1000/2003

I denna förordning finns bestämmelser om de tingsrätter som i brådskande fall

Med jour avses tingsrättens beredskap att inom sitt jourområde på 1 maj, midsommaraftonen, självständighetsdagen, julaftonen samt på lördagar, söndagar och på kyrkliga helgdagar som infaller på någon annan veckodag

I de ärenden som avses i 1 mom. 2 punkten ska jour ordnas även under annan tid utanför öppettiderna för tingsrätternas kanslier än den som nämns i 1 mom.

Varje hovrätts domkrets bildar ett jourområde. Jourområdet för Helsingfors hovrätts domkrets omfattar emellertid inte Helsingfors stad. Helsingfors stad bildar Helsingfors tingsrätts jourområde som i de ärenden och under de dygn som avses i 2 § 2 mom. omfattar hela landet.

Inom hovrätternas jourområden har följande tingsrätter jour under de tider som nämns i 2 § 1 mom.:

Tingsrätterna inom respektive jourområde har jour i tur och ordning. Helsingfors tingsrätt har jour fortgående.

Varje tingsrätt kan behandla ärenden som hör till dess egen domkrets, även om tingsrätten inte har jour.

Jourhavande i tingsrätterna är lagmännen och tingsdomarna.

Om den jourhavande domaren vid tingsrätten inom jourområdet inte är anträffbar eller om domaren annars har förhinder, är tingsrätten inom något annat jourområde behörig att handlägga ärendet. (25.10.2013/754)

Hovrätten bestämmer jourerna för tingsrätterna inom domkretsens jourområde för ett kalenderår i sänder. Jourerna ska fördelas jämnt mellan tingsrätterna. Beslutet om jourerna ska meddelas tingsrätterna och polisinrättningarna inom jourområdet, Polisstyrelsen, centralkriminalpolisen, Tullen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten samt Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning senast två månader innan beslutet träder i kraft. Samtidigt ska hovrätten uppge på vilket telefonnummer den jourhavande domaren är anträffbar.

Chefen för ämbetsverket bestämmer jourerna för domarna vid den egna domstolen.

Beslutet om jourerna skall meddelas den hovrätt som saken gäller senast en månad innan det träder i kraft.

Om den domare som står i tur att ha jour har förhinder, skall han eller hon utan dröjsmål skaffa en vikarie och underrätta hovrätten om saken.

En jourtjänstgöring under ett i 2 § 1 mom. angivet dygn varar från ingången av dygnet till utgången av dygnet. En sådan jourtjänstgöring kan även omfatta flera sådana dagar i följd. Den tjänstgöring som avses i paragrafens 2 mom. varar från utgången av kansliets öppettid till att kansliet enligt sina öppettider nästa gång har öppet eller till ingången av ett sådant jourdygn som avses i paragrafens 1 mom.

Jour vid tingsrätt har en domare åt gången. Om det finns särskilda skäl, kan flera domare ha jour samtidigt. Som ett sådant skäl kan betraktas t.ex. ett stort antal ärenden eller en lång jour.

Den jourhavande domaren och en anhållningsberättigad eller annan behörig tjänsteman fastställer platsen för behandlingen av ärendet. I detta sammanhang skall beaktas ärendets natur, säkerhetssynpunkter och kostnaderna för behandlingen.

Under jourtjänstgöring skall den jourhavande domaren vara anträffbar per telefon på uppgivet telefonnummer.

Tingsrätten beslutar om andra frågor som har samband med jourorganisationen

För jourtjänstgöring och de åtgärder som har vidtagits under jourtjänstgöringen betalas ersättning enligt vad som särskilt föreskrivs.

Tingsrätten ska sända de uppgifter som behövs för betalning av ersättningen till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. (25.10.2013/754)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

Genom denna förordning upphävs justitieministeriets beslut av den 20 oktober 1993 om handläggning av häktningsärenden vid tingsrätter i vissa fall (900/1993) .

Då jourerna för tingsrätterna och domarna under år 2004 bestäms, iakttas en tidsfrist om två veckor i stället för den tidsfrist som anges i 6 § och en tidsfrist om en vecka i stället för den tidsfrist som anges i 7 §.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordninger träder i kraft.