389/2013

Trafiksäkerhetsverket utser de bussterminaler enligt artikel 12 i EU:s förordning om busspassagerares rättigheter där assistans för handikappade och rörelsehindrade personer ska tillhandahållas, efter att ha hört de behöriga myndigheter som avses i 12 § 2 och 3 mom. och de närings-, trafik- och miljöcentraler som är behöriga vägtrafikmyndigheter i enlighet med trafikavtalsförordningen, terminalinnehavarna samt representanter för ortens handikapporganisationer.

I Trafiksäkerhetsverkets bedömning av ett prov som avses i 21 § eller i ett beslut om utseende av bussterminaler som avses i 52 a § får ändring inte sökas genom besvär. Rättelse i bedömningen av ett prov eller i ett beslut om utseende av en bussterminal får sökas hos Trafiksäkerhetsverket. Rättelseyrkande ska framställas skriftligen inom 30 dagar efter det att provresultatet eller beslutet om utseende av en bussterminal har mottagits. I ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Utöver vad som på något annat ställe i lag föreskrivs om konsumentmyndigheternas rätt att bestämma påföljder kan Trafiksäkerhetsverket förbjuda trafikidkare, en sammanslutning av trafikidkare, bussterminaloperatörer, researrangörer, resebyråer och biljettutfärdare att handla i strid med bestämmelserna i EU:s förordning om busspassagerares rättigheter eller förelägga den som handlat i strid med förordningen att ändra eller rätta till bristerna i sin verksamhet så att den överensstämmer med kraven i förordningen. Förbudet eller föreläggandet gäller till dess bristerna har avhjälpts. Trafiksäkerhetsverket kan förena ett förbud eller ett föreläggande med vite på det sätt som bestäms i viteslagen (1113/1990).

En trafikidkare är skyldig att, trots företags- och yrkeshemlighet, till kommunikationsministeriet för bestämmande av nivån på servicen i trafiken på riksnivå och till Trafikverket för statistikföring och forskning lämna ut uppgifter om utbudet och den faktiska efterfrågan inom den trafik som trafikidkaren bedriver samt om sin ekonomi.

En trafikidkare är skyldig att, trots företags- och yrkeshemlighet, till de behöriga myndigheterna enligt 3 kap. för bestämmande av nivån på servicen och för planering av trafiken lämna ut uppgifter om utbudet och den faktiska efterfrågan inom trafik som hör till dessa myndigheters behörighet. Aktuella uppgifter om rutter, hållplatser och tidtabeller ska lämnas ut till de behöriga myndigheterna och till Trafikverket för information om trafiktjänsterna.

De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. ska på myndighetens begäran lämnas ut inom en skälig tid och avgiftsfritt. Uppgifter om rutter, hållplatser och tidtabeller ska dock lämnas ut avgiftsfritt innan trafiken inleds eller ändras. Om uppgifterna inte lämnas ut på begäran och trots uppmaning, eller uppgifterna om rutter, hållplatser och tidtabeller inte lämnas ut innan trafiken inleds eller ändras, inom en skälig, minst en månad lång tid, kan myndigheten ålägga trafikidkaren att rätta till sin försummelse. Myndigheten kan förena ett åläggande med vite på det sätt som bestäms i viteslagen.

De myndigheter som nämns i 2 mom. har rätt att trots tystnadsplikten till en annan myndighet lämna ut de uppgifter de fått, om användningsändamålet inte ändras. Myndigheten har rätt att använda och publicera uppgifter om rutter, hållplatser och tidtabeller samt lämna ut uppgifterna för ändamål som syftar till att förbättra nivån på servicen i kollektivtrafiken och främja dess konkurrenskraft. Myndigheten har också rätt att i en anbudsförfrågan vid ett anbudsförfarande som gäller ordnande av trafik ta in sådana uppgifter om efterfrågan på trafiken som myndigheten har fått.

Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om vilka uppgifter trafikidkaren ska lämna ut med stöd av 1—3 mom. och i vilken form.