86/2008

Syftet med denna lag är att säkerställa kvaliteten, säkerheten och spårbarheten hos foder samt sakkunnig information om foder för att trygga djurhälsan och kvaliteten på animaliska livsmedel.

Denna lag tillämpas på foder och foderhantering, foderföretagare samt kontrollen i alla stadier av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan, från primärproduktionen av fodret tills det släpps ut på marknaden och används.

Denna lag gäller inte foder som används vid utfodring av djur för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål. Lagens 10 a och 10 b § tillämpas dock på ämnen som används i vetenskapliga experiment som fodertillsatser i foder för produktionsdjur och som inte har godkänts för ändamålet i fråga. (27.6.2014/502)

Om inte annat föreskrivs i någon annan lag, tillämpas denna lag också på tillsynen över efterlevnaden av följande rättsakter om foder och foderkontroll som antagits av Europeiska unionen och på tillsynen över efterlevnaden av bestämmelser som utfärdats med stöd av dessa rättsakter:

Bestämmelser om import av foder från stater utanför Europeiska unionen och om kontrollen av denna import finns förutom i denna lag även i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor (1277/2019) , nedan lagen om införselkontroll . Bestämmelser om grunderna för bedömningen av strålsäkerheten i fråga om foder finns i strålskyddslagen (859/2018) . Bestämmelser om innesluten användning och avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierade organismer samt om ibruktagande av och verksamhet vid anläggningar och lokaler för hantering av genetiskt modifierade organismer finns i gentekniklagen (377/1995) . Bestämmelser om tillverkning, import, distribution och försäljning av läkemedel samt annan överlåtelse till förbrukning finns i läkemedelslagen (395/1987) . I lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014) föreskrivs det om användning av och tillsyn över läkemedel och andra ämnen som är avsedda för behandling av djur samt om redskap som är avsedda att användas vid medicinsk behandling av djur och om tillsynen över dessa redskap. I lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (497/2013) föreskrivs det om krav som ställs på verksamhetsutövare och anläggningar inom sektorn samt om tillståndsbeviljande och tillsyn.

I denna lag avses med

Vad som i denna lag föreskrivs om Europeiska unionen eller Europeiska unionens medlemsstater gäller också Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dess stater.

Foder ska uppfylla kraven enligt denna lag och Europeiska unionens foderlagstiftning och vara oförfalskade, av god kvalitet och säkra samt lämpliga som näring för djur. Bestämmelser om allmänna krav på fodersäkerhet ingår också i artiklarna 11 och 15 i allmänna livsmedelsförordningen och bestämmelser om särskilda krav för export av foder från gemenskapen i artikel 12 i den förordningen.

Foder får inte innehålla skadliga ämnen, produkter eller organismer så att användningen av det kan orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, eller ge upphov till kvalitetsfel hos animaliska produkter. Det får inte förekomma salmonellabakterier i foder.

De tillåtna maximihalterna av skadliga ämnen och produkter i djurfoder anges i kommissionens genomförandeförordningar om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder.

Foderråvaror ska till sin kvalitet och sammansättning samt sina övriga egenskaper vara lämpade för utfodring av djur.

Europeiska unionen publicerar en gemenskapsförteckning över foderråvaror enligt artiklarna 24 och 26 i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder.

För foderblandningar för sällskapsdjur får foderråvarans specifika namn ersättas med den gruppbeteckning foderråvaran hör till enligt artikel 17 i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder.

Närmare bestämmelser om de kategorier av foderråvaror som avses i 3 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

8 § har upphävts genom L 14.1.2011/34 , som trädde i kraft 1.2.2011.

Foder för särskilda näringsbehov ska till sin kvalitet och sammansättning samt sina övriga egenskaper vara lämpade för att tillgodose särskilda näringsbehov hos djur.

Endast foder för särskilda näringsbehov som har godkänts av Europeiska unionen för upptagande i förteckningen över användningsområden för foder avsett för särskilda näringsbehov får tillverkas, släppas ut på marknaden, användas för tillverkning av foder eller för utfodring av djur och importeras. I fråga om uppdateringen av förteckningen över användningsområden föreskrivs i artikel 10 i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för godkännande av foder för särskilda näringsbehov utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med bestämmelserna om detta i Europeiska unionens foderlagstiftning.

Ändringar i förteckningen över användningsområden för foder avsett för särskilda näringsbehov anges i kommissionens genomförandeförordningar om ändring av bilaga I till kommissionens direktiv 2008/38/EG om upprättande av en förteckning över användningsområden för djurfoder för särskilda näringsbehov. (27.6.2014/502)

Bestämmelser om godkännande och utsläppande på marknaden av fodertillsatser finns i artiklarna 3–5 i tillsatsförordningen.

Foderföretagare som i utfodringen av produktionsdjur i vetenskapliga experiment som fodertillsats har för avsikt att använda ett ämne som inte har godkänts för ändamålet i fråga ska ansöka om tillstånd för detta av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket får bevilja tillstånd att använda ämnet i ett vetenskapligt experiment, om det för godkännande av ämnet som fodertillsats krävs att ämnets effekt påvisas i produktionsexperiment. Tillstånd beviljas, om bedömningen är att experimentet sannolikt inte har skadliga verkningar för människors eller produktionsdjurs hälsa eller för miljön.

Den som ansöker om tillstånd ska utse en ansvarsperson för experimentet. Sökanden ska till tillståndsansökan foga en experimentplan med uppgifter om det ämne som ska användas, dess användningssyfte, den mängd som ska användas, vilka produktionsdjur som ska användas i experiment, utformningen av experiment och experimentets varaktighet.

Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet och om innehållet i ansökan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Ett i 10 a § avsett experiment ska avbrytas, om det under experimentets gång framgår att ämnet har sådana betydande skadliga verkningar för människors eller produktionsdjurs hälsa eller för miljön som inte kunde förutses när tillstånd att använda ämnet beviljades. Ansvarspersonen för experimentet ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelsverket om saken.

Bestämmelser om godkännande och utsläppande på marknaden av foder som omfattas av förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder finns i artiklarna 17–19 i den förordningen. (27.6.2014/502)

Närmare bestämmelser om de nationella kontaktmyndigheter, den säkerhetsbedömning av genetiskt modifierade foder och utformningen av den nationella ståndpunkten i fråga om godkännande av genetiskt modifierade foder som förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder förutsätter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Foderblandningar ska till sin kvalitet, sammansättning samt sina övriga egenskaper vara lämpade för utfodring av djur. Foderblandningar får innehålla endast sådana foder som avses i 7–11 § och som uppfyller de krav som där föreskrivs.

För tillverkning av foderläkemedel får användas endast sådana läkemedel som är godkända i enlighet med Europeiska gemenskapens centrala förfarande eller för vilka Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet med stöd av läkemedelslagen har beviljat försäljningstillstånd eller tillstånd för annat utlämnande till konsumtion. (16.10.2009/790)

Den som tillverkar och släpper ut foderläkemedel på marknaden ska föra journal över uppgifter om tillverkning och överlåtelser. Foderläkemedel ska lagras, förpackas och transporteras på behörigt sätt.

Tillverkare och återförsäljare får överlåta foderläkemedel endast med stöd av ett av en veterinär utskrivet recept på foderläkemedel till den som äger eller innehar djuret.

På foderläkemedel tillämpas utöver bestämmelserna i 1–3 mom. de bestämmelser som gäller foderblandningar.

Närmare bestämmelser om krav som gäller tillverkning, bokföring över tillverkning och överlåtelser, ordnande av verksamheten, förskrivning och överlåtelse samt import i fråga om foderläkemedel utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

På foderförpackningar, etiketter, medföljande dokument, i broschyrer, reklamer eller i övrigt i samband med marknadsföringen och presentationen av fodret ska det ges sanningsenlig och tillräcklig information om fodret.

I fråga om principerna för tillåtna påståenden i märkningar samt i presentation av foderråvaror och foderblandningar föreskrivs i artikel 13 i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder.

I fråga om de obligatoriska märkningskraven för foderråvaror och foderblandningar och om presentationen av märkningsuppgifterna föreskrivs i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder, TSE-förordningen, i förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder, GMO-spårbarhetsförordningen och i förordningen om animaliska biprodukter. Även andra uppgifter om foderråvaror och foderblandningar kan lämnas förutsatt att de allmänna principerna i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder följs och att uppgifterna är entydiga och mätbara och kan motiveras. Bestämmelser om märkningskraven för fodertillsatser och förblandningar ingår i EG:s tillsatsförordning.

I fråga om märkningskraven för icke tillåtna foderråvaror och foderblandningar föreskrivs i artikel 20 i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder.

Märkningar av foder som är direkt eller indirekt avsedda för slutanvändare ska göras åtminstone på finska och svenska. På foder som endast säljs i enspråkiga kommuner får märkningarna dock göras på kommunens språk. I tvåspråkiga kommuner får märkningarna på foder som har förpackats på försäljningsstället, på foder i lösvikt som en fodertillverkare levererar direkt till slutanvändaren och på foder som en foderföretagare inom primärproduktionen levererar till en annan foderföretagare inom primärproduktionen göras på slutanvändarens språk, antingen finska eller svenska.

Energi- och proteinvärden hos foderråvaror och foderblandningar ska bygga på de beräkningsgrunder som Naturresursinstitutet har publicerat, om inte något annat föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. (27.6.2014/565)

Närmare bestämmelser om att analysera energi- och proteinvärden hos foderråvaror och foderblandningar och att lämna information om värdena samt om märkning av energi- och proteinvärden utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Foder ska vara förpackade på ett säkert och med beaktande av produktens egenskaper lämpligt sätt.

I fråga om förpackningskraven för foderråvaror och foderblandningar föreskrivs i artikel 23 i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder. I fråga om krav på förpackningar av fodertillsatser och förblandningar föreskrivs i artikel 16 i EG:s tillsatsförordning.

Om det finns grundad anledning att anta att ett foder kan orsaka allvarlig fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, kan jord- och skogsbruksministeriet genom förordning temporärt förbjuda eller begränsa tillverkning, utsläppande på marknaden, användning, import eller export av fodret i fråga samt bestämma att förbjudna foder dras bort från marknaden och avlägsnas från lagren på primärproduktionsställena och hos övriga innehavare. I förordningen kan det dessutom föreskrivas att Livsmedelsverket i enskilda fall får ge tillstånd att avvika från förbuden och begränsningarna i förordningen, om det kan säkerställas att det foder som tillståndet gäller inte medför fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön. Förordningen ska då också innehålla närmare bestämmelser om villkoren för tillstånd.

En foderföretagare är skyldig att ordna sin verksamhet så att de krav på verksamheten och fodret som föreskrivs i Europeiska unionens foderlagstiftning samt i denna lag och med stöd av den uppfylls. Bestämmelser om foderföretagarnas ansvar för fodersäkerheten ingår också i artikel 17.1 i allmänna livsmedelsförordningen.

Bestämmelser om skyldigheten för en foderföretagare att ordna kvalitetskontroll av sin verksamhet ingår i artiklarna 5–7 i foderhygienförordningen.

En foderföretagare ska ha lämpliga lokaler, anordningar och redskap för de olika stadierna i produktions-, bearbetnings-, och distributionskedjan. Vid hantering, användning, transport och lagring av foder ska tillräcklig omsorgsfullhet och varsamhet iakttas i syfte att förebygga negativa effekter i fråga om hälsan, säkerheten och miljön.

Vid export av foder till en stat utanför Europeiska unionen är det foderföretagarens ansvar att utreda och uppfylla de importkrav och eventuella krav i fråga om transitering som den mottagande statens myndigheter har ställt.

Närmare bestämmelser om kraven i fråga om bearbetning, användning, transport och lagring av foder samt om foderföretagarnas egenkontroll och de undersökningar och åtgärder som ska utföras inom ramen för egenkontrollen när sådant foder påträffas som inte uppfyller kraven utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

En foderföretagare ska i enlighet med artikel 9 i foderhygienförordningen för registrering göra en skriftlig anmälan till Livsmedelsverket om verksamheten, betydande förändringar i den och upphörande med verksamheten. Anmälningsskyldigheten gäller dock inte foderföretagare som enbart levererar små mängder av dem producerade primärprodukter direkt till en lokal gårdsbruksenhet för vidareanvändning.

Av anmälan ska framgå

En foderföretagare som avses i 1 mom. ska en gång varje år lämna uppgifter till Livsmedelsverket på det sätt som verket begär om mängden foder som tillverkats, vilka foder som har använts vid tillverkningen och deras ursprung samt om foder som har släppts ut på marknaden, importerats och exporterats och i vilka mängder.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska meddelas och om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

En foderföretagare ska föra journal över uppgifter som har att göra med verksamheten och ur vilken de uppgifter som behövs med tanke på tillsynen och fodrets spårbarhet vid behov kan klarläggas. Bestämmelser om skyldigheten att föra journal finns också i artikel 18.2 och 18.3 i allmänna livsmedelsförordningen, i bilagorna I och II till foderhygienförordningen samt i bilaga II till biproduktförordningen. Skyldigheten att föra journal gäller uppgifter med hjälp av vilka foder kan spåras samt användningen av produktionsinsatser och kontrollen av produktionsprocesserna kan följas.

Närmare bestämmelser om journalernas innehåll, uppläggning och bevaring utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. (27.6.2014/502)

En foderföretagare ska innan verksamheten inleds hos Livsmedelsverket ansöka om godkännande av verksamheten, om avsikten är att bedriva verksamhet enligt artikel 10 i foderhygienförordningen eller enligt punkt 10 i avsnittet "lokaler och utrustning" i bilaga II till den förordningen, verksamhet som kräver godkännande enligt bilaga IV till TSE-förordningen eller artikel 8.2 i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder, verksamhet enligt punkt 1 i bilaga VIII till förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder, eller tillverkning eller utsläppande på marknaden av foderläkemedel. Bestämmelser om förutsättningarna för godkännande enligt foderhygienförordningen och TSE-förordningen finns i artikel 13 i foderhygienförordningen och i bilaga IV till TSE-förordningen.

Av en ansökan om godkännande ska framgå

Även betydande förändringar i en godkänd anläggnings verksamhet ska vara godkända innan den ändrade verksamheten inleds. En företagare ska bereda tillsynsmyndigheten tillfälle att inspektera produktionsenheter och andra verksamhetsutrymmen innan verksamheten inleds.

En foderföretagare ska godkännas om de krav som ställs i foderhygienförordningen och TSE-förordningen är uppfyllda. Ett godkännande kan utfärdas villkorligt i enlighet med artikel 13.2 i foderhygienförordningen. För en godkänd företagare kan uppställas krav, begränsningar och andra villkor som gäller verksamheten i syfte att förebygga fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas i en ansökan om godkännande av en företagare och om ansökningsförfarandet utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Om en foderföretagare har skäl att misstänka att det foder som företagaren har släppt ut på marknaden eller använder inte uppfyller kraven på säkerhet eller om det vid egenkontrollen upptäcks att de högsta tillåtna halterna av skadliga ämnen, produkter eller organismer har överskridits, ska företagaren omedelbart informera Livsmedelsverket. För att undvika riskerna med foder som har släppts ut på marknaden, ska den foderföretagare som släppt ut fodret på marknaden omedelbart meddela salmonellaobservationer till den aktör som har mottagit fodret. En företagare som använder foder ska omedelbart informera fodertillverkaren om det för en sådan anläggning som avses i artikel 4.27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) har fattats ett beslut om förhindrade av spridning av sjukdom på grund av misstankar om salmonella eller ett konstaterat fall av salmonellasmitta.

En foderföretagare ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelsverket om undersökningsresultat som tyder på foder som inte uppfyller bestämmelserna, om undersökningen har gjorts av ett i 28 b § avsett laboratorium, och ge laboratoriet anvisningar för att sända i 28 § avsedda anmälningar och sammandrag.

Närmare bestämmelser om anmälan får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Bestämmelser om tillbakadragning av foder som inte uppfyller kraven, men som redan har släppts ut på marknaden, finns i artikel 20 i den allmänna livsmedelsförordningen.

Den allmänna styrningen och uppföljningen av verkställigheten av denna lag och Europeiska unionens lagstiftning om foder ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

Jord- och skogsbruksministeriet utser nationella referenslaboratorier i enlighet med artikel 100 i kontrollförordningen.

Livsmedelsverket

Dessutom ansvarar Livsmedelsverket för de uppgifter som enligt Europeiska unionens foderlagstiftning ankommer på den behöriga myndigheten, om inte en viss uppgift enligt denna lag har överförts på en annan myndighet.

Vid tillsynen anlitar Livsmedelsverket närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Foderläkemedel övervakas förutom av Livsmedelsverket även av regionförvaltningsverken.

Exporten av foder samt förekomsten av salmonellabakterier i samband med import av foder övervakas förutom av Livsmedelsverket även av Tullen.

Livsmedelsverket kan skriftligen utse en utomstående fysisk person till att utföra särskilt angivna uppgifter som anknyter till den offentliga kontrollen i enlighet med artikel 28 i kontrollförordningen ( auktoriserad inspektör ). De administrativa beslut som eventuellt ska fattas utifrån inspektionerna fattas av Livsmedelsverket.

På auktoriserade inspektörer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

På auktoriserade inspektörer som sköter de uppgifter som avses i 1 mom. tillämpas förvaltningslagen (434/2003) , språklagen (423/2003) , samiska språklagen (1086/2003) , lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) och lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) . Bestämmelser om offentlighet för handlingar som lämnas till auktoriserade inspektörer och handlingar som de upprättar, inspektörernas tystnadsplikt och hur offentligheten för handlingar förverkligas finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande om foderföretagaren kräver det.

Livsmedelsverket utfärdar på begäran av foderföretagaren exportintyg för foder, om det går att säkerställa att de uppgifter som ska intygas är korrekta och de krav som den mottagande staten har ställt för intyg uppfylls, samt deltar vid behov i utredningen av sådana myndighetskrav som avses i 17 § 4 mom., om inte dessa krav kan klarläggas på något annat sätt. Dessutom deltar Livsmedelsverket vid behov i utarbetandet av sådana dokument som krävs för att få tillträde till och stanna kvar på fodermarknaden och i annat utredningsarbete.

Livsmedelsverket kan avbryta sitt deltagande i dessa uppgifter om det inte längre finns förutsättningar för att fortsätta utredningsarbetet.

De prov som tillsynsmyndigheten tagit eller låtit ta för tillsynen enligt denna lag ska undersökas hos Livsmedelsverket eller i ett av Livsmedelsverket utsett officiellt laboratorium i Finland eller i en annan medlemsstat i Europeiska unionen. De laboratorier som undersöker prov ska uppfylla kraven i kontrollförordningen. Ett laboratorium kan också ha en mobil verksamhetsenhet.

De egenkontrollprov som lagstiftningen förutsätter och som tas med tanke på salmonella ska undersökas i ett laboratorium för egenkontroll som godkänts av Livsmedelsverket, hos Livsmedelsverket eller i ett officiellt laboratorium som utsetts av Livsmedelsverket. Ett laboratorium kan också ha en mobil verksamhetsenhet.

Bestämmelser om undersökning av egenkontrollprov med avseende på dioxin finns i bilaga II till foderhygienförordningen.

Förutsättningen för att ett egenkontrollaboratorium ska godkännas är att dess kompetens har påvisats genom ackreditering eller med ackreditering jämförbar bedömning av kompetens i enlighet med lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven (920/2005) . Kompetensen hos ett bedömt laboratorium ska bedömas på nytt minst vart tredje år.

Om ett laboratorium inte uppfyller vad som föreskrivs i 1 mom., men bristerna inte äventyrar undersökningarnas tillförlitlighet, kan Livsmedelsverket godkänna laboratoriet för viss tid. Laboratoriet ska inom utsatt tid avhjälpa bristerna och ansöka om slutligt godkännande.

För ett godkänt laboratorium kan det ställas krav, begränsningar och andra villkor som gäller verksamheten i syfte att förebygga fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

Närmare bestämmelser om de standarder som beskriver godkända laboratorier och om de krav som ställs på laboratoriernas kvalitetssystem och om övriga krav för godkännande av laboratorier får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett officiellt laboratorium och ett godkänt laboratorium för egenkontroll ska utan dröjsmål underrätta sin uppdragsgivare i fråga om undersökningsresultat som tyder på foder som inte följer bestämmelserna och Livsmedelsverket i fråga om undersökningar som hänför sig till uppföljning och övervakning av sjukdomar eller infektioner som direkt eller indirekt kan överföras mellan djur och människor ( zoonoser ) och om undersökningsresultaten.

Ett officiellt laboratorium och ett godkänt laboratorium för egenkontroll ska sända de mikrobstammar som isolerats i undersökningar till ett nationellt referenslaboratorium samt på Livsmedelsverkets begäran lämna verket ett sammandrag av de i 25 och 26 § avsedda undersökningar som laboratoriet utfört och om undersökningsresultaten. Sammandragen av de undersökningar som avses i 26 § och av undersökningsresultaten får inte innehålla personuppgifter eller identifieringsuppgifter om tillsynsobjekt.

Ett officiellt laboratorium och ett godkänt laboratorium för egenkontroll ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelsverket om det görs betydande ändringar i verksamheten, om verksamheten avbryts och om verksamheten upphör.

Närmare bestämmelser om innehållet i och lämnande av anmälningar och sammandrag och om sändande av mikrobstammar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett nationellt referenslaboratorium ska på begäran lämna sådan information som behövs för epidemiologisk uppföljning till Livsmedelsverket och Institutet för hälsa och välfärd och till Livsmedelsverket dessutom sådan information om mikrobstammar enligt 28 § 2 mom. som behövs för styrning av tillsynen. Informationen till Institutet för hälsa och välfärd får inte innehålla identifieringsuppgifter om tillsynsobjekt.

Närmare bestämmelser om innehållet i och lämnande av anmälningar får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Livsmedelsverket kan utse ett laboratorium i en annan medlemsstat i Europeiska unionen för att undersöka sådana egenkontrollprov som lagstiftningen förutsätter och som tagits med tanke på salmonella.

Livsmedelsverket utser laboratorier enligt 1 mom. på ansökan av en foderföretagare. Förutsättningen för att ett laboratorium ska utses är att laboratoriet uppfyller kraven i artikel 12.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen med avseende på kvalitetssäkringssystem och att kvalitetssäkringssystemet har verifierats av det behöriga organet i medlemsstaten i fråga.

Ansökan behöver inte göras om laboratoriet uppfyller kraven i artikel 37.4 e i kontrollförordningen.

Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet och om hur laboratorierna ska utses får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Foder och foderföretagare ska övervakas objektivt och regelbundet. Övervakningen ska effektiviseras om det kan misstänkas att fodret eller foderföretagarens verksamhet inte uppfyller de krav som föreskrivs i Europeiska unionens foderlagstiftning eller i denna lag. Tillsynsåtgärderna ska vara ändamålsenliga och på ett lämpligt sätt omfatta alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för foder, från primärproduktionen av fodret tills det släpps ut på marknaden och används.

Tillsynsmyndigheten ska vid behov ge en foderföretagare råd i fråga om iakttagandet av Europeiska unionens foderlagstiftning och denna lag. Närmare bestämmelser om organisering av tillsynen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Bestämmelser om organisering av tillsynen ingår också i Europeiska unionens lagstiftning om foderkontroll, fodersäkerhet och foders hälsomässiga kvalitet samt foderhygien.

Livsmedelsverket övervakar att de laboratorier som utför sådana undersökningar som avses i 25 och 26 § följer denna lag.

31 § har upphävts genom L 27.6.2014/502 .

Innan en foderföretagare tar emot ett parti särskilt riskbenäget foder ska företagaren med tanke på eventuell provtagning lämna en anmälan till Livsmedelsverket om införsel av partiet. Med ett parti särskilt riskbenäget foder avses foder som enligt anmälningar via det system för snabb varning för livsmedel och foder som avses i artikel 50 i den allmänna livsmedelsförordningen eller enligt vetenskapliga riskbedömningar är förenat med en större risk för salmonella än andra foder.

Av förhandsanmälan ska framgå

Foder som importeras kan, om Livsmedelsverket så bestämmer, förvaras under Tullens uppsikt på ett av Livsmedelsverket godkänt ställe tills verket har fått tillräcklig utredning om att de krav som föreskrivs i Europeiska unionens foderlagstiftning samt i denna lag är uppfyllda.

Närmare bestämmelser om när och hur foderföretagare ska göra förhandsanmälan till Livsmedelsverket om foderpartier som avses i 1 mom. och om hur provtagning och annan importkontroll ska utföras utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

För att styra och samordna foderkontrollen utarbetar Livsmedelsverket en riksomfattande kontrollplan som ett led i den fleråriga nationella kontrollplan som avses i artikel 109 i kontrollförordningen. Dessutom utarbetar Livsmedelsverket en årlig kontrollplan för organiseringen av foderkontrollen samt en rapport om genomförandet av foderkontrollen.

I den årliga kontrollplanen ska innehållet i kontrollerna och kontrollfrekvensen för tillsynsobjekten anges. I planen ska dessutom grunderna för riskbedömningen av tillsynsobjekten och för utvärderingen av genomförandet av planen anges.

Årsrapporteringen ska inbegripa resultaten av analysen av foderprov och en sammanställning av andra resultat som är väsentliga för kontrollen, betydande förändringar, antalet konstaterade förseelser och deras art samt de åtgärder som förelagts med anledning av förseelserna. Rapporteringen ska också inbegripa uppgifter om fodrets ursprung samt statistik över det foder som har använts vid tillverkningen i Finland och det foder som har tillverkats här, med det foder som har importerats och exporterats specificerat separat, samt mängderna av dessa foder.

Livsmedelsverket ska lämna jord- och skogsbruksministeriet kontrollplanen för det innevarande året före utgången av mars varje år samt rapporter om kontrollen under det föregående kalenderåret före utgången av juni varje år.

Bestämmelser om sådan offentlig kontroll som gäller inspektioner och provtagning finns i avsnitt I i kontrollförordningen.

Tillsynsmyndigheten och auktoriserade inspektörer har för tillsynen rätt att vidta åtgärder som föreskrivs i denna lag och i Europeiska unionens lagstiftning, få tillträde till platser där foder och handlingar som gäller foder bearbetas, används eller förvaras, inspektera transportmedel, foderföretagarens bokföring och i 19 § avsedda journaler samt avgiftsfritt ta behövliga prover av foder. I utrymmen som används för boende av permanent natur får inspektion utföras endast av myndigheter. Sådana utrymmen får inspekteras endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till ett förfarande som är straffbart enligt denna lag och en inspektion är nödvändig för utredningen av brottet.

Tillsynsmyndigheten samt auktoriserade inspektörer har rätt att av foderföretagarna få de uppgifter och handlingar som behövs för inspektioner eller tillsyn enligt denna lag och Europeiska unionens lagstiftning.

Det som föreskrivs i 2 och 3 mom. om finska myndigheters rätt att utföra inspektioner och få information gäller också Europeiska unionens inspektörer. Tillsynsmyndigheten ska vid dessa inspektioner samarbeta med Europeiska unionens inspektörer.

Polisen och Tullen är skyldiga att ge tillsynsmyndigheten handräckning för utförande av tillsynsuppdrag. Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011) och bestämmelser om Tullens handräckning finns i 100 § i tullagen (304/2016) .

I enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och artikel 8 i kontrollförordningen är uppgifter som erhållits vid tillsynen sekretessbelagda.

Utöver det som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får uppgifter som erhållits vid tillsynen, trots sekretessbestämmelserna och om det är nödvändigt, lämnas ut till

För tillsynsändamål för Livsmedelsverket ett riksomfattande register över sådana anmälningsskyldiga foderföretagare som avses i 18 § och sådana laboratorier som avses i 25, 26 och 28 b §.

I tillsynsregistret ska i fråga om foderföretagare införas

I tillsynsregistret ska i fråga om officiella laboratorier, godkända laboratorier för egenkontroll och utsedda laboratorier införas

Livsmedelsverket offentliggör utifrån de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. en förteckning över foderföretagarna och laboratorierna.

Uppgifterna om en foderföretagare gallras ur registret tio år och uppgifterna om ett laboratorium tre år efter det att företagaren eller laboratoriet har meddelat tillsynsmyndigheten om att verksamheten upphört eller efter det att verksamheten upphört. Uppgifter om straff får dock gallras först när straffbarhet inte längre föreligger för gärningen. Om en uppgift beror på ett beslut som ännu inte har vunnit laga kraft och beslutet senare upphävs, ska uppgiften gallras så snart beslutet om upphävande har vunnit laga kraft.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i dataskyddslagen (1050/2018) och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs det om behandling av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte i artikel 18.1 a och b i den förordningen.

Närmare bestämmelser om registrering av foderföretagare får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör vet eller har skäl att misstänka att ett foder eller användningen av det kan orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, ska tillsynsmyndigheten eller den auktoriserade inspektören trots sekretessbestämmelserna omedelbart underrätta den behöriga miljö-, livsmedels-, veterinär- eller hälsoskyddsmyndigheten om saken. En anmälan ska också alltid göras till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket ska göra en anmälan till Institutet för hälsa och välfärd, om ett foder eller användningen av ett foder kan orsaka fara för människors hälsa.

Tillsynsmyndigheten och en auktoriserad inspektör är skyldig att meddela Livsmedelsverket de uppgifter som behövs för det register som verket för med stöd av 36 §. Tillsynsmyndigheten är dessutom skyldig att på begäran meddela Livsmedelsverket de övriga uppgifter om inspektioner, tillsynsåtgärder, tillsynspersonal, avgifter och tillsynen som behövs för uppföljningen av tillsynen enligt denna lag.

Tillsynsmyndigheten och auktoriserade inspektörer ska uppge de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer.

Närmare bestämmelser om tillsynsmyndigheters och auktoriserade inspektörers anmälningsskyldighet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Livsmedelsverket offentliggör årligen på sin webbplats den rapport om foderkontrollen som avses i 33 §. Sekretessbelagda uppgifter enligt 35 § får dock inte offentliggöras.

Bestämmelser om konfidentiell behandling och öppenhet i offentlig kontroll finns i artiklarna 8 och 11 i kontrollförordningen.

Närmare bestämmelser om offentliggörandet av tillsynsresultaten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Sådana beslut enligt denna lag som utarbetats med hjälp av automatisk databehandling och de handlingar som hänför sig till ärendet får undertecknas maskinellt.

Den som inte iakttar denna lag, Europeiska unionens foderlagstiftning eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem ska i enlighet med artikel 138.2 i kontrollförordningen med hänsyn till ärendets art föreläggas av tillsynsmyndigheten att fullgöra skyldigheterna.

Tillsynsmyndigheten kan bestämma att ett missförhållande ska avhjälpas om ett foder, informationen om fodret, ett stadium i produktions-, bearbetnings- eller distributionskedjan eller produktionslokalerna, primärproduktionsstället eller den verksamhet som bedrivs där kan orsaka hälsofara, äventyra sanningsenligheten eller tillräckligheten när det gäller informationen om fodret eller vilseleda konsumenten eller i övrigt inte uppfyller kraven i foderlagstiftningen. Missförhållandet ska avhjälpas omedelbart eller inom den tid tillsynsmyndigheten fastställt.

Tillsynsmyndigheten kan förbjuda att ett foder

Ett förbud får meddelas endast om missförhållandet kan medföra fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, om missförhållandet fortgår eller återkommer eller om det förorsakas uppsåtligen.

Ett förbud ska meddelas temporärt, om det missförhållande som ligger till grund för förbudet kan avhjälpas. Det temporära förbudet gäller tills tillsynsmyndigheten ger sitt slutliga avgörande i ärendet. Förbudet ska återkallas utan dröjsmål om det missförhållande som förbudet grundar sig på avhjälps eller om missförhållandet inte längre är av betydelse för förbudet.

Ett förbud ska iakttas även om ändring söks, om inte besvärsinstansen förbjuder verkställighet av tillsynsmyndighetens beslut eller bestämmer att verkställigheten ska avbrytas.

Har tillsynsmyndigheten med stöd av 41 § meddelat ett förbud mot produktion, framställning, bearbetning, utsläppande på marknaden, användning, handel på den inre marknaden, import eller export av foder, får Livsmedelsverket bestämma att fodret på ett sätt som verket godkänner och på foderföretagarens bekostnad ska bearbetas på nytt, förstöras, användas för annat ändamål eller återsändas till ursprungslandet. Till beslutet kan fogas bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid verkställigheten.

Bestämmelser om avbrytande, ändring och återkallelse av registrering och godkännande av en foderföretagare finns i artiklarna 14–16 i foderhygienförordningen.

Livsmedelsverket ska återkalla godkännandet av ett godkänt laboratorium för egenkontroll, om laboratoriet lägger ned den verksamhet som utgör grund för godkännandet.

Dessutom kan Livsmedelsverket återkalla godkännandet av ett laboratorium för egenkontroll, om laboratoriet på något väsentligt sätt bryter mot eller det i laboratoriets verksamhet på något väsentlig sätt bryts mot de krav som föreskrivs i denna lag och laboratoriet trots Livsmedelsverkets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid. Ett godkännande kan dock återkallas omedelbart, om det är nödvändigt på grund av en oskälig skada som verksamheten medför för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

Livsmedelsverket kan också återkalla ett godkännande av ett laboratorium för egenkontroll under tiden för behandling av ett ärende enligt 2 mom., om bristerna i verksamheten vid laboratoriet riskerar äventyra undersökningsresultatens tillförlitlighet.

Livsmedelsverket ska återkalla det beslut genom vilket verket har utsett ett sådant laboratorium som avses i 28 b §, om en foderföretagare begär det eller om verket får kännedom om att laboratoriet lägger ned sin verksamhet.

Livsmedelsverket får återkalla ett beslut om att utse ett laboratorium, om verket får kännedom om att laboratoriet på något väsentligt sätt bryter mot kraven enligt denna lag eller att det i laboratoriets verksamhet på något väsentligt sätt bryts mot kraven enligt denna lag.

Livsmedelsverket får återkalla ett beslut om att utse ett laboratorium också för tiden för behandling av ett sådant ärende som avses i 2 mom., om det är nödvändigt på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön eller om bristerna i verksamheten vid laboratoriet riskerar äventyra undersökningsresultatens tillförlitlighet.

Livsmedelsverket får återkalla ett i 10 a § avsett tillstånd, om tillståndsinnehavaren på ett väsentligt sätt bryter mot tillståndsvillkoren enligt denna lag.

Livsmedelsverket kan förena ett föreläggande enligt 40 §, ett förbud enligt 41 § samt ett föreläggande om ny bearbetning, förstörande eller återsändande enligt 42 § med vite eller med hot om att det som försummats utförs på den försumliges bekostnad.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990) .

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

Livsmedelsverket gör polisanmälan om foderlagsförseelse för de myndigheters räkning som avses i 23 och 23 a–23 c § och för de auktoriserade inspektörers räkning som avses i 24 §. Anmälan behöver dock inte göras, om förseelsen som helhet betraktad ska anses som uppenbart ringa.

Den som tillverkat, låtit tillverka eller i landet infört foder ska ersätta skador som åsamkas köparen av att ett foder i yrkesmässig användning inte uppfyller de krav som föreskrivs i Europeiska unionens foderlagstiftning, i denna lag eller med stöd av den. Ersättning ska betalas även om skadan inte orsakats uppsåtligen eller av vårdslöshet.

Någon skadeståndsskyldighet enligt 1 mom. föreligger dock inte, om den mot vilken skadeståndsanspråket framställs visar att det är sannolikt att fodret inte varit behäftat med det fel som orsakat skadan vid den tid då han släppte ut fodret på marknaden.

Angående skyldigheten för den som tillverkat, låtit tillverka eller i landet infört foder att ersätta skador fodret har orsakat på person eller på sådan egendom som är avsedd för enskild användning eller konsumtion och som den skadelidande huvudsakligen har använt på ett sådant sätt föreskrivs i produktansvarslagen (694/1990) .

Bestämmelser om avgifter för den tillsyn som statliga myndigheter utövar med stöd av denna lag eller Europeiska unionens lagstiftning finns i kontrollförordningen. Dessutom tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) , om inte något annat föreskrivs i kontrollförordningen.

Närmare bestämmelser om de nationella arrangemangen enligt artiklarna 79–82 i kontrollförordningen och bestämmandet av avgifternas storlek får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

50 § har upphävts genom L 30.12.2019/1548 .

I fråga om beslut av statliga myndigheter, med undantag av de beslut som avses i 20 och 40–44 och 44 a §, får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran av omprövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Bestämmelser om sökande av ändring i en avgift som påförts av en statlig myndighet finns i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Om en fysisk person har rapporterat till en tillsynsmyndighet om en faktisk eller misstänkt överträdelse av bestämmelser som omfattas av myndighetens offentliga kontroll ska rapportörens identitet hållas hemlig, om det utifrån omständigheterna kan bedömas vara till nackdel för rapportören att hans eller hennes identitet röjs.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.

Genom denna lag upphävs foderlagen av den 5 juni 1998 (396/1998) jämte ändringar. De förordningar och beslut som jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat med stöd av den lag som upphävs genom denna lag förblir alltjämt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Foderföretagare som godkänts eller anmälts med stöd av foderlagen eller lagen om verkställighet av systemet med samlat gårdsstöd innan denna lag träder i kraft får utan särskilt godkännande eller separat anmälan fortsätta sin verksamhet.

På sådana anmälningar och ansökningar om godkännande som gäller foderföretagare och som är anhängiga innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.