrifter om taxametrar som ska användas för bestämmande av priset.

Om inget fast pris har avtalats för en taxiresa som erbjuds en konsument, ska en tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik informera passageraren om priset på en exempelresa innan taxiresan börjar. Priset på en exempelresa är priset inklusive mervärdesskatt på en resa på 10 kilometer som varar 15 minuter. Priset på exempelresan ska läggas fram på ett sådant sätt att det är lättillgängligt för passagerarna innan resan börjar. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om hur prisuppgifterna och priset på exempelresan anges och hålls synliga.

Transport- och kommunikationsverket ska följa prissättningen av de taxitrafiktjänster som tillhandahålls konsumenter. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om ett sådant pris på exempelresan som om det överskrids innebär att det särskilt ska avtalas om priset på taxiresan eller om grunderna för bestämmande av priset. Transport- och kommunikationsverket ska slå fast priset på exempelresan på en sådan nivå att om den överskrids kan priset på exempelresan anses överskrida den allmänna prisnivån för taxitrafiktjänster som erbjuds konsumenter avsevärt. Det fastslagna priset på exempelresan ska ses över årligen. Om oenighet uppstår om huruvida det har avtalats särskilt om priset eller om grunderna för bestämmande av priset, ska tjänstetillhandahållaren visa att dennes påstående är riktigt. Om det inte har avtalats särskilt om priset eller om grunderna för bestämmande av priset, får priset inte överstiga det pris på exempelresan som Transport- och kommunikationsverket slagit fast.

Om prisutvecklingen för tilläggstjänster för taxitrafik som riktar sig till grupper med särskilda behov visar att de priser som tas ut hos konsumenter för tilläggstjänsten inte är skäliga, kan Transport- och kommunikationsverket fastställa ett maximipris för dem. Ett skäligt pris är ett pris som är skäligt med beaktande av en effektiv aktörs kostnader för att producera tjänsten. Maximipriset ska vara kostnadsorienterat så att det innefattar en skälig avkastning. Maximipriset kan bestämmas för högst ett år åt gången. Transport- och kommunikationsverket ska årligen följa utvecklingen av priserna på de tilläggstjänster för taxitrafik som tillhandahålls i olika geografiska områden.

Det som i 1–4 mom. föreskrivs om information om priset, om prissättning av skjutsar som erbjuds konsumenter och om bestämmande av priset tillämpas också på skjutsar som erbjuds andra kunder, om inte något annat avtalats om dem på förhand.

Transport- och kommunikationsverket ska följa den allmänna prisutvecklingen för taxitrafiktjänster inom olika regioner. En tillståndshavare som bedriver persontrafik och en tillhandahållare av förmedlingstjänster är, för skötseln av de övervakningsuppgifter som avses i detta moment samt i 4 och 5 mom., trots företagshemligheten skyldiga att regelbundet lämna Transport- och kommunikationsverket uppgifter om de faktiska priserna på de taxitjänster som de tillhandahåller eller förmedlar. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om de prisuppgifter som ska lämnas, om sätten att lämna uppgifter på och om tidsfristerna för lämnande av uppgifter.

Ett luftfartygs befälhavare och besättning är skyldiga att dra försorg om luftfartyget samt passagerare och gods som transporteras i luftfartyget. Om ett luftfartyg råkar i nöd, ska befälhavaren och besättningen med till buds stående medel skydda luftfartyget samt personer och gods ombord.

Oberoende av trafikslag ska den som tillhandahåller mobilitetstjänster inom persontrafik se till att väsentliga och aktuella uppgifter om mobilitetstjänsterna finns att tillgå i maskinläsbart standardformat som lätt kan bearbetas, med hjälp av ett öppet gränssnitt som upprättats i ett informationssystem för att användas fritt. Väsentliga uppgifter omfattar åtminstone information om rutter, hållplatser, tidtabeller, priser och tillgång till tjänsterna samt fordonens tillgänglighet.

Webbadressen eller webbadresserna för det gränssnitt som avses i 1 mom. och för den övriga information som behövs för att få tillgång till gränssnittet samt uppdateringarna av materialet ska meddelas för lagring i det informationssystem som Transport- och kommunikationsverket anvisat innan verksamheten inleds eller i fråga om uppdateringar omedelbart när den nya adressen är känd. Transport- och kommunikationsverket svarar för den informationstjänst till vilken webbadressen eller webbadresserna samt uppdateringarna av dem ska anmälas. Transport- och kommunikationsverket kan skaffa informationstjänsten och dess direkta produktions-, underhålls- och utvecklingsuppgifter av Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab i enlighet med 213 §. På personer som är anställda hos Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. (12.3.2021/198)

Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab som anvisats som tjänsteleverantör i enlighet med 2 mom. ska tillhandahålla teknisk service som alternativt kan användas för den förmedling av information som avses i 1 mom. (12.3.2021/198)

Närmare bestämmelser om den väsentliga information som avses i 1 mom. och om de krav som ställs på informationens aktualitet samt om teknisk interoperabilitet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket ansvarar för att insamla, administrera och utbyta information om stationers tillgänglighet. Transport- och kommunikationsverket kan också skaffa den ovan avsedda tillgänglighetsinformationstjänsten och dess direkta produktions-, underhålls- och utvecklingsuppgifter av Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab.

Den som tillhandahåller persontransporttjänster eller förmedlingstjänster inom väg- och spårtrafik eller den som för sådana tillhandahållares räkning svarar för biljett- och avgiftssystemet ska ge dem som tillhandahåller mobilitets- och kombinationstjänster tillträde till det försäljningsgränssnitt som används för biljett- och avgiftssystemet för att utan sådana villkor som begränsar användningen (19.12.2017/1056)

Den som tillhandahåller transporttjänster och som tillhandahåller endast andra transporttjänster inom persontrafiken än sådana som en behörig myndighet enligt 181 och 182 § upphandlar enligt denna lag, lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) , nedan upphandlingslagen , eller lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (1398/2016) , kan avvika från kravet i 1 mom., om det inte är tekniskt ändamålsenligt eller skäligt att uppfylla det på grund av att företaget är litet eller dess geografiska verksamhetsområde begränsat. (29.3.2019/371)

Den tjänsteleverantör som är ålagd att ge tillträde i enlighet med 1 mom. till ett gränssnitt för biljett- och betalningssystemet ska för att möjliggöra det praktiska genomförandet samarbeta med den tillhandahållare av mobilitets- eller samordningstjänster som utnyttjar gränssnittet.

En leverantör av mobilitets- eller kombinationstjänster och en aktör som på dess vägnar ansvarar för biljett- eller betalningssystem ska ge andra leverantörer av mobilitets- och kombinationstjänster tillgång till sina biljett- och betalningssystem via försäljningsgränssnittet eller vid behov ge tillgång till systemen via någon annan elektronisk kanal, samt möjliggöra att de leverantörer av mobilitets- och kombinationstjänster som har rätt till tillgång, på begäran av dem som använder tjänsten och på deras vägnar, skaffar biljettprodukter eller andra produkter som berättigar till användning av mobilitetstjänster med utnyttjande av identifierings- och användaruppgifter för ett befintligt användarkonto hos den som använder tjänsten.

Den som ger ut en biljett för en mobilitetstjänst som innehåller en rabatt, en ersättning eller ett specialvillkor ska ge leverantörer av mobilitets- eller kombinationstjänster tillgång till systemet via ett befintligt gränssnitt eller någon annan elektronisk kanal, och på det sättet möjliggöra att de leverantörer av mobilitets- och kombinationstjänster som har rätt till tillgång, på begäran av dem som använder tjänsten och på deras vägnar, skaffar biljettprodukter eller andra produkter som berättigar till rabatter, ersättningar eller andra specialvillkor med utnyttjande av identifierings- och användaruppgifter för ett befintligt användarkonto hos den som använder tjänsten. Om den som för ett register i anslutning till grunderna för bestämmande av en rabatt, en ersättning eller ett specialvillkor är någon annan än den som ger ut biljetten, ska registerföraren och den som ger ut biljetten tillsammans se till att uppgifter om bestämningsgrunden är tillgängliga i den omfattning som behövs för att genomföra en kundhändelse på någon annans vägnar.

I samband med sådana kundhändelser på någon annans vägnar som avses i 1 och 2 mom. får personuppgifter endast behandlas i den omfattning som behövs för styrkande av någons identitet och för att genomföra kundhändelsen. Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag ska identiteten kunna styrkas på ett särskilt tillförlitligt sätt då tillgång till tjänster på någon annans vägnar grundas eller då den ändras väsentligt. Identiteten ska kunna styrkas också i samband med en kundhändelse på någon annans vägnar.

Tillgång till ett gränssnitt eller system enligt 1 och 2 mom. ska ges utan några villkor som begränsar användningen. I 1 mom. avsedda leverantörer av mobilitets- eller kombinationstjänster och aktörer som på deras vägnar ansvarar för biljett- eller betalningssystem samt i 2 mom. avsedda utgivare av biljetter för en mobilitetstjänst som innehåller en rabatt, en ersättning eller ett specialvillkor har dock rätt att enligt på förhand angivna kriterier och villkor bedöma tillförlitligheten hos en sådan leverantör av en mobilitets- eller kombinationstjänst som har rätt till tillgång. Tillgång till uppgifter får inte nekas, om den aktör som begär tillgång har ett tillstånd, ett godkännande, en auditering eller en certifiering för verksamheten i fråga som beviljats av en myndighet eller för motsvarande ändamål av en tredje part som myndigheten befullmäktigat, eller om det annars visas att verksamheten motsvarar en allmänt tillämpad standard eller allmänt accepterade villkor inom branschen. Den som nekas tillgång ska ges sakligt motiverade skäl till detta.

I 1 mom. avsedda leverantörer av mobilitets- och kombinationstjänster och aktörer som på deras vägnar ansvarar för biljett- eller betalningssystem samt sådana i 2 mom. avsedda utgivare av biljetter för en mobilitetstjänst som innehåller en rabatt, en ersättning eller ett specialvillkor som endast tillhandahåller andra persontransporttjänster än sådana som en i 181 eller 182 § avsedd behörig myndighet upphandlar enligt denna lag eller upphandlingslagen eller som enheter inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster upphandlar enligt den lagen, får avvika från kravet i 1 eller 2 mom. om det inte är tekniskt ändamålsenligt och skäligt att uppfylla det till följd av att företaget eller dess verksamhetsområde är litet. (29.3.2019/371)

En tjänsteleverantör som är skyldig att ge tillträde till ett gränssnitt enligt 1 eller 2 mom. och en leverantör av mobilitets- eller kombinationstjänster som utnyttjar gränssnittet ska samarbeta för att möjliggöra de behövliga praktiska arrangemangen. Tillgången ska vara tillräckligt omfattande för att de som tillhandahåller mobilitets- och kombinationstjänster ska kunna tillhandahålla tjänster obehindrat och effektivt.

Den behöriga myndighet som avses i 181 och 182 § i denna lag ska se till att det vid upphandling av mobilitetstjänster eller biljett- och betalningssystem i anslutning till dem enligt denna lag, upphandlingslagen eller lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster i anbudsförfrågan, upphandlingsannonsen och upphandlingskontraktet förutsätts att (29.3.2019/371)

Den behöriga myndigheten ska godkänna alla sådana av tjänsteleverantörerna använda system som uppfyller kraven i 1 mom. 2 punkten. Den behöriga myndigheten ska också se till att dess verksamhet i övrigt befrämjar interoperabiliteten mellan biljett- och betalningssystemen.

Tillgång till information och informationssystem med hjälp av ett öppet gränssnitt enligt 154–156 § och de stödtjänster, de användarvillkor, den programvara, de licenser och andra tjänster som behövs för tillträdet ska tillhandahållas på rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor.

Tjänsteleverantörer som är skyldiga att ge tillträde till gränssnitt enligt 154–156 § ska se till att tillträdet kan ske utan att vare sig datasäkerheten eller integritetsskyddet i tjänsten äventyras. En i 156 § avsedd leverantör av mobilitets- eller kombinationstjänster som har rätt till tillgång ska se till att den egna tjänstens datasäkerhet och dataskydd håller en sådan nivå att tillgång på någon annans vägnar kan ges utan att de äventyras.

När tjänsteleverantörer och förvaltare av eller underhållsansvariga för bakomliggande system för visande av rätten att resa som tekniskt sammanför de öppna gränssnitt som omfattas av bestämmelserna i detta kapitel utvecklar egna tjänster och system ska tjänsteleverantörerna och förvaltarna eller de underhållsansvariga se till att tjänsterna och systemen är interoperabla med andra motsvarande tjänster. De tjänsteleverantörer som avses ovan ska även i övrigt samarbeta för att garantera den tekniska interoperabilitet som behövs för att bilda resekedjor.

De som tillhandahåller kombinationstjänster ska ge tillgång till de gränssnitt som behövs för visande av rätten att resa och se till att rätten kan verifieras med hjälp av allmänt tillgänglig teknik.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om säkrande av den interoperabilitet som avses i 1 och 2 mom.

Ett företag eller en sammanslutning som tillhandahåller infartsparkering i anslutning till kollektivtrafik ska erbjuda infartsparkering på samma villkor till alla kunder hos leverantören av mobilitets- eller kombinationstjänster. (29.3.2019/371)

Vid tillämpningen av de specifikationer som Europeiska kommissionen antagit med stöd av artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag ( ITS-direktivet ) ska de principer som fastställs i bilaga II till det direktivet följas i fråga om de prioriterade områden som avses i artikel 2 och de prioriterade åtgärder som avses i artikel 3 i det direktivet.

Transport- och kommunikationsverket ska bedöma och kontrollera om de tjänsteleverantörer, myndigheter och andra verksamhetsutövare som genomför de prioriterade områden som avses i artikel 2 och de prioriterade åtgärder som avses i artikel 3 i ITS-direktivet uppfyller de krav som anges i direktivet och som utfärdats med stöd av det. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket meddelar vid behov närmare tekniska föreskrifter om påvisande av den överensstämmelse med kraven som avses i 2 mom. och om ansökan om utvärdering. (23.11.2018/984)

Den som tillhandahåller ett intelligent trafiksystem ska sörja för riskhanteringen i fråga om de kommunikationsnät och informationssystem som denne använder.

Den som tillhandahåller ett intelligent trafiksystem ska utan dröjsmål lämna Transport- och kommunikationsverket en anmälan om betydande informationssäkerhetsrelaterade störningar som är riktade mot kommunikationsnät eller informationssystem som denne använder.

Om det ligger i allmänt intresse att en störning anmäls kan Transport- och kommunikationsverket ålägga den som tillhandahåller tjänsten att informera om saken eller, efter att ha hört den anmälningspliktiga, självt informera om saken.

Transport- och kommunikationsverket ska bedöma om en sådan störning som avses i 2 mom. berör de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen och vid behov underrätta de berörda medlemsstaterna.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om när en sådan störning som avses i 2 mom. är betydande samt om innehållet i och utformningen av anmälan och hur den ska lämnas in.

Upphandlingsförfaranden enligt detta kapitel används när koncessionsavtal som gäller landsvägstrafik och annan spårtrafik än järnvägstrafik ingås. Upphandlingsförfaranden enligt detta kapitel används vid ingåendet av avtal om järnvägstrafik oberoende av om avtalen är koncessionsavtal eller andra avtal om offentlig tjänsteupphandling som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70, nedan trafikavtalsförordningen . Bestämmelser om direkttilldelning av avtal finns i artiklarna 4, 5, 5 a och 6–8 i trafikavtalsförordningen. På upphandling enligt trafikavtalsförordningen som görs genom direkttilldelning tillämpas dessutom bestämmelserna om annonsering om direktupphandling i 58, 60 och 131 § i upphandlingslagen. (30.12.2020/1256)

På andra avtal än de avtal om offentlig tjänsteupphandling som avses i 1 mom. tillämpas upphandlingsförfaranden enligt upphandlingslagen eller lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster. På dessa avtal tillämpas trafikavtalsförordningen med undantag för bestämmelserna i artikel 5.2–5.6 och artikel 8.2–8.4.

De behöriga myndigheterna enligt 181 och 182 § kan när koncessionsavtal ingås tillämpa ett förfarande där alla trafikidkare som avses i trafikavtalsförordningen kan lämna anbud ( förfarande i ett steg ) eller ett förfarande där alla de nämnda trafikidkarna kan lämna ansökan om deltagande och den behöriga myndigheten därefter bland dem som lämnat in en ansökan väljer ut dem som får lämna anbud i förfarandets följande steg ( förfarande i två steg ). (29.3.2019/371)

Utöver vad som föreskrivs i artikel 7 i trafikavtalsförordningen ska den behöriga myndigheten offentligt informera om koncessionsavtal som ingås genom förfaranden enligt 162 § 3 mom. Annonserna ska sändas för publicering på webbadressen www.hankintailmoitukset.fi . På informationsutbyte i anslutning till upphandlingar tillämpas dessutom 8 kap. i upphandlingslagen. (29.3.2019/371)

När tidsfristerna för upphandlingsförfarandet bestäms ska hänsyn tas till upphandlingens storlek och avtalets längd samt hur lång tid som behövs för att utarbeta och sända anbuden. Tidsfristerna beräknas från den dag som följer på den då upphandlingsannonsen sändes för publicering. Om den behöriga myndigheten tillämpar förfarandet i två steg räknas anbudstiden från den dag då anbudsförfrågan sändes.

Vid ett förfarande i två steg ska minst 30 dagar reserveras för att lämna en ansökan om deltagande. Vid ett förfarande i ett steg ska anbudstiden vara minst 35 dagar och vid ett förfarande i två steg minst 30 dagar. (4.5.2018/301)

De tidsfrister för lämnande av anbud som avses i 3 mom. får förkortas med fem dagar om den behöriga myndigheten godkänner att anbud lämnas i elektronisk form på det sätt som avses i 62 § 1 mom. i upphandlingslagen. (4.5.2018/301)

Tidsfristerna enligt 3 mom. får förkortas om det i praktiken är omöjligt att iaktta tidsfristerna i dessa förfaranden till följd av en brådska som den behöriga myndigheten bestyrker på behörigt sätt. Vid ett förfarande i ett steg ska anbudstiden dock vara minst 15 dagar. Vid ett förfarande i två steg ska minst 15 dagar reserveras för att lämna en ansökan om deltagande. Vid ett förfarande i två steg ska anbudstiden vara minst 10 dagar. (4.5.2018/301)

Anbudstiden vid ett förfarande i ett steg får förkortas till minst 15 dagar och vid ett förfarande i två steg till minst 10 dagar, om den behöriga myndigheten har sänt en förhandsannons för publicering på det sätt som föreskrivs i 61 § i upphandlingslagen. (4.5.2018/301)

En anbudsförfrågan ska utarbetas skriftligen och så tydligt att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och är jämförbara. I anbudsförfrågan ombeds trafikidkarna lämna sina anbud inom utsatt tid.

Anbudsförfrågan och i tillämpliga delar upphandlingsannonsen ska innehålla

Vid upphandling tillämpas dessutom bestämmelserna i 71–74 § i upphandlingslagen om beskrivning av föremålet för upphandlingen, användning av märken vid beskrivningen av föremålet för upphandlingen, teknisk utredning och påvisande av att anbudet svarar mot kraven. På andra avtal som gäller järnvägstrafik än koncessionsavtal tillämpas dessutom vad som i 58 § i den lagen föreskrivs om annonseringsskyldighet i efterhand.

Vid ett förfarande i två steg ska anbudsgivare väljas samt vid ett förfarande i ett steg anbudsgivarnas lämplighet bedömas utifrån förhandsanmälda grunder som hänför sig till anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella situation, tekniska prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer eller utifrån andra objektiva och icke-diskriminerande grunder.

Vid anbudsförfarande ska sådana trafikidkare uteslutas som inte har tekniska, ekonomiska eller andra förutsättningar att genomföra upphandlingen eller som gjort sig skyldiga till brott som nämns i 80 § i upphandlingslagen. En trafikidkare kan uteslutas med stöd av 81 § i den lagen.

Efter att anbud lämnats in kan den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 5.3 i trafikavtalsförordningen förhandla med de trafikidkare som lämnat anbud, om anbudsförfrågan inte har kunnat avfattas så exakt att det bästa anbudet kan väljas eller om anbuden inte till sitt innehåll motsvarar anbudsförfrågan. Det förutsätts dessutom att avtalsvillkoren i anbudsförfrågan inte ändras i väsentlig grad.

Syftet med de förhandlingar som avses i 1 mom. är att välja det bästa anbudet. Den behöriga myndigheten ska förhandla i syfte att anpassa anbuden till de krav som angetts i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. Förhandlingarna kan föras i successiva steg så att antalet trafikidkare som deltar i förhandlingarna minskas under förhandlingarna genom tillämpning av grunderna för valet av anbud.

Det anbud ska antas som för den behöriga myndigheten totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga utifrån bedömningsgrunder som är kopplade till föremålet för upphandlingen eller det som har det lägsta priset. Som bedömningsgrunder för valet av det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan användas kvaliteten på den tjänst som anbudet gäller, fordonens kvalitet, fordonens tillgänglighet, integrering av tjänsten, priset, utbudets volym, passagerarpriser, miljöegenskaper samt uppfyllande av miljökrav.

När det som är totalekonomiskt mest fördelaktigt används som grund för valet ska jämförelsegrunderna och deras inbördes viktning nämnas i upphandlingsannonsen eller förfrågningsunderlaget. Viktningen kan anges också i form av ett skäligt variationsintervall. Om en relativ viktning av jämförelsegrunderna av motiverad anledning inte kan anges, ska jämförelsegrunderna anges i prioritetsordning.

Den behöriga myndigheten kan göra en tilläggsbeställning utan något anbudsförfarande, om tilläggsbeställningen motsvarar en tidigare upphandling genom ett förfarande i ett steg eller ett förfarande i två steg. En ytterligare förutsättning är att en eventuell senare upphandling utan anbudsförfarande har nämnts i den ursprungliga upphandlingsannonsen och att avtalets längd med beaktande av tilläggsbeställningens tid inte överskrider den maximitid som anges i artikel 4.3 i trafikavtalsförordningen.

Ett koncessionsavtal kan innehålla avtalsvillkor för de mål enligt vilka trafiken utvecklas under avtalsperioden. Målen kan gälla uppnående av nivån på tjänsten eller ökning av antalet passagerare. I avtalsvillkoren kan trafikidkaren åläggas att delvis eller helt och hållet ansvara för valet av metoder som behövs för att målen ska uppnås.

Den ursprungliga giltighetstiden för ett koncessionsavtal kan förlängas om avtalet innehåller villkor som avses i 2 mom. och de mål som anges i villkoren eller en del av dem har uppnåtts genom trafikidkarens åtgärder. En ytterligare förutsättning är att möjligheten att förlänga avtalet har nämnts i den ursprungliga upphandlingsannonsen, att avtalets längd med beaktande av förlängningen av giltighetstiden inte överskrider maximitiden enligt 1 mom. och att trafikidkaren inte får någon annan gottgörelse för måluppfyllelsen.

Den upphandlande enheten ska fatta ett skriftligt beslut om de avgöranden som påverkar anbudssökandenas och anbudsgivarnas ställning samt om anbudsförfarandets utgång. Beslutet ska motiveras. De faktorer som väsentligen har påverkat avgörandet ska framgå av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till beslutet. Sådana faktorer är åtminstone grunderna för att en anbudssökande eller en anbudsgivare har avvisats eller ett anbud har förkastats och de grunder på vilka de godkända anbuden har jämförts. Av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till det ska det dessutom framgå när upphandlingskontraktet kan slutas. På upphandlingsbeslutet tillämpas dessutom 126 och 127 § i upphandlingslagen.

Efter det att upphandlingsbeslutet har fattats ska den behöriga myndigheten ingå ett i artikel 3.1 i trafikavtalsförordningen avsett avtal om offentlig tjänsteupphandling. Det obligatoriska innehållet i avtalet anges i artikel 4 i förordningen. Ett avtal om offentlig tjänsteupphandling kan ingås och beslutet verkställas tidigast 14 dagar efter det att de trafikidkare som deltagit i anbudsförfarandet har fått eller anses ha fått del av beslutet och anvisningen om hur man söker ändring. Avtalet kan emellertid ingås också tidigare, om detta av ett tvingande allmänintresse eller av oförutsebara skäl som inte beror på den behöriga myndigheten är absolut nödvändigt. Väntetid behöver inte iakttas, om upphandlingskontraktet sluts med den trafikidkare som lämnat det enda godtagbara anbudet och det i anbudsförfarandet inte längre deltar andra anbudsgivare eller anbudssökande vars ställning påverkas av valet av avtalspart. (4.5.2018/301)

På upphandlingsdokumentens offentlighet tillämpas 138 § i upphandlingslagen.

En särredovisningsskyldig trafikidkare enligt 5 punkten i bilagan till trafikavtalsförordningen ska lämna detaljerade uppgifter om de metoder genom vilka intäkterna och kostnaderna fördelas på olika verksamheter. De uppgifter som omfattas av denna skyldighet att lämna upplysningar ska bevaras i minst tio år efter utgången av räkenskapsperioden.

I fråga om den separata bokföring som avses i punkt 5 i bilagan till trafikavtalsförordningen är resultaträkningarna offentliga och ska presenteras som en not till den särredovisningsskyldiga trafikidkarens bokslut.

Trots vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om sekretess, har kommunikationsministeriet och de behöriga myndigheter som avses i 181 och 182 § i denna lag rätt att av de särredovisningsskyldiga trafikidkarna få den information som avses i trafikavtalsförordningen för fullgörande av de uppgifter som avses i den förordningen. (29.3.2019/371)

Trots sekretessbestämmelserna har kommunikationsministeriet rätt att till kommissionen vidarebefordra uppgifter som ministeriet fått med stöd av 3 mom. för användning i den omfattning som förutsätts för skyldigheten enligt trafikavtalsförordningen att medge insyn för bedömning av om de ersättningar som betalats är förenliga med den förordningen.

Den behöriga myndighet som avses i 181 och 182 § får besluta att ordna de offentliga persontrafiktjänsterna inom sitt behörighetsområde eller inom en del av det i enlighet med trafikavtalsförordningen för att se till att det tillhandahålls sådana allmännyttiga tjänster som bland annat är tätare, säkrare, av bättre kvalitet eller förmånligare än de tjänster som kan tillhandahållas enbart på marknadsvillkor. (29.3.2019/371)

Den behöriga myndigheten kan dessutom vid behov besluta att bevilja ensamrätt i enlighet med trafikavtalsförordningen. Genom ett beslut om ensamrätt ges den som bedriver offentlig trafik och som väljs särskilt en möjlighet att bedriva offentlig persontrafik på en viss rutt, inom ett visst nät eller inom ett visst område utan att andra eventuella trafikidkare har en sådan rätt. Den behöriga myndigheten ska publicera beslutet om beviljande av ensamrätt på sin webbplats och delge beslutet i enlighet med 55 och 62 § i förvaltningslagen (434/2003) . (30.12.2020/1256)

Ensamrätt kan beviljas i samband med alla slag av avtal om offentlig upphandling.

Transport- och kommunikationsverket beslutar om införande av sådan allmän trafikplikt som avses i artikel 16 i lufttrafikförordningen. På flygrutter som omfattas av allmän trafikplikt kan verket införa begränsningar enligt lufttrafikförordningen, om begränsningarna behövs för att trygga trafiken på flygrutterna.

Av de anslag i statsbudgeten som anvisats för köp och utveckling av tjänster som avses i denna lag kan ersättningar, stöd eller understöd betalas ut till

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om användningsändamål och bevillningsförfarande för de anslag för statsunderstöd som avses i 1 mom.

Anslag som anvisats i statsbudgeten får för de ändamål som nämns i 173 § 1 mom. 1 punkten användas av kommunikationsministeriet inom ramen för dess behörighet enligt 182 § 1 mom.

Transport- och kommunikationsverket beslutar om allokeringen av anslaget eller en del därav till de behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna och bestämmer till behövliga delar om dess fördelning på ändamål som nämns i 173 § 1 mom. till den del de inte är ändamål enligt 1 mom. i denna paragraf. Transport- och kommunikationsverket får själv använda anslaget för det ändamål som nämns i 173 § 1 mom. 3 punkten.

Transport- och kommunikationsverket kan också bevilja kommuner eller samkommuner statsunderstöd för de ändamål som nämns i 173 § 1 mom. 1–3 punkten. Närmare bestämmelser om beviljandet av understöd som avses i detta moment utfärdas genom förordning av statsrådet.

De behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna får för de ändamål som nämns i 173 § 1 mom. 1–3 punkten använda det anslag som Transport- och kommunikationsverket allokerat. De kan också bevilja kommuner eller samkommuner statsunderstöd för ändamål enligt den paragrafen.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter sköter för de behöriga närings-, trafik- och miljöcentralernas räkning de uppgifter enligt 174 § 4 mom. som gäller utbetalning och övervakning av användningen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen samt det utvecklings- och förvaltningscenter som avses i 1 mom. är statsbidragsmyndigheter enligt statsunderstödslagen (688/2001) vid återkrav av stöd och ersättningar som de betalat ut.

Den behöriga myndigheten ska bestämma att utbetalningen av statsunderstöd från statsbudgeten eller en kommunal budget ska upphöra och att det statsunderstöd som redan betalats ut helt eller delvis ska återkrävas, om statsunderstödstagaren

(30.12.2020/1256)

Den behöriga myndigheten kan bestämma att utbetalningen av statsunderstöd från statsbudgeten eller en kommunal budget ska upphöra och att det statsunderstöd som redan betalats ut helt eller delvis ska återkrävas, om

(30.12.2020/1256)

Statsunderstödstagaren ska på det belopp som återbetalas eller återkrävs, räknat från den dag då statsunderstödet betalades ut, betala en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter. (30.12.2020/1256)

Om det återkrävda beloppet inte betalas senast den dag som bestämts av den behöriga myndigheten, ska en årlig dröjsmålsränta betalas på beloppet enligt 4 § i räntelagen.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter sköter på de behöriga närings-, trafik- och miljöcentralernas vägnar i enlighet med 175 § de uppgifter som gäller återkrav av statsunderstöd som beviljats med stöd av denna lag.

Närings-, trafik- och miljöcentralen samt det utvecklings- och förvaltningscenter som avses i 1 mom. är statsbidragsmyndigheter enligt statsunderstödslagen vid återkrav av stöd och ersättningar som de betalat ut.

Den som tillhandahåller en förmedlings- eller kombinationstjänst ska göra en anmälan om sin verksamhet till Transport- och kommunikationsverket. I anmälan ska ingå en beskrivning av de tjänster som tillhandahålls samt tjänsteleverantörens kontaktuppgifter.

Utöver det som föreskrivs om passagerarrättigheter någon annanstans i lag ska den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller kombinationstjänster då avtalet sluts ge passagerarna information om vem de kan vända sig till under de olika skedena av resekedjan och efter varje skede, om tjänsten inte utförs i enlighet med den bekräftelse passageraren fått.

Transport- och kommunikationsverket utövar tillsyn över att denna lag samt bestämmelser som utfärdats och föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av den iakttas, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Transport- och kommunikationsverket följer upp efterfrågan på och utbudet av mobilitetstjänster och samordnar utvecklingen av tjänsterna. Dessutom bedömer Transport- och kommunikationsverket trafiksystemets tillstånd och funktion och verkningarna av denna lag och rapporterar regelbundet om dem.

En tillhandahållare av mobilitetstjänster för persontrafiken är trots företagshemligheten skyldig att regelbundet lämna Transport- och kommunikationsverket de regionalt och tidsmässigt klassificerade uppgifter om utbudet och den faktiska efterfrågan på de tillhandahållna eller förmedlade tjänster som verket behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt 1 mom. samt för statistikföring och forskning. Den som tillhandahåller transporttjänster inom persontrafiken ska senast 60 dagar innan en plan genomförs dessutom meddela Transport- och kommunikationsverket om att en tjänst som tillhandahålls regelbundet inleds, upphör eller ändras väsentligt, till den del uppgifterna inte är tillgängliga med hjälp av ett gränssnitt som avses i 154 § 1 mom. Uppgifterna ska ges avgiftsfritt. Om Transport- och kommunikationsverket i enlighet med 154 § 2 mom. ordnar informationstjänsten genom att skaffa den av Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab, ska anmälan göras direkt till Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab.

Transport- och kommunikationsverket eller Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab som är verksamt för verkets räkning har trots sekretess rätt att till en annan myndighet lämna ut de uppgifter som verket eller tjänsteleverantören fått, om uppgifterna är nödvändiga för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt lag. Transport- och kommunikationsverket eller Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab som är verksamt för verkets räkning får lämna ut uppgifterna via ett gränssnitt eller på något annat sätt elektroniskt.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas enligt 2 mom., om sätten att lämna uppgifter på och om tidsfrister för lämnande av uppgifter.

5 mom. har upphävts genom L 26.3.2021/229 , gällde temporärt 1.6.2020–28.3.2021 genom L 407/2020. (26.3.2021/229)

179 a § gällde temporärt 1.1.2022–30.6.2022 genom L 1222/2021.

Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet övervakar inom sitt uppgiftsområde att denna lag följs i vägtrafiken.

Polisen övervakar inom sitt uppgiftsområde att denna lag samt EASA-förordningen och de förordningar som antagits med stöd av den följs inom obemannad luftfart.

De behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna samt de kommunala myndigheter som nämns i 2 mom. och de regionala myndigheter som nämns i 3 mom. är sådana behöriga vägtrafikmyndigheter som avses i trafikavtalsförordningen.

Hyvinge, Kajana, Karleby, Kouvola, Nyslott, Raseborg, Raumo, Riihimäki, Rovaniemi, Salo, S:t Michel och Seinäjoki är inom sitt område sådana behöriga vägtrafikmyndigheter som avses i trafikavtalsförordningen. (8.12.2023/1087)

Följande regionala myndigheter är inom sitt behörighetsområde sådana behöriga vägtrafikmyndigheter som avses i trafikavtalsförordningen:

(8.12.2023/1087)

Om de behöriga myndigheterna är verksamma inom den offentliga persontrafiken på det sätt som avses i 171 §, ska de planera tjänster som i första hand bildar regionala eller lokala helheter och eftersträva en samordning av samtliga persontransporter. De tjänster som uppstår på marknadsvillkor utifrån kundernas mobilitetsbehov ska vid planeringen samordnas med offentligt upphandlade tjänster. Vid planeringen av mobilitetstjänster ska myndigheterna höra dem som tillhandahåller persontrafiktjänster i området och samarbeta med övriga myndigheter och med kommunerna.

Den behöriga myndigheten har rätt att ta in sådana uppgifter som myndigheten i enlighet med 179 § 3 mom. har fått från Transport- och kommunikationsverket i en anbudsförfrågan vid ett anbudsförfarande som gäller ordnande av trafik. Ett enskilt företags företagshemligheter får dock inte framgå av anbudsförfrågan.

Andra kommuner eller samkommuner än de som avses i 2 eller 3 mom. får för att komplettera mobilitetstjänsterna på sitt område upphandla trafik enligt trafikavtalsförordningen med iakttagande av upphandlingslagen. Den trafik som en kommun eller en samkommun upphandlar får i obetydlig omfattning sträcka sig utanför dess egentliga behörighetsområde.

Trafiktjänster som en behörig kommunal myndighet ordnat får i obetydlig omfattning sträcka sig utanför dess egentliga behörighetsområde.

Kommunikationsministeriet och, inom sitt behörighetsområde, Samkommunen Helsingforsregionens trafik är de behöriga myndigheter som avses i trafikavtalsförordningen i ärenden som gäller järnvägstrafiken. Behöriga myndigheter i ärenden som gäller annan spårtrafik är inom sina behörighetsområden de kommunala och regionala myndigheter som nämns i 181 § 2 och 3 mom.

Om de behöriga myndigheterna är verksamma inom den offentliga persontrafiken på det sätt som avses i 171 §, ska de planera tjänster som i första hand bildar helheter som består av en region eller ett område och eftersträva en samordning av samtliga persontransporter. De tjänster som uppstår på marknadsvillkor utifrån kundernas mobilitetsbehov ska vid planeringen samordnas med offentligt upphandlade tjänster. Vid planeringen av trafiken ska myndigheterna höra dem som tillhandahåller persontrafiktjänster i området och samarbeta med övriga myndigheter och med kommunerna.

Transport- och kommunikationsverket och Statens ämbetsverk på Åland är de behöriga myndigheter som avses i artikel 10 i EU:s förordning om trafikidkare. Dessutom kan polisen, arbetarskyddsförvaltningen, Skatteförvaltningen och Tullen delta i de kontroller som avses i artikel 10.1 d på basis av den behörighet som de har med stöd av någon annan lag. Transport- och kommunikationsverket är den nationella kontaktpunkt som avses i artikel 18 i den förordningen.

Transport- och kommunikationsverket kan anlita en utomstående expert för utarbetande av de provuppgifter i examensprovet och det ordnande av provtillfället i fråga om yrkeskunnande som avses i artikel 8 i EU:s förordning om trafikidkare. En person som uppfyller kraven enligt artikel 9 i EU:s förordning om trafikidkare behöver inte avlägga det examensprov som avses i artikel 8.1 i den förordningen.

Polisen på den ort där företaget har sitt faktiska och fasta driftställe utfärdar de handlingar som avses i artikel 19.1 i EU:s förordning om trafikidkare och de intyg som avses i artikel 19.2 i den förordningen.

Transport- och kommunikationsverket och Ålands landskapsregering utfärdar ett sådant intyg som avses i artikel 21.1 i EU:s förordning om trafikidkare till en person som har blivit godkänd i det examensprov som ordnas av verket eller som har en yrkeshögskoleexamen som omfattar sådana studier i logistik som förutsätts enligt den förordningen.

De behöriga myndigheter som avses i EU:s förordning om internationell busstrafik är Transport- och kommunikationsverket och Statens ämbetsverk på Åland. Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet är de behöriga kontrollmyndigheter som avses i artiklarna 4.3, 18.2 och 19 i den förordningen.

Den behöriga myndigheten för linjetrafik enligt kapitel III i EU:s förordning om internationell busstrafik är Transport- och kommunikationsverket. På Åland beviljas tillstånd för linjetrafik av Statens ämbetsverk på Åland.

Kommunikationsministeriet begär av kommissionen ett sådant förfarande för skyddsåtgärder vid cabotagetransporter som avses i artikel 10 i EU:s förordning om tillstånd för godstrafik. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de åtgärder som enligt 4 punkten i den artikeln ska vidtas i fråga om de egna trafikidkarna för den tid kommissionen har beviljat ett förfarande för skyddsåtgärder.

Utöver vad som föreskrivs ovan om Transport- och kommunikationsverkets allmänna behörighet utövar konsumentombudsmannen tillsyn över att bestämmelserna i denna lag följs med avseende på konsumentskyddet enligt vad som föreskrivs i konsumentskyddslagen (38/1978) .

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag om behörigheten för konsumenttvistenämnden och den nämnd som avses i 30 § 10 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) är konsumentombudsmannen och Transport- och kommunikationsverket

Transport- och kommunikationsverket är det organ som svarar för verkställigheten enligt artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1107/2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet.

Konsumentombudsmannen utövar allmän tillsyn över tillämpningen av de EU-förordningar om passagerares rättigheter som anges i 2 mom. i fråga om passagerare som är konsumenter. Transport- och kommunikationsverket utövar allmän tillsyn över tillämpningen av de förordningar som nämns i 2 och 3 mom. i fråga om affärsresenärer och resenärer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Transport- och kommunikationsverket är också behörigt att ge rekommendationer till avgöranden med anledning av besvär som baserar sig på EU:s förordningar om passagerares rättigheter i fråga om passagerare som inte är konsumenter eller som har funktionshinder eller nedsatt rörlighet. I Transport- och kommunikationsverkets förslag till avgörande får ändring inte sökas genom besvär.

Transport- och kommunikationsverket har dessutom behörighet att behandla klagomål anförda av passagerare om brott mot bestämmelserna i 17 kap., med undantag för ärenden där konsumenttvistenämnden är behörig att med stöd av lagen om konsumenttvistenämnden (8/2007) ge en rekommendation till avgörande. (30.12.2020/1256)

Efter att ha hört de behöriga myndigheter som nämns i 181 §, terminalinnehavarna samt representanter för ortens handikapporganisationer utser Transport- och kommunikationsverket de bussterminaler enligt artikel 12 i EU:s förordning om busspassagerares rättigheter där assistans för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet ska tillhandahållas.

Transport- och kommunikationsverket är den behöriga nationella myndigheten för de prioriterade områden som avses i artikel 2 i ITS-direktivet och för de prioriterade åtgärder som avses i artikel 3 i det direktivet.

Transport- och kommunikationsverket utfärdar det kontrolldokument för avreglerad tillfällig trafik som avses i artikel 6 i den överenskommelse som avses i rådets beslut 2002/917/EG om ingåendet av Interbusöverenskommelsen om tillfällig internationell persontransport med buss samt beviljar det transporttillstånd som avses i artikel 15 i den överenskommelsen. Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet är sådana kontrollmyndigheter som avses i artikel 18 i den överenskommelsen.

Transport- och kommunikationsverket beviljar

Transport- och kommunikationsverket beviljar också sådana genom förordning av statsrådet angivna transporttillstånd som behövs för export- och importtransporter, för utdelning till transportföretag eller myndigheter i stater med vilka Finland inte har något avtal om saken. Genom förordning av statsrådet utfärdas det också bestämmelser om tillståndens användningsvillkor och antal.

Polisen och Tullen övervakar att den utredningsskyldighet för den som beställer en godstransport som avses i 14 § iakttas.

Om inte något annat föreskrivs någon annanstans, svarar Transport- och kommunikationsverket för myndighetsuppgifter enligt följande EU-förordningar och avtal: (23.11.2018/984)

Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheterna är tillsynsmyndigheter i fråga om de EU-förordningar och AETR-avtalet som avses i 1 mom. (23.11.2018/984)

Arbetarskyddsmyndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i 49–52 § som gäller förare som är egenföretagare. Bestämmelser om arbetarskyddsmyndighetens behörighet att övervaka utstationerade arbetstagare finns i lagen om utstationering av arbetstagare. (14.1.2022/60)

Transport- och kommunikationsverket, undervisnings- och kulturministeriet och huvudstaben samt Utbildningsstyrelsen och Försvarsmakten är behöriga myndigheter enligt direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik.

Om den grundläggande yrkeskompetensen avläggs vid ett utbildningscentrum som godkänts av undervisnings- och kulturministeriet inom ramen för den yrkesutbildning som ges där, svarar en arbetslivskommission som avses i 120 § 3 mom. 1 punkten i lagen om yrkesutbildning för ordnandet och övervakningen av de teoriprov som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens och av proven för grundläggande yrkeskompetens samt för utfärdande av intyg. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för tillsynen över de utbildningscentrum som ministeriet godkänt, men ministeriet kan delegera uppgiften till Utbildningsstyrelsen. Om teoriprovet för grundläggande yrkeskompetens eller provet för grundläggande yrkeskompetens avläggs vid ett utbildningscentrum som godkänts av undervisnings- och kulturministeriet inom ramen för den yrkesutbildning som ges där, ska bedömarna utses av utbildningsanordnaren.

Om den grundläggande yrkeskompetensen avläggs vid ett utbildningscentrum som godkänts av huvudstaben vid en enhet vid Försvarsmakten som tillhandahåller förarutbildning för Försvarsmakten i samband med avläggande av Försvarsmaktens körkort, svarar Försvarsmakten för ordnande och övervakning av de prov som avses i 2 mom. och för utfärdande av intyg. Huvudstaben svarar för tillsynen över de utbildningscentrum som den har godkänt.

Transport- och kommunikationsverket svarar för ordnande och övervakning av övriga prov som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens och för utfärdande av de intyg som hör till utbildningen. Transport- och kommunikationsverket kan sköta uppgifterna i samband med förarexamensverksamheten eller fristående från den genom att skaffa de behövliga tjänsterna med iakttagande av bestämmelserna om skötsel av förarexamensuppgiften som en serviceuppgift i lagen om förarexamensverksamhet (535/1998) . Transport- och kommunikationsverket svarar för tillsynen över de utbildningscentrum som det har godkänt. Verket kan förena uppdraget att utöva tillsyn över ett utbildningscentrum med tjänster som avser examination och övervakning av prov.

Transport- och kommunikationsverket godkänner andra anordnare av prov för grundläggande yrkeskompetens än de som avses i 2 och 3 mom. och svarar för tillsynen över dem. Den som ordnar provet utfärdar ett intyg över godkänt avläggande av prov för grundläggande yrkeskompetens. Vid ordnandet av prov ska iakttas god förvaltningssed. Den som ordnar provet och de som är anställda hos anordnaren får inte olovligen röja sekretessbelagda uppgifter som de fått vid bedömningen av provbedömarens tillförlitlighet. På bedömning av tillförlitligheten och en myndighets rätt att få för bedömningen behövliga uppgifter tillämpas bestämmelserna om detta i lagen om förarexamensverksamhet och på begäran om omprövning och sökande av ändring i ett beslut om provet för grundläggande yrkeskompetens som fattats av den som ordnar provet tillämpas 14 § i den lagen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. Godkännandet är i kraft en bestämd tid, fem år i taget.

En övervakare enligt denna paragraf har rätt att för genomförande av tillsynen följa undervisningen och få de uppgifter som behövs för tillsynen. Myndigheternas företrädare har rätt att följa teoriprov inom utbildningen för grundläggande yrkeskompetens och prov för grundläggande yrkeskompetens för att säkerställa att de genomförs och förlöper på behörigt sätt. Ett utbildningscentrum ska ordna sådana förhållanden att inspektioner kan genomföras på behörigt sätt. Inspektioner får inte företas i utrymmen som används för boende av permanent natur. Vid inspektionerna ska 39 § i förvaltningslagen iakttas.

Närmare bestämmelser om ordnande av övervakning och meddelanden om ordnande av prov får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket svarar för tillsynen över de utbildningsanordnare som fått ett godkännande i enlighet med 35 a § och den utbildning som de ordnar samt över ordnandet av i 6 a § avsedda företagarprov. Transport- och kommunikationsverket svarar också för tillsynen över beviljandet av de intyg som utbildningsanordnarna beviljar. Transport- och kommunikationsverket kan bemyndiga en utomstående expert för den praktiska tillsynsverksamheten. En expert som Transport- och kommunikationsverket bemyndigat att sköta uppgiften ska vara insatt i de krav som gäller utbildningar och företagarprov för tillsynsobjekten samt ordnandet av dessa, och experten ska ha tillräcklig, genom arbetserfarenhet eller på annat sätt inhämtade kunskaper om lagstiftningen och praxis i taxibranschen. Experten ska dessutom ha tillräcklig sakkännedom och förtrogenhet med tillsynsverksamhet.

En utomstående expert som Transport- och kommunikationsverket bemyndigat att sköta tillsynsuppgiften har rätt att följa undervisningen och få de uppgifter som behövs för tillsynen. En expert som Transport- och kommunikationsverket bemyndigat att sköta tillsynsuppgiften har också rätt att följa företagarprovet inom företagarutbildningen för att säkerställa att det genomförs och förlöper på behörigt sätt. De utbildningsanordnare som fått ett godkännande ska ordna sådana förhållanden att inspektioner kan utföras på behörigt sätt. Inspektioner får inte företas i utrymmen som används för boende av permanent natur. Vid inspektionerna ska 39 § i förvaltningslagen iakttas.

Transport- och kommunikationsverket ska utan dröjsmål underrättas om brister och försummelser som upptäckts vid tillsynen så att verket kan vidta behövliga åtgärder. På av Transport- och kommunikationsverket bemyndigade utomstående experter tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

Om inte något annat föreskrivs någon annanstans, är Transport- och kommunikationsverket behörig myndighet enligt STCW-konventionen, direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk och direktivet om yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart. När verket fullgör sin uppgift ska det höra den delegation för sjömansärenden som avses i 13 kap. 23 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) i ärenden som hör till dess behörighet.

Transport- och kommunikationsverket ska sända de meddelanden som förutsätts i STCW-konventionen, direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk och direktivet om yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart till IMO, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens medlemsländer och de andra fördragsslutande parterna i STCW-konventionen.

Närmare bestämmelser om de meddelanden som ska sändas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket är behörig myndighet enligt EASA-förordningen och de förordningar av kommissionen som antagits med stöd av den samt behörig myndighet enligt lufttrafikförordningen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans.

En flygläkare, ett flygmedicinskt centrum eller Transport- och kommunikationsverket utfärdar sådana medicinska intyg som avses i förordningen om flygande personal. (23.11.2018/984)

Medicinska rapporter för kabinbesättning beviljas av en företagsläkare, en flygläkare eller ett flygmedicinskt centrum.

En godkänd flygläkare eller företagsläkare ska sända ett utlåtande över medicinsk lämplighet samt en kopia av ett medicinskt intyg eller av en medicinsk rapport för kabinbesättning till Transport- och kommunikationsverket. (23.11.2018/984)

Kabinbesättningsintyg beviljas av Transport- och kommunikationsverket eller en organisation som Transport- och kommunikationsverket har godkänt för uppgiften. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket har till uppgift att utan obefogat dröjsmål, efter att ha hört Konkurrens- och konsumentverket, behandla meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 om inrättande av en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar.

Transport- och kommunikationsverket har trots sekretessbestämmelserna och trots företagshemlighet rätt att avgiftsfritt av hamnledningen, hamntjänsteleverantörerna och hamnanvändarna få uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av meningsskiljaktigheterna.

Transport- och kommunikationsverket har för fullgörandet av uppgifterna enligt denna lag och för tillsynen över efterlevnaden av lagen och av Europeiska unionens förordningar rätt att få tillträde till lokaler och områden på driftsstället hos en tjänsteleverantör enligt denna lag, till trafikmedel och lokaler som används i yrkesmässig trafik för att kunna genomföra kontroller. Rätten till tillträde gäller dock inte lokaler som används för permanent boende. Vid inspektionerna ska 39 § i förvaltningslagen (434/2003) iakttas. (23.11.2018/984)

Tjänsteleverantören ska ställa behövliga lokaler och anordningar till förfogande för genomförande av kontrollen och även i övrigt bistå vid kontrollen.

Transport- och kommunikationsverket har rätt att i sin besittning ta det material som ska kontrolleras eller en kopia av materialet för kontroll någon annanstans, om detta är nödvändigt för att reda ut de omständigheter som ska kontrolleras och om det är möjligt utan att orsaka oskäliga störningar. Materialet ska återställas omedelbart när det inte längre behövs. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket kan ta hjälp av utomstående experter om det behöv för att genomföra tillsynen. En utomstående expert ska vara insatt i det delområde tillsynen gäller. En utomstående expert får inte utföra inspektioner i utrymmen som används för boende av permanent natur. Ansvaret för tillsynen kvarstår hos Transport- och kommunikationsverket. I ett avtal mellan Transport- och kommunikationsverket och experten ska det avtalas om uppgifternas innehåll och om andra omständigheter som är av betydelse med tanke på skötseln av uppgiften. Transport- och kommunikationsverket ska utöva tillsyn över den utomstående experten när han eller hon fullgör sin uppgift. Om inte experten vid skötseln av uppgiften följer avtalet mellan verket och experten och andra anvisningar som getts i samband med tillsynen eller i övrigt försummar en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna eller förfar lagstridigt, ska verket säga upp avtalet med experten. (23.11.2018/984)

En utomstående expert har rätt att av Transport- och kommunikationsverket får en skälig ersättning för de uppgifter han eller hon utför. (23.11.2018/984)

Kommunikationsministeriet, Transport- och kommunikationsverket, konsumentombudsmannen och andra myndigheter som övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag har rätt att trots sekretessbestämmelserna få den information som är nödvändig för att utföra uppgifter enligt denna lag av tjänsteleverantörer och tillståndshavare och av andra aktörer och personer vars rättigheter och skyldigheter regleras i denna lag. (23.11.2018/984)

Informationen ska lämnas ut utan dröjsmål, i den form som myndigheten begärt och avgiftsfritt.

Dessutom har Transport- och kommunikationsverket trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och av den som sköter en offentlig uppgift avgiftsfritt få den information som är nödvändig för fullgörande av verkets uppgifter enligt denna lag om dem som söker eller innehar tillstånd för verksamhetsutövare, om trafikansvariga, om ett företags verkställande direktör, om ansvariga bolagsmän, om den som söker eller innehar ett persontillstånd, om sådana organisationsanknutna personer som avses i 2 § 2 punkten i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi och om en organisation enligt 1 punkten i den paragrafen i vilken en organisationsanknuten person hos sökanden har eller har haft ställning av organisationsanknuten person. Transport- och kommunikationsverket har vidare trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och av den som sköter en offentlig uppgift avgiftsfritt få motsvarande uppgifter om en registreringspliktig tjänsteleverantör som bedriver yrkesmässig godstransport enligt 16 §, om en trafikutövare som bedriver spårbunden stadstrafik enligt 7 kap., om en utövare av anmälningspliktig verksamhet enligt 127 och 135 § och om en anmälningspliktig tillhandahållare av en förmedlings- eller kombinationstjänst enligt 176 §. Rätten att få information gäller också straffregistret och bötesregistret. Uppgifterna lämnas ut via ett gränssnitt eller annars i elektronisk form. (30.12.2020/1256)

Transport- och kommunikationsverket har dessutom rätt att av polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten få uppgifter som är nödvändiga för att bedöma om tillståndsvillkoren i anslutning till säkerheten för dem som anlitar tjänster är uppfyllda eller för andra motsvarande övervakningsåtgärder som avses i denna lag. (14.1.2022/60)

Om Transport- och kommunikationsverket har särskilda skäl att misstänka att innehavaren av ett persontillstånd inte uppfyller kraven för att få och hålla i kraft tillståndet i fråga om kunskaper, skicklighet, hälsotillstånd eller psykologisk lämplighet, kan verket förutsätta att innehavaren genom ett prov, en läkarundersökning eller någon annan undersökning visar att han eller hon fortfarande uppfyller kraven och inom utsatt tid lämnar in ett intyg eller en annan utredning över ett sådant prov, en sådan läkarundersökning eller en sådan annan undersökning till Transport- och kommunikationsverket. (30.12.2020/1256)

Den som söker eller innehar ett persontillstånd ska informera Transport- och kommunikationsverket om sådana omständigheter som kommit till hans eller hennes kännedom som inverkar på hans eller hennes behörighet. Om omständigheter som inverkar på en tillståndshavares behörighet påverkar dennes förutsättningar att sköta uppgifter enligt detta kapitel, ska tillståndshavaren underrätta sin arbetsgivare om ändringarna i behörigheten. Den som söker ett persontillstånd är skyldig att informera en järnvägsläkare som avses i 204 §, en järnvägspsykolog som avses i 205 §, en sjömansläkare som avses i 206 §, en flygläkare som avses i 207 §, en företagsläkare eller Transport- och kommunikationsverket om sådana omständigheter som kommit till sökandens kännedom som inverkar på sökandens behörighet, i enlighet med hurdan bedömning av en läkare eller psykolog behörigheten i fråga förutsätter. (29.3.2019/371)

Den som söker eller innehar ett tillstånd svarar för avgifter och andra kostnader med anledning av undersökningar och prov enligt 1 och 2 mom.

Ett körtillstånd för taxiförare enligt 25 §, ett yrkeskompetensbevis och en anteckning enligt 39 § samt ett förarbevis enligt 69 § utfärdas i ett originalexemplar. Transport- och kommunikationsverket kan ge ett dubblettexemplar av ett sådant dokument om dess innehavare har anmält att dokumentet förkommit, stulits eller förstörts och begär ett dubblettexemplar. (29.3.2019/371)

Om ett av Transport- och kommunikationsverket utfärdat behörighetsbrev, certifikat över specialbehörighet eller kompetensbevis enligt 98 § eller en persontillståndshandling för luftfart enligt 130 § förkommer, stjäls eller förstörs, ersätter Transport- och kommunikationsverket den med ett nytt dokument som motsvarar originaldokumentet. (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om hur det ska meddelas att persontillstånd har förkommit, stulits eller förstörts och om makulering av ursprungliga dokument.

Utöver de uppgifter som polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet har enligt EU:s förordning om tillstånd för godstrafik och EU:s förordning om internationell busstrafik har en polis-, tull- och gränsbevakningsman rätt att granska de dokument som krävs för transport enligt denna lag och enligt de EU-förordningar som gäller verksamhet som avses i denna lag, om informationen inte kan fås genom en teknisk anslutning eller på annat sätt elektroniskt.

En polis-, tull- och gränsbevakningsman får avbryta transporten om de dokument eller den information som avses i 1 mom. inte kan fås, om det inte finns särskilda skäl för att tillåta att transporten fortsätter.

Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten ska trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål underrätta Transport- och kommunikationsverket om sådana omständigheter i deras vetskap som kan leda till att tillstånd enligt 2 kap. återkallas eller att en anmärkning eller en varning ges eller som inverkar på betraktandet av en innehavare av persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd som ett riskföretag. Dessutom ska Transport- och kommunikationsverket trots sekretessbestämmelserna ge polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten i artikel 12 i EU:s förordning om trafikidkare avsedda uppgifter med tanke på kontroller.

Om inte något annat föreskrivs i någon annan lag, får personuppgifter som framgår av uppgifter som registrerats i färdskrivare användas endast för att kontrollera efterlevnaden av färdskrivarförordningen, kör- och vilotidsförordningen, EU:s förordning om trafikidkare, EU:s förordning om tillstånd för godstrafik, EU:s förordning om internationell busstrafik, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter, rådets direktiv 92/6/EEG om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen och rådets direktiv 92/106/EEG om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna och, till den del det är fråga om utstationering av förare inom vägtransportsektorn, Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1057 om fastställande av särskilda regler med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn och om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och förordning (EU) nr 1024/2012.

Vid tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i 49–52 § som gäller arbetstiden för förare som är egenföretagare iakttar arbetarskyddsmyndigheten lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) .

Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten får till de behöriga myndigheterna i EES-staterna och i de stater som tillträtt AETR-överenskommelsen lämna ut information som framgår av färdskrivare, färdskrivarskivor eller förarkort samt eventuell annan information som behövs för att identifiera en förseelse, ett fordon eller ett fordons förare och förarens arbetsgivare samt sådan information om påföljder som påförts för en förseelse som de har rätt eller skyldighet att lämna ut enligt Europeiska unionens rätt eller internationella avtal som är bindande för Finland. Polisen och arbetarskyddsmyndigheten får dessutom lämna ut motsvarande uppgifter om misstänkta förseelser, om en behörig myndighet i någon annan stat begär det för att utreda en förseelse som inträffat i den staten. Polisen och arbetarskyddsmyndigheten får också av nämnda myndigheter i andra stater begära ovan avsedda uppgifter för att utreda en förseelse som misstänks ha inträffat i Finland.

Arbets- och näringsministeriet lämnar till Europeiska kommissionen de uppgifter som avses i artikel 15 i EU:s kör- och vilotidsförordning.

Transport- och kommunikationsverket har rätt att få handräckning av polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen, arbetarskyddsförvaltningen och Skatteförvaltningen för fullgörande av de uppgifter verket har enligt denna lag.

Om det finns sannolika skäl att misstänka att ett brott som avses i 267 § har begåtts, får polisen, Tullen eller Gränsbevakningsväsendet trots 8 kap. 2 § 1 mom. och 4 § i tvångsmedelslagen (806/2011) för att finna färdskrivarskivan, förarkortet eller körjournalen eller andra sådana bevishandlingar som avses i artikel 36 i färdskrivarförordningen företa i tvångsmedelslagen angiven allmän husrannsakan eller platsgenomsökning i fordonet eller på ett sannolikt förvaringsställe för färdskrivarskivan, kortet eller körjournalen.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en förare har överträtt bestämmelserna om körtider, raster och vilotider i kör- och vilotidsförordningen eller färdskrivarförordningen eller i AETR-överenskommelsen, får en polis-, tull- eller gränsbevakningsman hindra föraren från att fortsätta köra tills en föreskriven rast eller vilotid har hållits. En polis-, tull- eller gränsbevakningsman får också hindra föraren från att fortsätta köra om föraren inte för tillsynsmyndigheten visar upp de uppgifter som avses i artikel 36 i färdskrivarförordningen eller i artikel 12.1 i AETR-överenskommelsen.

Polisen, Tullen eller Gränsbevakningsväsendet får omhänderta ett förar-, företags- eller verkstadskort, om det finns grundad anledning att misstänka att det föreligger sådana grunder för återkallande av kortet som anges i 244 §.

En polis-, tull- eller gränsbevakningsman får hindra föraren från att fortsätta köra, om en förare som är i tjänst hos ett företag som är etablerat i en annan av Europeiska unionens medlemsstat och utstationerats till Finland, vid en vägkontroll inte kan visa upp en kopia i pappersform eller elektronisk form av en anmälan i IMI-systemet enligt 7 b § i lagen om utstationering av arbetstagare, eller bevis för utövande av transportverksamhet i Finland eller i en färdskrivare registrerade uppgifter som bevisar att föraren utför en internationell transport. Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet ska utan dröjsmål underrätta arbetarskyddsmyndigheten om försummelsen av anmälan.

På provbedömare enligt 37 §, examinatorer enligt 89 §, kontrollanter enligt 130 §, flygläkare och företagsläkare enligt 195 § samt på experter, läkare och psykologer som avses i 196 § 4 mom. och i 204–207 § tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

Transport- och kommunikationsverket godkänner på ansökan för högst fem år en järnvägsläkare för att utföra läkarundersökningar och bedöma trafikdugligheten för förare, om

Transport- och kommunikationsverket kan förnya godkännandet för en järnvägsläkare som uppfyller behörighetskraven enligt 1 mom. och har upprätthållit sin kompetens på behörigt sätt. Transport- och kommunikationsverket ska offentliggöra en förteckning över godkända järnvägsläkare. (30.12.2020/1255)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om behörighetskrav för järnvägsläkare och om upprätthållande av kompetensen.

Transport- och kommunikationsverket godkänner på ansökan för högst fem år en järnvägspsykolog för att utföra psykologiska personbedömningar för förare, om

Transport- och kommunikationsverket kan förnya godkännandet för en järnvägspsykolog som uppfyller behörighetskraven enligt 1 mom. och har upprätthållit sin kompetens på behörigt sätt. Transport- och kommunikationsverket ska offentliggöra en förteckning över godkända järnvägspsykologer. (30.12.2020/1255)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om behörighetskrav för järnvägspsykologer och om upprätthållande av kompetensen.

Transport- och kommunikationsverket godkänner på ansökan för högst fem år en sjömansläkare för att utföra läkarundersökningar och bedöma trafikdugligheten för fartygspersonal, om

Transport- och kommunikationsverket kan förnya godkännandet för en sjömansläkare som uppfyller behörighetskraven enligt 1 mom. och har upprätthållit sin kompetens på behörigt sätt.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om behörighetskrav för sjömansläkare och om upprätthållande av kompetensen samt om blankettmodeller för läkarintyg för fartygspersonal.

Transport- och kommunikationsverket godkänner flygläkare och flygmedicinska centrum med iakttagande av förordningen om flygande personal.

En läkare eller ett flygmedicinskt centrum som avses i 204, 206 eller 207 § som utfört en undersökning på en person som söker eller innehar ett persontillstånd samt en psykolog som avses i 205 § som har utfört en personbedömning ska trots sekretessbestämmelserna på begäran underrätta Transport- och kommunikationsverket om sådana omständigheter som kan inverka på beviljandet eller ikrafthållandet av tillståndet. (29.3.2019/371)

De som avses i 1 mom. ska trots sekretessbestämmelserna och även utan en begäran underrätta Transport- och kommunikationsverket vid misstanke om att den som söker eller innehar ett tillstånd inte uppfyller de medicinska förutsättningarna eller förutsättningarna i fråga om psykologisk lämplighet för tillståndet. (30.12.2020/1256)

Också en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har trots sekretessbestämmelserna rätt att underrätta Transport- och kommunikationsverket vid misstanke om att den som söker eller innehar ett persontillstånd inte uppfyller de medicinska förutsättningarna. Han eller hon ska utan obefogat dröjsmål underrätta Transport- och kommunikationsverket vid misstanke om att den berörda personens hälsotillstånd utgör en omedelbar fara för trafiksäkerheten. Innan anmälan görs ska den som söker eller innehar tillståndet informeras om rätten att göra anmälan och om hälsotillståndets inverkan på hans eller hennes funktionsförmåga. (23.11.2018/984)

I en anmälan enligt 3 mom. får endast ges uppgifter om

Transport- och kommunikationsverket får i egenskap av tillstånds-, register- och tillsynsmyndighet för transportsektorn överföra assisterande uppgifter som stöder verkets egen verksamhet eller andra sådana förvaltningsuppgifter som anges särskilt nedan till en privat eller offentlig tjänsteleverantör. (23.11.2018/984)

Uppgifterna får kombineras med andra tjänster som Transport- och kommunikationsverket upphandlar. (23.11.2018/984)

På tjänsteupphandlingar tillämpas upphandlingslagen, om endast en del av tjänsteleverantörerna kan ge anbud på en viss tjänst.

På personer som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter enligt detta kapitel tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsrättsligt ansvar finns i skadeståndslagen.

Tjänsteleverantörer eller personer i deras tjänst får inte för utomstående röja sådan sekretessbelagd information som kommit till deras kännedom då de skött uppgifter enligt detta kapitel.

Transport- och kommunikationsverket för en förteckning över sådana tjänsteleverantörer som avses i detta kapitel. (23.11.2018/984)

Bestämmelser om grunderna för fastställande av avgifter finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .

Transport- och kommunikationsverket får överföra följande assisterande uppgifter som gäller tillstånds- och registerverksamhet:

En tjänsteleverantör får inte bedöma förutsättningarna för registrering eller tillstånd eller slutligt avföra ett trafikmedel ur ett register, utan sådana ansökningar och registeranmälningar ska överföras för att avgöras av Transport- och kommunikationsverket. Transport- och kommunikationsverket får såsom en assisterande uppgift i samband med konstaterande av yrkeskompetens överföra examination och övervakning av prov för bedömning av yrkeskompetens samt utfärdande av betyg.

Transport- och kommunikationsverket får överföra sådant beviljande av förar- och företagskort enligt färdskrivarförordningen som ska anses ha karaktär av distribution.

Transport- och kommunikationsverket får överföra följande uppgifter som har samband med konstaterande av behörighet inom luftfarten och som avses i 131 §:

(29.3.2019/371)

En tjänsteleverantör ska vara tillförlitlig, ha rätt att utöva näring i Finland och ha den tekniska, finansiella, yrkesmässiga och verksamhetsmässiga beredskap uppgiften kräver samt personal enligt vad som föreskrivs särskilt.

En sådan tjänsteleverantör kan inte anses vara tillförlitlig som är försatt i näringsförbud eller under de fem senaste åren har meddelats näringsförbud eller dömts till fängelsestraff eller under de tre senaste åren till bötesstraff för ett allvarligt brott mot bestämmelser eller föreskrifter som gäller arbetsförhållanden, utövande av näring, bokföring eller skuldförhållanden eller som under de fem senaste åren har dömts till fängelsestraff för något annat allvarligt brott som kan antas inverka på tillförlitligheten eller visa på uppenbar olämplighet för sådana uppgifter som avses i detta kapitel. Bedömningen av en tjänsteleverantörs tillförlitlighet gäller personer som har bestämmande inflytande hos tjänsteleverantören samt personer som utför sådana uppgifter som avses i detta kapitel.

De som utfärdar färdskrivarkort eller deras anställda eller andra som står i ett beroendeförhållande till tjänsteproducenten får inte utföra sådana transporter på vilka färdskrivarförordningen tillämpas och får inte heller kommersiellt, finansiellt eller annars stå i beroendeförhållande till ett bolag som utför sådana transporter eller till en sammanslutning, stiftelse eller offentligrättslig inrättning som bedriver sådan verksamhet.

På tjänsteleverantörer och deras personal tillämpas inte 28 § 1 mom. 4 punkten i förvaltningslagen när de utför sådana registreringsuppgifter som avses i 211 § i denna lag. (29.3.2019/371)

Utöver vad som föreskrivs i artikel 28.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning , ska det i ett avtal med en tjänsteleverantör åtminstone avtalas om

I avtalet ska anges parternas lagfästa rättigheter och skyldigheter när det gäller tillsynen och anmälningsskyldigheten samt påföljder om brister eller försummelser konstateras.

Transport- och kommunikationsverket får säga upp eller häva avtalet om tjänsteleverantören inte längre uppfyller de allmänna kraven för det eller om tjänsteleverantören väsentligt åsidosätter fullgörandet av de uppgifter man kommit överens om i avtalet eller annars bryter mot avtalet eller väsentligen eller upprepade gånger handlar lagstridigt. (23.11.2018/984)

Tjänsteleverantören ska utan dröjsmål meddela Transport- och kommunikationsverket om sådana ändringar i sin verksamhet som kan inverka väsentligt på skötseln av de uppgifter som anförtrotts tjänsteleverantören. (23.11.2018/984)

Utöver vad som föreskrivs i detta kapitel får Transport- och kommunikationsverket överföra uppgifter som gäller första certifiering av eller fortlöpande tillsyn över personer eller organisationer till behöriga organ, med iakttagande av vad som föreskrivs i EASA-förordningen och i förordningar som kommissionen antagit med stöd av den.

Transport- och kommunikationsverket utövar tillsyn över tjänsteleverantörernas verksamhet. Verket har rätt att för tillsynsändamål företa inspektioner i en tjänsteleverantörs lokaler och att trots sekretessbestämmelserna få information om dokument som har samband med tjänsteuppgiften. Tillsynen får inte omfatta utrymmen som används för boende av permanent natur. Vid inspektion av lokaler iakttas 39 § i förvaltningslagen.

Transport- och kommunikationsverket för ett elektroniskt trafik- och transportregister som innehåller uppgifter om (23.11.2018/984)

Trafik- och transportregistret förs i syfte att bevilja och utöva tillsyn över tillstånd och andra rättigheter som gäller transporter, förbättra trafiksäkerheten, identifiera trafikmedel och beskattning och inteckningar som gäller dem, minska miljöpåverkan, utveckla mobilitetstjänsterna och utnyttjandet av dem, möjliggöra forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, främja tjänster som baserar sig på hantering av en persons egna uppgifter, producera myndighetstjänster inom transportsektorn samt uppfylla internationella förpliktelser.

Transport- och kommunikationsverket får utnyttja uppgifterna i registret då det fullgör sina lagstadgade uppgifter. (23.11.2018/984)

Statens ämbetsverk på Åland för ett register över de fartyg som har hemort i landskapet Åland.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Transport- och kommunikationsverket rätt att få sådana uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra dess uppgifter som personuppgiftsansvarig av dem som söker eller innehar tillstånd enligt 216 § 1 mom. 1 och 3 punkten, av dem som bedriver anmälningspliktig verksamhet samt av dem som äger, innehar eller använder trafikmedel. (29.3.2019/371)

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Transport- och kommunikationsverket rätt att få sådana uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra dess uppgifter som registeransvarig av (23.11.2018/984)

Utöver vad som föreskrivs i 197 § 3 mom. har Transport- och kommunikationsverket rätt att av andra myndigheter och av dem som sköter lagstadgade uppgifter få sådana uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra verkets uppgifter som personuppgiftsansvarig enligt den nationella lagstiftningen och EU:s lagstiftning. Den ovannämnda rätten att få information gäller också straffregistret och bötesregistret. (29.3.2019/371)

Rätten att få information gäller också uppgifter i straffregistret och bötesregistret om påföljder som vunnit laga kraft och som i Finland påförts en innehavare av ett inhemskt eller utländskt gemenskapstillstånd för gods- eller busstransporter eller föraren av ett fordon som tillståndshavaren innehar, för att möjliggöra internationellt informationsutbyte enligt vad som föreskrivs om detta i EU:s förordning om tillstånd för godstrafik.

Transport- och kommunikationsverket har rätt att få sådan information som avses i 1–4 mom. trots sekretessbestämmelserna. Uppgifterna ska lämnas ut avgiftsfritt via ett gränssnitt eller annars i elektronisk form enligt vad som avtalas med Transport- och kommunikationsverket. Uppgifterna ska sändas utan ogrundat dröjsmål. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om sändandet av uppgifter. (23.11.2018/984)

De som avses i 217 § 1 och 2 mom. ska utan dröjsmål göra anmälan till Transport- och kommunikationsverket om förändringar i de uppgifter som införts i registret samt om upphörande av verksamheten, om det inte med stöd av en bestämmelse i någon annan lag har föreskrivits om skyldighet att göra anmälan om saken. Transport- och kommunikationsverket ska ordna möjlighet att sända uppgifterna via ett gränssnitt eller annars elektroniskt. (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket har rätt att på eget initiativ föra in uppgifter som saknas i registret samt att rätta felaktiga uppgifter. Om felet beror på en åtgärd hos den anmälningsskyldige, har Transport- och kommunikationsverket rätt att ta ut kostnaderna för att korrigera felet hos den anmälningsskyldige.

I fråga om fysiska personer får i registret föras in uppgift om

(30.12.2020/1255)

I fråga om juridiska personer får i registret föras in uppgift om

I registret får dessutom i fråga om fysiska personer, juridiska personer och trafikmedel föras in för registrets syfte nödvändiga uppgifter om

I registret får sådana uppgifter om begångna brott och straff för dem, om körförbud och andra motsvarande påföljder och om påföljder som Transport- och kommunikationsverket påfört på grund av sin tillsynsuppgift föras in som är nödvändiga för fullgörandet av Transport- och kommunikationsverkets lagstadgade uppgifter samt andra uppgifter som behövs för tillsynsuppgiften. (23.11.2018/984)

De uppgifter som avses i 1–4 mom. ska med undantag av identifieringsuppgifter inte föras in, om de är tillgängliga i realtid i någon annan myndighets register, såvida det inte av tekniska skäl är ändamålsenligt att föra in uppgifterna.

Transport- och kommunikationsverket får föra in de uppgifter i registret som verket fått del av med stöd av sin rätt till information enligt 217 §. (29.3.2019/371)

Utöver vad som föreskrivs i 219 § får i fråga om tillstånd för verksamhetsutövare och dem som bedriver anmälningspliktig verksamhet föras in

Utöver vad som föreskrivs i 219 § får i fråga om trafikmedel i registret föras in (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om tekniska uppgifter som ska föras in i fråga om trafikmedel. (23.11.2018/984)

Utöver vad som föreskrivs i 219 § får i fråga om persontillstånd i registret föras in (29.3.2019/371)

Transport- och kommunikationsverket får för viss tid förbjuda att ett trafikmedels registeruppgifter ändras och göra en anteckning om detta i registret, om verket får kännedom om en uppenbar oklarhet i fråga om äganderätten till trafikmedlet eller i fråga om dess identifieringsuppgifter.

Om inte något annat följer av internationella förpliktelser eller av lag, ska uppgifter som förts in i registret raderas enligt följande:

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska uppgifter om trafikmedel bevaras permanent.

Trots vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om avförande av uppgifter får en uppgift i enskilda fall av särskild orsak lämnas kvar i registret för så lång tid den är nödvändig för skötseln av den personuppgiftsansvariges uppgifter. Transport- och kommunikationsverket ska när det förlänger förvaringstiden fastställa orsaken till förvaringen och förvaringstidens maximilängd. (23.11.2018/984)

Transport- och kommunikationsverket beslutar om utlämnande av uppgifter. (23.11.2018/984)

Uppgifter kan lämnas ut via ett gränssnitt eller en elektronisk förbindelse för åtkomst till uppgifter eller annars elektroniskt.

Följande uppgifter är allmänt tillgängliga:

Transport- och kommunikationsverket ska se till att de uppgifter som avses i 1 mom. är uppdaterade och tillgängliga i sådan maskinläsbar form att de är lätta att bearbeta via en anslutning som skapas i datasystemet, så att de kan användas fritt. (23.11.2018/984)